Just nu handlar det mest att ta sig fram till våren då hoppet återvänder.Jag ägnar mig mest åt inomhusaktiviteter som matlagning och stillasittande. Om det inte hade varit för att sonen behövde fylla på sitt vedförråd hade jag förmodligen haft rätt så tråkigt idag. Det gick snabbt att kapa upp 50-talet stockar när jag skötte motorsågen och sonen matade på. Grannen lånade dessutom ut sin vedklyv som säkert är 5 gånger snabbare att jobba med är den jag har i min ägo. Vi körde upp fyra skopor med ved, så nu borde vintern gå att genomlida lite behagligare. När vi var nöjda satte jag mig framför teven en stund, men kunde inte låta bli att tillbringa ytterligare 45 minuter tillsammans med vedklyven. Nu har jag någon timmes klyvande kvar och sedan är även mitt förråd fyllt.
Igår – första dagen på året, var det ganska segt. Vi satt uppe länge och hade trevligt och jag kom inte i säng förrän 4:30 tror jag. Det hade kommit några centimeter snö under natten så jag tog mig ändå an uppgiften att ploga gården och sedan tömma gördselkärran. Sedan var det bara att lata sig resten av dagen som gällde. Jag tog hand om resterna av lammköttet och potatisen från nyårsmiddagen och gjorde om det till chilikött med potatissallad till dagen-efter-mat. Jag testade att laga majonnäs av ett gåsägg. Det blev mycket mer än vad jag behövde och jag fick problem med att få plats med den i halvlitersmåttet jag använde för mixningen.
Idag har jag heller inte fått så mycket gjort, men det är helt OK att kunna lata sig emellanåt och bara tänka på det nödvändigaste som att laga bröd, mat och hålla på i köket.
Imorgon kanske jag pillar mig i naveln. Vi får se!
Idag gräddade jag bröden på den deg jag knådade igår och placerade i kylskåpet. Efter att ha druckit lite kaffe och planerat dagen var brödet färdiggräddat, och jag kunde börja beta av dagens lista. Jag har alltid ett antal “om-jag-orkar-och-hinner-punkter” som flyttas till nästa dag om de finns kvar efter dagens slut. När väl någonting hamnat på pränt är det mer eller mindre ganska säkert att jag kommer slutföra punkten för att kunna samla på överstrykningar.
Efter att ha städat i verkstan och plockat undan i HQ kunde jag börja med vad som blivit lite av en surdeg som ständigt gör sig påmind varje gång man har ärenden in i maskinhallen. Eftersom jag inte har tid på vare sig våren eller sommaren att kapa och klyva ved, så började jag förra året med att köra in stockar i maskinhallen skyddat mot väder och vind.
Det tog lite drygt två timmar att kapa och klyva ett 20-tal stockar. Det går så mycket smidigare när man kan använda Lastman för att transportera bort det man kluvit. Det blev totalt tre skopor med kluven ved som nästan fyllde en sektion inne i vedlagret. När jag var klar med alla planerade aktiviteter för dagen och fyllt på med ved i huset kunde jag konstatera att en av de två limpor jag bakat spårlöst försvunnit. Det var tydligen ett gott betyg från de tre förövarna som belåtna satt och eldade ved.
Nu har vintern kommit, och jag har äntligen fått använda vikplogen till Lastman, eller ska jag säga Plogman? Jag kan konstatera att jag skulle behöva sätta snökedjor på framhjulen så att jag kan köra med fullt snedställ på bladet. Annars är det en fröjd att kunna sitta inne i en varm hytt jämfört med att röja snö med den förra traktorn. Det gick det med, men det tenderade till att bli ett längre projekt med både uppstart och utförande.
Nu har jag börjat med att göra om varvräknaren för RC-bilarna till en annan mikrodator som har en rund pekskärm. Jag har i princip varje kväll suttit och kämpat med att få in rätt programbibliotek så att jag kan styra den. Första utmaningen var att bara kunna få text att visas på skärmen, och nästa att kunna känna av och tolka beröring på skärmen. Nu har jag lyckats med grunderna och kan skriva om programmet. Nästa steg efter det blir att göra ett hölje som kan kapsla in batteri och mikrodator. Sedan börjar jag bli så pass klar att jag kan göra lite tester.
