Alla mina projekt | En blogg om mina projekt

12 april, 2026

Bakning, Diverse, Gårdsterapi, Grävarbete, Lastman, Växthus, Vedlagret

Högtryck

Gårdagens surdegar blev till två olika bröd. Det ena ett ljusare matbröd och det andra ett mörkare, fylld av nötter och olika frön. Jag pendlade lite mellan vedklyvning och bakning fram till att bröden var klara. Då var även den sista stubben kluven och staplad. Nu har jag plats för ett stort träd till innan vedlagret inför nästa eldningssäsong är fullproppat. Det känns skönt att slippa tänka på ved när man måste plocka in möbler, pumpar och fnula med allt annat som kräver ens uppmärksamhet inför vintern.

Även om vårstressen är mer utdragen än höstens vinterförberedelser så upplever jag den inte lika betungande. Pumpar ska ut, frön ska sås, möbler ska tas ut, potatis ska sättas och träd ska beskäras, bland mycket annat. Den största hjälpen för mig är nog ljuset som bjuder på längre dagar och behagligare utomhusmiljö. Idag satte jag upp solskyddsgardinerna i pergolan utanför växthuset och placerade ut möblerna. Gardinerna är lite skrynkliga, men ett regn kommer att få dem släta igen.

Idag fick jag erfara att inte ha för högt vattentryck i ledningarna. Det är visserligen bra när kranarna levererar, men alla kopplingar måste palla trycket. Båda pumparnas tryck har fått kopplingar att separera. I gårdsbrunnen hade slangklämman mellan pumpen och PEM-slangarna släppt. Det kostade mig 1000 liter vatten. Den andra pumpen hade pytsat ut kanske 500 liter innan min fru ringde mig och sa att en av kopplingarna i växthuset sprutade vatten. Lyckligtvis har jag kopplat på så att jag kan stänga av pumpen på distans, så min fru slapp stappla sig fram med kryckor och ett nyopererat knä för att stänga av vattnet. Nu har jag ställt ner trycket, och hoppas på att slippa fler överraskningar.

Igår fick jag en försiktig fråga om jag kunde tänka mig att göra det lite enklare att vända Tuk-Tuken och fyrhjulingen uppe vid det övre växthuset. Jag plockade bort en liten tall och schaktade bort en kulle för att göra platsen mer fordonsvänlig. Sågis, Grävis, Lastman och Packman höll mig sällskap under arbetets gång. – Jag styrde och de utförde. För tio år sedan hade jag stått i några dagar för att utföra samma sak som gick på drygt två timmar. Samtidigt som maskiner många gånger underlättar ett arbete så skapar de känslan av att ingenting är omöjligt och med det så blir idéer mer eller mindre till måsten.

11 april, 2026

Bi-syssla, Grävarbete, RC-Bana, Trädgård, Vedlagret

Locket på

Uppe med tuppen blandade jag ihop två surdegar. Den ena ska jag ha till mitt frö- och nötbröd, och den andra till vanlig “konsumtionslimpa”. När degen var klar och disken urplockad ur diskmaskinen gick jag ut för att justera brunnslocket till hålet där den andra pumpen ska vara. Jag råkade ploga lite vårdslöst i vintras och hakade i brunnslocket som flyttade sig en halv decimeter samtidigt som jag flög fram över ratten när det tog tvärstopp. Eftersom det är asfaltkross som ligger som vägmaterial var jag tvungen att plocka fram Grävis som motvilligt vaknade ur sin vinterdvala. Efter lite grävande runt om brunnen kunde jag flytta locket på plats och släta till ytan runt om.

Efter att ha jämnat till och paddat runt brunnen kunde jag installera den nya pumpen. Alla kranar hade klarat vintern så jag kunde fortsätta med lite annat rutinarbete som att väga upp hö och vattna i orangeriet. Medan jag satte ett batteri för RC-bilen på laddning passade jag på att flytta veden från förra helgen upp till vedlagret och klöv en kärra till som så att jag har något enkelt att börja med imorgon.

Det var som vanligt kul att komma upp till RC-banan och få köra av sig lite. Det finns inte längre några sträckor som känns ofärdiga samtidigt som banan bjuder på en hel del variation och flyt. Inte för att jag tror på det själv, men banan känns mer eller mindre klar. Det blir säkert några planteringar och “landscaping” runt banan i år.

