Category Archives: Lastman

Skörd, bä-bo och vägarbete

Eftersom jag visste att jag skulle ha fullt upp från morgon till kväll, passade jag på att börja med att skörda. Efter att de sista körsbärstomaterna som var värda att ta vara på var plockade gav jag mig i kast med att tvätta skottkärrorna som normalt används till stallet. Först tänkte jag att det var lite hybris att ta en hel skottkärra för potatisen, men det visade sig vara bra beräknat. Efter att jag plockat potatis för mos, kok och ugn gick jag upp i växthuset för att plocka paprika. Jag lämnade faktiskt några gröna i hopp om att de ska hinna mogna. Hur som helst passar det bäst att de får sitta på kvisten tills man vill använda dem. Då blir det som färskast. Imorgon ska jag försöka ta hand om skörden.

Efter skörden åkte jag upp till platsen som ska bli vindskydd för gästfåren. Det fanns några slånbärsrötter och ris som behövde tas bort, och som jag vid ett svagt ögon blick var villig att gräva bort. Jag ser det lite som en investering. J kommer säkert kunna hjälpa min fru med någonting då jag inte kan. Dessutom är det en fröjd att hjälpa någon som inte räds för att hålla i en cirkelsåg eller spetta och slå ner stolpar i marken. Jag blev faktiskt riktigt imponerad över de stolpar som hon fått ner i marken – spikrakt och lodrätt! När jag plockat bort rötterna anslöt J, och vi borrade de resterande hålen för att kunna få vindskyddet säkrat i marken. Vi får se om Bäbo blir ett passande namn, och om min flru kan bränna en skylt i samma anda som till Kackelbo och resten av byggnaderna på gården.

Efter att jag hjälpt till med håltagningen anslöt J:s pappa som förproducerat väggarna till vindskyddet – tänk vad bra att omge sig med hjälpsamma människor! När vi väl jämnat av marken med 0-32 där vindskyddet ska stå, tog jag tag i vägen längs med ängshagen. Efter att ha grävt bort den värsta geggamojan kunde jag jämna till och fylla på med bärlager. Det kommer förmodligen behövas lite till material innan det blir perfekt, men nu behöver man i alla fall inte fastna när man ska utfordra hästarna.

Ljus i mörkret

Nu hinner man knappt komma hem förrän mörkret lägger sig. Jag har dock under veckan hunnit med en hel del. Taktiken har varit att göra någonting litet varje dag.

På måndagen hjälpte jag J med att gjuta stolpar till hennes fårhage som hon ska ha hos oss. Det är perfekt för oss som inte riktigt har tid med flerdjur, men samtidigt vill kunna hålla ogräset kort. Tanken är att fåren ska hålla till i dungen mellan ängshagarna under vintern, och på våren ska kunna gå i ängshagarna, för att senare under sommaren beta i andra hagar som inte tillhör oss. J är en av stalltjejerna tillika granne och fårägare.

Tisdag, onsdag och torsdag ägnades åt till att färdigställa skogshagen och sätta upp grindar. Det är ganska många moment när man tänker efter, men vips så är man klar och undrar vad som egentligen var så besvärligt.

Idag kunde jag hämta och sätta upp staketribborna till longeringsvolten. Efter att ha markerat och satt upp den övre ribban kunde jag med en mall enkelt få allt på exakt avstånd från varandra. Nu ska det läggas en bräda i nederkant för att göra en snygg övergång mellan gräs och sand samt kapa stolparna till samma längd ovanför den översta ribban. Jag känner mig ganska nöjd med att ha bytt ut staketet på lite mindre än två veckor från beslut att göra det till att det blivit gjort. Nu väntar jag bara på att få hjälp med att sätta upp belysningsstolpar och gräva fram el. Även om jag förmodligen skulle kunna göra det själv, så kan det vara skönt att få ett proffs som gör arbetet. Då vet jag att det blir lika bra som om jag själv skulle ha gjort det, fast mycket snabbare när väl grävmaskinist och elektriker behagar att sätta igång.

