Category Archives: RC-bilarna

Premiär

Efter att ha slipat de sista 10 meterna betong sopade jag hela banan och försökte få bort så mycket slipdamm det gick innan jag dammsög hela banan på det som borste och vind inte förmått att avlägsna. Sedan gick jag för att hämta en bil för att se om banan var jämn nog, eller om jag skulle behöva slipa lite till. Om jag vill ha en helt perfekt bana som man kan köra riktigt snabbt på utan att behöva korrigera styrningen så behöver jag nog slipa lite till, men jag tror att det passar mig bättre att ha en liten utmaning. Sargkanterna var tillräckligt höga för att hålla bilen både på banan och rätt köl, så min farhåga om att behöva springa och vända bilar på banan visade sig vara kraftigt överdriven.

Jag blev lite glatt överraskad att banans proportioner i kombination med bilens storlek och hastighet skalar bra mot verkligheten. Det ser inte ut som att man snabbspolar en film för att få det att se snabbt ut. Efter att ha provat banan tills en uppsättning med batterier tagit slut fortsatte jag att demontera läktaren framför ridbanan. Man måste ju göra någonting vettigt också.

När jag var klar med att ha skruvat loss alla brädor från betongplintarna bjöd jag upp min fru till banan för att inviga Betongringen på riktigt.

Med varsin bil körde vi varv efter varv och inväntade varandra vid den imaginära mållinjen för att ta ett till. Jag märkte på min fru att hon uppskattar mer när det sprutar grus med de större bilarna, men jag tror och hoppas ändå att hon tids nog kan se tjusningen med banracing också. Jag tror framför allt att det kan bli riktigt kul när man är fler än två när man kör. Framför allt behöver man inte springa och vända bilar eller för den delen laga bilar varje gång man haft en gästförare på banan.

Efter körningen passade jag på att laga min frus 1:8-bil från den senaste kraschen och tvätta bilarna för att bli av med smuts och lera. Bilarna blir som nya när man högtryckstvättar hjulen och använder Muc-Off för att få bort all lera. Lika mycket som jag uppskattar att göra bilarna rena tycker jag vissa gånger att det är skönt att slippa. Det är ytterligare en faktor som lägger 1:28 bilarna på min plus-sida. Det är bara att blåsa bort damm med kompressorluft och ladda batterierna. Däremot kan jag faktiskt hålla med om att det kan vara riktigt befriande att få spruta grus hellre än att försöka klippa apex vid rätt ögonblick för att vinna en hundradel.

Justering av betongrecept

I veckan har det inte funnits så mycket tid och ork över till att bygga RC-bana. Istället har det blivit rutinmässiga saker som man måste göra när man kommer hem efter en arbetsdag. Även om jag mycket väl skulle kunna göra något meningsfullt har det inte känts som att jag haft drivet. I tisdags förberedde jag dock det sista inför nästa etapps gjutning på 1:28-banan. Igår hade både min fru och jag tittat oss mätta på teve-repriser och tyckte att vi kanske skulle gå och köra lite RC-bil på buggybanan. Det har inte blivit så mycket körning sedan min fru körde sönder ett antal delar som varit restnoterade hos min hovleverantör. Efter någon timmes mekande var stötdämparen, bärarmen och styrstaget utbytt och vi kunde efter kvällsfodringen bege oss upp till en upplyst arena. Vi kände oss båda lite ringrostiga efter ett längre uppehåll och det blir ju inte lättare med avståndsbedömningen i artificiellt ljus, men efter drygt en halvtimme började hornen växa i takt med att farten ökade… tills det tog slut när min fru körde in i någonting vilket i resulterade i en bärgning och och ett återbesök i verkstan. Tid är bokad till helgen och reservdelar finns på hyllan den här gången.

Idag kunde jag avsluta arbetsdagen lite tidigare och tänkte att jag skulle passa på att gjuta när ändå vädret var hyfsat bra. Fram till att jag skulle börja gjuta var det uppehåll och ganska soligt, men under första sektionens gjutning tätnade molnen och ett ganska ihållande regn gjorde sitt intåg. Jag har redan justerat betongreceptet till att vara lite lösare och smidigare än vad jag hade i början av projektet, men det extra vatten som kom från ovan blev lite för mycket. Regnet försvann lyckligtvis ganska snabbt och överskottsvattnet gick att skrapa av från den gjutna ytan och det regnvatten som hade hamnat i hinkarna gick att hälla ut, så det ska nog gå vägen att få en hyfsat likartad struktur på körbanan som tidigare sektioner.