Jag ser en hel del stabila vårtecken! Bina blir mer och mer aktiva samtidigt som vårblommor dyker upp här och där. Snart har man glömt vinterns bistra grepp om tillvaron och tycker att sommaren är det som är det normala. Om jag är tillräckligt vaken så ska jag banne mig hinna plocka in alla pumpar till nästa vinter så att jag hinner njuta ännu mer av nästa vår, eller så använder jag sommaren till att isolera alla känsliga pumpar så att brunnslocket ständigt kan ligga där det ligger.

10 april, 2026

Diverse, Elektronikverkstad, Kronos, Lilla Marocko, Orangeri, Trädgård, Växthus

Kroppsvila fram till idag

Efter förra helgens kroppsarbete har jag mer eller mindre varit tvungen att vila upp kroppen. Tisdagen var riktigt seg, och jag var lite glad att det var normal arbetsdag fylld av stillasittande tankeverksamhet istället för råstyrka och envishet. Under resterande kvällar har jag fortsatt med att designa mönsterkorten för nixie-klockan Kronos. Min idé är att varje sifferpar för sekunder, minuter och timmar ska lyftas upp av individuella pelare placerade med olika längd istället för att alla siffror ska sitta på rad. Det kräver lite annat tänk kring hur logik och presentation ska separeras från varandra. Nu har jag kommit så långt att jag har kunnat beställa mönsterkorten som borde komma i nästa vecka lagom till helgen. Jag hoppas på att jag tänkt på alla detaljer när jag så noggrant som möjligt översatt kopplingsdäcken till el-schema och kretskortsdesign.

Idag kom ersättningspumparna till växthusen. Den pump som försörjer “lilla Italien” och “lilla Marocko” installerade jag idag. Som vanligt så passar inte de tidigare rörgängor med ersättarna, så man är alltid kort om passande adaptrar och kopplingar. EU borde lägga sig i, men det kanske inte finns så många rörmokare i parlamentet. Å andra sidan fylls lådan med kopplingar och adaptrar på med sådant som kanske passar nästa gång man ska leka VVS-tekniker. Jag är dock riktigt nöjd med de nya pumparna som levererar ett stabilt vattentryck från att man öppnar, tills att man stänger kranen. Det brukar annars vara lite si och så med den saken. Först öppnar man kranen och det kommer fullt ös, sedan sjunker trycket tills pumpen börjar pumpa igen, då trycket gradvis ökar, för att sedan åter sjunka.

När jag ändå höll på med vattenförsörjningen till växthusen passade jag på att säkra stuprören från växthustaken som tenderar att glida isär, vilket gör att värdefull skänk från ovan riskerar att gå förlorad. Imorgon ska jag installera den andra pumpen så att “lilla Spanien” och tappställena utanför hönshuset och odlingsplatån kan göra tillvaron lite mer bekväm.

6 april, 2026

Diverse, Skogen, Skogshage, Vedlagret

Träd och tråd

Klockan 06:37 kunde jag konstatera att hästarna fick stanna inne i stallet för att äta sitt morgonmål. Kvällens och nattens intensiva blåst hade gjort vad den kunde med tvillingträden som jag lät vara orörda när jag fällde en massa döda träd under granbarkborreangreppet för några år sedan. Vid tillfället levde det en ekorre i grenverket så jag lät dem stå med risk för att de en vacker dag skulle välta. Jag hade fel – det var uppenbarligen ingen vacker dag när det skedde.

När hästarna väl fått mat och jag gjort i ordning kvällens och morgondagens byttor med diverse pellets och vitaminer gick jag ut och inspekterade förödelsen. Naturligtvis hade träden fallit över fler än ett staket. Flera stolpar och samtliga trådar hade gått av. Stolparna mest för att hästarna gnagt sönder dem i nederkant. När sågkedjan var slipad skred jag till verket och började befria stammarna från alla grenar. På sätt och vis är jag glad att det inte fanns en massa barr som annars gör arbetet ännu svårare. Jag brukar alltid börja från roten och gå mot toppen, och då står jag på vänster sida om stammen. Nu var det inte möjligt att göra på det högra trädet, så jag fick gå från toppen till roten, vilket för arbetet lite mer besvärligt. En annan faktor att ta hänsyn till är att ett träd ofta vilar på grenar, och sågar man av en gren kan trädet rulla mot en och klämma fast foten eller benet. Jag spände fast ett spännband mellan träden så att jag inte skulle behöva ringa efter hjälp så tidigt på morgonen.

