Category Archives: Trädgård

20 juli, 2025
Gårdsterapi, Grävarbete, Hagar, Odling, Trädgård, Växthus

Renovering av gamla hagar

Och jag som sa att jag inte skulle behöva borra, slå ner stolpar, gjuta och sätta upp tråd på ett bra tag. Ack så fel jag hade! Nu när standarden höjts ska det sättas grövre stolpar med tråd istället för band. Jag fick ett ryck i morse vid åttasnåret som varade ända fram till klockan fem på eftermiddagen. – En vanlig arbetsdag helt enkelt. Jag började med att ta loss alla band och sedan skruva av alla isolatorer och stödstolpar i hörnorna. Sedan borrade jag det ena hålet efter det andra. Nu är alla hål för hörnstolpar, grindstolpar och foderstationesstolpar borrade och klara för gjutning. Vissa hål gick förvånansvärt smidigt, medan andra bjöd på motstånd i vanlig ordning.

Eftersom foderstationerna ska var 2 meter höga och stolparna är 2,5m långa så var jag tvungen att fixera höjden med en tvärslå så att de inte går i botten på de drygt 70cm djupa hålen när jag gjuter. JAg får slänga ner något armeringsjärn eller liknande så att inte betongklumpen knäcks när hästarna lutar sig mot foderstationen. Jag vill helst inte sätta några stöttor på utsidan som jag gjort på alla andra stationer för att undvika utstickande delar vid snöplogningen. Vid efterkontroll ser det ut som att alla stolpar är lodräta i alla riktningar, så imorgon kan jag ge mig i kast med gjutningsarbetet.

En liten tröst i allt arbete som behöver göras är att tomaterna växer och chilifrukterna frodas helt på egen hand. Jag tycker dock att tomaterna är lite sena i mognaden, men å andra sida så ser det ut att bli en rejäl skörd.

19 juli, 2025
Ängshagar, Bi-syssla, Paddock Paradise, Sunflower Hill, Trädgård, Verkstan

Går inte sysslolös

Nu har jag matat bina med sockerlösning var och varannan dag. Bina är så pass snälla att jag känner mig trygg med att göra underhåll utan bidräkt och handskar. En gåspenna är perfekt att bota undan bina när man ska placera en ny burk på ställningen. De håller på för fullt med att bygga sina första vaxkakor i båda kuporna, så någonting verkar jag ha gjort rätt – även om man säkert inte kan göra så mycket fel.

Åkgräsklipparen verkar har gett upp, både motormässigt och “klippaggregatmässigt”. Jag vet inte hur många gånger jag fått laga både det ena och det andra, och nu är det motorn som inte vill. Jag har plockat alla lågt hängande frukter som att byta tändstift, bytt bränslefilter, rengjort luftfilter och blåst rent förgasaren efter bästa förmåga. Jag tycker inte att det finns så mycket mer jag kan göra. Oljan ser bra ut. Jag har till och med bytt ut bensinen om det skulle vara den som trilskas. Idag kröp jag till korset och plockade fram gamla hederliga klippon som startade snällt efter två tre ryck i snöret. Jag har nog inte använt den på 13 år, och jag kände mig som 40 igen. Vi får se hur vi gör med åkgräsklipparen. Vi har ju pratat om att byta ut den, men jag vill ha en robotgräskilppare, och min fru en spakstyrd klippare som vänder på en femöring.

Jag fick en uppmaning att flytta på harven som vi sporadiskt använt till att harva ridbanan med, men som de senaste åren stått ute på ängen och gjort sig mer eller mindre osynlig bland all växtlighet – samma äng som numera är en hage. Det kanske inte är så bra om en häst råkar trassla in sig och göra sig illa på harven. Även det lilla stenröset som blivit när vi anlade ridbanan är ett potentiellt farligt element i en hage. Förmodligen kommer jag att få hägna in kullen, men kanske kan jag göra något fint av den. Jag tänker mig en en kulle full med solrosor på sommaren, inhägnat bakom ett trästaket – “Sunflower hill” – kanske ett välkommet inslag i “Paddock Paradise”. Jag jämnade i alla fall till marken runt röset, och jorden lade jag ovanpå, så nu är det mer en kulle än ett stenröse. Imorgon ska jag jämna till det hela, men det får jag göra men spade och hacka. Lastmaskinen når inte upp riktigt, och det är för brant och läskigt att köra upp på kullen med full skopa. I vanlig ordning när man gräver och schaktar på ägorna så dyker det upp en massa plast och bråte som man helst inte vill se – det andra grävt ner, gräver jag upp istället!

