Alla mina projekt | En blogg om mina projekt

23 maj, 2026

Kryddor, Kryddträdgård, Lastman, Odling, Odlingsterrassen, Orangeri, Ordning, Trädgård, Växthus

Nu blommar purpurapeln!

När purpurapeln blommar tar jag det som ett tecken att plantorna ska ut i växthusen. Första året som jag planterade ut mina tomatplantor drev jag upp dem i en kuvös inne i västhuset. Sedan dess har det utvecklats lite med ett odlingsrum och i år även ett orangeri dit jag kan flytta ut plantorna när dagarna blir längre än nätterna. Allt blir så mycket enklare när man ska flytta rangliga tomatplantor några meter istället för att bära ner dem för två trappor och sedan transportera dem på flak.

Fram till igår låg allt fokus på att förbereda inför helgens hästaktiviteter. När väl temporära hagar är uppsatta, maskinhallen är utrymd på släp, vagnar och bråte, samt allmän städning är utförd kan jag släppa tyglarna och överlåta “hästeriet” åt entusiasterna. Jag slipper till och med att laga mat, så det passar bra att purpurapeln brukar blomma lagom till årets första hästaktivitet här på gården.

En annan sak som underlättar vid odlingsarbetet är att ha en smidig arbetskamrat som kan transportera jord till växthuset. Det går att köra med fyrhjuling eller skottkärra som jag gjorde från första början, men då hinner och orkar man inte med så mycket mer än att fixa ett växthus. Nu var jag klar med tomaterna, koriandern, basilikan och persiljan redan på förmiddagen och kunde fortsätta med att förbereda växthus nummer två för paprikaplantorna som otåligt står och väntar på att byta miljö. Det har redan börjat växa frukter på plantorna så lite mer jord att låta rötterna krypa i är inte fel.

Som alltid så ligger det ett lager damm över alla ytor efter att hönsen vistats i växthuset under vinterhalvåret. Med högtryckstvätt och regnvatten går det dock ganska snabbt att ställa om från äggproduktion till paprika och gurkodling.

Nu återstår det att vända jorden med Grävis och bygga upp odlingsbäddar, samt placera ut fultslang och få ordning på bevattningsautomatiken. Jag har goda förhoppningar om att hinna klart med det så att jag kan plantera alla paprikaplantor imorgon.

I övrigt verkar bina, potatisen och löken klara sig själva för tillfället.

16 maj, 2026

Ängshagar, Diverse, Gårdsterapi, Odling, Orangeri, Trädgårdsdamm

Sovmorgon!

Den här veckan har varit en kort arbetsvecka med förhoppningen om att man ska hinna med en hel del på hemmafronten. Dagarna har blivit ganska upphackade med ärenden som involverar bilkörning, så jag har väl inte riktigt kunnat landa i en långledighet med mycket gjort på hemmafronten. Handen på hjärtat så har jag hunnit med en hel del i alla fall, även om inte allt handlat om mina prioriteringar. Nästa helg är det hästhelg, vilket brukar öka på listan av måsten. Det är visserligen mycket som behöver ordnas men allt på listan går ganska snabbt att beta av. Gödselkärran till ridbanan hade gjort sitt, så jag flyttade över den förra konstruktionen till den nya baljan. De originalhjul som följer med är ett hån till den som tror att man ska få en funktionsduglig trädgårdskärra. Jag passade på att göra en hållare till kärran så att den inte välter och att den kommer tillbaka på samma plats igen.

Mellan alla måsten under helgen har jag passat på att göra den nedre trädgårdsdammen både djupare och bredare. Det är alltid lite motigt att ta sig an ett större projekt, men det var hög tid att ta tag i jobbet. Det är inte så lätt att gräva där man står, men till slut blev jag tillräckligt nöjd. Det är alltid en utmaning att stå i en grop och gräva när det är trångt och besvärligt att flytta materialet dit man verkligen vill ha det. Man tänker att man kan göra resten med spade, men det är både tungt och näst intill omöjligt att skyffla lera blandat med sten. Nu gjorde jag trappsteg i dammen så att jag kan lägga täckande stenar i kanterna utan att de riskerar trilla ner. Nu har jag bara få ordning på området under bron. Det är ett litet lotteri att placera ut stenar innan man fyllt med vatten. Även om man mätt med laser så är man inte helt säker på var vattenlinjen kommer att gå. Antingen försöker jag fixa det nu, eller så väntar jag till att jag bygger en ny bro. Då kanske jag slipper bli blöt.