Imorgon gjuter jag de sista två sektionerna med stöd om man räknar bort sargerna. Då räknar jag med att tempot kan öka något. Allt hänger på hur mycket tid jag får över med tanke på att det är hästhelg samt att vädret ska stå mina planer bi.

Från back till portionspåsar

Idag har jag spenderat större delen av dagen åt att ta hand om paprika och tomater som jag plockade igår. Att rosta en hel back med paprika i en konventionell ugn fungerar inte riktigt lika smidigt som att ta paprikorna styckvis och placera dem en halv minut i gasässjan. Det tog lite över en timma att sota alla paprikor. Fördelen med att ha väldigt hög värme under en kort stund är att fruktköttet inte blir tillagat. Även om de flesta blir sönderkokta i en gryta så är det bättre att kunna vända dem snabbt i stekpannan när man vill ha lite tuggmotstånd till exempelvis fajitas. Dessutom blir de lättare att hantera när man plockar bort kärnor och strimlar upp den.

Volymen och nettovikten på skörden minskar i takt med att man plockar bort kärnor och strimlar upp. Vad som först var en rågad back med paprika blev till sist 30 vakuumförpackade portionspåsar som mellanlandar i frysen.

När jag var klar med paprikan tog jag hand om tomaterna. Först skållar jag dem, och efter att de har svalnat kan jag ganska enkelt plocka bort skal och den gröna kvisten. Om man tänker att man istället för att plocka bort kvisten från tomatköttet, plockar bort köttet från kvisten blir det mycket enklare har jag märkt. Egentligen är det ingen större skillnad i vad slutresultatet blir, men det blir så mycket enklare med rätt tankesätt.

Före matlagningen gick dottern och jag upp till RC-banan och körde av oss lite. Hon efter att ha stått i verkstan hela dagen med sina projekt och jag efter mitt köksstök. Frun hade redan bokat in ett VR-pass med sina spelkompisar och valde den virtuella välden framför att tävla med oss på riktigt.

Fibergegga och hönsnätsblommor

Idag var det hög tid att fixa till RC-banan. Efter att både min dotter, fru och jag kört flitigt de senaste dagarna har vi identifierat en hel del brister i beläggningen. Speciellt i och framför alla hopp, men även rötter, stenar och potthål som behöver slätas över. Nu testar jag en ny metod och hoppas på att det kommer att bli hållbart. En blandning av lera som blir stenhård när den torkar tillsammans med halm som ska motverka sprickbildning kanske kan vara den ultimata lösningen. Problemet är väl att jag har belagt mycket av banan med stenmaterial istället för lera. Men jag hade varken maskiner eller erfarenhet när jag började anlägga banan. Det som jag såg som besvärligt att bearbeta har visat sig vara det bästa underlaget. När det är blött är det geggigt, men i torrt tillstånd är det hårt och fast. Det spelar ingen roll hur mycket man packar 0-8 stenmjöl. Efter ett tag släpper det och börjar damma. Kvar ligger de stora stenarna som gör att man sladdar och skapar en svårkörd bana. De bästa sträckorna är de som är av lera.

Först skrapa bort allt löst material, sedan vattna och på med fiberlera. Efter det jämnar man till det som man vill ha det och som sista moment krattar man över med löst material som man sedan plattar till med spaden. Rötter och större stenar täcks över för att skapa ett mindre stötigt underlag. Det är inte meningen att göra banan helt slät, snarare att göra den mer förutsägbar.

Konstnärsådran grep tag i mig när jag klippt bort lite hönsnät som kommit i dagen på rakan före Sonnenschein-kurvan. Innan jag satte upp svinstaketet runt banan gjorde jag ett försök att hålla svinen borta genom att lägga ett nät över gräsbeklädda delar av körbanan. Det funkar ganska bra även för att hålla banan jämn, men när nätet av en eller annan anledning sticker upp och utgör ett hinder för bilarna som riskerar att fastna. Det blev ett nystan med hönsnät som lika gärna kunnat vara tumbleweed. Tankarna började vandra, och helt plötsligt visste jag var jag skulle göra. Varför inte spraymåla några nystan av hönsnät i färgglada kulörer och sätta upp dem på pinnar i olika höjd för att piffa upp miljön runt RC-banan? Det blev faktiskt så bra att min fru sa att hon kunde tänka sig installation även någonstans i trädgården. – Det är ett bra betyg!

