Alla mina projekt | En blogg om mina projekt

25 oktober, 2026

Ängshagar, Lastman, Matkonservering, Ordning, Skogshage, Trädgård

Mörkret kommer tidigare

Efter att ha inventerat och fyllt på med fler saker på min helglista, tömt diskmaskinen, tagit hand om returflaskor och hämtat in ved gick jag ner till verkstan för att ta hand om morötterna som torkat under natten. Jag sorterade upp morötterna efter storlek och placerade dem i två olika lådor där jag varvade torv och rötter i lager.

När jag gick ut till orangeriet för att titta till pelargonerna blev jag påmind om att jag skulle tömma blomlådorna på jord och ta bort läktaren vid ridbanan. Det blev en hel skopa jord som jag körde upp till gropen. Därefter bytte jag till gafflar på Lastman så att jag kunde lyfta och föra bort betongfundamenten. När väl de fem fundamenten var bortforslade kunde jag köra ner alla blomlådor till tvättplattan och plankorna från läktaren ner till verkstan. Sedan bytte jag åter igen till skopa för att hämta jord och jämna till gräsmattan. Det ser ganska eländigt ut just nu, men till våren kommer gräset att ta över, och det kommer bli svårt att föreställa sig att det ens stått där tidigare.

När alla blomlådor blivit avspolade passade jag på att spola av Lastman. Det blir ganska lerigt när man kör upp till gropen nu när det är så blött ute. Inte för att lastmaskinen bryr sig så mycket, men när man också kör runt på gårdsplanen så sprider sig leran på ett okontrollerat sätt.

Som sista uppgift för dagen satte jag upp tidsinställda fodergrindar. Nu när hästarna går i samma hage har vi fått ett nytt problem. Den ena hästen blir klar med ätandet mycket tidigare och går över till den andra hästen och våldgästar. Jag är inte helt övertygad om att den införskaffade konstruktionen ska överleva vintern men det här är det näst bästa efter att ha konstruerat någonting själv. Om det nu visar sig att det inte fungerar så får jag väl bygga någonting som jag tror på. Tills vidare ligger jag lågt och avvaktar.

24 oktober, 2026

Diverse, Gropen, Odling, Ordning, RC-bilarna, Trädgård, Verkstan

Sortering och rensning

Idag hade jag siktet inställt på att röja undan och sortera upp saker som egentligen borde ligga i en låda eller helt enkelt kastas. Allt på skrivbordet la jag i en av korgarna som jag brukar använda när jag skördar. Den blev helt fylld med USB-minnen, verktyg, elektronik och skruvar som jag samlat på mig. Egentligen borde jag ha en låda för mellanlandningar och ficktömningar, men lådorna skulle också behöva genomgång innan jag kan avsätta en för ändamålet. Idén är inte så tokig så länge man har för avsikt att flytta och sortera upp det man lägger där och inte blandar ihop det med mer permanent förvaring.

Minibilarna hade inte någon egen plats i HQ, så jag fick konstruera en hylla för dem. Nu står Porschen och Hondan snyggt parkerade på sina dedikerade platser bredvid färg och sprutor uppe i HQ.

Det tog sin tid att rensa korgen och “projektbordet” i verkstan. Alla klämmor som jag använde när jag byggde RC-banan skruvades loss från distanserna och sorterades upp. Nu har jag en herrans massa klämmor som kanske kommer till användning i framtida projekt. Jag blev inte helt klar med städningen, men siktet var inställt snarare på att påbörja än att slutföra. Nu är jag igång och imorgon kanske jag kan börja fundera över framtida projekt utan att distraheras av all oreda från tidigare projekt…stora som små.

Jag tog en paus i allt städande och skördade morötter och den sista potatisplantan. Skörden blev väl inte jätteimponerande, men fullt tillräcklig för att jag ska vara nöjd. Det täcker iallafall ett antal middagar med minimorötter framöver. Tomaterna fortsätter att överraska trots att de inte längre får vatten eller värme. Jag hittade ett tiotal tomater som duger gott och väl som smörgåspålägg eller som ett ugnsbakat tillbehör till middagen. Det finns ett antal gröna tomater kvar som jag egentligen skulle använda till chutney eller sylt. Om jag hade varit ikapp med ordningen i övrigt hade det varit självklart att jag skulle göra något av tomaterna. För att kunna njuta av att stå i köket måste allt annat vara avklarat om det inte ska kännas som ett måste istället för lust. Det kommer nog sluta med att jag ändå tar hand om alla gröna tomater och låter tiden avgöra om jag hinner ta hand om dem, eller om hönsen får sig ännu ett skrovmål.