13 juli, 2025
Ängshagar, Bi-syssla

Bisysslor

Eftersom jag hämtade två bisamhällen från Jönköping igår, så har jag merparten av dagen ägnat mig åt att förbereda inflyttningen i kuporna. Jag fick rådet att mata bina med sockervatten tills de har etablerat sig, och ytterligare inför invintringen. Först var planen att bara ta en burk och göra några hål i locket och ställa den upp och ner på två pinnar så att bina kan komma åt, men jag fick tänka om lite. När jag öppnade den ena kupan fanns det ett getingbo med riktigt stora getingar. De var inte speciellt många som höll på att bygga, men de får faktiskt bygga på annat håll. Efter att jag avlägsnat boet och kom tillbaka efter någon kvart hade de hitta in i kupan igen. För att inte riskera att bina blir attackerade av getingarna gjorde jag en träbit så att jag kan begränsa storleken på flustret, och en annan för att täcka igen den andra öppningen som ännu inte används. För att jag inte ska behöva störa bina när jag ger mer sockervatten fräste jag till en träbit och öppnade upp i nederkant på mellanväggen. Jag ger 50/50 vatten/socker.

När väl “flusteröppningsförminskaren” och flusterdörren var på plats kunde inte längre ens den minsta av de stora getingarna ta sig in. En sista förberedelse för att guida binas bygge skrapade jag bivax på topplisterna.

När allt var förberett gick jag ut och ägnade mig lite åt att komma närmare ett avslut på ängshagarna. Nu har jag färdigställd den sista delen som inte går genom skogen. Imorgon hoppas jag på att kunna sluta båda hagar så att vi kanske kan släppa ut någon häst på bete.

Efter att jag blivit klar med det jag tänkt göra på hagen för dagen passade jag på att förbereda några fler topplister till kuporna. Det går så mycket enklare med en snickerimaskin att skapa rätt profil och form.

Så var det äntligen dags att skaka ner bina i kupan. Den andra lådan gick bättre än den första, även om båda gick bra. Det var väl det att jag visste hur hårt jag behövde skaka för att få ut bina och hänga upp drottningburen som gjorde att den andra laddningen kändes bättre. Bina kunde i alla fall obehindrat ta sig in och ut ur kupan. Jag lät burarna stå kvar utanför eftersom de fortfarande hade lite foderdeg kvar på sig. Imorgon ska jag kolla hur mycket sockervatten som gått åt. Det fina är att jag kan göra det utan att behöva störa bina nämnvärt. Om några dagar ska jag se om hur långt de kommit med bygget, och om de hunnit frita drottningen ur buren.

11 juli, 2025
Ängshagar, Bi-syssla

Att välja sida om stängslet

Igår blev det en vilodag utan några projektaktiviteter att tala om. Ibland behöver man bara strosa runt och njuta av tillvaron.

Idag har jag i sakta mak fortsatt med stängselbygget. Det blir lite mer besvärligt nu när man hamnar på fel sida om stängslet. Det är i och för sig bara att huka sig och krypa igenom, men det är ändå lite besvärligare om man lagt någonting på andra sidan. Nu återstår två sträckningar att sätta upp isolatorer, dra tråd och kapa stolpar på, sedan är man antingen innanför, eller utanför hagen. Efter att isolatorer och tråd hade satts upp kapade jag alla stolpar i “rätt” längd. Stängslet får en helt annan karaktär när stolpar och övertråd följer varandra. För att snygga till, men även för att ta bort flisor där vatten gärna letar sig in så kantfräste jag toppen på alla kapade stolpar. Alla kapade överdelar från stolparna blir ett bra material till nästa storkomplex av insektshotell.

Imorgon blir det inget staketbygge. Istället blir det en tur ner till Jönköping för att hämta två bisamhällen till kuporna. Vi får se om jag lyckas bättre denna gång.

