Köldskadade tomatplantor och Ankatraz

Jag måste tyvärr medge att smarta styrningar inte alltid går att lita på. Igår när jag installerat lamporna i växthuset gjorde jag några justeringar i styrprogrammet och glömde att ge ingångsvärden till temperaturstyrningen när jag startade om servern. Detta resulterade tyvärr i att värmeslingan inte försökte värma förens det blev noll grader, och ventilationen försökte hålla temperaturen på noll grader den också. En hel natt runt noll grader dödade i princip alla tomatplantor. Det är bara att börja om och försöka justera bristerna i styrprogrammet. Nåja – första året med växthus är ett läroår sägs det. Ankgården är nu säkrad från flyktförsök och får det passande namnet Ankatraz. Det är inte bara rymningssäkert, det är också säkert när det gäller intrång. Råttor och illrar tar sig gärna in under huset och gnager sig in för att tjuva ett ägg eller dödar en ouppmärksam fågel. En lucka och en ramp förbinder numera ankhuset med rastgården. Färgen hade knappt torkat innan de första gästerna flyttade in. Det var ett äventyr att flytta alla fåglar. Gässen, kalkonerna och till sist ankorna. Nu kan stallet äntligen rengöras. Men det får vänta till nästa helg.

Stening och stämining

Men oj vad bra det kan bli ibland! Dottern L och jag har varit igång hela dagen om än att den började lite sent. Jag hade svårt att sova inatt så några timmars sömn på soffan under förmiddagen gjorde att jag kom igång något senare än planerat. Jag varvade el-installation med att samla stenar och placera dem runt ankhuset ut mot gården. Stenarna ska förhoppningsvis göra så att ankorna inte får för sig att gå under huset och fastna. Lamporan i växthuset blir verkligen bra. Naturligtvis går de att styra från mobiltelefonen. Vem hade kunnat tro något annat? När jag ändå var i växthuset passade jag spå att så lite koriander som används emellanåt i hushållet. Tomaterna och basilikan håller på att kämpa sig upp. Kuvösen fungerar över förväntan. Det är så skönt att kunna odla och ha plats samtidigt. Några bilder får säga fler ord än vad jag kan förmedla.

Aprilväder

Vilken besvikelse man möttes av på morgonen. Det blev ganska snart vitt överallt och temperaturen kretsade kring nollstrecket. Det dröjde fram till två på eftermiddagen innan jag drog på mig dubbla underställ och en extra jacka för att eventuellt börja med det som egentligen var planerat för dagen. Efter att ha använt hackan för att göra en fåra för nätet där det inte redan var grävt gjorde att jag fick upp flåset. Att försöka trängas med träd och bitvis klättra i dem bjuder på motstånd när man inte har full känsel i foten. Under arbetets gång kom grannen Ö för att inspektera. Det visade sig att han har problem med ett diskbråck, så nu är det svårt att be om hjälp om det skulle behövas. Tillsammans kanske vi kan ta oss ann våra gemensamma utmaningar – han har ju sin traktor, och jag har min envishet att ta till. Jag kom så långt att nätet tog slut när det återstod tre sektioner och mörkret borde sitt intåg. Nu är siktet inställt på att under veckan kunna omplacera ankorna. Jag tror att det blir en ganska lugn vecka på jobbet, så jag kanske han smita hem lite tidigare.

 

Andra strykningen och nät över ankgården.

Igår fick jag hjälp med att måla av J och L som kände att de behövde göra något annat än att jäsa inomhus. Det var snabbt avklarat när vi väl kom igång. Efteråt fick jag lite tid till att så tomater och basilika. Det blir ganska många plantor, men det man inte kan ta hand om själv kanske man kan byta mot några förgroddade potatisar från Frankrike. Idag fortsatte arbetet ute vid ankgården. L och jag jobbade på ganska bra och fick allt spänt och bra. Inga skrynklor och skarvarna blev bättre och bättre. Jag hade tänkt ta ett flygfoto, men det blåser så förbaskat, och en pilot med ansvar ger sig inte ut i osäkert väder. De runda stolparna kom jag på att de skulle försvåra uppsättning av putsnätet, i alla fall om man vill få det snyggt utan bucklor. Problemet rundades med att sätta upp några reglar som man kan fästa nätet på. Imorgon fortsätter arbetet om vädret tillåter. Det har lovats lite snö och regn på morgonen fram till klockan 11, så det finns en chans att jag ska hinna klart så att ankorna kan flytta ut från stallet.