Eftersom hästarna snart ätit slut på gräs i sommarhagarna behöver jag fixa till en öppning mellan vinterhagarna då de numera går i samma hage. Det ena ger ringar på vattnet och resulterar snart i andra saker att göra. Den avgnagda stolpen kommer inte längre kunna fungera som stöd för eltråd. Naturligtvis var det en gjuten stolpe som jag bittert fick dra upp med lastmaskinen. Imorgon ska jag gjuta fast en ny stolpe i hålet så att jag kan dra ny eltråd och sätta upp grindar när vi har hästar hemma som inte kan gå si samma hage.

Som avslutning på en varm och solig sommardag gick far, mor och dotter upp till RC-banan och körde “The King”, “The Queen” och “The Princess” tills vi inte orkade mer.

Ytterligare flyt och variation på banan

Utöver alla vanliga göromål har jag spenderat en betydande del av tidbanken åt att göra banan roligare samtidigt som jag har försökt skapa bättre flyt när man kör. Jag försöker i möjligaste mån bygga bort så många transportsträckor som möjligt och försöker bryta av med kuperad mark utan att man behöver sakta ner onödigt mycket där det är möjligt. Samtidigt vill jag inte att försämra sikten från förarpodiet. Det hela handlar mer om rytm och körupplevelse än att kunna varva banan på så kort tid som möjligt. Samtidigt ska det vara så säkert och olycksfritt som möjligt.

Idag byggde jag ett kombinationshopp efter Sonnenshein-kurvan som tidigare varit en transportsträcka och accelerationssträcka fram till skogspartiet. Nu får man mer aktivt försöka anpassa hastighet och teknik för att vara snabb.

Efter att ha provkört sträckan kan jag konstatera att allt fungerar som det ska. Nu har jag bara några få förbättringar kavar innan banans utformning är perfekt. Därefter vill jag försöka få till det där perfekta underlaget som inte kräver underhåll samtidigt som känns lagom “grussprutigt” när man kör.

Ban- och trädgårdsarbete

Gårdagen ägnades lite tid åt att förbereda banan för de nya bilarna. Alla gropar avlägsnades från vatten genom att först pumpa bort det som gick att ta med pump, sedan använde jag spade för att få bort det som inte pumpen klarade av, och slutligen sopade jag ut det sista för att låta solen ta hand om resten.

De gamla RC-bilarna rengjordes och fick en hyllplats uppe i HQ. De kommer fortfarande att användas av gäståkare och i de fall då de nya bilarna väntar på reservdelar samtidigt som vi vill köra.

Ett bröd hanns med att bakas samtidigt som huvudfokus låg på RC-bilar och banan.

På eftermiddagen var det då äntligen dags att köra de nybyggda bilarna. Det gick inte många varv förrän problemen uppstod. Först var det min frus bil där två stoppskruvar inte verkade ha varit åtdragna. Först vid bakdiffen och sedan vid fram.

Det är något speciellt med nya dämpare. Bilarna flöt fram som strykjärn på banan efter lite justeringar. Dessvärre växte hornen lite väl mycket på mig själv och det hela slutade med en söndertrasad bärarm på höger sida. Det blir lätt så när bilen flyger in i fasta hinder. – Som tur är så har svärfars bilbyggande sorgligt nog stannat av så jag kunde låna en bärarm från den bilen tills den nya dyker upp om några dagar.

På kvällen blev det potatissallad med ingredienser från vad trädgården för tillfället har att erbjuda på. Till det serverades en grillad köttbit där resterna blir till chilikött idag.

Idag spenderade jag lite tid åt att bygga bort lite farliga hinder som lätt kan knäcka en bärarm i för hög hastighet uppe vid RC-banan. Eftersom jag samlat på mig gamla en hel del gummidäck i den lite mindre dimensionen kunde jag snabbt få ihop tillräckligt med däck för att bygga några krockkuddar på utsatta ställen. Jag passade även på att förbättra räcket vid fiskedammen och ändrade lite på doseringen efter bron där man inte riktigt ser var man har bilen när man står uppe vid förarpodiet.