Nu ska jag börja laga plankstek med mos och grönsaker från egen odling och bearnaise på egna ägg.

Avslutar städhelgen

Efter att jag gett hästarna mat och släppt ut gässen tog jag tag i en av surdegarna som legat utanför verkstan. Tidigare i somras plockade jag ner delar av staketet för att komma åt och schakta bort stenar och jord som rasat ner vid kortsidan på ridbanan. Jag har hela tiden ursäktat mig med att jag varit tvungen att införskaffa en planka för att ersätta en trasig, så de har liksom blivit liggande. Det känns lite onödigt att bege sig till brädgården bara för att införskaffa en planka. Nu kunde jag inte hålla mig längre och klöv en bredare planka till rätt dimension. Jag hann nästan helt klart innan den första av blygsamma två skurar uppenbarade sig. Jag härdade ut och fick samtliga plankor på plats. Efter det flyttade jag ner allt i frysen till en av frysboxarna i garaget så att jag kunde börja avfrosta frysen uppe i huset.

Under tiden att det regnade passade jag på att bygga en uppsamlingslåda för alla kluttar som dagligen rensas från kattlådan. Eftersom påsen inte blir full på en tömning blir den ofta liggande på golvet och stör mitt ordningssinne. Lådan fungerar också som en bra trappa när katterna ska gå ut ur lådan.

Efter att jag byggt klart skitlådan tömde jag ut det vatten som handdukar och bunkar lyckats fånga upp av avfrostningsvattnet. Det översta facket hade helt täppts igen av is, så jag lät frysen stå ett tag till. Eftersom det hade hunnit torka upp passade jag på att klippa gräset. Den nya klipparen är sannerligen en riktig klippa! På ungefär 45 minuter hade jag klippt hela tomten, runt maskinhallen, utanför stallet och vid dammen. Tidigare har det tagit närmare två timmar att klippa. Dessvärre tar det fortfarande lika lång tid att trimma gräskanter som förr. Men jag har lärt mig att bara klippa så långt som en tank räcker, annars knäcker jag ryggen på mig. Jag hann iallafall trimma runt hela ridbana, vid Lilla Stonehenge och under svinstaketet längs framsidan. Under kommande vecka, om vädret och tiden tillåter, trimmar jag diken, slänter, vägen upp till växthuset, utanför fåglar och uppe vid RC-banan.

Ett tecken på att verkstan är behövd, är att den då och då behöver städas. Oftast är det lite bråttom så man hinner inte alltid plocka undan. Att det blir spå och skräp som hamnar på golvet är ofrånkomligt. Det tar ändå någon lite tid att blåsa bort damm från alla maskiner och bordsytor innan man kan sopa ihop allt och lägga i soptunnan. Nu är jag nästan klar med allt jag hade tänkt göra i helgen. – Jag väntar fortfarande på att frysen ska tina upp helt. Hur som helst tycker min klocka att jag inte behöver göra något mer idag.

Passar på att göra fint

Igår när jag kom hem planerade jag vad jag skulle göra i helgen. Majoriteten av mina punkter bestod av att städa, plocka undan eller flytta något. Jag började redan på fredagskvällen att plocka undan sådant som annars skulle vara i vägen när man städar i huset. I morse efter att jag gett hästarna mat städade jag stallet. Först plockade jag ut alla lösa föremål och gallerna över rännan och brunnen. Sedan rensade jag rännan och brunnen innan jag gick loss med högtryckstvätten både inne i boxarna och utanför. Allt som fick att spola av och rengöras tog jag tag i som sista åtgärd innan jag kunde ta in allt igen. Om jag hade hästar som intresse hade jag nog rengjort lite oftare än vad som sker nu, men framför allt hållit undan lite mer…kanske.