23 oktober, 2026

Diverse, Odling

Morötter för att orka

Just nu går veckorna otroligt fort samtidigt som det inte tycks finnas tid eller ork över till att ägna sig åt något annat än att bara följa med på resan mot vinterhalvåret. I helgen kommer jag nog att skörda morötter och förmodligen spendera mer tid än vanligt åt inomhusaktiviteter. Eventuellt plockar jag undan lite inomhus. Just nu är mitt skrivbord fyllt med småpryttlar som jag inte sorterat undan till deras rätta plats eller hunnit laga om det är är trasigt. Samtliga rum i huset skulle behöva en allmän upprensning. Verkstan och HQ skulle också behöva pysslas om lite. Det finns en hel del förvaltning och underhåll att ägna sig åt. Jag får väl se det kommande resultatet som morot och motivation till att ens börja ta tag i det. Jag vet att om jag bara får ner några enkla saker på min lista så ska nog helgen inte behöva bli en enda lång väntan på nästa varv i hamsterhjulet.

18 oktober, 2026

Diverse, Matkonservering, Odlingsterrassen, Orangeri, Pelargonrummet, RC-Bana, RC-bilarna, Trädgård

Förbereder inför nästa säsong

Idag har jag samlat lite frön från tomater och sparris. Det kanske inte känns så lockande att äta en övermogen och rejält angripen tomat, men den är garanterat mogen att ta frön ifrån. Jag tog frön från mina fyra olika sorter som jag är vän med sedan tidigare. Jag är dock osäker på om bifftomaterna är hybrider, och risken finns ju alltid för korspollinering även om man inte odlat hybrider. Jag tänker lite att det i alla fall kommer att bli tomater oavsett korsning. Jag har haft ett antal bra tomatår utan att jag behövt köpa 5 frön i en påse, där tre behagar att gro. Eftersom min sparrisodling inte riktigt tar sig misstänker jag att det är jorden det är fel på. Kanske jag inte grävde tillräckligt djupt när jag anlade rabatten. Nu är det fjärde säsongen, och jag tycker nog att utfallet skulle bli bättre än två middagar på fjorton plantor. Istället för att flytta odlingen tänkte jag påbörja en till i de bästa förutsättningarna jag kan åstadkomma. Då har jag i alla fall två middagar säkrade nästa år istället för att flytta plantorna och riskera att inte få någonting alls.

Det som hade torkat i ollaren blev lite olika pulver. – Chilimix, padrones, rocoto och en slags curry som jag ska prova i kvällens gryta. Jag gick upp till växthuset en sista vända för att se om jag glömt något från förra vändan. Visst fanns det en hel del paprika som jag kunde ta hand om för att göra paprikapulver av.

Med ett sådant överflöd av olika paprikafrukter och kryddblandningar är det inte mer än rätt att dela med sig lite till grannar och vänner. Tids nog blir det lite lamm som kommer i retur eller lån av en betongblandare som tack.

När ändå vädret och temperaturen var på min sida passade jag på att gå upp till RC-banan för att köra lite bil. Påväg upp till banan passade jag på att ge hönsen en liten försmak på vad som väntar uppe i växhuset när de väl flyttas. Banan är bitvis täckt med en massa löv, så istället för grus, sprutar man runt en hel del gamla växtdelar. Det var faktiskt riktigt befriande att kunna bryta av med lite körning och njuta frukten av allt jobb jag lagt ner på banan. Det kändes lite som att jag inte använder banan så mycket som samvetet säger att jag borde med tanke på den tid jag investerat i att bygga banan, men de tillfällen då andan faller på ångrar jag inte en sekund att jag lägger ner tid på att underhålla och utveckla vidare bara för att få känna smilbanden dra i mungiporna.

Efter att jag kört av mig lite tog jag hand om pelargonerna som jag tog in i orangeriet igår. Odlingslådorna som de är planterade i är både skrymmande och tunga. Efter att ha omplacerat alla i krukor beskar jag plantorna ganska kraftigt. Dels för att jag inte fick med alla rötter, men också för att få dem lite kraftigare inför nästa utplantering. Från att ha belamrat hela bordet inne i orangeriet lyckades jag reducera ner plantorna till fem mer hanterbara odlingsbrickor när de väl ska förflyttas upp till Pelargonrummet. De får vara kvar i orangeriet tills det blir ihållande minusgrader ute och jag måste ta in pumpen under växthuset. Sedan får de övervintra “snålt” uppe i pelargonrummet tills jag börjar med att driva upp nästa säsongs fröodlingar, då jag har lite bättre koll på vattningen. Tidigare år när jag försökt övervintra pelargoner har jag missat att vattna när det blir lite varmare, men nu har jag bättre förutsättningar då jag dagligen går upp och kontrollerar mina fröplantor.

