Idag hade jag skrivit en lång lista, och trodde att jag hade satt upp rimliga mål för dagen. Bland annat hade jag skrivit ner att jag skulle städa verkstan och rensa avloppet i stallet. Väl nere i verkstan började jag att röja undan lite tills jag kom till hästvagnen som stått och väntat på att bli modifierad med en ny fjäder och bättre tyngdpunk. Timmarna gick och verkstan är fortfarande stökig. Inte hann jag plantera om några blommor heller som planerat. Vi får se hur det blir imorgon. Det är fortfarande lite kvar på vagnen, som fortfarande är lite framtung. Förhoppningsvis har jag inte gjort allt arbete på den i onödan. Den är redan lagad och modifierad ett antal gånger allt eftersom krav och önskemål har förändrats.
Det kändes inte så lockande att gå ut i morse och påbörja med något stort. Jag satt istället med min lista som inte blev så lång. Trots detta kunde jag inte stryka så många punkter idag. Igår snöade det på kvällen med efterföljande regn och skarsnö till följd. En sväng upp till Pelargonrummet fick mig på bättre humör. Ännu fler paprikor har grott och nu har de gått om pelargonerna i tillväxttakt. Jag passade på att städa lite i verkstan när jag ändå var ute. Det är en lång bit kvar innan jag kan säga att det är rent och undanplockat. Jag fick i alla fall upp hyllan och lådorna som tidigare var i hallen, upp till pelargonrummet. Den ingifta brorsonen är på besök, och han får jobba hårt för sitt uppehälle. Först mockades ankhuset ut och sedan fortsatte djurskötseln med utfordring och diverse andra sysslor. Jag hjälpte till med tömning av alla skottkärror fyllda med träck. Det blev inget röjningsarbete eller fällning av träd idag, men jag slipade i alla fall röjsågsklingan så att den är redo att göra underverk nästa gång den tas fram! – Kanske redan imorgon!
Igår fortsatte jag lite halvhjärtat att rensa bort lite mer slånbär efter att ha införskaffat en ny klinga till röjsågen. När det började skymma och dagens arbete närmade sig slutet stannade grannen till och erbjöd sin hjälp till nästkommande dag. Jag tyckte väl att arbetet flöt på ganska bra utan hjälp, men det skadar väl inte att få hjälp med bortforslingen av de taggiga nystanen upp till gropen. Jag har praktiserat ett gammalt beprövat sätt som använts på landstället att forsla bort vass. Jag använder dock fyrhjulingen till att dra ”presenningen” istället för att släpa för hand.
Idag gick jag ut när det upphört att regna, och strax efter mötte grannen A upp med sin Bobcat. Vi röjde så mycket som en tank i röjsågen räckte till, och med hjälp av den fantastiska maskinen kunde vi köra upp nystan efter nystan upp till gropen. Nu är det lika mycket till kvar och mer därtill innan vi får fundera ut ett nytt namn på Slånbärsudden.
De möbler vi valt till hallen gav inte så mycket liv när allt gick i svart. Dessutom är bänkytan ganska känslig mot repor och smuts. Därför kom vi fram till att en bänkskiva i något annat slittåligt material skulle tas farm. Valet föll på EU-pallar som vi har ett antal av både ute och i maskinhallen. Först hade vi tänkt ta ekskivor, men vi gillar industridesign och rustika material. Brädorna limmades och skruvades ihop i ändorna med två vinkeljärn. Jag slipade av brädorna för att få en någorlunda slät yta och la en ljus syrabets på för att skynda på patinan. Det blev ganska bra och nu återstår en mindre skiva för den högre delen av hallmöbeln.
Det återstår att spackla och måla över de märken som blev av den tidigare fastskruvade hyllan för att hallen ska kunna betraktas som klar. En bordslampa och lite prydnadssaker kanske också hittar dit.
I veckan har vi äntligen kompletterat möblerna i arbetsrummet, och nu börjar det bli riktigt trivsamt. Efter att ha kliat sig i huvudet och skruvat ihop alla möbler förvandlas kaos till ordning. Vi får se hur länge lådorna räcker för allt pyssel och garn som tenderar att långtidsförvaras på en armlängds avstånd.
Vi har varit i full gång hela veckan med att förbereda för årets sista hästhelg. Det är bra med lite aktiviteter som tvingar en att städa i maskinhall, stall och gårdsplan. Inte för att vi har exceptionellt stökigt eller att vi är pedanter, men det är så lätt att ställa ett släp eller en hönsbur någonstans inne i maskinhallen utan att ägna någon tanke åt hur det egentligen ser ut.
Jag har börjat samla frön från solrosor för att nästa år kunna gödsla med blomsterprakt i den nya delen av trädgården som vi håller på att forma på framsidan som fram tills nu sett ut som en tomt framför ett nybyggt hus. En fantasilös gulgrön gräsmatta som ingen blir glad av.