7 juli, 2025
Ängshagar, Diverse, Finmekanisk verkstad, Odling, Smarta lösningar, Trädgård, Verkstan

Allt förberett för isolatorer

Igår blev det lite av varje. Jag hann med att göra två saker som kommer underlätta tillvaron framöver. Det ena var att göra en hållare, eller ett koger för trimmertråd och det andra kommer jag till lite längre fram i texten. Eftersom trimmertråden naturligt försöker hålla sig böjd och samtidig är rätt taggig kom jag på att jag kunde ta ett rör som jag tejpade fast på röjsågen där den minst är i vägen. Tidigare har jag haft trimmertråden i ena benfickan, men där har den inte alltid behagat att finna sig till ro. Alltid har det varit någon tråd som jobbat sig ut i det fria. Ibland hittar man gamla trådar som ligger där man gått och trimmat. Trådarna höll sig kvar i kogret hela turen, även när det blev lite glesare vartefter att jag behövde byta till ny tråd på trimmern. En riktigt lyckad lösning. Nu har jag röjt allt gräs längs staketet på ängshagarna, så nästa steg är att skruva upp isolatorer. för att slutligen kunna spänna upp tråden.

Den andra saken som jag gjorde för att underlätta tillvaron var en centretingsguide för svarvämnen. Det är alltid ett himla meck med att få svarvämnet centrerat så att det inte vobblar när man ska svarva. Det kan gå åtskilliga minuter till att mäta med mätklocka och knacka änet centrerat innan man kan börja svarva. Nu tar det under en minut innan man kan byta till rätt verktyg och börja svarva.

Jag kan konstatera att mer och mer kan plockas från trädgården in i köket. Basilikan växer och måste toppas lite då och då. Det blir till pesto med lite nötter vitlök och olivolja. Tortellini har blivit en ny favorit istället för potatis eller ris som tillbehör till kyckling eller kött. Gurka gallrar jag var och varannan dag. Vissa hamnar i en sallad och andra i salt och ättikslag. Rädisorna är saftiga och goda. Jordgubbarna börjar så snart mogna, även om de än så länge är få till antalet. Den första paprikan har mognat och hamnade genast i en sallad med ruccola och vad trädgården hade att erbjuda.

Sparrisen som inte tagit sig så bra som väntat, har äntligen börjat växa till sig. Nu vågar jag inte skörda någonting då jag fått höra att man ska låta sparrisen få återhämta sig från midsommar och framåt. Vissa plantor behövde lite stöd, så jag tog lite kraftigare metalltråd som jag böjde till stöd så att vinden inte knäcker, eller välter plantorna.

Som avslutning på dagens verkstadsbesök gick jag igenom alla borrstål och slipade de som hade blivit slöa. Om det blir en “skäggkant” på kratern biter inte borrstålet ordentligt och då måste man slipa. På bilden ovan kan man tydligt se skillnaden mellan den högra nedre kratern och den under det slipade borrstålet.

29 juni, 2025
Ängshagar, Gårdsterapi, Grävarbete, Lastman, Odling, Odlingsterrassen, Trädgård, Trädgårdsdamm

Utan lista – nada listo!

Jag har sedan en tid haft i bakhuvudet att jag måste kupa potatisen, men det har alltid kommit annat emellan. Odlingsterrassen som mår bra av lite ny jord fick ett tillskott idag när jag äntligen tog mig i kragen och skulle kupa potatisen. Först hade jag väldigt låg energi när jag satt och drack min espresso. Vad ska jag göra idag? Jag började plita ner några självklara saker på min lista som att tömma diskmaskinen och baka bröd. Egentligen borde jag kupa potatisen, fylla dammen och gräva ner matarkabel till elstängslet. Konstigt nog kändes det inte längre så tungt att börja jobba när jag hade min lista att utgå ifrån. Efter två skopor med jord hade jag kupat potatisen både på odlingsterrassen och nere i “Konungarnas dal”.

Efter att potatisen var kupad gav jag mig i kast med att göra diken för matarkabeln vid alla grindar och mellan de två ängshagarna. Det behöver inte vara speciellt djupt – bara så att den kommer ner i marken någon decimeter. Med tjälkroken och korpen hade jag ganska snart dikat alla fyra övergångar.

Nästa punkt på listan var att starta upp trädgårdsdammen som är i behov av lite vattencirkulation. Det blir snabbt sunkigt av alla alger och mygglarver som trivs i stillastående vatten. Eftersom dammen inte självfyller, och en hel del av vattnet dunstar bort soliga dagar, var jag tvungen att fylla på med några kubik från den stora dammen. Det visade sig vara hål på slangen, så jag fick kapa av den del som läckte och skarva med en ny del. Nu flödar vattnet i dammen som det ska. Det ger en extra dimension när man hör vattnet porla.

Nu håller jag på med den sista punkten på min lista – att laga mat! Det blir tortellini med egen pesto av basilika och vitlök från trädgården tillsammans med köpta nötter och olivolja. Till detta serveras stekt anklår tillsammans med saltgurka, det också från egen produktion.

