Category Archives: Trädgård

De sista färska tomaterna och mer snö

Förra söndagen påbörjades arbetet med att demontera vänster bakhjul på traktorn för att få pyspunkan lagad på däckverkstaden. Igår fick vi hjulet på plats igen, men istället för att börja ploga var det helt plötsligt dags att laga middag. Som ett tillbehör stekte jag de sista färska körsbärstomaterna tillsammans med egen chili, egen vitlök och köpesalt. En fantastisk påminnelse om vad sommaren för med sig.

I morse började jag omedelbart efter min espresso att montera motorvärmare och batteriladdare på traktorn. Det känns inte riktigt rättvist att jag ska behöva spendera två timmar på att traktorn ska gå att starta varje gång det snöat. Det tog närmare fem timmar att få allt på plats. Jag var tvungen att montera bort alla kåpor för att kunna lossa på kylaren för att kunna koppla in motorvärmaren på kylslangen mellan kylaren och vattenpumpen. Jag hade fem minuters marginal på mig efter att jag fyllt på ny kylarvätska och kopplat in motorvärmaren att torka bort smutsen från ansiktet och byta kläder innan vi åkte över på adventsfika hos grannarna A och M.

När vi kom hem igen var jag spänd på om traktorn skulle starta utan problem. Jag blev ganska besviken då motorn inte ville starta tills jag insåg att jag inte skjutit in ”motordödaren” i min iver att börja ploga. Imorgon kanske jag ska försöka koppla in styrning så att jag kan starta motorvärmaren på distans eller sätta in rutor på traktorn där det saknas. Lite kärlek kan traktorn få nu när den startar mitt i vintern utan att jag behöver anstränga mig i onödan.

Kristallsjukan

Jag hade kristallsjukan första gången för cirka åtta år sedan. Sedan dess har det varit ok med undantag för enstaka tillfällen då jag haft känningar som gått över lika snabbt som de uppkommit. Men i måndags slog det slint i båggångarna och hela omgivningen snurrade. Jag var hemma både måndag och tisdag. På onsdag kunde jag börja jobba igen även om det var lite tröttsamt. Sedan har jag gradvis blivit bättre och idag har jag nästan inte alls känt av någon yrsel. Igår ägnade jag nästan hela dagen åt att städa huset för att göra det lite fint inför det besök vi fick på kvällen. Det var gamla bekanta från 30 år tillbaka i tiden och klockan hann bli fyra på morgonen innan vi kom i säng. Jag steg upp runt åtta, men kom inte igång med någonting förrän klockan elva. Då började jag med att täcka vitlökslandet med hö för att skydda mot den stränga vintern. Det har redan kommit lite lätt snö och det har börjat frysa till ordentlig. Mitt i mitt kärrande blev jag avbruten av min fru som hade problem med gasvajern på fyrhjulingen. Efter någon kvarts felsökande hittade jag problemet som berodde på vatten som hade kommit in i gasreglaget vid förgasaren och frusit.

Efter att jag löst gasproblemet fortsatte jag med att täcka vitlökslandet med hö. Därefter tog jag in de sista två pumparna från trädgårdsdammen respektive regnvattenmagasinet för att tömma dem på vatten och rädda undan dessa från att gå sönder i vinter. Jag gjorde rent vattenfiltret till dammen när jag ändå höll på. Det är alltid kul att slaska med vatten när det är minusgrader i luften.

Jag har haft lite diskussioner med flygplatsen om att få flyga min drönare. Det har visat sig att man ändrat reglerna till en maxvikt på 7 kg utan att behöva söka tillstånd från flygledningen. Nu vill man att jag ska utrusta min drönare med en transponder för att kunna synas i samma varningssystem som flygplanen använder sig av för att hålla reda på varandra i lufthavet. Idag testade jag att strömsätta och konfigurera transpondern. Det lutar åt att jag måste göra om kåpan igen, men det får bli i nästa vecka.

De sista tomaterna som eftermognat sjunger på sista versen och nu är skördefesten över för 2023.

Grått och uppehåll

Idag har jag fortsatt med alla förberedelser inför vintern. Vissa saker måste göras, och annat är bra om det blir gjort. Att plocka in alla vattenpumpar är väl en sak som måste göras, att plocka in utemöbler och rensa slån är sådant som är bra om det blir gjort. Det kan kännas jobbigt att ta in möblerna, men det är ju faktiskt jobbigare att bygga nya. Det är jobbigt att ta in alla pumpar, men det är jobbigare, dyrare och tar längre tid att införskaffa nya.