Hinner inte skriva

När väder, tid och ork tillåtit har jag ökat tempot rejält på att beta av delmoment i alla gemensamma och egna projekt som för tillfället finns på ”önskelistan”. I veckan använde jag två dagar till att konstruera ventilationsautomatik till kuvösen. Allt gick bra utan missöden eller större förändringar i konstruktionen. Jag har ägnat mycket tid till att göra det så enkelt och säkert som möjligt. Några av kraven från egen del har varit att det inte ska vara rackigt samtidigt som man inte ska behöva skruva eller ägna tid till att ta bort locken vid behov. Med två stycken WiFi-anslutna relän och två mekaniska kan jag styra kolven att öppna eller stänga vid olika temperaturer. Nu är den inställd på att öppna vid 20 grader vilket verkar vara den magiska temperaturen då växthuset och kuvösen har samma temperatur båge på morgon och kväll. Vi måste sätta skuggväv i växthuset då temperaturen stiger upp mot 30 grader, och varmare lär det bli i sommar. Ankgården börjar ta form. Jag fick föra en speciallösning för att kunna fästa upp taknätet på ett bra sätt. Det tog en kväll i anspråk att få till. Idag byggde jag ramen till dörren och målade allt. De blåa stolparna fick jag måla med en passande färg i faluröd kulör och resten av det dränera målades med traditionell slamfärg. Redan efter första strykningen ser det riktigt bra ut. Efter måleriet var det hög tid att förbereda en plats i växthuset som ”pysselhörna”. Jag hade redan tidigare tagit upp det överflödiga bordet från arbetsrummet när det gjordes om. För någon vecka sedan satte jag sarger vid kanterna för att kunna skyffla jord utan att det dräller ner på golvet. Vi får se hur det fungerar. Nu väntar ett antal sålådor och krukor på att fyllas med jord och frön.

Höghöjdsarbete och skitgöra

Jag hann precis såga av den sista stolpen innan det började regna så mycket att det började bli besvärligt att jobba utomhus.Det tog närmare fyra timmar att få de sista sektionerna och takreglarna på plats. Det är alltid lite besvärligt när vinklarna inte är räta eller när måtten hela tiden måste anpassas. Det blir förhoppningsvis en ganska stilig konstruktion när den får lite färg och har klätts in med nät. Bitvis var det ganska vingligt att stå och balansera på stegen men allt gick bra. När man arbetar på egen hand och inte är en bläckfisk får man komma på lite smarta konstruktioner som kan ersätta hjälpande händer. Lagom till att det började regna var det dags att rensa avloppsbrunnen och rännan i stallet. Gallerna var helt igensatta med anklortar, torv och halm så jag fick använda en hovkrats till att rensa innan jag kunde spola av dem. Det tog lite drygt två timmar. I normala fall går det på en timme. Stallet skulle behöva spolas rent, men det får vänta tills ankorna kan flytta ut till sitt eget hus. Det ska bli skönt.

Respekt för trappstegen

Efter att ha införskaffat tillräckligt med material för att påbörja arbetet med ankgården kunde jag sätta igång. Med stor respekt för trappstegen lastade jag den med alla verktyg och agremanger som behövdes för dagens projekt. Trappstegen är skäligen misstänkt för åsamkat av min nervskada i benet. Eftersom min slagborrmaskin tillfälligt har en adressändring liggandes hos min son fick jag låna en av grannen A nere vid dammarna. Utöver de stolpar som grävdes ner igår behövdes det kompletteras med ytterligare fem stolpar som skulle fästas i betongbalkarna med expanderbult. Nu är den första etappen av ramkonstruktionen på plats. Om det inte regnar imorgon så kommer jag fortsätta i oförändrad takt med siktet inställt på att bli klar med samtliga sektioner. Det känns i ben och rygg att jag ännu inte är i högform. Allt går i ett lite lägre tempo, men ihärdighet och envishet kommer förhoppningsvis att segra över oavslutade projekt liksom sköldpaddan vinner över haren.