När väl kvistningen var avklarad kunde jag såga upp stubbar i vedklabbslängd efter den mall som är lagom lång för att få plast i kaminen. Först hade jag tänkt att köra in med lastmaskinen och köra ut stockar, men jag insåg att jag ändå skulle behöva såga upp allt vid ett senare tillfälle. Då var det mycket bättre att göra det på en gång.

Efter att alla fyra lass med stubbar hittat in till maskinhallen vid vedklyven kunde jag börja laga staketet. Jag passade på att byta några hårt åtgångna stolpar när jag ändå var i farten. Det är egentligen nu som man ska passa på. Tjälen har gått ur marken och allt är mjukt och lerigt. Mitt i sommaren är leran visserligen stenhård, men jag gillar ju när det är varmt, istället för idag – blåsigt, regnigt och kallt! På totalt 37 ställen behövde jag skarva tråden innan jag kunde slå på elen och flytta hästarna till sina vanliga hagar. Då hade närmare 9 timmar i aprilväder förflutit. Hästarna fick mellanlanda i småhagarna redan på förmiddagen, så lunchen avnjöts där istället för i stallet. Väl tillbaka i sina ordinarie hagar väntade de ivrigt på nästa utfodring.

När alla verktyg, maskiner och pinaler hittat tillbaka till sina platser i verkstan tyckte jag att det var lite fel att inte börja klyva lite ved, nu när allt var serverat och klart.

Man blir lite tveksam när stubben som man ska klyva är fyra gånger så stor som vad man tror att vedklyven ska klara av. Trots sin ringa storlek så bemästrade vedklyven stubbe efter stubbe på samma sätt som jag kämpat under dagen med att ta hand om två träd som till en början såg omöjliga ut att få bort. Efter att ha fyllt fyrhjuligssläpet med ved och några kassar med husbehovs-ved för några veckor framåt så började orken efter 11 timmars kroppsarbete säga ifrån. Nu återstår det bara att få middagen på bordet som jag lyckligtvis var förutseende nog att förbereda redan igår! Det blir ceviche och lite rester från påsmiddagen! – En stark rätt som matchar dagen insats.

5 april, 2026

Bakning, Elektronikverkstad, Kronos, Lastman, Orangeri, Trädgård, Växthus

Påskafton och elektronik

Gårdagen spenderades mestadels åt till att laga mat och förbereda middagen till 12 personer. Två olika bröd bakade jag. Det ena till vanlig hushållskonsumtion och det andra till att rosta som ingrediens till förrätten som var en laxtoast på en bädd av ruccola med wasabidressing. Laxen var toppad med pepparrotsmajonäs och balsamvinägerkräm. När brödet var färdiggräddat satte jag temperaturen i den stora ugnen på drygt 100 grader för att tillreda lammfiolen insmord med timjan, rosmarin, salt, peppar, kondenserad, soltorkad tomatpasta och paprikapasta tillsammans med några deciliter vin i ett foliepaket. Där stod den från klockan 10:30 till 17:00. Under tiden hade jag förberett delad spetspaprika som jag rostade i den andra ugnen på hög värme. När de fått lagom färg smetade jag på en arrabiata, lite vitlök, gröna hackade oliver och parmesan. Paprikahalvorna rullade jag ihop och ställde undan för senare slutgräddning. Jag gillar när man får små rätter i rätten istället för att hela måltiden blir en mix av några olika råvaror. En liten skål med gulbetor strösslade med lite hacka lök och ingefära tillsammans med smulad fetaost och en “habanerokrona” på toppen blev bra tillbehör till lammfiolen, grönkålschips och potatisgratängen. Efterrätten bestod av chokladkaka med grädde, men den behövde jag inte bidra med.

Såhär dagen efter påskafton skulle man ju tycka att man inte orkade göra någonting, men jag har snarare varit lite rastlös hela dagen. Vädret är inte det bästa just nu, så aktiviteterna utomhus blir något begränsade. Jag fick en oväntad paus i mitt annars bitvis höga tempo och planterade om några plantor i orangeriet som hamnat lite på undantag. Jorden som de stått i har blivit alldeles för kompakt så rötterna får antingen för mycket vatten eller ingenting alls.

Egentligen skulle jag ha rensat ut i växthuset redan när jag plockade de sista tomaterna, men det var inte riktigt väder för det då heller. Med andningsmask och sekatör plockade jag bort plantor från alla 8 odlingskärl. Det blev en hel skopa full med kompostmaterial som jag körde upp till den stora högen som nästa år kommer vara perfekt som odlingsjord.