Även om det är fuktigt och lerigt så har det i alla fall varit uppehåll idag. Det är väl sista helgen som jag kan sätta vitlök innan det blir för kallt. Jag slutade räkna vid 100, men om jag tar och räknar på den uppmätta ytan och fördelar klyftorna på 20 centimeters avstånd från varandra så har jag satt 320 stycken. Min bättre hälft var lite orolig att all lök skulle gå åt till planteringen men jag kan försäkra om att det finns några kilo kvar till matlagning från årets skörd. Nu ska allt bara täckas med löv, men det kan vänta till nästa helg. Efter mörkrets inbrott gick jag ut och skördade lite selleriblad som jag sedan satte i torken. Tillsammans med lite salt blir det en bra krydda till matlagningen. Jag fick ändå lite energi trots höst och mörker och det känns skönt att jag fått någonting gjort i helgen.

Mörker och regn

Nu är nästan allt bara en enda lång transportsträcka fram till våren. Det är så deprimerande med mörkret och allt regn som gör att allt blir lerigt. Idag har det i och för sig varit relativt sett torrt jämfört med vad det varit den senaste veckan. Jag tog fram Grävis och vände upp och ner på potatislandet och blandade i ett tjugotal kärror med hästgödsel för att lätta upp den tunga leran. Det kommer nog dröja några år innan jorden blir riktigt bra. Potatisen blev inte alls bra. Jorden är på tok för lerig och kompakt, men den blir väl gradvis bättre. Imorgon kanske jag kan få ner lite vitlök i jorden, men allt hänger ju på om det är uppehåll. För att strukturera odlingsplätten och göra det enklare att hålla ordning placerade jag ut några stockar som jag fixerade med impregnerade stolpar och långa skruvar.

Daidalos lyfter tungt

Gårdagen ägnades åt att försöka koppla in ett servo som ska ingå i släppanordningen till Daidalos. Hur jag än försökte så fick jag inte ut rätt signal ur porten på styrsystemet. På sin höjd fick jag fram en hackig sinusvåg som bara var störningar. Till slut testade jag att lägga signalen även på port två, och då började det hända saker. Det visade sig efter mycket undersökande att den första porten inte var port 1 utan en helt annan port. Idag fortsatte jag med arbetet och monterade släppanordningen och servot under batterihållaren. Jag var tvungen att förstärka infästningen med extra brickor. Batterierna väger redan drygt 5 kilo och ska drönaren kunna lyfta några kilo måste kolfiberplattan klara av att hålla emot. Jag passade på att leda om och bunta ihop lite kablar för att få ordning och reda. Min son kom förbi lagom till att det började närma sig en testflygning med last. Först testade vi att servot orkade öppna med lasten. Det är väl lita ansträngt att öppna vid 5 kilo, men det är inga större problem och kravet är satt till 3 kilo. Nu var det tid att testa om drönaren verkligen orkade att lyfta 5 kilo. Med en vattenfylld 5-litersdunk fastkopplad i lastöglan började så testflygningen.

Efter det lyckade försöket ställde jag undan Daidalos för dagen och koncentrerade mig istället på att rensa bort tomatplantor och ta hand om vitlöken som hängt på tork. Jag var bara tvungen att plocka de sista gröna tomaterna innan sekatören fick börja arbeta. Det blev en hel stor balja med tomater. Jag får väl göra lite marmelad och kanske salsa verde av det. Alla buskar och resterande tomater fick kärras upp till hönsen i tre omgångar.

Vinterförvaring

Nu är det hög tid att börja nedmontera sommarhalvårets alla utomhusdetaljer som pumpar, utemöbler, slangar och annat som man vill rädda undan vinterns bistra klimat. Idag tog jag upp orangeriets alla delar upp på loftet för att inte behöva bli påmind om att jag fått lägga det åt sidan. Imorgon ska det bli kalkonslakt och jag ska försöka plocka upp potatis och morötter ur jorden för att vinterförvara det sista som går att skörda för året. Jag vill helst inte upprepa förra årets missöde då jag inte hann få in allt i tid. Det kanske blir en tur med cykeln på söndag. Jag var ute en vända igår, och det är rätt lagom med två tre dagars vila mellan varje tur såhär i början av mina försök att komma igång. Jag plockade fram den gamla cykellampan som fortfarande håller måttet efter alla dessa år. Den är kanske lite klumpigare än dagens LED-lampor, men den lyser lika starkt, och den extra vikten är inte mycket att bråka om.

