Category Archives: Lastman

Bland tistlar och ogräs

Efter ett par års negligering av baksidan på kullen vid Lilla Stonehenge och vi varit och fyllt hela bilen med växter och buskar som ska pryda den del av kullen som inte syns från vägen har jag rensat ogräs och bearbetat marken för att skapa de bästa förutsättningarna för ett lyckat resultat.

Igår gick jag fram med grepen för att kunna spara på kärleksörten och den höstaster som ändå etablerat sig mellan kirskål, revbsmörblomma och nässlor. Merparten av de tistlar som finns på kullen blå bolltistel som jag har drivit fram från frö. Idag fortsatte jag att rensa bort det sista med hjälp av Grävis. Det blev en hel skopa full med ogräs som kördes upp till “jordstationen” där förra årets jord precis har börjat leverera.

Det gick åt tre skopor jord för att jämna till och skapa ett 10 till 20 centimeter tjockt lager med mylla för de otåligt väntande plantorna.

Ett antal olika nävor och daggkåpa ska fungera som marktäckare. Mellan liljorna ska jag sprida ut fetknopp för att hålla borta ogräset. Fetknopp har vi mycket av uppe i “Slottsparken”, och den är i princip bara att strössla ut för att den ska rota och etablera sig. Längs gången upp planterades stäppsalvia och en marktäckande ros. Bredvid “omplaceringsstenen” efter att ha grävt en grop till en buske som jag inte kommer ihåg namnet på planterade jag ett träd som jag heller inte kommer ihåg namnet på. Imorgon ska jag trycka ner lite olika lökar i jorden. Dels sådana som jag grävt fram från tidigare plantering, men även sådana som egentligen skulle planterats i höstas, men av tidsbrist fått ligga i matkällaren. Dessvärre har inte alla lökar överlevt. – Det är väl så när man skaffar växter innan man har hunnit förbereda plats åt dem, eller är riktigt mentalt förberedd på förarbetet, eller när det råder obalans mellan planering och ork.

Semestern kan börja

Under de senaste dagarna har bloggskrivandet lagts lite på paus. Jag har väl inte riktigt haft ro att sätta mig ner på kvällen för att skriva. Istället har jag suttit utomhus med min fru och tagit en avkopplande drink i kvällsvärmen.

Jag har bristen på skrivandet trots allt gjort en hel del. Bland annat börjar jag bli klar med min temperatur och ljusmätare för växthusen. Det verkar som att allt fungerar som det ska, men jag behöver jobba lite mer med inkapsling och monteringsfästen. Version 1 av “Demeter” har fått hämta in data från det större växthuset medan jag modifierar program och utformning av nästa version.

Jag försöker beta av några enkla projekt innan jag sätter igång med något mer avancerat och tidskrävande. Hönstraktorn som stått utanför verkstan är nu klar för användning. Det har dragit ut lite på tiden eftersom jag inte haft någon press att slutföra renoveringen samtidigt som det funnits både roligare och viktigare saker att ta tag i. Nu är i alla fall det klart, och jag behöver inte bli påmind om att jag egentligen borde sätta sol- och vindskydd på den mobila hönsgården.

I lördags fixade jag markarmering till den andra foderstationen i sommarhagarna. Inte för att det var speciellt lerigt just nu, men i höst kommer det förmodligen bli annorlunda när det regnat i några dagar. Jag passade på att jämna till utanför så att man inte behöver snava i gropar eller studsa runt med trehjulingen när man åker ut för att fodra.

Igår var en dag då jag gick runt och “skrotade” på gården. Jag fyllde odlingslådornas vattenmagasin och gjorde en första gallring av morötterna. Imorgon ska jag försöka hinna olja in lådorna med svart olja. Det kommer att bli ett lyft, som bieffekt kommer de absorbera värme mycket bättre och kanske hålla några år till.

De sista ärtplantorna letade sig upp på odlingsplatån efter att jag förberett jorden med hästgödsel. En och annan sten avlägsnades för att underlätta framtida jordbearbetning. Vi får se hur bra ärtplantorna levererar. Det är ju sol nästa hela dagen just där.

