Category Archives: Lastman

27 hål i marken

Idag har det gått min väg beträffande borrning. Endast ett enstaka hål var knepigt att få till uppe i skogen. Det är hög tid att hägna in RC-banan så att den får vara ifred från höstens och vårens vildsvinsräder. Nere på ängshagarna har jag skogen kvar, så förhoppningsvis går det lika lätt att på till. Jag lånade ut Lastman till grannen som fått fel på sin Bobcat igår. Det var det minsta jag kunde göra för en granne som alltid ställer upp när jag har problem. Det tog bara lite längre tid att hämta stolpar och Grävis tog god tid på sig att förflyttas från maskinhallen till arbetsplatsen, men jag hade inte så mycket annat för mig. Nu ska alla stolpar slås ner i hålen innan jag kan börja sätta upp tråden. Det går i alla fall framåt.

Borra i sten

Helt utan förvarning, men inte helt oväntat, så går borren sönder igen! Den här gången fläktes röret upp och lossnade från spiralen. Jag var tvungen att byta ut fem centimeter av röret längst ner och ersätta med en solid järnstång istället. Nu ska väl borren hålla ett tag till. När stöter på stenar som knappt går att få loss från den torkade leran så blir man både svettig och arg. Idag hann jag borra de fyra hål uppe i skogen och gjuta alla hörnstolpar som belastas mer än de som ligger i linje med varandra.

Stolparna uppe i skogen tog lite längre tid att gjuta så jag inte kunde komma fram med betongen i lastmaskinsskopan, utan var tvungen att köra skytteltrafik med fyrhjulingen mellan den öppna ängen och skogen. Den sista stolpen hade jag inte några stöttor till så jag fick improvisera med det som skogen hade att erbjuda.

Hinner inte skriva

I princip varje dag vid 18:00 masar vi oss upp till RC-banan och kör så det ryker. Nu börjar det bli riktigt kul! Min fru har fått en ny och bättre bil, nu när hon kan köra utan att välta stup i ett. Jag målade två nya karosser. Jag fick en beställning på rosa, så det fick bli en som går från vitt till knallrosa med kolfiber på vissa detaljer. Min blev orange med svart och kolfiberdetaljer. Jag är fortfarande den som dominerar på banan, men min fru ger en ordentlig match emellanåt.

Vissa förbättringar har gjorts på staketen så att man inte fastnar mellan rören. Både jag och min fru kilar annars lite nu och då fast framhjulet när man tar kurvorna för snävt, och då är det bara att gå dit och lirka loss bilarna, vilket gör att man får ett avbrott i körupplevelsen.

Arbetet ute på ängen går sakta framåt. Titt som tätt behöver jag laga borren som får mycket stryk av alla stenar i marken. Vid ett tillfälle vred jag av borren. Som tur är så har man verktyg att laga verktygen med!

Idag har jag fortsatt att stolpa hagar och kommit fram till skogsdelen. Alla “hörn” är nu markerade och en rak väg mellan stolparna har frilagts där det behövts. Jag försöker i möjligaste mån dra hagen så att jag slipper fälla träd. Jag behövde plocka bort en rotvälta som låg strategiskt mitt i ett av de tänkta hörnen. Imorgon ska jag borra ordentliga hål och gjuta alla hörnstolpar. Jag har kommit på att jag kan använda Lastman till att trycka ner stolparna, men det kommer bli problem uppe i skogen där jag inte får plats med maskinen. Jag får väl ta gummisläggan till hjälp istället.

De kronärtskockor som fick vara i fred vid utplanteringen börjar växa till sig och snart är det dags att skörda och njuta. Den första skörden tomater blev lite mindre än förra året, men än är det inte över. Nu har jag fryst in 9 lådor med tomatkross och torkat en hel del körsbärstomater som kommer bli till en tomatpasta när jag har tillräckligt mycket. Jag torkade en omgång padrones som hade hunnit bli röda. Jag tänkte mala ner till pulver och hoppas på att det blir lagom starkt som man kan ha i olika kryddblandningar.