Varvar ner istället

Jag lägger ner sågen och återupptar arbetet med orangeriet till våren istället. Det blir ganska lite tid över efter att alla andra saker som man vill hinna med är klara. Sedan vill man ju kunna ta det lite lugnt och göra någonting ”meningslöst” för att ladda sitt batteri till vardagarnas arbete.

Idag, efter att jag städat undan lite i köket efter all konservering, satte jag upp en kamera i växthuset för att kunna hålla ett vakande öga över alla höns. Sedan begav jag mig till Uppsala för att införskaffa lite batterier till alla sensorer och givare som mäter temperaturer och luftfuktighet runt om på gården. När jag kom hem tog jag fram ”Silver” för att testa om min fot och mitt ben skulle hålla. Det blev en kortare runda på en blåsig med solig mil. Det var lite stumt i benet mot slutet men helt klart uthärdligt. Konditionen har i alla fall inte blivit nämnvärt sämre sedan november 2018 då jag cyklade sist. Jag var dock 13 sekunder långsammare på den dryga milen som jag avverkade på 32 minuter och 17 sekunder denna gång. I vanlig ordning tvättade jag snabbt av cykeln, torkade den och smorde in kedja och alla rörliga delar så att den är i tipptopp skick nästa gång andan faller in.

Salig röra

Idag blev det heller inte riktigt som jag tänkt mig.Det var segt att komma igång på förmiddagen och hönsen vill flytta in i övre växthuset nu när de sista paprikorna är skördade för säsongen. Jag tillverkade två nya sittpinnar av vite grövre kaliber. Ergonomin har smugit sig in i djurvärlden och för att hönsen ska vara nöjda krävs det lite större diameter på sittpinnarna än förra året. Det kanske snart är dags att ändra namn till sittstockar. På eftermiddagen började det blåsa upp ganska kraftigt, och eftersom regnet hängde i luften, beslöt jag mig för att inte göra något på orangeriet. Istället gick jag iväg och plockade lite vildäpplen som blivit mer åtkomliga sedan slånbärsbuskarna tagits bort.

Tillsammans med några gröna tomater fick de ingå i en tomat och äppelchutney som står och puttrar på spisen. Ingefära, sockerbetor och kanel har jag inte börjat odla, men vitlök och chili, som också ingår i mitt recept kunde jag bidra med i alla fall.

Jag har passat på att ta vara på lite frön från paprikaplantor och körsbärstomaterna som jag inte kan namnet på till nästa odlingssäsong. Jag kommer nog att växla lite så att bifftomater och röd paprika hamnar uppe i stora växthuset, medan sådant som man plockar till sallad och maten får vara i det mindre men närmare växthuset. Då kanske man kan få bättre inspiration i matlagningsköket. I år har jag fått mycket från trädgården, men jag skulle vilja ha ännu mer. Framför allt av ärtor, bönor, sallad, rädisor, dill, lök och annat som bäst äts färska. Nu känns det lite som att jag odlar för att konservera och plocka fram senare. Hur kul är det?

Slut(s)körd

Oljan behagade aldrig att torka förra helgen, så arbetet med orangeriet har mer eller mindre stått still. Jag fick istället ägna mig lite åt att skörda tomater och paprika. Jag tog med en låda upp till växthuset och fyllde den till bredden med mogna frukter.

Resterande plockade jag idag och hade fyllt tre kassar om jag inte gett bort lite till en av grannarna. I söndags sotade jag ett tjugotal paprikor som sedan kallröktes och torkades. Idag malde jag ner allt till pulver. Det blir en bra krydda till mustiga grytor.

Imorgon ska jag försöka börja resa stommen till orangeriet, men allt hänger på hur vädret utveckals, och hur mycket tid jag får över efter att jag tagit hand om resten av alla paprikor och tomater som fortfarande väntar på att tas om hand.

Ingen resning idag

Det kändes fruktansvärt kyligt på förmiddagen och jag hade svårt att komma igång med arbetet. Att såga med handskar funkade inget vidare och jag undrade ett tag på om jag skulle vänta med att sätta upp allt till våren istället. Nu har jag målat och satt ihop hälften av allt material som ingår i stommen. Jag har några få sågningar kvar innan jag kan börja med monteringen. Förmodligen kommer jag att kunna påbörja resningen av stommen imorgon. Just nu känns allt lite motigt. Nästa år ska jag inte påbörja några större projekt så sent in på säsongen. Det kommer bli en kamp mot klockan att få allt tätt före första snön skulle jag tippa.