Eftersom de IBC-tankar jag placerat ut på strategiska platser var fyllda tömde jag över den ena till växthuset och den andra till huvudmagasinet bakom maskinhallen. Med lite kopplingar och slangar använder jag samma pump som annars används till att tömma tankarna på vatten till att fylla dem. Med facit i hand hade jag kanske inte behövt hämta vatten från grannens damm till växthuset, men man vet ju aldrig hur det ska bli med nederbörden nuförtiden. Det är på gränsen att Lastman klarar av att lyfta det dryga tonnet vatten som finns i tanken. Hydrauliken klarar nog av det, men man känner att bakdelen nästan lättar när man åker över ett gupp, och man får var ganska restriktiv när man svänger så att man inte välter.

På eftermiddagen efter att jag flyttat undan lite andra saker på gården gav jag mig i kast med att städa inomhus. Som alltid börjar jag med kökets kronjuvel – spisen. Det märks när jag jag inte riktigt hinner med och har för många “måsten” och “roligt” på agendan. Det syns tydligt på hur det ser ut mellan brännarna. Ju mer gojs, desto mindre tid och ork har jag haft över till att torka av efter matlagningen. Här kan jag i ärlighetens namn inte skylla på någon annan.

Mitt i städningen blir jag avbruten av min klocka som själv verkar bestämma när jag uppnår mina aktivitetsmål för dagen. Jag ler lite inombords – eftersom klockan justerar mina mål efter vad som är normalt så betyder det egentligen ingenting. Imorgon kommer den att vid samma tid uppmana mig till att göra det där lilla extra för att nå de nya målen som fastställdes baserat på vad jag kan prestera.

Paus i alla måsten

Den här helgen har jag försökt balansera alla måsten mot sådant som jag tycker är rogivande. På fredagen tog jag hand om den andra tomatskörden av körsbärstomater och bifftomater. Körsbörstomaterna torkar jag och bifftomaterna blir sås. Nu blev det 15 lådor med tomatsås och 5 hyllplan med torkade tomater. Efter att jag tagit hand om tomaterna som jag skållade och kokade i fredags och paketerade på lördag morgon gick jag ut i skogen och försökte kombinera nytta med nöje. Det finns ett parti på banan som är ganska tuff för bilarna när de skrapar mot stenarna som kryper upp från underlaget. Nu tänkte jag att jag skulle försöka med flis som underlag på sträckan i fråga. Det kommer säkert att blanda sig med underlaget och bli till jord vad det lider, men det är ändå värt ett försök. Nu ska jag bara “rama” in själva vägsträckan med något.

Eftersom vi var bortbjudna på middag avrundade jag mitt nyttonöje för dagen med att plocka lite svamp som jag sett utefter skogshagen när jag samlat in grenar till flisningen.

Idag har jag i huvudsak varit uppe vid RC-banan och skapat lite trevnad i form utav en odlingsbänk vid den bortre kurvan. Planen är att ta sticklingar av lavendel och sätta ner i jorden, eller varför inte morötter eller potatis? Det kan bli ett fint inslag utefter banan. Jag använde gamla hagstolpar och stockar som jag samlat på mig när jag renoverat och röjt i skogshagen. Det känns inte som slöseri när man kan återanvända material till någonting som hade varit rätt onödigt med tanke på hur världen ser ut i övrigt med allt slit och släng. Nu målade jag med slipersolja istället för faluröd. Jag tänkte att det skulle framhäva lavendeln bättre än med rödfärg. Insidan klädde jag med dammpast så att det förhoppningsvis håller i några år.

Nu saknas det bara ett snyggt staket till löslongeringsvolten så att det kan se lite ordnat ut. MEn först ska skogshagen göras färdig innan jag ger mig i kast med den saken.

I övrigt har jag hunnit med att skörda lite potatis, väga in stolpar som ska gjutas, göra en ramp till gåsungarna i Annexet och putsa ängshagen.