Jag har utökat det smarta hemmet med två nya lampor inne i arbetsrummet som tänds när man går in och släcks automatiskt när man går ut. Lamporna i våra fönster tänds vid mörkrets inbrott och släcks klockan 23 när det är dags att mata hästarna och sedan gå och lägga sig, förutom en som får vara tänd fram till gryningen. Även om vi har solceller så hjälper de föga att dra ner på elräkningen nattetid.
Imorgon ska jag försöka ta mig i kragen och dela av ankgården för att kunna sära på ankor och gäss inne i ankhuset med egen utgång för gässen både ut mot gården från huset och från gården ut i det fria. Jag ska passa på att tömma containern på lite bråte och köra till tippen samtidigt som jag åker för att fyller på med lite virke till bygget.
En sista chiliskörd kanske också hinns med. Det kommer i alla fall bli en skörd tomater och paprika till. Potatis, rotselleri, morötter, pumpor och brysselkål finns fortfarande kvar och trivs nog bra där de är ett tag till.
Idag vaknade jag tidigt, men jag låg kvar i sängen fram till klockan 6 för att inte stiga upp okristligt tidigt. Jag avnjöt en kopp espresso samtidigt som jag planerade dagen och strök sakers som var gjorda på helgens lista över möjliga saker att utföra. Efter det släppte jag ut ankor och gäss som gjort mig sällskap så fort det handlat om vatten eller föda.
Jag insåg ganska snart att jag inte skulle hinna med allt, så jag överlät saker till kommande vecka. Vissa saker prioriterades bort till förmån för annat som kändes mer meningsfullt, som att göra rent vattentankar och flytta tillbaka dem på rätt ställe nu när betongplattan som vi låtit gjuta bakom maskinhallen är klar. Jag fick flytta vattnet från den temporära tanken till den som redan stod på plats. Pumpen fick jobba några minuter för att utföra uppdraget. Det tog hela förmiddagen att rengöra tankarna innan jag kunde tänka på annat.
Vi tillhör den generationen som fått hjälp med att ta hand om tvätten, och när ingen i hushållet är värst intresserad av att vika kläder hamnar de i en hög i trappen och något behövde göras för att råda bot på problemet. Ett fack för för strumpor och kallingar, ett för t-tröjor till mig och resten till min bättre hälft som va någon anledning använder mer textil än vad jag gör. Nu behöver det inte ligga kassar med osorterad tvätt. Visst får man rota lite, men inte lika mycket som tidigare. Handdukar och sängkläder är fortfarande ett litet bekymmer, men jag har faktiskt inget emot att någon gång då och då vika lite lakan.
Det börjar bli en hel del paprika att ta hand om. Jag fick oväntad hjälp av grannarna A och M som kom förbi med sin lilla dotter som åt paprika som äpple. Det märktes knappt att de fyllde en korg. De ville betala, men jag kommer ha användning av A när jag ska flytta stenar i mitt nästa projekt. Själv tog jag ett tjugotal paprikor som kommer få bli paprikapulver efter att de torkats på samma sätt som tomaterna som blev precis så goda som den italienska mannen uttryckte i sitt klipp. Mamma mia, che bello!
Som gräsänkling denna helg har jag kunnat ägna mig ostört åt att skura och göra fint inomhus med tysk techno blandat med eurodisco strömmande ut ur högtalarna. De få gånger som jag stuckit ut näsan utanför dörren har det regnat, så några aktiviteter utomhus har inte varit på tapeten, och jag har obehindrat i sinnet kunnat ägna mig åt rengöring utrustad med dammsugare, ångtvätt och envishet. En hel del tid ägnades åt att putsa spisen och alla andra saker som står framme. Nu skulle man vara katt – de vet verkligen hur man njuter på ett nytvättat golv!
Igår gjorde jag ketchup av de tomater som jag skördare förra helgen. Min fru hade vid något tillfälle signalerat att hon ville göra tomatsoppa, men nu var det hög tid att tomaterna togs om hand. Det smaker kanske inte som ketchup, men det är gott, och vill man ha ”riktig” så får man väl köpa det.
Jag passade på att skörda en omgång körsbärstomater som halverades, saltades och torkades för att sedan förvällas, läggas i olivolja med vitlök, oregano och timjan. Vi får se om jag uppfattade allt vad den italienska mannen försökte förmedla med viftande armar i instruktionsvideon som avslutades med det klassiska smakprovet som aldrig går att överträffas i verkligheten.
Imorgon blir det lite utomhusaktiviteter oavsett väder. Jag kan ju inte vara inne, nu när det är nystädat!