Bråda dagar framöver

Om man inte sätter upp några mål så blir det svårt att få någonting gjort. Helt plötsligt finns det massor att göra som man inte hade tänkt på tidigare. I veckan fick jag hjälp med att dra el till växthuset och idag grävdes det ner stolpar i marken utanför ankhuset. Igår kom en lekställning med färdiga fundament och stolpar som hade blivit över när byns grävmaskinist hade utfört ett jobb. Ställningen med alla stolpar och fundament skulle egentligen ha kastats, men här kommer de till bättre användning. Jag ägnade någon timme åt att demontera ställningen igår, och idag var allt på plats när jag kom hem. Vi utnyttjade utrymmet under växthuset till att placera ut strömuttag och idag sågade jag 6 stycken hål för att kunna dra upp förlängningskablar dit jag vill. Hålen kommer också att användas till att dra upp vattenslang där det passar. Imorgon ska jag försöka införskaffa allt material för att kunna få stängselstommen till ankgården på plats. Jag får försöka näta in gården under veckan som kommer så att vi kan få ut ankorna från stallet där de levt rövare och betett sig som svin. Espressomaskinen som brukar skänka mig en stunds njutning på helgmorgnarna har börjat läcka. En packningssats ska förhoppningsvis råda bot på den saken. När jag ändå håller på att skruva med maskinen ska jag passa på att bygga in en temperaturmätare och styrning till maskinen så att jag kan bli upplyst om när den är tillräckligt varm för att brygga den där perfekta koppen espresso. Frökuvösen har visat sig vara alldeles för varm under dagarna och någon form av ventilation är nödvändig. Några fläktar och ett linjärt ställdon ska råda bot på den saken. Hela veckan har gått åt till att försöka hitta den optimala temperaturen i kuvösen. Nattetid har visat sig vara enklare att hantera än dagarnas värmande sol då det har stigit över 40 grader när kuvösen varit stängd.

Några långa dagar framöver

Nu har vi ett antal dagar framför oss där dagen är längre än kvällen och natten. Ljuset som gör att vi glömmer bort när det är dags för att börja laga middag och som lockar oss till att vara ute längre än planerat är äntligen här! Nu är frökuvösen på plats inne i växthuset och väntar den på sina gäster. Nu står den där den står och blir svårt att flytta på utan att först avlägsna alla stenar. Jag fick hjälp av grannen B. att bära upp kuvösen. Efter att vi provlyft med ramen och isoleringen på plats bestämde vi oss för att göra ett försök. Vi tog paus vart tjugofemte meter för att vila min fot. Det var med god marginal som vi tog in den genom dubbeldörrarna som sväljer drygt 140 centimeter. När kuvösen var på plats kunde jag börja fylla på med grus för att skapa en värmeackumulator. Fem skottkärror gick det åt för att fylla på så att det täckte värmekabeln. Jag unnade mig lyxen att sätta in två temperaturmätare som självklart integrerades till gårdens ”hjärna”. Nu ser jag att temperaturen ganska snabbt sjunker i växthuset till utomhustemperaturen, men kuvösen verkat hålla värmen betydligt bättre även utan inkopplad värme. Värmekabeln blir ett bra stöd för att hålla temperaturen på en behaglig nivå för kommande plantor. Problemet nu är hur jag ska dra in ström. Jag har ringt till byns allt-i-allo som ska komma och titta på den saken samt gropar för plintar till den nya ank-hagen, som  blir ett av vårens större projekt. Jag har gjort bedömningen att en grävmaskin gör jobbet mycket snabbare än om jag själv stapplande ska försöka med spade och hacka. Även om jag tar mig fram likt kapen Ahab och ständigt kämpar med att bli klar här på gården likt en ständig kamp mot den stora vita valen, så känns det mycket bättre i själen nu än när jag låg sömnlös med smärtor och nätterna var längre än dagarna. Länge leve ljuset!

Nästan klart

Idag var det lite jobbigt att komma igång. Foten värkte ordentligt och jag kom ner i verkstan först vid två-tiden på eftermiddagen. Arbetet med frökuvösen fortsatte med att klä in väggarna med isolering och fräsa lister till locken som ska ha dubbla lager kanalplast för att öka på isoleringen. Jag sågade till lister för att guida värmekabeln som annars är ganska bynglig att få på plats. Allt är ihopsatt som en byggsats som kan monteras ner när kuvösen har gjort sitt. Just nu har jag bara satt dit ena kanalplastskivan på varje lock. Det dammar ganska mycket i verkstan när man sågar och slipar så jag tänkte vänta med det tills jag har blåst bort allt damm och kan torka rent innan jag fäster fast andra skivan. Just nu kör jag ett temperaturtest som i skrivande stund har stigit till 22.88 grader från omgivande temperatur på cirka 6 grader. Nu tänker jag föröka hålla temperaturen runt 10-15 grader för att simulera en sådd på friland under sommaren. Jag vill inte att plantorna ska bli allt för stora innan jag flyttar ut dem i växthuset när det blivit frostfritt.