Knivigt värre

Jag har skänkt lite kärlek till flistuggen under veckan. Den har gradvis blivit sämre i takt med att knivarna blivit slöa och tagit stryk. Även matningsröret för tjockare grenar svetsades ihop. Det är inte så lätt med TIG-svets när det man svetsar inte är helt kliniskt rent. Även om det ser ut som stryk, så lyckades jag foga samman den tunna plåten igen. Det tog ett tag innan jag kom på hur jag skulle plocka ut knivarna utan att behöva demontera hela maskinen. När knivarna väl var riktade och slipade kom nästa utmaning. Den små sprintarna som håller knivaxlarna på plats var relativt enkla att slå ut, men att få de tillbaka när man inte kommer åt krävde lite uppfinningsrikedom. Med hjälp av en svetstråd och ett rör som hade samma dimension som sprintarna gick det förvånansvärt lätt att få knivarna på plats igen.

För första gången i år var jag tvungen att pumpa över vatten från en av reservtankarna till de tre huvudtankarna. Jag pumpade över en kubik som beräknades kunna hålla fram till att det kommande regnet skulle fylla på mer vatten. Redan nästa dag var tankarna fyllda till två tredjedelar, så nu räcker vattnet ett tag till.

Igår röjde jag upp lite i skogshagen och passade på att bygga ett insektshotell vid RC-banan. Jag varvade stockar och ris i en pyramidformad trave. Jag bryr mig inte om att borra några hål. Jag tycker att mellanrummet mellan stockarna får räcka. Det finns ju fullt med hål i alla andra insektshotell som vi har. Jag passade på att trimma bort lite slånbärsbuskar i ängshagarna så att de om möjligt kan flytta någon annanstans.

På kvällen kom det lite gäster på kräftskiva och naturligtvis skulle vi köra lite RC-bil. Det var ganska skitigt och jag spolade bara av hjul och karosser. Idag har jag spenderat närmare två timmar åt att rengöra, smörja och underhålla bilarna. Det är ändå ganska rofyllt att pyssla om bilarna.

På eftermiddagen åkte jag upp till skogshagen och började flisa grenar och kvistar. När knivarna är vassa går det ganska enkelt. Jag nöjde mig med en skopa flis som hamnade hos ankorna och kalkonerna. Nästa skopa ska in till gässen, och därefter ska jag på försök använda materialet som underlag till RC-banan.

Idag blir det gåsbröst och lite av vad trädgården har att erbjuda till middag.

Bara ett träd till

Efter att jag blandat fröna med surdegen och satt den på jäsning en sista gång gick jag ut till RC-banan och skapade ett “konstverk” av de stenar som jag samlat in igår. Tre nätkorgar på behörigt avstånd från körbanan fyllda med stenar kommer att se prydligt ut när det blir grönskan behagar att infinna sig. Jag kanske får hjälpa till med lite jord ovanpå leran för att främja gräs framför tistlar, ryssgubbar, nässlor och gråbo.

En stor del av dagen har jag tröttat ut musklerna i skogshagen där man ser det ena trädet efter det andra som behöver fällas efter att man trott att man redan tagit ner alla döda träd. Det gick åt tre tankningar innan jag kände mig nöjd och kunde börja forsla bort stockarna. Fyra kärror med stockar fick jag ut innan orken började ta slut på riktigt. De sista större stockarna som lyckligtvis låg i “lastmaskinsterräng” hämtade jag med Lastman. Nu börjar det bli lite mycket stockar, och det börjar bli svårt att stapla och samtidigt få plats. Jag såg ett smart sätt att hålla stockarna på plats och gjorde ett försök. Det kräver i och för sig en lastmaskin till hjälp, men eftersom jag ändå har en så är det inga problem.