Ibland ser man inte det uppenbara. En sådan här ruskig dag borde man ju sitta i HQ och experimentera lite med elektronik. Problemet är bara att det känns som att man egentligen borde göra någonting annat, och det förtar lite av glädjen. Det tog dock inte speciellt länge innan jag kom till ro och kunde konstruera spänningsboostern till min nixie-klocka. Jag hade väl inte riktigt räknat med att jag skulle lyckas på första försöket. VIsserligen går jag efter ett färdigt kopplingsschema som jag säkert gått igenom och fått grepp om ett otal gånger, men det brukar alltid vara någon komponent som man vänder fel eller missar. Nu kan jag med 12 volt driva alla nixie-siffror med 140. Nu har jag alla delar i kedjan klar. – Från mikrokontrollen till chippet som omvandlar en signal från tre ledare till 4 ledare som sedan skickar signalen vidare till det sista chippet som sedan ansvara för att tända rätt siffra i nixieröret. På experimentkortet blir det snabbt ganska rörigt, men efter att ha ritat upp schemat i datorn och börjat designa kretskortet så blir det ordning på alla komponenter. Jag får bara hoppas på att jag ritar som jag byggt. Imorgon, om nu inte vädret blir bättre kanske jag kommer så långt att jag blir så pass färdig att kan beställa ett kretskort!

3 april, 2026

Diverse, Gårdsterapi, RC-bilarna, Smarta lösningar, Verkstan

Busväder och mallsticka

Det var inte speciellt mysigt att gå ut med hästarna i morse. Det skulle snöa och regna hela dagen var det utlovat så hästtäckena behövde plockas fram. Allt tar lite längre tid när man måste anpassa sig efter kyla och nederbörd. Det var inga problem att stanna kvar en stund i stallet för att mäta upp hästarnas byttor för några veckor framåt.

När stallrutinerna var klara hängde jag upp äggförsäljningsskylten vi vägen och laddade äggkylen med några kartonger innehållande nyputsade ägg.

Frågan var lite vad jag skulle göra av den resterande delen av dagen. Den hade ju trots allt bara börjat! Förs en sväng upp till Pelargonrummet för att vattna och kontrollera tillväxten där och sedan ner till orangeriet för att göra samma sak med övervintringsplantorna.

Eftersom de två extra IBC-tankarna som samlar vatten utanför stallet och maskinhallen var fyllda passade jag på att köra upp lite vatten till växthusmagasinet. Medan den första tanken stod och självtömde gick jag ner till verkstan för att ta tag i den nya formen till karossen för de nya RC-bilarna. Jag brukar passa på när jag får en ny kaross, innan den är tillskuren, att göra en avgjutning som jag sedan kan vakkumforma nya karosser när originalet ger upp.

Att bara hälla gips i karossen utan sidostöd brukar resultera i att väggarna buktar utåt. Genom att använda en mallsticka mätte jag ett antal signifikanta punkter på karossens utsida. Sedan kunde jag rita upp hålet som skulle sågas upp. Jag kunde ha offrat en kaross och klippt bort plastflänsen för att följa utsidan med en penna för att markera, men jag ville pröva en ny metod som snickare och framför allt båtbyggare brukar använda när de ska såga till komplicerade former. Det blev inte “sugpassform”, men tillräckligt bra för ändamålet. Vill man vara noggrannare får man ta fler mätpunkter.

Första försöket att blanda till gipset funkade inget vidare. Jag tror att jag hade för lite vatten i kombination med att jag väntade för länge, och det var lite sent att dryga ut med vatten vid det tillfället. Nästa gång tog jag lite mindre gips och slängde in lite ståltråd för att armera och få nästa omgång att fästa. Dessvärre blev det en liten rand mellan lagerna. Vi får se om det går att få till det med en gipsslurry. Annars får jag ta vanligt spackel när allt torkat ordentligt. Det är inte hela världen om det inte blir perfekt slätt, men det är lite irriterande när det gick så bra i övrigt.

2 april, 2026

Airbrush, HQ, Ordning, Verkstan

Komprimerad ordning

Jag försöker alltid att ligga oordningen steget före. Ibland är det mer utmanande än vad man först inser. Det ska också vara enkelt att göra ordning efter sig utan att behöva plocka fram städutrustning som i sig oftast brukar vara undanskuffade i ett skåp inrett med kaos. Det ser rent ut på ytan, men inuti är det en annan sak. Det är precis samma sak som med en Airbrush. Den är blank och fin på utsidan, men kanaler och munstycken är igentäppta med färgrester. Då är en ultraljudstvätt ett bra hjälpmedel. Den förra som jag hade har gradvis blivit sämre och på sluttampen var insatsen högre att plocka fram den än vad det tog att åstadkomma samma resultat med traditionella rengöringsmetoder.