Idag åkte vi och köpte lite plantor som planterats i blomlådor och krukor. Jag drev ju aldrig upp några pelargoner i år, så vi har surt nog fått köpa färdiga plantor. Eventuellt kommer jag kunna övervintra pelargonerna i orangeriet i år. Tidigare år har jag ju inte varit så framgångsrik på den punkten.

Hobbyodlare, lastmaskinist och kock

Nu visar tomatplantorna tecken på att de kommer att leverera även i år. De första bifftomaterna har börjat att utvecklas och det är fullt av blommor som säkerligen kommer att utvecklas till eftertraktade tomater. Frysen har fortfarande ett antal lådor kvar av förra året skörd, så jag kanske klarar ett helt år utan att köpa krossade tomater. Förmodligen blir det lite tomatjuice av det sista om plantorna hinner leverera innan den sista lådan är förbrukad.

Gårdagens “kakras” i bikupan tillsammans med den andra kupans vaxkakor blev till två mindre burkar med bivax. Jag har inte riktigt funnit något livsviktigt användningsområde för bivax, men snart blir det väl till en nödvändighet.

Efter att jag fyllt på med vatten till ankorna öppnade jag upp tre grindar mellan hagarna så att hästarna kan ta sig mellan de två stora inhägnaderna utan att förirra sig ut på vägen. Vi släppte ihop hästarna förra veckan, så nu behövs egentligen bara en hage. Tänk att man alltid behöver göra förändringar!

Förra året blev hagarna klara på sensommaren, och då var det inga problem med vatten och lera vid foderstationerna. Nu när det har regnat så har det ganska snabbt blivit lerigt. Med recept från vinterhagarna schaktade jag bort det övre marklagret och la på 0-32 som jag sedan kompakterade och la markarmering på, för att slutligen lägga ytterligare stenkross ovanpå.

Nu på eftermiddagen och kvällen har jag ägnat mig åt att förbereda dagens middag med huvuddelen av alla ingredienser från vad gården har att erbjuda. Basilika och vitlöksfyllt tortellini med anklår i tryckkokaren. Till det serveras en gremolata som består att hackad persilja, vitlök, salt, citron och olja.

Mer gjort än skrivet

Just nu har jag hamnat i en fas då jag inte känner någon inspiration att skriva. Det är så mycket som händer och så lite tid till att reflektera. Det är på sätt och vis en härlig tid då man inte riktigt vet vad dagen ger en för infall.

Under veckan har jag i alla fall programmerat alla bevattningsslingor och kopplat in fläktautomatiken i växthusen. Jag har börjat fundera på att mäta ljusinstrålningen för att dynamiskt kunna anpassa bevattningen. Jag tror nämligen att solstrålningen har större inverkan på vattenförbrukningen än temperaturen, även om de hänger ihop.

Orangeriet glesas ut mer och mer när plantorna finner sin slutliga växtplats för sommaren. Avokadoträden och chiliplantorna flyttar jag ut till växthuset imorgon. Sedan är det bara brytbönorna ärtorna, löken och sticklingarna av salvia och lavendel kvar.

Idag mockade jag ut Gåseborg. Man får planera lite hur man ska gräva ut all gödsel. Grävmaskinen har en viss aktionslängd och det blir ganska trångt att försöka vända inne i gården. Efter att ha lagt ut en strategi för själva grävningen gick det dock ganska smidigt. Det blev hela 4 välfyllda skopor som Lastman förde upp till “jordproduktionen”. Efter att allt var utrensat strödde jag ut ny halm som blir till ny näringsrik jord efter att gässen gjort sitt.

För att inte ta ut sig försöker jag med en ny taktik vad det gäller att trimma gångar och ytor från ogräs. Istället för att försöka trimma allt på en och samma dag, tar jag det i lagom stora omgångar där det behövs som mest. Igår var det RC-banan, och idag gångarna uppe vid odlingsterrassen. På vintern röjer man snö, och på sommaren ogräs. – Jag föredrar det senare.