När jag ändå hade Grävis framme så passade jag på att gräva ett hål för plommonträdet som börjat växa i Slottsparken. Jag trodde först att det var ett plommon som börjat gro, men det visade sig att det var ett rotskott från trädet någon meter bort. Vi får se om det kommer ta sig. Det är i alla fall värt ett försök.

Hästarna har äntligen flyttat ut i sommarhagarna. Vem kunde tro att allt slit med att sätta upp alla stolpar förra året skulle ge mig sovmorgon fram till 07:15! Just nu känns det inte som att jag behöver sova länge på morgonen, men det är skönt att inte behöva stiga upp senast 06:15 för att hästarna behöver mat.

Paprikaplantorna trivs i orangeriet och sparrisplantorna har börjat leverera. Idag plockade jag de första skotten. Jag tycker fortfarande att sparrisen är lite trög, men det kanske är jag som har för höga förväntningar.

10 maj, 2026

Gårdsterapi, Gropen, Lastman, Lilla Marocko, Lilla Stonehenge, Odling, Orangeri, Pelargonrummet, Trädgård

Vårstädning

Egentligen borde min energi vara på topp, men det är hela tiden småsaker som hindrar mig från att njuta och göra sådant som faller mig in under min lediga tid. Listan med stående punkter verkar aldrig ta slut. – Plocka ur diskmaskinerna, tömma kattlådan, mata hästarna, väga upp hö, plocka undan, dammsug, ta ut sopor, planera och laga mat, baka bröd och städa verkstan eller HQ försvinner lika fort som de dyker upp igen för att kunna vara en del av just min lista. Jag antar att det är en del av ansvaret att vara vuxen och kampen att försöka vara ikapp med livet som gör sig påmint. Rensa kylskåp, klippa rosenbuskar eller köra torrsopor till tippen fanns inte med i mitt avtal med vuxenlivet i alla fall.

Nu när alla buskar är trimmade, all oönskad växtlighet är tuktad och avlägsnad, finns det i alla fall ro till att skriva några rader om vad jag gjort de senaste två dagarna.

Igår bakade jag lite rostbröd och spenderade några timmar åt att flytta växter från Pelargonrummet till orangeriet. Sedan beskar jag rosen vid lilla Stonehenge och passade även på att räta upp stolparna så att de inte lutar på ett osymmetriskt sätt. Därefter avslutade jag nedre delen av stödmuren ner till eldningsgropen. Nu ser det lite bättre ut. Jag funderar på om jag ska fylla upp med jord och sätta en massa tulpanlökar där som kan komma upp och blomma till nästa år.

Idag har jag kört tre vändor till tippen med sopor. De första två var egna som inte tömts sedan förra hösten och den tredje var sonens ackumulerade berg. Det är lite skrämmande hur mycket förpackningsmaterial som används nu för tiden. Antingen är allt mycket känsligare för transport nu för tiden, eller så måste tillverkarna skydda sig mot transportörernas ovarsamma behandling.

Efter de dryga tre timmarna fanns det tid över till att plocka bort lite fläderbuskar och annan växtlighet som min fru pekat ut. Det går ganska fort att kapa, men det är en helt annan sak att sedan köra bort allt ris. Som tur är har vi en egen skog så jag slipper köra till tippen och trängas med alla andra som står och velar mellan “Energiåtervinning”, “Metall”, “Trä”, “Kompost”, “Trädgårdsavfall” och “Förpackningsmaterial”. -Åtminstone inte av den anledningen.