Efter banarbetet tog jag tag i lite sådant som legat på vänt. Jag körde bort grenar som jag kapade på förmiddagen för att underlätta gräsklippningen, bytte vatten i ankornas badbalja och planterade de sista buskarna nere vid Lilla Stonehenge. Nu är det inte mycket kvar innan det kan bli en lättskött och välvårdad liten kulle som bryter av framsidans gräsmatta.

Lämpligt väder

Igår bestämde vi oss för att skruva ihop lite RC-bilar. Med flera dagars missöden uppe vid banan och ett reservdelslager som börjar tryta är det hög tid att få de nya bilarna körklara. Idag har det regnat av och till..mest till, så det passade bra att vistas uppe i HQ för att löda fast batterikablar i motorer, fartreglage och kontakter. När väl bilarna fått ström skulle fartreglage programmeras och fjärrkontroller parkopplas. Med två rullande chassin kunde jag inte låta bli att måla två karosser så att vi nästa gång kan köra med våra nya bilar.

Först sprayade jag insidan av karosserna med en latexmask i 6 lager. Den luktar verkligen inte hallon, om man inte först ätit av bären och låtit sedan låtit dem komma i retur. Men gasmasken döljer det mesta av odören. När väl masken torkat med hjälp av varmluftspistol kunde jag skära ut yta för yta och airbrushs önskad färg tills jag hade två färgsprakande karosser till de nya bilarna. Den ena blev knallrosa med vita fält, och den andra försökte jag få “bärnstensorange”, men lyckades inte riktigt att få den svarta färgen jämnt fördelad på båda sidor. Min fru tror nog att snyggast bil vinner, men vet att envishet och erfarenhet segrar över skönhet och känsla.

Målat, svetsat och kört

Då var odlingslådorna i “Konungarnas dal” indränkta i slipersolja. Det tog en dryg timme effektiv tid att måla, men det tog närmare tre timmar att bli klar då jag fick avbryta för både jobb i arbetslivet och annat jobb på hemmafronten. Det blev i alla fall bra.

Allt växer. Enstaka paprikor har börjat få färg, samtliga tomatplantor bär rikligt med tomater, chilin utvecklar frukter i rasande takt, baljväxterna har börjat utveckla bönskidor och nu har gurkplantorna börjat blomma. Om någon vecka kan jag förmodligen skörda den första gurkan.

Under eftermiddagen svetsade jag ihop en transportställning till RC-bilarna. Den förra var lite obalanserad och klumpig. Nu får man med sig allt man behöver för att ha 30 minuters skoj uppe vid RC-banan utan att behöva anstränga sig nämnvärt.

Vi har de senaste gångerna vi kört bil haft lite otur. Ett flertal gånger har kugghjulet som sitter på drivaxeln lossat, vilket resulterat i att bilen inte går framåt. I förrgår gick ett lager till mittdiffen och idag gick ett annat lager till framdiffen. Det är i och för sig ett tecken på att vi kört mycket. Det är värre när man kör sönder än när delar slit naturligt. Igår var det dock ett undantag då batterierna tog slut före bilarna. Nu har jag servat båda bilar så att vi förhoppningsvis kan köra skadefritt imorgon och en tid framöver.

Dörrar och träslöjd

Idag har jag betat av några punkter på listan med nyligen tillkomna problem. Det första var att fixa en enkel ståltråd så att man kan låsa upp nätdörren mellan ankorna och gässen. Det blir lite jobbigt om man råkar stänga dörren om sig på fel sida av haspen. Det är inte alla som har fickorna fulla med verktyg och pinaler som Mac Gyver… eller jag för den delen. Hönsen ska snart flytta ner till den lite svarare hönsgården, men fram till dess behöver dörrarna bytas mot gallerdörrar i båda ändar av växthuset. Ventilationen fungerar visserligen hjälpligt, men höns är lite känsliga när det kommer till fläktsurr. De klarar bättre av flygplan och annat tillfälligt buller. Det kändes lite meningslöst att byta dörrarna just idag då det blåst, och imorgon ska det bli svalare igen. Nu är det i alla fall förberett inför nästa år de dagar som är varma fram till att de flyttar ner till hönsgården och jag kan börja förbereda jorden för paprika, gurka och andra värmeälskande grödor.