Inte så mycket nytt

Det finns fler tecken på att sommaren börjar ta slut. Dimman på morgonen och alla åkrar som slutskördas en efter en. Dock är det några månader kvar till vintern, och det är ju alltid positivt.

Jag är dagligen uppe och kör på RC-banan. Ibland blir det en gång på förmiddagen innan världen vaknar upp och ibland blir det även en sväng uppe på eftermiddagen före hästfodringen tillsammans med min fru. Eftersom jag gillar att ha puts på bilarna blir det en hel del tid med tryckluft och skumtvätt. Emellanåt behöver däcken tvättas och limmas med superlim fast i fälgarna. Då är det bra om allt är rent och fritt från damm och grus. Nu har jag gjort en ställning så att jag snabbt och enkelt kan spola av däcken med högtryckstvätten utan att trycka in en massa vatten i däcken.

Nu börjar det bli hög tid att bygga svinstaketet runt RC-banan. I natt hade jag påhälsning av några “bökare” som lyckligtvis inte vänt upp och ner på mer än en liten dela av banan. De hade flyttat på några stockar och bökat upp jorden på sidan av vägbanan.

Idag kom det nya borrar på posten efter att de gamla slitits ut och blivit skeva. Dessvärre var jag tvungen att göra ett nytt fäste eftersom borrarna hade en mindre rördiameter än de tidigare. Sprintarna som föjde med höll i ett och ett halvt hål innan de skjuvades av. Några sega bultar fick lösa problemet för de resterande 16 stolpar som jag hann med innan regnet och tiden satte stop för fortsatt arbete. Nu är halva av den första hagen borrad, och jag börjar få lite kläm på hur man gör på bästa sätt. Att fylla hålet med lite vatten gör att man får upp all lera ur hålet innan man klämmer ner stopen. Just nu har jag bara gjutit fast de grövre hörnstolparna och låtit stolparna däremellan bara vara lätt nerstuckna i väntan på att bli nedslagna med slägga. JAg funderar på att vattna varje hål så att leran blir lite mjukare. Stolparna har diametern 80mm och borret bara 60, så det krävs en del kraft att pressa ner stolparna i hålen. Lastman är lite för lätt för att bara kunna pressa ner stolparna som beskaffenheten i marken är just nu.

Mer skrot på pinne – fast inne

Inspirerad av mina senaste alster där jag sätter upp skrot på pinnar gjorde jag även miniatyrer att ha inomhus. Allt skrot har jag hittat här på gården när jag grävt och samlat på mig. Skrotbitarna har legat på fönsterbrädan i läshörnan utan att ha fått någon större uppmärksamhet. Nu får de en mer framträdande position.

Igår hämtade jag planskopan som behövde en plattform att stå på när den inte används. Jag hade dessvärre inte säkrat den bakre balken på pallstället, så det bar sig inte bättre än att balken hoppade av och skopan brakade rätt ner på Grävis. Som tur var är Grävis både tålig och förlåtande, så efter att bärgat skopan och säkrat alla bärande balkar kunde jag placera skopan ovanför Grävis när den inte används.

Min fru som har problem med knäna brukar sitta på en snurrstol när vi kör RC-bilar. Men i och med att man sitter på en stol så ser man inte lika bra som om man står upp. Eftersom jag inte vill springa och vända hennes bil stup i ett byggde jag idag en liten platå så att hon kommer upp i samma ögonhöjd som jag har. Nu finns det verkligen ingenting att skylla på när det går dåligt! Vi försöker köra en gång om dagen tillsammans och idag behövde jag faktiskt inte springa lika mycket som tidigare. Snart kanske det kan bli riktig tävling uppe på banan, men om hon vinner så beror det endast på att hon kan sitta medan jag får stå!