Idag var jag halvledig och hämtade några skrivbord från en av mina kunder som lägger ner sin verksamhet här i landet. Borden, som jag inte riktigt visste vad jag skulle använda till hamnade i orangeriet. Alternativet hade varit arbetsbänkar inne i verkstan. Det är rejäla höj- och sänkbara bord som hade varit synd att slänga.
Temperaturen håller sig nätt och jämt ovanför nollan trots minusgrader, men nu har jag ändå satt in stödvärme för att inte riskera att plantorna dör.
Hönsen har det riktigt bra uppe i växthuset, där tomatplantorna fortfarande levererar en och annan tomat.
I helgen ska jag försöka ta det lite lugnt och skylla på kylan om någon undrar varför jag inte är ute och vältrar mig i projekt. Kanske jag lagar någon god middag och lagar bläckfiskringar som mellanmålssnacks. – Vi får se om min plan håller!
Efter att ha löst några sudokun och skrivit min lista skred jag till verket. Jag gick ner till verkstan för att byta till vinterhjul på båda bilarna, men först var jag tvungen att röja undan från nästa generations framfart i verkstan. Tänk att man alltid behöver göra någonting först, innan man kan göra det man tänkt sig. Det jobbiga med att byta hjul är att man måste släpa upp och ner hjulen från loftet först. Nu har jag i alla fall en trappa att gå i. Tidigare skickade jag hjulen upp och ner med rep, och fick klättra upp och ner för en stege. Man börjar bli lite bekväm av sig! Efter att jag var klar med hjulskiftet gick jag upp till växthuset för att samla ihop alla slangar. Av någon anledning blir de lite skitiga och “slemmiga” när de ligger en hel säsong i fuktig miljö under växthuset. Efter avspolning var slangarna som nya igen, och kan plockas fram nästa år när odlingsnerverna börjar kittla i kroppen.
Bäst som jag håller på att beta av min lista får jag två nya saker att ta tag i. “Det vore bra om vi kunde fixa stolpen i hagen, och baljan inne hos ankorna har gått sönder igen.” Egentligen är det ju inga problem att fixa sådana småsaker, men det “stör” tempot. Efter tvätt med vatten och sprit kunde jag laga den senaste sprickan med gorilla-tejp. För att inte baljan ska spricka igen, körde jag in lite stenmjöl som baljan kan stå på. Nu skulle jag egentligen lagt några betongplattor under, men det får bli när jag utökar ankgården nästa år, om det ens behövs några plattor då. Det kanske blir en ordentlig damm istället. Hagstolpen som hästarna nästan ätit upp byttes ganska snabbt, och jag kunde fortsätta men mina förberedelser inför vintern.
Alla krukor som stått utplacerade tömdes på innehåll, som sedan kördes upp till jordhögen. Tänk vad mycket snabbare det går när man kan använda lastmaskin istället för fyrhjuling eller skottkärra. Nu är nog alla plogningshinder ur vägen?
Med jämna mellanrum kommer en av grannarna med IBC-tankar, och lämpar av hos oss. Vi tar gladeligen emot dessa, då de är en viktig del i vårt bevattningssystem. Jag passade på att skicka ner två tankar till under växthuset när jag kunde få hjälp av lite ungdomar att tråckla ner dem genom luckan inne i växthuset. Nu har jag sju tankar, som förhoppningsvis ska räcka till både växthuset och orangeriet. När jag ändå hade gafflarna på Lastman och hade vägarna förbi, passade jag på att köra bort lite rivningsmaterial från badrumsbygget som är i full gång.
Som en sista kraftansträngning för dagen krattade jag ihop lite löv från kastanjeträdet och täckte kronärtskockorna och sparrisbädden. Sparrisen klarar sig säkert utan täckning, men kronärtskockorna, som ändå tog sig lite trots hararnas framfart, kanske behöver lite hjälp mot kylan. Nästa år kommer jag förhoppningsvis kunna njuta av sparris på våren och kronärtskockor på sensommaren.
Idag har jag ägnat större delen av dagen till att göra lite underhåll av gårdsplanen. Med tiden blir det gropar som sedan fylls med vatten, vilket gör att det blir ännu värre när man kör med tre- eller fyrhjulingen. Om sedan allt fylls med snö och is så blir det om möjligt ännu värre. Emellanåt får får jag raka av gårdsplanen och sedan välta, och i andra fall är det lämpligare att fylla i med mer material. Den här gången valde jag det senare alternativet, nu när jag har en planeringsskopa till lastmaskinen. Jag körde markvibratorn över så att det skulle bli riktigt hårt. Nu tror jag att materialet som jag använt kanske bättre lämpar sig uppe på rc-banan, men 0-4 är bättre än ingenting. Nu är i alla fall gårdsplanen förberedd för kommande vinter.