8 maj, 2026

Odling, Orangeri, Pelargonrummet

Lugn vecka

Trots fullängdsvecka utan några speciella åtaganden på hemmafronten har veckan gått fort. Förra helgen var det i runda slängar 25 grader fram till söndagen då det vände ner mot 5 grader dagtid och under 0 nattetid. Tur att de växter som kommit upp klarar frosten. De som är i orangeriet har snarare för varmt under dagarna då temperaturen istället går upp mot 27 grader trots luftkonditionering. Växterna mår för visso inte dåligt, men de slukar mer vatten. I helgen ska jag flytt ner allt från Pelargonrummet till orangeriet och låta tomatplantorna och kryddorna göra sällskap med paprikaplantorna och löken som börjat gro efter en knapp vecka.

3 maj, 2026

Kronos

Det tog lite tid

Den 27:de december 2020 började jag med mitt klockprojekt. Delarna och nixie-rören har legat och väntat på att jag ska få tid och ork att slutföra projektet. Från början var det tänkt att bara vara en klocka som matchade rörförstärkaren, men allt eftersom har jag blivit oinspirerad att gå vidare med projektet. Det skulle bli en härva av kablar med den design jag valde, och när jag brände den ena IC-kretsen efter den andra hamnade delarna längre och längre bort från medvetandet.

Idag fortsatte jag med projektet. Efter att ha planhyvlat en kluven gren av ene gröpte jag ur underdelen så att huvudkretskortet fick plats. Därefter borrade jag hål för mässingsrören som fungerar som kabelkanaler till varje sifferpar. Ovanpå varje rör placerade jag de tre tefaten som jag svarvade igår.

Efter några timmars lödande var jag äntligen klar att testa allt. Besvikelsen blev stor när jag insåg att adresseringen till varje sifferpar inte fungerade. Efter att ha studerat databladet insåg jag att mina antaganden varit felaktiga. Lyckligtvis kunde jag löda på två trådar mellan adresspinnen och 5 volt för att vara på banan igen.

Någon timme senare var klockprogrammet som hämtar tiden från internet via det trådlösa nätverket klart. Nu går tankarna att klockan inte ska stå uppe i Nirvana som det först var tänkt. Delvis för att min fru gillar klockan, men också att vi saknar en klocka i vardagsrummet. Att titta på armbandsuret eller mobilen tar lite för lång tid när man hastigt behöver veta vad klockan är. – Jag kan alltid göra en ny och bättre klocka om behovet skulle dyka upp.

2 maj, 2026

Ankhus, Kronos, RC-Bana, RC-bilarna, Växthus, Verkstan

Dörrar och träslöjd

Idag har jag betat av några punkter på listan med nyligen tillkomna problem. Det första var att fixa en enkel ståltråd så att man kan låsa upp nätdörren mellan ankorna och gässen. Det blir lite jobbigt om man råkar stänga dörren om sig på fel sida av haspen. Det är inte alla som har fickorna fulla med verktyg och pinaler som Mac Gyver… eller jag för den delen. Hönsen ska snart flytta ner till den lite svarare hönsgården, men fram till dess behöver dörrarna bytas mot gallerdörrar i båda ändar av växthuset. Ventilationen fungerar visserligen hjälpligt, men höns är lite känsliga när det kommer till fläktsurr. De klarar bättre av flygplan och annat tillfälligt buller. Det kändes lite meningslöst att byta dörrarna just idag då det blåst, och imorgon ska det bli svalare igen. Nu är det i alla fall förberett inför nästa år de dagar som är varma fram till att de flyttar ner till hönsgården och jag kan börja förbereda jorden för paprika, gurka och andra värmeälskande grödor.