Pinnskrot och hagbygge

Efter gårdagens “snilleblixt” att smycka RC-banan med skrot ville min fru ha samma sak i trädgården. Jag är inte sen att lyda, så jag gjorde snabbt fem nya verk med “pinnskrot”. Insektshotell får bli imorgon, eller någon annan dag. Jag har kommit på att man kan byta ut konstverken efter humör och säsong om man nu skulle vilja det. Ett plogskär, en fjäder, ett travershjul, en tand till en skopa och en fälg-ring får till en början fungera som tankemassage.

Helt plötsligt när jag höll på att borra hål för 80-stolparna i ängshagen tyckte jag att det inte riktigt fungerade. Det visade sig efter en stunds felsökning vara skäret som hade lossnat och försvunnit. Vilken “tur” att hela verkstan är full med allt man behöver för att tillverka en ny. Det gick i alla fall fortare än att åka till Uppsala bara för att inse att det inte fanns på lager, och behövde beställas med någon veckas leveranstid. Någon timme senare kunde jag fortsätta med borrandet.

Det var betydligt enklare att bolla hål med mindre diameter, och det var endast ett fåtal som jag behövde borra om och flytta utefter den tänkta staketlinjen. Jag kom på att jag kunde hälla vatten i hålet för att få upp all jord/lera utan att behöva gräva med händerna som ändå inte får plats i hålen. Istället för att den finfördelade torra leran glider av borren och ner i hålet igen så klistrar den fast i borret och kommer upp ordentligt. Totalt 14 hål hann jag med och ytterligare fem av hörnstolparna fick sällskap av betong. Imorgon kan jag säkert borra några fler hål för att sakta närma mig slutet av den första av fyra nya hagar.

Ängshagar, bekvämlighet och skrotkonst

Det går sakta framåt med ängshagarna. Det är så mycket sten i marken så att jag har behövt gräva istället för att borra på vissa ställen. Idealet är att komma ner cirka 80 centimeter för att få det riktigt stadigt. Det hjälper en hel del att lasta i betong i botten, men det går åt mer när man gräver än borrar. Tidigare har jag köpt färdigblandad betong, men nu tar jag en cementsäck och blandar direkt i skopan. Sedan öser jag ner i hålet runt stolpen och tillför vatten i hålet. Det fungerar kanonbra istället för att hälla i blöt betong i hålen.

Naturligtvis finns det även utrymme att pyssla med RC-banan. Min fru klagade på att man inte kunde ställa ifrån sig kontrollen utan att riskera att den ramlade, så varför inte göra några hållare utplacerade längs räcket? En hållare för hennes kryckor och en egen parkeringsplats för Tuk-Tuken i nära anslutning till banan. Allt för att främja hobbyn. Jag satte upp en trafikspegel för att kunna se i vilken riktning bilen står i när man kört in i något när man åker under bron.

Idag fick jag för mig att jag skulle göra någonting för att “smycka” RC-banan. Jag har länge funderat på hur jag ska “presentera” allt skrot jag hittat när jag byggt banan. Jag hart lagt det på hög i väntan på snilleblixten som kom idag. Jag svetsade fast armeringsjärn så att jag kunde sätta upp skrotet på stolpar. När jag var klar med konsten fick jag idén att jag skulle bygga ett insektshotell i samma stil. Min fru sa direkt att det är ju sånt som du ska göra nere i trädgården, men jag är inte övertygad om att det skulle göra sig lika bra där som uppe vid RC-banan där det finns en koppling till “skrotet”.

Förarplattform

Efter noga övervägande och påtryckningar från senaste tidens nyblivna RC-förar har jag påbörjat bygget av en plattform där förarna kan stå, och förhoppningsvis se banan mycket bättre. Alternativet hade varit att hugga ner några träd för att minsta ner på antalet blindfläckar på banan. Någonting jag aldrig kommer ifrån är att banan sträcker sig runt själva förarpositionen, vilket gör att man måste vrida på sig an efter att man kör. Det kan bli lite utmanande när man står två stycken och skymmer varandras sikt. Ett av betongfundamenten som fanns här skräpandes på gården fick utgöra en av stöden till plattformen som för övrigt kommer byggas med “hittevirke”. Jag hann bygga själva ramen till plattformen lagom till att det var dags att bryta för dagens beting, som bestod av att mocka ur gässens gårdshalva.