Den nya ultraljudstvätten är något mindre än den förra, men gör ett mycket bättre jobb. Detta till trots så tar den plats när den inte används och behöver plockas fram när man ska använda den. Eftersom HQ är ganska litet som det är, och bänkyta är en av de viktigaste sakerna när man sitter och gör det man gör, så kan jag inte ha ytterligare någonting som stjäl den. Den lösning som jag kom fram till tror jag kommer fungera bra. Med tre plattjärn som jag vinklade till en liten vägghängd hylla med tippskydd tar tvätten näst intill ingen plats alls. Den sitter dessutom på samma vägg som jag satt upp färghyllorna och mina färgsprutor så jag tror att det kommer att fungera bra. Den sitter på en bekväm höjd som gör att man inte behöver spilla ut vätskan när den ska bytas, och man behöver heller inte resa sig för att slänga ner sådant som måste vara rent rakt igenom för att fungera – inte bara på utsidan… som ett städskåp.

29 mars, 2026

Bakning, Gårdsterapi, Mobil hönsgård, RC-Bana, Verkstan

Lite för kort helg

Idag har det varit en underbar dag! Även om den bitvis var både mulen och blåsig så har jag hunnit med att vara utomhus en hel del. Jag började dock först inomhus med att baka bröd och förbereda kvällens pizzadeg. Under jäsning och gräddning passade jag på att montera fast hjulen på hönstraktorn och rullade bort den till högtryckstvätten. Jag är faktiskt inte ett dugg orolig att jag ska “trycka” in en massa vatten i träet. Det är bättre att få bort påväxt och färgflagor ordentligt istället för att göra ett halvtaskigt jobb med stålborsten tycker jag. Dessutom ska jag ju måla med slamfärg som inte stänger inne någon fukt.

När traktorn stod för att torka gick jag upp till RC-banan och krattade bort löv, barr och kvistar. Även om det går att köra utan problem så blir det faktiskt en ganska stor visuell skillnad. Löv och barr utanför banmarkeringarna och fullt ös innanför. När man går där och krattar de 300 metrarna bana så upptäcker man alltid något man skulle kunna förbättra eller förändra. I år blir det nog inte så mycket förändringar på själva banan om jag inte kommer på något ställe där jag vill ha ett extra hopp. Längden och sträckningen känns i alla fall fullt tillräcklig.

Efter att ha filosoferat uppe vid banan hade hönstraktorn torkat och jag kunde gå på med pensel och rödfärg. Det är alltid lite besvärligare att måla en färdigmonterad konstruktion istället för att först måla virket och sedan skruva ihop. Putsnät är extra besvärligt har jag kommit på. Ett tag var jag inne på att plocka bort nätet, men jag räknade snabbt ut att det skulle ta längre tid att plocka bort nätet än att stöppla in färgen, dessutom så skulle det gå åt en hel del märlor som jag är lite kort om just nu.

När jag ändå hade pensel och färgpyts framme gick jag upp till och färglade gårdagens bygge på RC-banan. Det blev en helt annan känsla med nymålat plank. Jag passade också på att måla lite annat när jag ändå höll på.

För att inte slösa hela dagen på mina egna intressen gick jag plikttroget ner till verkstan för att fortsätta med hönstraktorn. Jag tog det gamla nätet och lyckades till slut lista ut vilken del som skulle sitta var. Nätet hade nötts uppe vid taknocken så jag var tvungen att laga det. Efter att nätet var reparerat med plastbelagt ståltråd kunde jag spänna nätet tight runt konstruktionen. Nu återstår bara att sätta fast nätet på gavlarna innan jag kan lägga på dammplasten som regnskydd igen.

Eftersom ljuset och temperaturen fortfarande tillät mig att premiärköra lite RC-bil blev frestelsen större än att städa verkstan efter den senaste tiden projekt.

Jo – det fanns faktiskt tid till att städa verkstan efter körningen!