Det har blivit tillräckligt varmt för att kunna stå i kortärmat i verkstan. En förutsättning om man ska svarva utan att riskera fastna med muddarna i 500 rpm. Jag fick en snabb genomgång av min son förra veckan för att gå igenom säkerhet och lite tips inför mitt lilla “Nixie-klocks-projekt”. Tanken är att jag ska sätta tre flygande tefat på mässingspinnar i olika höjd. Det kommer bli unikt och samtidigt lite roligt. Det kommer se ut som två utomjordingar i varje tefat som kommer se ut som frågetecken varje gång klockan slår tjugotvå minuter över tio på kvällen. Egentligen skulle jag vilja göra varje tefat lite vidare, men just nu har jag inget träämne som skulle passa.

Senare på eftermiddagen gick jag upp och körde lite på banan. Vid ett tillfälle snävade jag lite för tidigt efter ett hopp och körde rakt genom “stolpmuren” som inte riktigt klarat vintern. Det kan också ha varit så att jag inte gjort ett fullgott jobb när det begav sig. Efter att jag med spett, gummiklubba, skruvdragare och spade åtgärdat problemet ville min fru dra ut mig och hennes brorson på ytterligare en körning. Det var i princip bara problem och elände. Först kördes en drivaxel av på brorsonens bil, sedan nöttes en kabel av på min bil och slutligen lyckades min fru köra sönder ett hjul. Vissa dagar går allt sönder samtidigt och andra flyter på utan problem. Det hör lite sporten till att saker går sönder och nöts ut.

1 maj, 2026

Ängshagar, Gårdsterapi, Grävarbete, Lastman, Odling, Orangeri, Pelargonrummet, Trädgård

Inflyttningsfest och omplantering

Idag flyttade jag ut paprika- och chiliplantorna till orangeriet för fortsatt tillväxt. Det var hög tid att göra en omplantering. Flertalet paprikaplantor hade utvecklat luftrötter, vilket är ett tecken på att de vuxit ur sina krukor. Förhoppningsvis kommer ljus och temperatur fungera lika bra som i pelargonrummet. Fördelen är att jag har tillgång till vatten på ett helt annat sätt. Jag slipper att kånka upp med vatten två trappor för att växterna behöver det. En annan fördel är att växterna vänjer sig vid det naturliga ljset utan att jag behöver spendera pengar på el eller värme.

Jag tillverkade några odlingskärl för löken som ska bli nästa års sättlök av en gamma hängränna. Tanken är att jag ska kunna hälla ut min förodling på lämplig plats i trädgården när temperaturen tillåter. Vi får se om mitt experiment fungerar.

Slottsparken och odlingsgropen fick ett litet ansiktslyft. Slottsparken genom att en första omgång ogräs rensades bort och gropen befriades från löv. Allt kördes upp till komposthögen.

På eftermiddagen fanns det lite tid över till att hägna in kullen i sommarhagen som förhoppningsvis ska täckas av en massa solrosor. I och med att vi har får i hagen, och senare hästar är det lika bra att skydda odlingen från okritiskt betande. Jag trodde inte att jag skulle hinna helt klart, men jorden var på min sida idag. Det tog knappt en timme att borra de tio hålen för stolparna med “Borris”, och sedan var det en enkel match för lastman att trycka ner dem i marken. Hyfsat rakt blev det också!

30 april, 2026

Odling, Odlingsterrassen, RC-Bana, Trädgård

Min fru har börjat köra med mig

Under veckan har jag gradvis förbättrat RC-banan i lagom stora arbetspass så att jag kunnat köra efteråt för att testa förbättringarna. Fler doseringar av kurvor och hopp så att man enklare kan se var bilen befinner sig på körbanan. Det finns ett par ställen kvar att justera, men inget som hindrar en att gasa på för fullt. Det saknas bara lite “flyt” på vissa ställen.

Idag kunde jag sluta lite tidigare och kunde sätta potatis och lök i odlingsterrassen. Nu finns det en liten plätt kvar som jag reserverar för morötter.

Sparrisen har börjat komma upp. Förra året kunde jag skörda en handfull. Vi får se hur mycket det blir i år. Min förhoppning är att jag så småningom ska hinna tröttna på sparris lagom till midsommar, men det kanske inte blir i år. – Vi får se!