Jag blev oväntat med en massa närodlad libsticka och gräslök som grannen inte hade någon avsättning för. I år verkar det inte som att min egen libsticka har överlevt vintern, så det passar ju perfekt att kunna göra örtsalt även i år. Jag kommer experimentera lite med stjälkarna från libstickan. De inne håller förmodligen en hel del smak, men av tidigare erfarenhet är de gaska fibriga, vilket gör att det blir lite “smuligt” i munnen. Jag tänkte att jag först skulle torka dem och sedan mala till ett fint pulver som jag lägger i saltvatten. Sedan tänkte jag ta lakvattnet och dunsta bort vätskan så att jag får saltkristaller med smak av libsticka. Bladen torkar jag först och sedan smular jag ner dem i salt som jag sedan tänker kallröka.

Nu blommar purpurapeln!

När purpurapeln blommar tar jag det som ett tecken att plantorna ska ut i växthusen. Första året som jag planterade ut mina tomatplantor drev jag upp dem i en kuvös inne i västhuset. Sedan dess har det utvecklats lite med ett odlingsrum och i år även ett orangeri dit jag kan flytta ut plantorna när dagarna blir längre än nätterna. Allt blir så mycket enklare när man ska flytta rangliga tomatplantor några meter istället för att bära ner dem för två trappor och sedan transportera dem på flak.

Fram till igår låg allt fokus på att förbereda inför helgens hästaktiviteter. När väl temporära hagar är uppsatta, maskinhallen är utrymd på släp, vagnar och bråte, samt allmän städning är utförd kan jag släppa tyglarna och överlåta “hästeriet” åt entusiasterna. Jag slipper till och med att laga mat, så det passar bra att purpurapeln brukar blomma lagom till årets första hästaktivitet här på gården.

En annan sak som underlättar vid odlingsarbetet är att ha en smidig arbetskamrat som kan transportera jord till växthuset. Det går att köra med fyrhjuling eller skottkärra som jag gjorde från första början, men då hinner och orkar man inte med så mycket mer än att fixa ett växthus. Nu var jag klar med tomaterna, koriandern, basilikan och persiljan redan på förmiddagen och kunde fortsätta med att förbereda växthus nummer två för paprikaplantorna som otåligt står och väntar på att byta miljö. Det har redan börjat växa frukter på plantorna så lite mer jord att låta rötterna krypa i är inte fel.

Som alltid så ligger det ett lager damm över alla ytor efter att hönsen vistats i växthuset under vinterhalvåret. Med högtryckstvätt och regnvatten går det dock ganska snabbt att ställa om från äggproduktion till paprika och gurkodling.

Nu återstår det att vända jorden med Grävis och bygga upp odlingsbäddar, samt placera ut fultslang och få ordning på bevattningsautomatiken. Jag har goda förhoppningar om att hinna klart med det så att jag kan plantera alla paprikaplantor imorgon.

I övrigt verkar bina, potatisen och löken klara sig själva för tillfället.

Vårstädning

Egentligen borde min energi vara på topp, men det är hela tiden småsaker som hindrar mig från att njuta och göra sådant som faller mig in under min lediga tid. Listan med stående punkter verkar aldrig ta slut. – Plocka ur diskmaskinerna, tömma kattlådan, mata hästarna, väga upp hö, plocka undan, dammsug, ta ut sopor, planera och laga mat, baka bröd och städa verkstan eller HQ försvinner lika fort som de dyker upp igen för att kunna vara en del av just min lista. Jag antar att det är en del av ansvaret att vara vuxen och kampen att försöka vara ikapp med livet som gör sig påmint. Rensa kylskåp, klippa rosenbuskar eller köra torrsopor till tippen fanns inte med i mitt avtal med vuxenlivet i alla fall.

Nu när alla buskar är trimmade, all oönskad växtlighet är tuktad och avlägsnad, finns det i alla fall ro till att skriva några rader om vad jag gjort de senaste två dagarna.

Igår bakade jag lite rostbröd och spenderade några timmar åt att flytta växter från Pelargonrummet till orangeriet. Sedan beskar jag rosen vid lilla Stonehenge och passade även på att räta upp stolparna så att de inte lutar på ett osymmetriskt sätt. Därefter avslutade jag nedre delen av stödmuren ner till eldningsgropen. Nu ser det lite bättre ut. Jag funderar på om jag ska fylla upp med jord och sätta en massa tulpanlökar där som kan komma upp och blomma till nästa år.