28 mars, 2026

HQ, Lastman, Mobil hönsgård, RC-Bana, Verkstan, Vildsvinsstängsel

Vaknade tidigt

Jag tror att det vilar en förbannelse över mina sömnrutiner. Eftersom jag varje morgon måste mata hästarna vid 06:30 försöker jag då och då gå och lägga mig någon timme tidigare på kvällen. Igår var en sådan dag. Idag är en sådan där annan dag då jag vaknar lite för sen för att ligga kvar i sängen, men för tidigt att egentligen stiga upp. Köket och alla inomhusrutiner som jag normalt gör efter att jag tagit ut hästarna var avklarade redan innan jag stack näsan utanför dörren så det fanns ingen anledning att gå upp till huset igen. När jag ändå hade lastman framme när jag tömde gödselkärrorna i stallet passade jag på att åka upp till gropen för att se hur lerhögen kändes. Lera är perfekt att fylla svackor i RC-banan har jag kommit på. Leran får dock inte vara för blöt eller torr om man ska kunna forma den. Det är ett ganska tungt arbete så jag fyllde bara ut två irriterande svackor i dödskallebacken. Det finns fler dagar och det är onödigt att ta ut sig allt för mycket i början av det halvår som kräver lite mer muskelarbete.

När jag ändå var uppe vid RC-banan blev jag påmind om sträckan mot Sonnensheinkurvan som alltid varit lätt att missbedöma avståndet i djupled. Att sätta en tydlig vägg istället för en planka hjälper en att bedöma avståndet, och man slipper dessutom springa ut i slånbärsriset när man åker av. Jag tog tillvara på några gamla plankor som jag sparat när jag byggde om staketet till volten. Det saknas bara lite rödfärg på så blir det nog bra.

Den gamla hagen i anslutning till RC-banan har knappt använts sedan den byggdes. Det var hög tid att renovera eller ta ner. Valet föll på det senare. Jag bytte bara ut de stolpar som används till svinstaketet för att skona RC-banan.

Efter allt arbete uppe vid banan tog jag tag i den mobila hönsgården. Jag svetsade fast vinkeljärn för att kunna fästa hjulen stadigare i ramen. Med hammarlack blir det säkert bra. När jag ändå hade svetsen framme tillverkade jag en liten hållare av en gammal mutter och ett fyrkantjärn för mässingsull som jag håller lödspetsen ren och fin med. HQ fick också ett litet lyft med LED-belysning under hyllorna. Vi får se om jag målar mässingsullshållaren imorgon eller om den får vara som den är.

27 mars, 2026

Finmekanisk verkstad, Mobil hönsgård, Ordning, Verkstan

Hjulen snurrar snabbare

Nu när man kan komma hem och uppleva någon eller ett par timmars ljus när man kommer hem från jobbet så tycker man ju att man skulle ha tid och ork med det mesta. Faktum är att jag inte hunnit med någonting under veckan annat än att sitta uppe i HQ och löda kretskort som jag ska ha i jobbet. Med pincett och mikroskop har jag placerat ut de mikroskopiskt små ytmonterade komponenterna som mäter någon dryg millimeter i ena ledden och kanske en halv i andra. Det går dock förvånansvärt bra ut. Vi får se om de kommer att fungera som det är tänkt.

Idag kom jag hem lite tidigare och bestämde mig för att tvätta av bilen. Med min måttligt goda syn så blev den godkänt ren.

Efter biltvättningen var det fortfarande ljust ute, så jag fortsatte med den mobila hönsgården. Dessvärre får man kämpa ganska mycket för att flytta på den trots att den har hjul. Den stora boven är luftgummihjulen som ständigt läcker luft, och nu var gummit så sprucket att jag inte vågade pytsa i någon luft. Sist jag försökte slutade det med en smäll. Nu satsar jag på solida gummihjul istället. De är något större i diameter, liksom själva infästningen. Som tur är så har jag en svarv som gör livet lite enklare när man behöver en specialbussning.

Det var faktiskt riktigt stimulerande att komma till en nyservad svarv med alla de finesser och förbättringar jag gjorde förra året för att få ett fungerande flöde i arbetet. Det första som slog mig var hur väl centreringsverktyget fungerade. Inget “vobblande” ämne som slår sönder vändskären längre. Och det går fort att spänna in ämnet utan att behöva konsultera mikrometern och knacka ämnet i olika riktningar och ändå inte få det centrerat. Att ha flera olika verktygshållare för de olika skären är heller inte fel. Man kan spendera tiden på jobbet istället för ställtider.

Imorgon ska jag förbättra infästningskonstruktionen mellan saxdomkraften och själva hönsgården så att det blir riktigt stabilt och smidigt att flytta på den drygt 8 kvadratmeterstora konstruktionen. Förhoppningsvis kommer hjulen att snurra både snabbare och bättre än tidigare.