Det har blivit tillräckligt varmt för att kunna stå i kortärmat i verkstan. En förutsättning om man ska svarva utan att riskera fastna med muddarna i 500 rpm. Jag fick en snabb genomgång av min son förra veckan för att gå igenom säkerhet och lite tips inför mitt lilla “Nixie-klocks-projekt”. Tanken är att jag ska sätta tre flygande tefat på mässingspinnar i olika höjd. Det kommer bli unikt och samtidigt lite roligt. Det kommer se ut som två utomjordingar i varje tefat som kommer se ut som frågetecken varje gång klockan slår tjugotvå minuter över tio på kvällen. Egentligen skulle jag vilja göra varje tefat lite vidare, men just nu har jag inget träämne som skulle passa.

Senare på eftermiddagen gick jag upp och körde lite på banan. Vid ett tillfälle snävade jag lite för tidigt efter ett hopp och körde rakt genom “stolpmuren” som inte riktigt klarat vintern. Det kan också ha varit så att jag inte gjort ett fullgott jobb när det begav sig. Efter att jag med spett, gummiklubba, skruvdragare och spade åtgärdat problemet ville min fru dra ut mig och hennes brorson på ytterligare en körning. Det var i princip bara problem och elände. Först kördes en drivaxel av på brorsonens bil, sedan nöttes en kabel av på min bil och slutligen lyckades min fru köra sönder ett hjul. Vissa dagar går allt sönder samtidigt och andra flyter på utan problem. Det hör lite sporten till att saker går sönder och nöts ut.

Busväder och mallsticka

Det var inte speciellt mysigt att gå ut med hästarna i morse. Det skulle snöa och regna hela dagen var det utlovat så hästtäckena behövde plockas fram. Allt tar lite längre tid när man måste anpassa sig efter kyla och nederbörd. Det var inga problem att stanna kvar en stund i stallet för att mäta upp hästarnas byttor för några veckor framåt.

När stallrutinerna var klara hängde jag upp äggförsäljningsskylten vi vägen och laddade äggkylen med några kartonger innehållande nyputsade ägg.

Frågan var lite vad jag skulle göra av den resterande delen av dagen. Den hade ju trots allt bara börjat! Förs en sväng upp till Pelargonrummet för att vattna och kontrollera tillväxten där och sedan ner till orangeriet för att göra samma sak med övervintringsplantorna.

Eftersom de två extra IBC-tankarna som samlar vatten utanför stallet och maskinhallen var fyllda passade jag på att köra upp lite vatten till växthusmagasinet. Medan den första tanken stod och självtömde gick jag ner till verkstan för att ta tag i den nya formen till karossen för de nya RC-bilarna. Jag brukar passa på när jag får en ny kaross, innan den är tillskuren, att göra en avgjutning som jag sedan kan vakkumforma nya karosser när originalet ger upp.

Att bara hälla gips i karossen utan sidostöd brukar resultera i att väggarna buktar utåt. Genom att använda en mallsticka mätte jag ett antal signifikanta punkter på karossens utsida. Sedan kunde jag rita upp hålet som skulle sågas upp. Jag kunde ha offrat en kaross och klippt bort plastflänsen för att följa utsidan med en penna för att markera, men jag ville pröva en ny metod som snickare och framför allt båtbyggare brukar använda när de ska såga till komplicerade former. Det blev inte “sugpassform”, men tillräckligt bra för ändamålet. Vill man vara noggrannare får man ta fler mätpunkter.

Första försöket att blanda till gipset funkade inget vidare. Jag tror att jag hade för lite vatten i kombination med att jag väntade för länge, och det var lite sent att dryga ut med vatten vid det tillfället. Nästa gång tog jag lite mindre gips och slängde in lite ståltråd för att armera och få nästa omgång att fästa. Dessvärre blev det en liten rand mellan lagerna. Vi får se om det går att få till det med en gipsslurry. Annars får jag ta vanligt spackel när allt torkat ordentligt. Det är inte hela världen om det inte blir perfekt slätt, men det är lite irriterande när det gick så bra i övrigt.