

I tisdags flyttade fåren in i den nybyggda fårhagen med tillhörande vindskydd. Eftersom allt på gården måste ha ett namn så fick vindskyddet heta BääBo. Jag sågade till och hyvlade en planka som min fru sedan brände in passande bokstäver och motiv på. Idag gjorde jag en ram runt brädan och skruvade upp skylten på vindskyddet. Jag hade egentligen tänkt sluta där, eftersom vi varit iväg över natten för att fira svärfars 80-årsdag, men jag hade missbedömt min energireserv.


Den betongklump som jag hittade när jag röjde slånbär för drygt två år sedan har jag länge tänkt måla gul för att få den att se ut som en jättekantarell. Eftersom jag inte hade någon kantarellfärg, eller en kantarell att jämföra med, fick jag ur minnet försöka blanda till rätt nyans med de olika färger som jag kunde hitta i verkstan. Det blev hyfsat bra, även om den är lite för utstickande just nu. Jag tror att den kommer smälta in när väder och vind bryter ner färgen.





Eftersom jag fortfarande hade en hel del energi kvar, tog jag hand om vattning i orangeriet, kollade till bina och fortsatte att röka mina chilifrukter. Vissa plantor som dessvärre övervattnats i växthuset ser fortfarande lite ledsna ut, men de kommer nog att repa sig. Det är nog dags för lite gödsling. Egentligen skulle jag behöva byta jord för vissa plantor, men jag tänker att det kanske är bättre att göra till våren. Jag får ta reda på vad som egentligen är bäst. Bina är fortfarande ute och samlar. De har ätit drygt häften av foderdegen, så nästa vecka får jag fylla på en sista gång. Nu tror jag att jag kommit på hur jag ska få röken att fungera avbrottsfritt under några timmar. Om jag lämnar locket till spånmagasinet öppet på glänt så får allt tillräckligt med syre för att kunna hålla glöden igång utan att börja brinna okontrollerat.




På temat att använda material som annars skulle hamna på återvinningsstationen, och komma någon annan till gagn, kom jag på vad jag skulle göra med alla stumpar som blivit över när jag gjorde staketet till ridvolten. För att bygga vidare på temat i Dödskallebacken med olika längd på stolpar tänkte jag att jag skulle snedställa plankorna för att få lite mer visuell fartkänsla i kurvan. Jag funderade lite på vilken vinkel som var bäst innan jag bestämde mig för 30 grader. 45 hade varit för mycket, och 15 för lite. Nu var allt lite för fuktigt för att kunna målas, men till våren när allt torkar upp kan jag välja mellan Falu-röd och svart slipersolja. Vi får se vad jag bestämmer mig för. Jag är lite för att försöka hitta banmarkeringar med variation samtidigt som det inte får bli för plottrigt och osammanhängande. Samtidigt som jag vill använda det som finns att tillgå, så vill jag undvika att det ska se ut som ett hopplock. Som jag nämnt tidigare så är det lika stimulerande att bygga som att köra på banan, och det ena förstärker det andra.


Nu ska jag laga middag av grannens lamm och det vi själva odlat och förädlat. Det finns fortfarande gurka och paprika kvar uppe i Lilla Spanien. Det får bli en syrlig sallad tillsammans med varmrätten.
























































































































