Category Archives: Växthus

Här blir det lite knepigare

Hur mycket jag än skulle önska så blir det inte mycket mer gjutet än 6 sektioner per tillfälle. En sats betong klarar man av att blanda och gjuta på lite drygt två och en halv timme från blandare till slät yta. Sedan tillkommer tillpassning av armeringsnät och utplacering av sarger och ändstöd inför nästa gjutning. Då är man lätt uppe i 8 timmars arbete i ständig rörelse. I ett sådant läge känns det inte som att man vill spendera ytterligare tre timmar bara för att hinna med ytterligare tre sektioner och sedan vänta i två timmar på att borsta ytan för att släta till efter murslevens synliga spår.

Jag har i alla fall kommit så långt att banans utformning blivit lite mer utmanande både beträffande formsättning och senare körning. För att göra banan lite mer intressant och tydligare definiera körbanan väljer jag med flit att inte lägga banan kant i kant med föregående slinga. Då skapas det ytor mellan körbanorna som skulle kunna fyllas med sten eller någon trampvänlig växtlighet som fetknopp eller timjan. Jag vill nog undvika gräs för att slippa gå med trimmern och sedan sopa bort klippet från banan.

Efter att ha spolat ur hinkar och rengjort verktyg plockade jag en omgång paprika som jag tänkt göra kryddpasta av. Först bränner jag av skalet och skrubbar av den förkolnade ytan. På så sätt blir slutresultatet mer “lent” i både textur och smak. Därefter plockar jag bort kärnhus och det mesta av de vita hinnorna. Nu ska paprikaköttet få torka 10 timmar i 70 graders värme. När paprikan väl har torkat kan jag när jag har tid snabbt förvälla och lägga dem i olja tillsammans med lite örter och salt. Under tiden som paprikan vilar i örtblandningen kan jag göra någonting annat tills jag tycker att de legat och gosat till sig lagom mycket i oljan och mixar allt till en pasta som jag sedan fryser in i väntan på att någon maträtt behöver lite extra piff.

Gjutångest

Har jag tänkt på allt nu? – Armeringsnäten är tillklippta, betongreceptet är fastställt – fast är det rätt? Formarna ligger på plats och är fixerade, betongblandaren fungerar som den ska, hinkar och murslevar är förberedda och lastmaskinen är redo. Tänk om jag inte hinner forma betongen i tid, eller om det helt plötsligt kommer en störtskur under gjutningen. Tankarna och farhågorna är fler än det finns om saker som talar för att det ska gå bra.

Fyra hinkar med 0-8 blev sex tunga hinkar färdigblandad betong som kunde köras upp till RC-banan för att fylla den väntande formen. Det visade sig att blandningen var varken för lös eller för 0hård för att kunna formas som det var tänkt. Det tog drygt två timmar totalt från start till mål att gjuta tre sektioner som motsvarar en säck cement.

Det går åt en hel del tid till att fylla ut formen och få det jämnt. Jag vill inte att det ska bli vågigt eller guppigt tvärs körbanan. Hellre att det blir lite vågigt längs körbanan än tvärs över, men det bästa är om det inte blir några vågor alls. Jag tror att jag fick till det ganska bra till slut.

Mellan och efter de två gjutningarna spenderade jag lite tid åt att ta hand om tomatskörden. Man kan likna tomatodling med att ha husdjur. Det är jättekul att ha tomater, men man måste precis som med husdjur ta hand om dem om man inte vill att de ska dö. Jag tror att det är lite av ett rekord i år. Jag har redan fyllt frysen med lika mycket tomater som förra året och jag har nog lika mycket kvar som jag redan tagit hand om tidigare i år. Körsbärstomaterna ligger väl i paritet med förra årets skörd.

Jag brukar salta och torka de flesta körsbärstomaterna som sedan blir till en tomatpasta som jag mal ner och fryser in i små portionsburkar. De är perfekta att använda i såser och grytor istället för att använda tomatpasta. De som jag använder i sallad och annan matlagning brukar jag gå ut och plocka färska direkt från kvist under säsong. Imorgon ska jag skålla, koka och frysa in de stora tomaterna.

Efter min avstickare till tomatskörd gick jag upp till RC-banan för att finputsa det sista. Målet är att betongytan kommer bli så bra och jämn att jag slipper lägga ut takpapp eller matta för att bilarna ska kunna köra utan att det blir problem. För att få den där sista ytbehandlingen gick jag över ytan med en borste. Dels för att se och verifiera att ytan inte var allt för vågig, men också för att ge lite grepp åt däcken ner mot körbanan. Om det här blir som jag hoppas så borde det här bli en ny standard för hur man bygger en 1:28 RC-bana för racing.