Med hjälp av Grävis och Lastman skrapade vi ut fem skopor med gödsel bestående av gåsbajs och hö som fungerat som bädd. Det tog dryga två timmar att göra rent inne i gåsgården. Gödslet blandades i den blivande matjordshögen som börjar bli riktigt fin. Jag tror att jag kommer kunna använda den nästa år till mina odlingar.

Efter skitgörat fortsatte jag med förardäcket. Eftersom virket är obehandlat målar jag hela konstruktionen med slipersolja. Jag hade egentligen tänkt avsluta arbetet när ramen var klar, men jag fortsatte att såga till och fästa även bjälkarna. Imorgon blir det först inoljning av det jag inte hann med idag, och sedan kan jag börja med golvläggning och räcken. Den tidigare servicerampen kommer jag att flytta och göra om så att den inte skymmer sikten.

Banans sista skamfläck

Jag har länge funderat på hur jag ska förändra raksträckan som är längst bort från förarpositionen. Det är alltid kul med ett stort, men snällt hopp som man klarar av varje gång. En ganska flack och lång landningsramp är snällt för bilarna. För att fylla upp använde jag det sista mexiteglet från haciendan som numera är vår kryddträdgård. Som stödmur använde jag gamla stolpar från förra gången vi byggde om skogshagen. Ovanpå allt tegel som för övrigt var fem fulla skopor, tippade jag lerjord på som jag jämnade till och “paddade” ordentligt. Det gick förvånansvärt bra att köra paddan upp och ner för sluttningarna, även om jag fick trycka på lite för att den skulle gå framåt. Ovan på jordlagret lade jag två skopor 0-8 som jag sedan paddade för att få en hård yta. Lite regn på och kanske lite påfyllnad efter lite körning kommer göra att hoppet blir hållbart i längden. Jag tog några gamla PEM-rör och tillverkade räcken så att man inte råkar hoppa snett och far in i en av stolparna till longervolten. Det är fortfarande möjligt, men med lite omdöme ska man väl kunna klara sig från frontalkrockar med stolpar.

För att ge hoppet lite extra finish målade jag sidan med faluröd färg. Nu känns det som att varje del av banan är klar och så bra som jag vill ha den. Men precis som med gårdar blir man heller aldrig klar med RC-banor.

Efter en hel dags väntan fick så äntligen svärsonen provköra banan. Det nya hoppet fick godkänt. Jag gjorde sällskap efter en stund och än så länge är jag snabbare runt, men det är väl bara en tidsfråga innan man får mer motstånd än vad man klarar av!

Nu går det fort

Nu börjar växterna jag drivit upp leverera. Min fru och jag har redan tjuvsmakat av varsin körsbärstomat. Miniauberginen har massor med frukter, basilikan sträcker sig 60 centimeter ovan jord, spetspakrikan har börjat rodna och de svarta tomaterna har börjat växa till sig. Ärtor, bönor och gurka har börjat blomma, kronärtskockorna som finns kavar efter “vårmarodörerna” har börjat växa till sig. Vitlöken börjar bli klar för att plockas upp och torkas för att sedan flätas, och potatisen är snart klar att skördas.

Eftersom det regnat en större del av dagen passade det bra att städa verkstan och bygga lite på RC-banan. Daidalos har en längre tid stått uppe i HQ bakom stolen, vilket gjort att det känts lite trångt. Jag gjorde en hållare och hängde den på väggen i trappan upp till HQ istället. Där får den sällskap av min 1:5-RC-bil som är “onödigt” stor.

Jag rensade bort lite grenar från alla granar runt RC-banan för att göra det möjligt att med fyrhuling och släp kunna ta sig till banans mest avlägsna delar utan att behöva köra på den. Jag doserade kurvan efter tunneln och breddade vissa delar något, vilket gjorde att man får mer flyt i körningen. Man behöver fortfarande sakta ner, men det är betydligt enklare att ta sig runt helskinnad. Nu går det fort!