De sista torkade tomaterna förvällde jag och mixade till en riktigt mustig tomatpasta, samtidigt som den sista torkade chilin mixades med lite grovt salt för att hetta upp tillvaron de närmsta månaderna. Svampen jag plockade igår har hittat in i sina förvaringsburkar uppe på hyllan i köket. Samtidigt som jag ändå städade undan i köket från helgens “matlagningsläger”, passade jag på att baka ett bröd till kvällens linssoppa – inte för att jag måste, men för att jag kan och vill!
Den här helgen hade jag tänkt hinna med massor, men jag drabbades hastig på torsdag kväll av en ordentlig förkylning som gjort mig soffliggandes fram till igår kväll. Idag behövde jag inte ta några värktabletter för att stävja febern så det var fritt fram att försiktigt väcka igång kroppen. Jag började med att ta hand om kottarna jag hängde upp på tork i förra veckan för att göra tändkottar. Jag doppar kottarna tre gånger så att de blir lagom täckta med stearin. Första doppet häller jag ner så många kottar som får plats i kastrullen med flytande stearin. Sedan får de svalna ordentligt innan jag hastigt doppar en och en i badet. Det tog lite tid, men jag hade liksom ingenting annat för mig i väntan på att jag skulle hinna känna efter hur jag egentligen mådde.
Efter att kottarna var klara gick jag ut för att ta in hö med hjälp av lastmaskinen. När jag ändå satt i lastmaskinen tog jag och körde in alla plankor, grindar och stolpar som jag flyttade ut från maskinhallen inför den senaste hästhelgen. Det här var något som ändå låg i min planering, men med tanke på att jag inte kanske ska anstränga mig så mycket hade det gärna fått vänta tills jag var helt återställd, men det kan hända mycket med vädret på en vecka, och idag var det relativt “oblåsigt” och regnfritt. Det gick ändå ganska bra trots att jag fick utföra lite lyft och kroppsförflyttningar för egen maskin. Jag passare på att placera ut lite stolpar som de nya höbalarna kan vila på när de kommer. Nu när jag har en midjestyrd lastmaskin och inte den gamla muskelservotraktorn kan man ställa balarna med långsidan mot maskinhallsväggen. Vi har haft lite problem med att balarna går ner i marken och suger åt sig vatten, så jag hoppas att den nya lösningen ska fungera bättre. Bara chauffören förstår hur han ska placera balarna så ska det nog gå bra.
På temat att göra i ordning inför vintern tyckte jag att det var dags för lite service på Lastman. Först en högtryckstvätt och sedan en dammtorkning invändigt. Varje gång jag gör lite underhåll försöker jag hitta saker som behöver åtgärdas innan de blir till problem längre fram. Färgen har släppt på ett flertal ställen och den kabelkontakten som legat och nött mot bromspedalen behövde jag ta hand om. Jag vågade inte demontera kontakten eftersom kabelfärgerna på ena sidan av kontakten inte matchade den andra. Jag förstår verkligen inte varför man inte lagt kontakten på andra sidan panelen, eller haft en liten annan lösning. Det gjorde förmodligen inte heller den som varje dag monterar, men vågar inte uppmärksamma sin chef om att det kanske finns en bättre lösning. Men Kina är Kina och där finns det Kineser som Kineser gör. Jag skruvade bort panelen och sågade ett spår så att jag kunde flytta in kontakten innanför panelen. Och skulle det visa sig att jag kommer på varför kontakten var utanför så kan jag flytta den dit igen. Det har verkligen rostat under färgen. Antingen har man inte grundmålat med rätt färg, eller så har man målat mitt exemplar när det varit extra fuktigt. Jag lyckades i alla fall tigga till mig en halvliter av färgen av importören. Jag tror inte riktigt att flaskan är tänkt att användas till färg. Kanske maskintillverkaren inte vill dela med sig av den väl bevarade hemligheten om deras ypperliga färg.
Jag har varit förbi röken ett antal gånger och fyllt på med rökspån för att bli klar med röksaltet någon gång. Nu blir ju inte saltet dåligt, men det kan ju vara bra att bli klar med det någon gång. De sista fermenterade padrones-frukterna hittade till slut in i individuella burkar tillsammans med en ättikslag som ska hålla fräscha ett tag framöver.