Stödmuren på väg ner i eldgropen, eller Konungarnas dal som den egentligen heter, behövde repareras. Nu kan jag stryka den saken från min “måste-lista” i alla fall. Jag får helt enkelt acceptera att jag får byta ut förgängliga material efter några år om jag vill ha allt tipp-topp.

Idag lyckades jag lura med min fru upp till RC-banan för första gången i år. Det hade förmodligen skett tidigare om inte hennes knän varit nyopererade. Det blir lite mer spännande när man delar på banan. En och annan avåkning av både mig själv och min fru bröt koncentrationen, men det väger upp att man kan få lite motstånd istället för att stå där själv och köra varv efter varv och tro att man är kung.

26 april, 2026

Gårdsterapi, Grävarbete, Lastman, Odling, Odlingsterrassen, RC-Bana, Trädgård

Kurvdosering och jordförbättring

Idag har jag försökt dra ner lite på tempot och skärmat av saker som jag egentligen känner måste vara åtgärdat för att jag ska känna mig lite lugnare. Ibland måste man bara göra något man brinner för istället för att städa verkstan, rensa ogräs i slottsparken eller byta söndergnagda stolpar i hagen.

Leran som jag har sparat på hög sedan förra året börjar blir lite mer medgörlig och formbar utan att man behöver ta allt eller inget. Jag har en idé om att kunna använda leran till att blanda ut det lösa materialet på RC-banan för att få en perfekt och mer eller mindre underhållsfri vägbana. De gropar som jag fyllde med lera i dödskallebacken håller väldigt bra, så någonting finns där att utforska.

Eftersom första kurvan efter “Sonnenschein-hoppet” är lite flack och gör det svårt att bedöma var i kurvan man befinner sig i djupled gör en dosering att man ser var man befinner sig. Dessutom gör det att man behöver svänga mindre och sträckan känns mer som en raksträcka.

Med Lastman, Grävis, Packman, handverktyg och envishet fick jag till slut fason på kurvan. Även den sista kurvan före målsnöret på banan fick också en omgång med lerinpackning.

På eftermiddagen fick jag lite ångest över att jag inte hunnit förbereda potatislandet. Jag bestämde mig för att förbättra jorden så att jag kanske kan få ännu bättre potatisskörd i år. Först schaktade jag bort det övre jordlagret och bytte ut mot kompostjord. När Grävis är utrustad med “räfsan” är det en ganska enkel uppgift att luckra upp gammal jord med ny. En och annan större sten som jag missat med mina tidigare verktyg kommer villigt upp till ytan. Även om den nya jorden är bättre än den tidigare så är den fortfarande lite kompakt, men efter en säsong med potatis kommer den nog bli perfekt för morötter eller rotselleri.

Efter att jag förberett potatislandet för King Edward, Amandine och mandelpotatis kunde jag inte låta bli att testa RC-banan. Det tar alltid några varv innan man känner sig bekväm med en nyhet, oavsett hur liten den är. Man blir lite hämmad av att man måste fundera över hur det har blivit bättre eller sämre. Efter några varv hade jag dock glömt bort doseringen samtidigt som jag kände att jag behövde sakta ner inför nästa kurva och hopp. Jag ser det som ett kvitto på att doseringen var rätt men också en påminnelse om att banan kan bli ännu bättre. – Skönt att jag kan spendera mer tid åt något som kan lämna mindre inspirerande saker bakom mig.

25 april, 2026

Ankhus, Bakning, Diverse, Lastman, Odling, Pelargonrummet, Trädgård, Växthus

Får inte ro till att skriva

Just nu är jag inne i en fas då jag har mer att göra än att skriva om. Det är inte det att jag känner att jag har för mycket att göra – snarare spenderar jag mer tid till att göra än att skriva. Helt plötsligt tar dagen slut och då trumfar matlagning över bloggskrivande. Som tur är så har jag mobiltelefonen med mig så att jag kan dokumentera brödbakning, vattenjonglering, omplanteringar, småfix och växhusstädning samtidigt som jag kan dokumentera aprilvädret som bjuder på solsken, regn och snö.