17 oktober, 2026

Diverse, Gårdsterapi, Lastman, Orangeri, Trädgård

En hel del vuxenpoäng idag

Härom dagen frågade min fru mig om var vi skulle skriva upp alla saker som vi borde göra så att de inte glöms bort, som att laga nättaket i Gåseborg som exempel. Jag hade väl inget riktigt bra svar på det då det normalt är sådant som jag åtgärdar omedelbart när det behövs. Eftersom revan uppstod i vintras och jag ogärna står inne hos gässen hade jag väl tänkt att jag skulle göra det under sommaren. Mina egna listor brukar sträcka sig en dag eller en helg framåt, så den uppgiften har fallit ur minnet och inte passat in i någon av mina korttidslistor. Jag brukar ändå komma ihåg det mesta, och idag skrev jag ner “-Laga Gåseborg” som fjärde punkt efter “-Dynor”, “-Bord/Stolar” och “-Pergolan”. Påväg till Gåseborg kom jag på en till sak som jag borde kolla. Fasadbelysningen på ankhuset har sedan en tid tillbaka slutat att fungera. Den slår normalt på vid skymning och släcker vid midnatt, men här för någon vecka sedan när jag skulle tända hände ingenting. Jag var helt övertygad om att det var något med styrningen som krånglade eftersom alla tre lampor var döda. Efter att ha mätt spänning och skruvat isär apparatdosor kunde jag konstatera att det verkligen var lamporna som slutat fungera. Vad är oddsen för det egentligen? 15000 timmars brinntid som utlovat är 1,7 år…och jag monterade upp dem förra hösten, så jag misstänker att de billiga lampor som jag köpte inte är så billiga i längden. Dessutom har de ju inte varit tända hela tiden. Om de här lamporna slutar fungera nästa år så vet jag vad jag inte ska köpa nästa gång i alla fall. Nättaket blev lagat och jag kunde ge mig i kast med fler uppgifter på min lista.

Att skriva ner “-Ta in blommor”, “-Utemöbler” och “Planera/förbered mat” tog bra mycket kortare tid än att verkligen göra det. Blomlådorna med pelargoner väger en hel del, så de får mellanlanda i orangeriet för att “krukas” om innan de förs upp till Pelargonrummet. I år har jag förhoppningen om att jag verkligen ska lyckas med övervintringen eftersom jag ändå kommer ha en anledning att gå upp och ta hand om nästa års tomater, paprika och vad jag nu kommer att driva upp från frön. Det skulle i och för sig fungera att övervintra pelargonerna i orangeriet, men det kommer vara lite för varmt där i förhållande till hur ofta jag orkar gå ut för att vattna under vintern. Det är skönt att kunna använda 4-hjulingen och släpet till att transportera allt från sommarplacering till vinterförvaring. När jag ändå var i garaget för att förvara utemöblemanget passade jag på att hämta upp lite middagsmat. Det blir fylld paprika i tomatsås idag.

Efter att blommor och möbler säkrats från kommande vinterhalvår stängde jag ner paprikaodlingen i Bell Pepper Church och förberedde hönsens ankomst. Reden och sittpinnar ska upp samtidigt som bevattningssystem ska rengöras och förvaras inför nästa odlingssäsong. Nu kommer hönsen i någon veckas tid kalasa på det som blivit över i form av övermogen gurka och paprika som inte håller måttet.

Hur tråkigt det än kan kännas så kommer inte sommaren tillbaka mer i år. De sista tomaterna kämpar in i det sista att mogna och solskyddet över pergolan blir överflödigt. – Dels för att solen inte längre behöver skuggas, men också för att ingen längre söker skugga sittandes vid möblerna som placerats i vinterförvar. Det gick ändå ganska snabbt att lossa all klammer som hållit skuggväven på plats. De får torka inne i växthuset i väntan på att åter igen göra nytta.

Min svärdotter och fru hjälps åt inne i maskinhallen att kapa och klyva ved, så jag passade på att köra in några lass med stockar så att de har något att göra även under nästa vecka.