Efter att jag blivit klar med skogsarbetet och min fru med utfordring av alla fjäderfän körde vi lite RC-bil. Hon börjar bli riktigt farlig och vissa stunder är det hon som kör bättre än jag. Det börjar lossna och nu är det riktigt kul. Inte alls så många utflykter för att vända på bilar som tidigare. Vi kan till och med ha diskussioner om hur vissa delar av banan skulle kunna bli bättre. Oftast tycker jag att det behöver göras en insats medan vin fru tycker att det istället är en bra utmaning att banan är lite svår och oförutsägbar på sina håll.

Efter körningen gjorde jag den första tomatskörden. I år verkar det bli riktigt mycket. Förhoppningsvis kommer det att räcka ända fram till nästa gång jag plockar den första tomaten. Bifftomaterna kommer att i vanlig ordning skållas, krossas, kokas och frysas in. Körsbärstomaterna kommer jag att torka och sedan göra en pasta på, som också hamnar i frysen.

Staket , men inte hagar

Idag leddes jag ofrivilligt in på att gräva bort rasmassorna från slänten ner mot ena kortsidan på ridbanan. Min frus brorson är här och utför lite måleriarbete på staketet till ridbanan. Igår blev jag påmind om att det behövde trimmas bort ogräs runt staketet, men vid närmare inspektion behövdes det grävas bort lite rasmassor för att kunna komma åt och måla. Fram med Lastman och Grävis! Jag tror att jag forslade bort närmare 30 skopor av sand, sten och jord från slänten innan jag kände mig någorlunda nöjd. Materialet hamnade i stenröset utanför ridbanan inne i ängshagen. Kanske det kan bli något kul av det i kommande Paddock Paradise. – Vi får se!

Vid 12-tiden kom min fru och påminde om att jag behövde köra in nytt hö och torv till stallet. Efter att ha bytt från skopa till pallgafflar var det en ganska enkel uppgift att utföra. Nu efter att ha kört med lastmaskinen ett tag känns det som en förlängning av armarna när man puttar och föser höbalarna på plats.

Efter att ha fått höbalar och torv på plats passade jag på att ladda lastmaskinen med lite stockar som jag tänkt använda som barriär mot framtida sten och jordras. Det var lite tu att min fru kallade in mig på en dricka-paus i växthuset – för himlen öppnade sig med både skyfall och hagel. Någon halvtimme senare kikade solen fram igen och jag kunde placera ut alla stockar längs staketet. Än så länge har jag bara lagt ut stockarna. Det får torka upp lite innan jag fixerar dem. Eventuellt blir det ett lager till med stockar. – Vi får se!. Som avslutning passade jag på att spola av både Lastman och Grävis från all lera som tenderar att fastna så fort det blir “lite” blött.

Trädgårdsdammen fylldes så pass mycket att jag kunde starta pumpen. Gässen var inte sena med att göra ett besök.

Utan lista – nada listo!

Jag har sedan en tid haft i bakhuvudet att jag måste kupa potatisen, men det har alltid kommit annat emellan. Odlingsterrassen som mår bra av lite ny jord fick ett tillskott idag när jag äntligen tog mig i kragen och skulle kupa potatisen. Först hade jag väldigt låg energi när jag satt och drack min espresso. Vad ska jag göra idag? Jag började plita ner några självklara saker på min lista som att tömma diskmaskinen och baka bröd. Egentligen borde jag kupa potatisen, fylla dammen och gräva ner matarkabel till elstängslet. Konstigt nog kändes det inte längre så tungt att börja jobba när jag hade min lista att utgå ifrån. Efter två skopor med jord hade jag kupat potatisen både på odlingsterrassen och nere i “Konungarnas dal”.

Efter att potatisen var kupad gav jag mig i kast med att göra diken för matarkabeln vid alla grindar och mellan de två ängshagarna. Det behöver inte vara speciellt djupt – bara så att den kommer ner i marken någon decimeter. Med tjälkroken och korpen hade jag ganska snart dikat alla fyra övergångar.