Trädäcket klart

Även om trädäcket är klart saknas fortfarande lite detaljer. Bland annat ska den bekläs med en kjol och en trappa. Nu har jag ändå kommit så långt att jag kan lägga ifrån mig boken och börja läsa nästa kapitel när andan faller in. Kanske blir det redan imorgon, eller så blir det i nästa vecka. VI får se hur väder och ork väljer att bli framöver. Det blev i alla fall bra att sammanbinda orangeriet med växthuset. Nu kan man smita ut i strumporna och hämta en rocoto när man behöver.

Medan jag kämpar med skruvdragare sticksåg och grävmaskin mognar tomaterna sakta men säkert. Snart kommer det finnas så många mognade tomater så att man inte hinner med andra aktiviteter som involverar skruvdragare eller andra verktyg till förmån för skörd och konservering.

Bjälklag på ena sidan klart

Igår fortsatte arbetet med altanen efter en dags “arbetscelibalitet”. Jag hann få de flesta bärlinor på plats. Det är ju aldrig bara att göra. Man stöter alltid på speciallösningar, vad än man ska bygga eller konstruera Det är sådant där otacksamt jobb som ingen ser eller förstår. Tankar som – Hur ska jag lyckas få det här att se naturligt ut? eller – Jag undrar om det här kommer synas? far genom huvudet, och man tvingas ständigt göra avvägningar och kompromisser. Den som river altanen kommer förmodligen skratta åt att jag använt ankarskruv på samma sätt som man idag tycker att ankarspik är omodernt och jobbigt. Jag har i alla fall inte blandat spik och skruv, och valt dimensioner efter vad jag har tillgängligt, vilket jag ibland kan skratta åt.

Idag blev jag klar med hela bjälklaget för altanen mellan orangeriet och växthuset. Med alla verktyg och maskiner som jag har, var jag ändå tvungen att handsåga vissa vinklar på bjälklaget. Det hade säkert gått bra att ha vinklar som inte matchade till hundra procent, men min “hobbybyggarstolthet” tvingar mig att åtminstone göra ett ärligt försök med japansågen.

Om jag inte även hade tänkt utvidga altanen på andra sidan växthuset mot friggeboden hade jag nog kunnat slutföra arbetet imorgon. Den andra sidan kommer förhoppningsvis att gå lite snabbare då bjälklaget kommer ligga på plattor som jag lägger direkt på marken. Jag har siktet inställt på att bli klar med bjälklaget på andra sidan imorgon och avsluta semesterns nästan obligatoriska altanbygge i övermorgon.

Jag gick upp till växthuset för att hämta en paprika till ankgrytan som jag ska laga idag. Jag blev lite överraskad över att slanggurkan blivit så stor. Jag gillar egentligen när gurkorna är lite mindre, men en större gurka är inte fel den heller.

Målat, svetsat och kört

Då var odlingslådorna i “Konungarnas dal” indränkta i slipersolja. Det tog en dryg timme effektiv tid att måla, men det tog närmare tre timmar att bli klar då jag fick avbryta för både jobb i arbetslivet och annat jobb på hemmafronten. Det blev i alla fall bra.

Allt växer. Enstaka paprikor har börjat få färg, samtliga tomatplantor bär rikligt med tomater, chilin utvecklar frukter i rasande takt, baljväxterna har börjat utveckla bönskidor och nu har gurkplantorna börjat blomma. Om någon vecka kan jag förmodligen skörda den första gurkan.

Under eftermiddagen svetsade jag ihop en transportställning till RC-bilarna. Den förra var lite obalanserad och klumpig. Nu får man med sig allt man behöver för att ha 30 minuters skoj uppe vid RC-banan utan att behöva anstränga sig nämnvärt.

Vi har de senaste gångerna vi kört bil haft lite otur. Ett flertal gånger har kugghjulet som sitter på drivaxeln lossat, vilket resulterat i att bilen inte går framåt. I förrgår gick ett lager till mittdiffen och idag gick ett annat lager till framdiffen. Det är i och för sig ett tecken på att vi kört mycket. Det är värre när man kör sönder än när delar slit naturligt. Igår var det dock ett undantag då batterierna tog slut före bilarna. Nu har jag servat båda bilar så att vi förhoppningsvis kan köra skadefritt imorgon och en tid framöver.