Idag har jag kört tre vändor till tippen med sopor. De första två var egna som inte tömts sedan förra hösten och den tredje var sonens ackumulerade berg. Det är lite skrämmande hur mycket förpackningsmaterial som används nu för tiden. Antingen är allt mycket känsligare för transport nu för tiden, eller så måste tillverkarna skydda sig mot transportörernas ovarsamma behandling.

Efter de dryga tre timmarna fanns det tid över till att plocka bort lite fläderbuskar och annan växtlighet som min fru pekat ut. Det går ganska fort att kapa, men det är en helt annan sak att sedan köra bort allt ris. Som tur är har vi en egen skog så jag slipper köra till tippen och trängas med alla andra som står och velar mellan “Energiåtervinning”, “Metall”, “Trä”, “Kompost”, “Trädgårdsavfall” och “Förpackningsmaterial”. -Åtminstone inte av den anledningen.

Inflyttningsfest och omplantering

Idag flyttade jag ut paprika- och chiliplantorna till orangeriet för fortsatt tillväxt. Det var hög tid att göra en omplantering. Flertalet paprikaplantor hade utvecklat luftrötter, vilket är ett tecken på att de vuxit ur sina krukor. Förhoppningsvis kommer ljus och temperatur fungera lika bra som i pelargonrummet. Fördelen är att jag har tillgång till vatten på ett helt annat sätt. Jag slipper att kånka upp med vatten två trappor för att växterna behöver det. En annan fördel är att växterna vänjer sig vid det naturliga ljset utan att jag behöver spendera pengar på el eller värme.

Jag tillverkade några odlingskärl för löken som ska bli nästa års sättlök av en gamma hängränna. Tanken är att jag ska kunna hälla ut min förodling på lämplig plats i trädgården när temperaturen tillåter. Vi får se om mitt experiment fungerar.

Slottsparken och odlingsgropen fick ett litet ansiktslyft. Slottsparken genom att en första omgång ogräs rensades bort och gropen befriades från löv. Allt kördes upp till komposthögen.

På eftermiddagen fanns det lite tid över till att hägna in kullen i sommarhagen som förhoppningsvis ska täckas av en massa solrosor. I och med att vi har får i hagen, och senare hästar är det lika bra att skydda odlingen från okritiskt betande. Jag trodde inte att jag skulle hinna helt klart, men jorden var på min sida idag. Det tog knappt en timme att borra de tio hålen för stolparna med “Borris”, och sedan var det en enkel match för lastman att trycka ner dem i marken. Hyfsat rakt blev det också!

Kurvdosering och jordförbättring

Idag har jag försökt dra ner lite på tempot och skärmat av saker som jag egentligen känner måste vara åtgärdat för att jag ska känna mig lite lugnare. Ibland måste man bara göra något man brinner för istället för att städa verkstan, rensa ogräs i slottsparken eller byta söndergnagda stolpar i hagen.

Leran som jag har sparat på hög sedan förra året börjar blir lite mer medgörlig och formbar utan att man behöver ta allt eller inget. Jag har en idé om att kunna använda leran till att blanda ut det lösa materialet på RC-banan för att få en perfekt och mer eller mindre underhållsfri vägbana. De gropar som jag fyllde med lera i dödskallebacken håller väldigt bra, så någonting finns där att utforska.

Eftersom första kurvan efter “Sonnenschein-hoppet” är lite flack och gör det svårt att bedöma var i kurvan man befinner sig i djupled gör en dosering att man ser var man befinner sig. Dessutom gör det att man behöver svänga mindre och sträckan känns mer som en raksträcka.

Med Lastman, Grävis, Packman, handverktyg och envishet fick jag till slut fason på kurvan. Även den sista kurvan före målsnöret på banan fick också en omgång med lerinpackning.