Nästa punkt på listan var att starta upp trädgårdsdammen som är i behov av lite vattencirkulation. Det blir snabbt sunkigt av alla alger och mygglarver som trivs i stillastående vatten. Eftersom dammen inte självfyller, och en hel del av vattnet dunstar bort soliga dagar, var jag tvungen att fylla på med några kubik från den stora dammen. Det visade sig vara hål på slangen, så jag fick kapa av den del som läckte och skarva med en ny del. Nu flödar vattnet i dammen som det ska. Det ger en extra dimension när man hör vattnet porla.

Nu håller jag på med den sista punkten på min lista – att laga mat! Det blir tortellini med egen pesto av basilika och vitlök från trädgården tillsammans med köpta nötter och olivolja. Till detta serveras stekt anklår tillsammans med saltgurka, det också från egen produktion.

Stolpe in

I morse bakade jag två bröd. Ett rostbröd och ett fullkornsbröd på surdeg med en massa solrosfrön och hela vetekorn som hade fått stå i blöt under natten. Medan degen gjorde sitt, först i jäsbunken och senare i ugnen passade jag på att gå en runda i trädgården för att inspektera. Tomatplantorna behöver tjuvas och bindas upp vartefter att de växer. Nu är det nästan dagligen som jag behöver justera uppbindningssnöret. En och annan blomma har blivit till tomat och chilifrukter kommer i mängder som det ser ut. Jag var uppe och kollade till mina stackars sparrisplantor som inte alls har levererat så mycket jag hade hoppats på i år. Vissa kikade upp ur jorden, men stannade sedan helt av. Nu börjar även de plantor som jag befarat vara döda skjuta upp. några skott ur marken. Senare i sommar när plantorna tagit sig, ska jag nog plantera om och förbättra dräneringen och jorden en aning. Som det är nu så är jorden väldigt blöt. Det kan bero på lövtäckningen som jag kanske inte tog bort i tid, men det skadar inte att förbättra förutsättningarna till nästa år.

Efter att jag var helt klar med bakningen passade jag på att rensa ogräs från den nedre delen av terrassodlingen där det fortfarande fanns lök kvar sedan förra året. Även den här jorden behöver förbättras. Den är alldeles för kompakt även om den av ogräset att döma är näringsrik, vilket nässlor och tistlar vittnar om. Av allt ogräs som vi har är nog ryssgubbarna de värsta. Pålrötterna sitter djupt ner i marken och är nästa omöjliga att få upp hela. Kirskålen sprider sig, men där är rötterna mer ytliga och fås ganska lätt upp med grepen. Jag ser detta år som ett förlorat år för odling i den nedre delen av terrassodlingen. Jag tror att jag ska satsa på ärtor, bönor, morötter och zucchini, och kanske odla lök nere i odlingsgropen istället. Ärtorna vill nog ha lite mer sol, och löken verkar inte ha något emot att växa i skugga, bara det finns fukt i jorden.

När jag kände mig klar med att rensa ogräs tog jag gummislägga och skulle slå ner stolpar i hagen. Millimeter för millimeter gick stolparna sakta ner i marken. I den takten skulle jag förmodligen behöva stå i flera dagar, och ändå inte bli klar. Jag hämtade till slut Lastman och gjorde ett försök att få ner stolparna genom att “slå” med tvärstaget på lastarmen istället. Det visade sig vara riktigt effektivt. Tidigare har jag försökt trycka ner stolparna, men det har bara resulterat i att maskinen lyft i framkant och fått stolparna att vika sig. Efter lite övning gick det riktigt bra, och de stolpar som jag tidigare försökt slå ner med släggan, fick jag ner på några få slag med lastmaskinen. Nu har jag slagit ner alla stolpar som jag kommer åt med lastmaskinen. Resten av stolparna som står uppe i skogen får jag väl banka ner för hand – millimeter för millimeter.