28 juni, 2025
Odling, Trädgård

Lågintensivt

Idag har jag mest skrotat runt i trädgården och plockat ett och annat ogräs. En av katterna gjorde mig sällskap större delen av min vistelse i trädgården. Även växthusen fick sig ett besök. I Lilla Italien satte jag upp en smidesljuskrona och skickade ner de sista paprikorna i jorden uppe i Lilla Spanien. Egentligen skulle de ha donerats till bättre behövande, men när varken tid eller ork att hämta eller lämna dem har de stått i sina små krukor och mått sämre och sämre. Man ser en tydlig skillnad mellan de som fått stå i riktig jord och de som räddades från komposthögen. Nu kommer jag inte ihåg vad det var för sorter, eller om det till och med var chili. Det visar sig om det hinner bli några frukter.

Efter trädgårdsarbetet gick jag ner i verkstan för att städa lite. Där, på golvet, låg hävstången som används till att flytta den mobila hönsgården med och gjorde sig påmind om att jag borde fixa punkteringen. Eftersom jag hade några hjul med solida däck i nästan samma dimension som de trasiga, bytte jag ut till dessa istället. Det enda som behövde göras var att hitta ett rör i rätt dimension och kapa till några bussningar. Nu kommer de att hålla i några år till. Efter att hjulbytet var genomfört kunde jag göra det jag egentligen kom till verkstan för att göra – städa!

27 juni, 2025
Ängshagar, Lilla Stonehenge, Odling, Odlingsterrassen, Paddock Paradise, Trädgård, Växthus

Sista stolpen

Under veckan har det varit lite trögt på projektfronten. Efter att ha använt hönsnät och stenar för att täppa igen det bottenlösa hålet kunde jag gjuta fast den sista stolpen till ängshagarna. Nu verkar det som att det kommer finnas en fortsättning på ängshagarna, men jag vill nog avsluta det jag påbörjat innan jag börjar dela av och förändra landskapet i dem. Min fru har inspirerats av någonting som går under namnet eller begreppet “Paddock Paradise”. Det går ut på att man skapar rum med gångar emellan och försöker stimulera hästens behov genom att den får gå för att ta sig från punkt A till punkt B, eller från hö till vatten. Om jag förstår saken så försöker man dela in hagen i olika rum med olika aktiviteter i varje. Vi får se hur det blir att kombinera estetik, praktik och behov med varandra. Jag är än så länge motvilligt positiv och ser det lite mer som en långsiktig plan. Nu vill jag i alla fall få en avgränsning och ett slut på detta långlivade ängshageprojekt.

Varje dag har jag oroligt inspekterat sparrisplantorna som haft en tuff vår. Speciellt den bakre raden där jag ett tag trodde att alla plantor dött. Idag kunde jag äntligen andas ut då den sista av mina 14 plantor visat livstecken genom att skjuta upp ett skott genom jorden. Igår plockade jag för första gången i år ihop en sallad av det som odlingarna för tillfället har att bjuda på. Tomaten som jag för tillfället följer blir synligt större varje dag, och nästan alla plantor har börjat utveckla tomater från de blommor som blommat ut. Krassen har börjat blomma sporadiskt och vissa rosor blommar för fullt.

22 juni, 2025
Ängshagar, Odling, Trädgård, Växthus

Fodertråg och stolpvatten

Efter att jag gjort fodertrågen här om dagen fick jag en beställning på ytterligare två. Det är kul när det man gör uppskattas av både fåglar och fruar. Med stiftpistol går det ganska snabbt att bygga ihop. Det som tar lite tid är ändorna som kräver lite sågning och kantfräsning. Ändorna är förstärkta med spikar för att om möjligt hålla fler än en säsong. Det börjar “redan” bli dags att måla och renovera hönsgården på sina håll. Allt tärs av väder och vind och kräver sitt underhåll.

Tomatplantorna känns friskare och mer stabila än tidigare år. Jag vet inte om det har med det nya bevattningssystemet, eller det faktum att jag bytt jord i alla odlingslådor. Den tomat som jag hittade igår har vuxit till nästan dubbel storlek på ett dygn och fler tomater ligger i startgroparna. Om några veckor kommer jag kunna njuta av egna tomater, och finna det otänkbart att köpa i affären. Målet är att få så mycket tomater så att det räcker hela året till nästa skörd. Tomaterna brukar ta slut i maj. Vi får se hur det går.