Jag hade fortfarande några hängpelargoner kvar att ta hand om. Eftersom de varit planterade i större krukor än vad jag klarar av att lyfta placerade jag plantorna i mindre krukor. Nu hade jag inga amplar så jag fick göra egna med hjälp av märlor och sisalsnöre. Efter att ha böjt till märlorna till en s-form kunde jag fästa dem i krukorna. Eftersom märlorna är lite vassa så tog jag det säkra före det osäkra och klippte av spetsarna innan jag knöt fast snörena. För att ha något att hänga amplarna i skruvade jag upp ringar i orangeriets innertak som jag trädde några stänger i. Jag kommer väl behöva göra samma sak uppe i pelargonrummet när jag får för mig att flytta dem dit.

Nu har jag betat av det mesta från min lista för helgen, men man vet aldrig vad en god natts sömn kan göra för att fylla på den lite till.

11 oktober, 2026

Gårdsterapi, Matkonservering, Odling, Trädgård, Växthus

Mer krydda i livet

Jag kan meddela att soppan smakade gott. Lite annorlunda smak än när jag använder köpt Tom Yum pasta och blandar med vatten. Jag har svårt att avgöra om det smakade bättre eller sämre än jag förväntade mig. Hur som helst var det intressant att de olika smakerna från varje enskild ingrediens inte alls gick att urskilja i den färdiga soppan. Jag fick tre påsar med pasta över som jag fryser in och plockar ut nästa gång vi är sugna på het soppa.

De tomater jag plockade igår sorterades upp i mogna, halvmogna och omogna tomater. De mogna tomaterna delades och saltades innan de placerades in i ollaren för att torka. Även lite ingredienser som blivit över från gårdagen placerades på ett galler. Tanken är att jag ska försöka göra en curry av det. Vi får se om det går, eller om man måste använda färska ingredienser för att det ska smaka något annat än bara starkt. Resterande tomater placerade jag i den stora glasburken tillsammans med 5-procentig saltlösning. Nu ska de stå och fermenteras några veckor innan jag kan göra en syrlig salsa till tacos eller någonting annat som man vill ha en syrlig tomatsås till.

De en padrones som jag torkat malde jag ner till ett pulver. Det blir en lagom stark krydda som jag använder flitigt till maten när jag vill ha lite hetta. Den smakar lite mer åt stark paprika än chili. Eftersom jag malde så mycket gick jag ut i växthuset och beväpnade mig med en andningsmask för att slippa hosta, snörvla och nysa. Det blev 10 burkar med padronespulver utöver den chilimixen som jag rökte lite lätt förra veckan.

Även när man plockat de sista tomaterna och kvar hänger bara ruttna exemplar så finns det ändå lite till att hämta. Eftersom jag ska laga pizza till middag ville jag se om jag kunde plocka lite tomater i alla fall för att laga en tomatsås. Det blev faktisk mer än jag hade hoppats på och de tomater som redan ligger i frysen får vänta ett litet tag till. Det blev sås till 16 pizzabottnar. Även om jag undviker halvfabrikat så är det rätt så praktisk när man inte har tid att stå i köket.

Jag gick upp till stora växthuset för att ta vara på resterande paprikor och padrones. Jag hade räknat med att jag skulle fylla knappt en korg, men var tvungen att komplettera med två till innan jag gav upp. Det fanns även en hel del gurka kvar. Förhoppningsvis stabiliseras vädret i veckan så att man kan sätta upp sittpinnar och reden, samt få bort bevattningen innan hönsen kommer upp och tar hand om resterna som jag glömt eller missat med flit.

10 oktober, 2026

Betongringen, Lastman, Matkonservering, Odling, Odlingsterrassen, RC-Bana

Hösten och mörkret tar över

Nu blir det mindre fritid på vardagarna med varken naturligt ljus eller värme. Det gör att man inte känner sig lika manad att göra någonting när man kommer hem. Det regn som faller torkar heller aldrig upp. Det tar ett tag innan man ställer om och skiftar från utomhusprojekt till inomhusprojekt.

I veckan hann jag i alla fall med att markera ut de ojämnheter som fortfarande finns på Betongringen. Där är det snarare en fördel om det är mörkt så att man med släpljus tydligt ser var man behöver slipa. Jag markerade ut med krita var jag hade tänkt slipa i helgen för att få underlaget perfekt.

För att göra det enklare att slipa jämt började jag med en konstruktion som ska ge lite extra stöd vid slipningen. Tyvärr har den automatiska avbländningen i min svetshjälm slutat fungera så jag var förpassad till att göra en konstruktion med hjälp av andra verktyg. Tanken är väl att kunna montera på ett handtag som gör att jag kan stå upp istället för att ligga och slita på knäna. Egentligen är maskinen som jag använder för att slipa betong till för att polera bilen med, men eftersom mitt intresse skiftat från spegelblanka bilar till annat så är det ju synd att inte använda den i alla fall. Om jag nu skulle falla tillbaka och återgå till att polera lack kan jag alltid återställa maskinen.