Efter gårdagens tidsbrist med att få ner alla stolpar i marken uppe vid RC-banan gick det bättre idag. För att få liv i fyrhjulingen kopplade jag in ett extrabatteri som fick åka med i korgen framför styret. På en gård får man lösa en massa problem både långsiktigt och kortsiktigt. Tack och lov brukar de provisoriska lösningarna ersättas av mer permanenta och tillförlitliga. Jag fick låna en stolpdrivare av en som var på besök under hästhelgen. Den var ganska tung och jag var tvungen att ta till en liten trappstege för att inte knäcka ryggen. Väl placerad på stolpen går det ganska snabbt att få ner stolpen i det förborrade hålet.
Eftersom jag använde återanvänd tråd fick jag skarva ett flertal gånger. Efter ett tag lär man sig hur man ska få starka och snygga fogar som ledder ström mellan trådarna. Jag tillverkade några distanser för att hålla tråden borta från träd och ojämn mark. Man vill ju inte att tråden ska leda strömmen direkt ner i marken.
Efter alla mina “måsten” kunde jag ägna mig åt lite mer stimulerande uppgifter. Jag rensade bort lite ogräs vid Lilla Stonehenge och kunde konstatera att lavendeln tagit sig ordentlig och lockar fortfarande till sig en och annan humla. Nästa år ska jag ta ännu fler sticklingar och täta till alla tomrum så att det blir som ett hav.
På tre ställen uppe vid RC-banan ansamlas det vatten när det regnar. Det kanske jag ska göra någonting åt på sikt, men än så länge kan jag ta en spade och ösa bort vattnet. Det sista kan man sopa bort med en kvast. Jag hämtade två skopor lera från grannen som fortfarande har kvar schaktmassor från sitt garagebygge. Eftersom det regnat tidigare i helgen var det verkligen kletigt, och det gick nästan inte att forma med spade utan att det fastnade. Tungt var det i alla fall.
Nu är årets sista hästhelg över. Det är lika roligt att de kommer som det är skönt att de lämnar. Hushållet kanske inte riktigt är anpassat för att ta hand om 20 personer, även om det går. Diskmaskinerna har fått i ett och spisen och ugnarna har använts flitigt. Jag har bättrat på komposthögen med halm och gödsel och maskinhallen kan åter användas till att förvara skrymmande saker under tak.
Efter gårdagens långa och intensiva dag var det lite segt att komma upp ur sängen. Hade det varit en vanlig helg så hade jag kunnat sova lite längre, men hästarna behöver mat och vatten, oavsett hur trött man känner sig.
Efter att ha fodrat första vändan tog jag mig i kragen och åkte upp till RC-banan för att fortsätta där jag slutade igår. Efter provkörningen som jag gjorde igår kom jag fram till att man inte riktigt såg var på banan som bilen befinner sig. Exempelvis var vägmarkeringsstockarna för höga så att man inte såg bilen från förarpodiet. Istället för att höja vägbanan grävde jag diken för stockarna istället. Utöver att man Sträckan fick två mindre gupp för att göra det lite mer spännande att köra. Första guppet får man ta lite lugnt än så länge. Hoppar man fel så landar man med nosen i nästa gupp. Antingen så höjer jag första guppet en aning så att man kan ta båda gupp i ett hopp, eller så får det vara som det är ett tag. Det är lite som första året med en trädgård. Om man låter den vara så kommer man underfund med vad som behöver göras – förhoppningsvis!
Idag har det gått min väg beträffande borrning. Endast ett enstaka hål var knepigt att få till uppe i skogen. Det är hög tid att hägna in RC-banan så att den får vara ifred från höstens och vårens vildsvinsräder. Nere på ängshagarna har jag skogen kvar, så förhoppningsvis går det lika lätt att på till. Jag lånade ut Lastman till grannen som fått fel på sin Bobcat igår. Det var det minsta jag kunde göra för en granne som alltid ställer upp när jag har problem. Det tog bara lite längre tid att hämta stolpar och Grävis tog god tid på sig att förflyttas från maskinhallen till arbetsplatsen, men jag hade inte så mycket annat för mig. Nu ska alla stolpar slås ner i hålen innan jag kan börja sätta upp tråden. Det går i alla fall framåt.