På eftermiddagen fick jag lite ångest över att jag inte hunnit förbereda potatislandet. Jag bestämde mig för att förbättra jorden så att jag kanske kan få ännu bättre potatisskörd i år. Först schaktade jag bort det övre jordlagret och bytte ut mot kompostjord. När Grävis är utrustad med “räfsan” är det en ganska enkel uppgift att luckra upp gammal jord med ny. En och annan större sten som jag missat med mina tidigare verktyg kommer villigt upp till ytan. Även om den nya jorden är bättre än den tidigare så är den fortfarande lite kompakt, men efter en säsong med potatis kommer den nog bli perfekt för morötter eller rotselleri.

Efter att jag förberett potatislandet för King Edward, Amandine och mandelpotatis kunde jag inte låta bli att testa RC-banan. Det tar alltid några varv innan man känner sig bekväm med en nyhet, oavsett hur liten den är. Man blir lite hämmad av att man måste fundera över hur det har blivit bättre eller sämre. Efter några varv hade jag dock glömt bort doseringen samtidigt som jag kände att jag behövde sakta ner inför nästa kurva och hopp. Jag ser det som ett kvitto på att doseringen var rätt men också en påminnelse om att banan kan bli ännu bättre. – Skönt att jag kan spendera mer tid åt något som kan lämna mindre inspirerande saker bakom mig.

Får inte ro till att skriva

Just nu är jag inne i en fas då jag har mer att göra än att skriva om. Det är inte det att jag känner att jag har för mycket att göra – snarare spenderar jag mer tid till att göra än att skriva. Helt plötsligt tar dagen slut och då trumfar matlagning över bloggskrivande. Som tur är så har jag mobiltelefonen med mig så att jag kan dokumentera brödbakning, vattenjonglering, omplanteringar, småfix och växhusstädning samtidigt som jag kan dokumentera aprilvädret som bjuder på solsken, regn och snö.

Högtryck

Gårdagens surdegar blev till två olika bröd. Det ena ett ljusare matbröd och det andra ett mörkare, fylld av nötter och olika frön. Jag pendlade lite mellan vedklyvning och bakning fram till att bröden var klara. Då var även den sista stubben kluven och staplad. Nu har jag plats för ett stort träd till innan vedlagret inför nästa eldningssäsong är fullproppat. Det känns skönt att slippa tänka på ved när man måste plocka in möbler, pumpar och fnula med allt annat som kräver ens uppmärksamhet inför vintern.

Även om vårstressen är mer utdragen än höstens vinterförberedelser så upplever jag den inte lika betungande. Pumpar ska ut, frön ska sås, möbler ska tas ut, potatis ska sättas och träd ska beskäras, bland mycket annat. Den största hjälpen för mig är nog ljuset som bjuder på längre dagar och behagligare utomhusmiljö. Idag satte jag upp solskyddsgardinerna i pergolan utanför växthuset och placerade ut möblerna. Gardinerna är lite skrynkliga, men ett regn kommer att få dem släta igen.

Idag fick jag erfara att inte ha för högt vattentryck i ledningarna. Det är visserligen bra när kranarna levererar, men alla kopplingar måste palla trycket. Båda pumparnas tryck har fått kopplingar att separera. I gårdsbrunnen hade slangklämman mellan pumpen och PEM-slangarna släppt. Det kostade mig 1000 liter vatten. Den andra pumpen hade pytsat ut kanske 500 liter innan min fru ringde mig och sa att en av kopplingarna i växthuset sprutade vatten. Lyckligtvis har jag kopplat på så att jag kan stänga av pumpen på distans, så min fru slapp stappla sig fram med kryckor och ett nyopererat knä för att stänga av vattnet. Nu har jag ställt ner trycket, och hoppas på att slippa fler överraskningar.

Igår fick jag en försiktig fråga om jag kunde tänka mig att göra det lite enklare att vända Tuk-Tuken och fyrhjulingen uppe vid det övre växthuset. Jag plockade bort en liten tall och schaktade bort en kulle för att göra platsen mer fordonsvänlig. Sågis, Grävis, Lastman och Packman höll mig sällskap under arbetets gång. – Jag styrde och de utförde. För tio år sedan hade jag stått i några dagar för att utföra samma sak som gick på drygt två timmar. Samtidigt som maskiner många gånger underlättar ett arbete så skapar de känslan av att ingenting är omöjligt och med det så blir idéer mer eller mindre till måsten.