Hobbyodlare, lastmaskinist och kock

Nu visar tomatplantorna tecken på att de kommer att leverera även i år. De första bifftomaterna har börjat att utvecklas och det är fullt av blommor som säkerligen kommer att utvecklas till eftertraktade tomater. Frysen har fortfarande ett antal lådor kvar av förra året skörd, så jag kanske klarar ett helt år utan att köpa krossade tomater. Förmodligen blir det lite tomatjuice av det sista om plantorna hinner leverera innan den sista lådan är förbrukad.

Gårdagens “kakras” i bikupan tillsammans med den andra kupans vaxkakor blev till två mindre burkar med bivax. Jag har inte riktigt funnit något livsviktigt användningsområde för bivax, men snart blir det väl till en nödvändighet.

Efter att jag fyllt på med vatten till ankorna öppnade jag upp tre grindar mellan hagarna så att hästarna kan ta sig mellan de två stora inhägnaderna utan att förirra sig ut på vägen. Vi släppte ihop hästarna förra veckan, så nu behövs egentligen bara en hage. Tänk att man alltid behöver göra förändringar!

Förra året blev hagarna klara på sensommaren, och då var det inga problem med vatten och lera vid foderstationerna. Nu när det har regnat så har det ganska snabbt blivit lerigt. Med recept från vinterhagarna schaktade jag bort det övre marklagret och la på 0-32 som jag sedan kompakterade och la markarmering på, för att slutligen lägga ytterligare stenkross ovanpå.

Nu på eftermiddagen och kvällen har jag ägnat mig åt att förbereda dagens middag med huvuddelen av alla ingredienser från vad gården har att erbjuda. Basilika och vitlöksfyllt tortellini med anklår i tryckkokaren. Till det serveras en gremolata som består att hackad persilja, vitlök, salt, citron och olja.

Pinnskörd och kakras

Såhär dagen efter midsommarfirande känner jag mig lätt socialt utmattad. Från klockan 2 till 24 var vi igång. Jag förberedde det mesta redan dagen före midsommarafton, men tiden från att jag steg upp till dess att de första gästerna kom förberedde jag resten av maten. När alla gäster hade kommit började vi med en liten välkomstdrink med tilltugg. Därefter var det obligatoriska “roliga” lekar med hästskokastning, bilkörning och frågesport.

Idag började jag dagen med att varva brödbakning med ogräsrensning i stora växthuset.

När väl växthuset var avlägsnat från ogräs och hönsen fått sin del av skörden gick jag och kapade till stödpinnar till plantorna. Det krävs inte mycket för att plantorna ska rasa eller knäckas när frukterna blir större och fler till antalet. I och för sig behöver pinnarna inte staga upp plantorna. Det handlar mer om att bibehålla balansen hos plantan.

När jag ändå var uppe vid växthuset och i närheten av bikuporna passade jag på att se hur de mådde. Det var en rejäl kö in i kupan, så jag tänkte att jag skulle bygga på med fler ramar och öppna upp även det andra flustret. Dessvärre fick jag ett “kakras” när jag plockade bort ändskivan. Den sista ramen var så proppad med honung så jag kunde inte låta bli att skatta lite honung. Alternativet hade varit att låta det ligga kvar och låta bina samla upp, men som sagt jag kunde inte låta bli. Det var en hel del bin som fick sätta livet till när de hamnade under vaxkakor och honung. Det blev totalt fem burkar i varierad storlek med honung när jag hade låtit gravitationen och solen göra det mesta av jobbet.

Skönt med omväxling – Lux och Lyx

I måndags kom kretskorten till Demeter som ska mäta soltemperatur och ljusstyrka och jämföra det med lufttemperaturen. Jag skulle säkert kunna klara mig utan denna information, men det blir lite roligare att odla om man kan kombinera det med teknik. Vädret har kanske inte varit så “utomhusaktivitetsvänligt”, så det har passat bra att kunna sitta i HQ och löda mikroskopiskt små komponenter och fippla med programmering och annat som kräver tak över huvudet.

Nu har några dagar gått och erfarenheterna från det första utkastet har redan resulterat i en vidareutveckling och optimering… så nu väntar jag på ett nytt kretskort som ska lödas så fort väder och leveranskedjan från Kina tillåter.