Just nu saknar jag lite energi och inspiration. Dagen har gått åt till att städa verkstan och sedan stöka ner den igen genom att bygga ett skydd för äggkylen som används till att kränga ägg som vi själva inte hinner med att konsumera. På min lista stod det att jag skulle fotografera, ångtvätta köket, torka chili, köra RC-bil, plocka tomater och mycket annat som jag inte haft tid, lust eller motivation att göra just nu. Igår satte jag mig en stund uppe i Nirvana för att försöka finna lite solitär ro, och delvis kändes det bättre, men jag skulle behöva en hel helg där jag själv kunde styra min tid och inte ha den där gnagande känslan att jag inte gjort tillräckligt.
De senaste två dagarna har det gått lite trögt med att bygga klart staketet. Dels har vi slösat både pengar och tid på andra saker. Igår krönte jag kamerautrustningen med ett 28 millimetersobjektiv och min fru med ett VR-set för att kunna utforska den virtuella världen på ett nytt sätt. Jag försöker febrilt hitta intressanta motiv när solen står som högst och allt känns platt och tråkigt. Det var länge sedan som jag använde ett vidvinkelobjektiv och jag får verkligen anstränga mig för att få bilderna att bli intressanta. – En riktig utmaning! Idag uppgraderade vi altanen och ytan framför växthuset med nya möbler och ett parasoll. Nu försöker vi göra det lite ombonat och hoppas på att kunna spendera lite tid utomhus innan hösten ruskar om tillvaron. Imorgon hoppas jag på att kunna avsluta jobbet i skogshagen och sätta mig i en av alla stolar eller fåtöljer och klappa mig själv på axeln och säga att det blev bra.
Jag skördade en första större omgång tomater som står på spisen för att bli sås att frysa in. Även gurkor skördades och lades in i ättika vatten socker, salt, ingefära dill, senapsfrön och chili. Det är lite motigt att sätta igång, men när man väl börjat och närmar sig mål känns det rätt tillfredställande.
Den senaste veckan och helgen har framskridit ganska lugnt utan några större projekt i görningen. En och annan stolpe har slagits ner i marken för att utöka svinstaketet, men i övrigt har det mest handlat om förvaltning och gradvisa förbättringar i odlingslandskapet. Efter att jag klippt ängen för andra gången i år så bestämde jag mig för att samla ihop lite täckmaterial till Lilla Spanien för att behålla fukten i jorden och samtidigt mota bort ogräset. När jag stod där ute på ängen och krattade tänkte jag på hur komiskt det måste sett ut med någon som ur sitt sammanhang ser ut att att vara en riktig pedant.
Efter att ha städat verkstan, HQ och Pelargonrummet fick jag ett plötsligt sug att smida en handgrep som ska matcha planteringsspade som min son bankat fram i smedjan. Nu väntar jag på att densamma ska tillverka några handtag i något vackert träslag.
Jag har försökt få lite styr på odlingsterrassen genom att avdela de olika sektioner med granbarksborreangripet trä. Nu vet jag var jag kan sätta fötterna när jag sliter upp kvickrot, kirskål och annat ogräs.
Sparrisplantorna har satts i djupare krukor och kantar numera växthuset. Jag var tvungen att tillverka några längre stöd i ståltråd för att hålla plantorna upprätta. Jag vet inte om det beror på att de haft brist på ljus, eller om de är så ”flimsiga”. De är i alla fall bra indikatorer på om det blåser ute.
Pelargonerna har äntligen börjat få blomknoppar! Det blir spännande att se om mödan varit värd. Dillen har börjat titta upp och jordgubbsplantorna har börjat reva sig. Paprikorna blir fler och större. Chilin och tomaterna bjuder dagligen på nya frukter. Buskkrassen och slingerkrassen har fått individuella krukor och är placerade i växthuset. Nu återstår endast några fåtal o-grodda exemplar som är de sista gästerna för säsongen uppe i Pelargonrummet.
Idag har jag ägnat mig åt att rensa ogräs och skapa inspiration för kommande planteringar i slottsparken. Nu ser man gången ordentligt. Kryddträdgårdens gångar befriades från ogräs och löv så att det ser lite mer städat ut. Det gapar fortfarande lite tomt i bäddarna så det finns potential till förbättringar. Jag hittade några timjanplantor i gruset, så jag flyttade dem upp i bänken där de hör hemma. Förhoppningsvis trivs de på si nya plats.
Verkstan städades och delarna till kuvösen flyttades från golvet upp till loftet där de får ligga till nästa vår om det kommer finnas behov. Jag hade ju tänkt bygga orangeriet som kommer vara en perfekt kuvös från mars och framåt. Jag satte upp den fina skylten jag fått av K. Den passar bra ovanför verktygstavlan!
Nu har jag räknat till ett tjugotal tomater och åtta frukter av cayennepeppar. Vi får se, det kanske är allt jag får med tanke på att man hotat med nollgradigt inatt. Nu senast som jag tittade så skulle det krypa ner mot en enstaka grad, så jag håller tummarna för att pelargoner och övriga plantor klarar sig.