För att kunna slå ner stolparna i de förborrade och spettade hålen uppe i skogen tog jag hjälp av vatten. Jag fyllde alla 44 hål med vatten innan jag skred till verket och började slå ner stolpe för stolpe. Vissa stolpar var en riktig utmaning att driva ner i marken. Inte för att det gick trögt, men för att det lutade så förbaskat mycket. Tur att jag har balanssinnet kvar i blodet från min tid då jag cyklade enhjuling! De sista fem stolparna var riktigt motigt att slå ner då energin började sina.

Att slå ner stolpar i marken är en utmaning på flera sätt. Först ska hålet borras eller spettas. När man väl borrat ett hål, oavsett om man stött på sten eller ej så ska stolpen ner i marken. När stolpen väl är nere i marken ser man om man lyckats. Inte allt för sällan så är det en sten som pressar stolpen åt ena eller andra hållet, och allt ser snett och vint ut. Med hjälp av kilar, vinsch och och slägga kan man justera stolparna så att man inte störs allt för mycket av sneda stolpar. En av få anledningar till att flytta till Skåne där nästa allt i marken är jord utan stora stenar. Har man slagit ner över 180 stolpar så kan ju merparten vara raka kan man tycka. I slutänden så är det nog bara jag som bryr mig om hur det ser ut.

21 juni, 2025
Ängshagar, Bakning, Lastman, Odling, Odlingsterrassen, Trädgård

Stolpe in

I morse bakade jag två bröd. Ett rostbröd och ett fullkornsbröd på surdeg med en massa solrosfrön och hela vetekorn som hade fått stå i blöt under natten. Medan degen gjorde sitt, först i jäsbunken och senare i ugnen passade jag på att gå en runda i trädgården för att inspektera. Tomatplantorna behöver tjuvas och bindas upp vartefter att de växer. Nu är det nästan dagligen som jag behöver justera uppbindningssnöret. En och annan blomma har blivit till tomat och chilifrukter kommer i mängder som det ser ut. Jag var uppe och kollade till mina stackars sparrisplantor som inte alls har levererat så mycket jag hade hoppats på i år. Vissa kikade upp ur jorden, men stannade sedan helt av. Nu börjar även de plantor som jag befarat vara döda skjuta upp. några skott ur marken. Senare i sommar när plantorna tagit sig, ska jag nog plantera om och förbättra dräneringen och jorden en aning. Som det är nu så är jorden väldigt blöt. Det kan bero på lövtäckningen som jag kanske inte tog bort i tid, men det skadar inte att förbättra förutsättningarna till nästa år.

Efter att jag var helt klar med bakningen passade jag på att rensa ogräs från den nedre delen av terrassodlingen där det fortfarande fanns lök kvar sedan förra året. Även den här jorden behöver förbättras. Den är alldeles för kompakt även om den av ogräset att döma är näringsrik, vilket nässlor och tistlar vittnar om. Av allt ogräs som vi har är nog ryssgubbarna de värsta. Pålrötterna sitter djupt ner i marken och är nästa omöjliga att få upp hela. Kirskålen sprider sig, men där är rötterna mer ytliga och fås ganska lätt upp med grepen. Jag ser detta år som ett förlorat år för odling i den nedre delen av terrassodlingen. Jag tror att jag ska satsa på ärtor, bönor, morötter och zucchini, och kanske odla lök nere i odlingsgropen istället. Ärtorna vill nog ha lite mer sol, och löken verkar inte ha något emot att växa i skugga, bara det finns fukt i jorden.

När jag kände mig klar med att rensa ogräs tog jag gummislägga och skulle slå ner stolpar i hagen. Millimeter för millimeter gick stolparna sakta ner i marken. I den takten skulle jag förmodligen behöva stå i flera dagar, och ändå inte bli klar. Jag hämtade till slut Lastman och gjorde ett försök att få ner stolparna genom att “slå” med tvärstaget på lastarmen istället. Det visade sig vara riktigt effektivt. Tidigare har jag försökt trycka ner stolparna, men det har bara resulterat i att maskinen lyft i framkant och fått stolparna att vika sig. Efter lite övning gick det riktigt bra, och de stolpar som jag tidigare försökt slå ner med släggan, fick jag ner på några få slag med lastmaskinen. Nu har jag slagit ner alla stolpar som jag kommer åt med lastmaskinen. Resten av stolparna som står uppe i skogen får jag väl banka ner för hand – millimeter för millimeter.

← Older posts