Just nu lever jag i lyx! – När jag helst behagar, kan jag ta en knippe koriander eller basilika och för att laga en sås, eller ha som ingrediens i matlagningen- och bättre kommer det bli ju längre in i odlingssäsongen jag kommer. Just nu väntar jag med spänning på övriga grödor som sakta men säkert kommer börja leverera. Jag behöver inte ens vattna! Det enda jag behöver göra är att se till så att systemen sköter sig och anpassa parametrar efter yttre faktorer som temperatur och solinstrålning. Det hoppas jag naturligtvis på att kunna automatisera när jag byggt upp med tillräckliga erfarenheter baserade på de mätningar och observationer jag gör.

Att ha koll på lux ger lyx!

Kupning och tillväxt

Det känns som att mycket av arbetet just nu handlar om att ge saker en chans att lyckas. Man gräver inte upp plantor för att se om de växer, utan försöker skapa så bra förutsättningar som möjligt och sedan låta naturen göra resten.

Idag planterade jag ut ärtor och bönor både i växthus och på friland. Egentligen vet jag inte om det kommer att göra någon större skillnad, men det är svårt att låta bli att jämföra när möjligheten finns. Om någon månader kanske jag vet lite mer än vad jag gör idag.

Gurkplantorna fick flytta in i Bell Pepper Church där de förhoppningsvis kommer att trivas bättre än i orangeriet.

Potatisen fick också lite uppmärksamhet. Att kupa potatis känns på något sätt som ett av de där arbetena som markerar att odlingssäsongen faktiskt är igång på riktigt.

Mellan varven gick jag över RC-banan med trimmern och tog bort ogräs som börjat krypa in där de inte är välkomna. Det är lite samma sak där. Man försöker skapa förutsättningar för flyt och låter sedan resten sköta sig självt. Det är ändå något speciellt när man tydligt kan skilja banan mot ruffen.

Just nu känns det som att det växer lite överallt. Frågan är bara vad som växer bäst. Ogräset eller det som senare ska hamna på tallriken.

Hur kan tiden rusa iväg så fort?

Tänk om vinterhalvåret skulle kunna vara lika kort som sommarhalvåret! Då skulle man kanske få lite mer gjort. Å andra sidan om vinterhalvåret skulle vara lika kort som sommaren skulle man inte hinna med någonting. Jag röstar för att sommarmånaderna skulle vara längre än vintermånaderna. Å tredje sidan kanske det heller inte är bra med tanke på klimatförändringarna.

Under veckan har jag byggt en hållare till värmeplattan för kretskort. Det blir lite besvärligt att arbeta på en yta som är 150 grader varm under ett mikroskop om den inte ligger i nivå med bordet. Efter lite klurande kom jag fram till en konstruktion som blev både snygg och stabil. Vitsen med att använda en värmeplatta är att man kan förvärma kretskort och komponenter så att man inte behöver värma onödigt mycket med varmluftsstationen när man ska få tennet att smälta. Ytmonterade komponenter tar visserligen lite plats, men det kräver att man har kontroll och kan montera med lite precision.

Nästa elektronikprojekt är en ljus- och temperaturmätare som jag ska använda i växthusen för att kunna styra vattningen beroende på temperatur och solinstrålning över dagen. Jag tror nämligen att ljuset har större inverkan på vattenbehovet än själva temperaturen…Men för att mer vetenskapligt kunna befästa mina teorier behöver jag kunna mäta både ljus och strålningstemperatur . Jag har redan konstruerat schemat, beställt komponenter och skickat iväg kretskortet för tillverkning. Förhoppningsvis har jag midsommarhelgen räddad.

Nu har jag gett tomatplantorna en blandning av epsomsalt och vedaska för att försöka tillgodose plantornas behov av magnesium och kalium. Saltet, som i vanliga fall används som badsalt ska tillgodose magnesium och vedaskan tillför kalium. Det ska förhoppningsvis göra att plantornas blad ska bli av med sina gula fläckar. Eftersom jag inte riktigt vet hur mycket jag ska dosera, har jag börjat med att blanda 1 matsked vedaska med en matsked badsalt, och sedan hällt ner en tesked av blandningen i varje “bevattningsrör”. Förhoppningsvis kommer tomatplantorna att gilla min häxblandning.

Egentligen är jag inte speciellt bekymrad, för jag har varje år haft samma “problem” utan att jag blivit utan tomater. Just nu håller jag på att optimera och kanske förstå tomatplantornas behov lite bättre. Koriandern verkar i alla fall trivas, och jag börjar få problem att få avsättning för örten. Till midsommar har jag gjort en gravad havsöring med koriander istället för dill. Vi får se hur det landar.