Idag hade jag planerat att slipa, men vädret tyckte annorlunda, så jag tog det lite lugnt och skrev min lista över tänkbara aktiviteter jag kunde företa mig istället. Första valet föll på, trots duggregn och avsaknad av solsken, på att plocka upp den sista potatisen och sätta vitlök som förhoppningsvis kommer trivas fram till skörden nästa år. För att redan nu göra det svårare för ogräs att få fäste lade jag på ett lager med gammalt hö och halm som inte duger till djurhållningen. Mycket brukar hamna i komposten, men jag vågar inte blanda i för mycket då jag är rädd att det ska brinna istället för att förmultna.

Nu har “Lilla Italien” levererat det som går, och precis som jag utfäste för någon vecka sedan, så möglar tomaterna mer än de hinner mogna. Jag plockade i alla fall de sista stora tomaterna och småtomater som fortfarande går att använda till något utan att riskera hamna i sjuksäng. Jag skördade även den sista chilin och tog hand om frölökarna så att jag kan göra ett nytt försök att odla fram sättlök nästa år. Efter att ha tömt torken på två stora skålar med padrones kunde jag placera in nästa batch.

För att hitta på något annat än att bara göra chilipulver av allt så tänkte jag att jag skulle laga röd curry och Tom Yum pasta. Vi får se hur det blir med tamarind, galanga, lök, vitlök, limeblad, citrongräs och korianderrot. Så här i efterhand borde jag ha skivat galangan riktigt tunt innan jag mixade allt. Nu blev allt lite trådigt. Det smakar säkert lika bra, men kanske lite väl fibrigt för en soppa.

Efter att har stått i köket gick jag ut till orangeriet för att göra plats åt övervintrande chiliplantor. Nu klippte jag ner plantorna ganska kraftigt och lämnade i princip inga blad kvar. Jag räknar med att plantorna ganska snart kommer att växa till sig, nu när de har kommit in i värmen. Får de bara lite vatten så kommer de nog att ta sig. Min erfarenhet är att chiliplantor behöver ganska mycket vanvård för att trilla av pinn.

Imorgon ska jag ta hand om de sista paprikorna för säsongen om det inte helt plötsligt slutat vara höst.

4 oktober, 2026

Diverse, Gårdsterapi, Matkonservering, RC-Bana

Chilipulver och småsten

Idag har det varit en ganska lugn söndag med lagom mycket att göra. På förmiddagen började jag med att mala de chilifrukter som jag torkade förra veckan. Med förhoppningen om att chilipulvret ska smaka lite mer är bara vara starkt satte jag salt i grovt salt som fick finfördelas tillsammans med de torkade frukterna. För att ytterligare lägga på lite smak kallrökte jag pulvret i några timmar.

På eftermiddagen städade jag lite i verkstan och fortsatte sedan upp vid RC-banan med att trimma bort det värsta ogräset från körbanan. Det är helt uppenbart att jag måste skydda Betongringen från grussprut när man kör med buggybilarna i hårnålskurvorna. Redan grästrimmern sprutar över en hel del bråte på lill-banan. Innan det var dags att spruta lite grus tillsammans med min fru bytte jag vatten till ankorna. Det behöver inte gå många dagar innan vattnet blir grönt av alger och full med smuts från badankorna trots den relativt stora volymen vatten.

När vattnet var bytt gick vi upp och körde av oss lite. Min fru kunde konstatera att även om det inte är lika kul att köra banracing så bättrar det på skickligheten när man kör med de större bilarna. Helt plötsligt ökar marginalerna. Vi kunde köra flera varv tätt nära varandra utan att krocka eller köra av banan. Sedan fanns det naturligtvis andra varv som var mindre lyckade, och till sist kände vi att koncentrationen började tryta, och då är det bäst att inte fortsätta för att undvika onödiga verkstadsbesök.

3 oktober, 2026

Betongringen, RC-Bana, RC-bilarna

Premiär

Efter att ha slipat de sista 10 meterna betong sopade jag hela banan och försökte få bort så mycket slipdamm det gick innan jag dammsög hela banan på det som borste och vind inte förmått att avlägsna. Sedan gick jag för att hämta en bil för att se om banan var jämn nog, eller om jag skulle behöva slipa lite till. Om jag vill ha en helt perfekt bana som man kan köra riktigt snabbt på utan att behöva korrigera styrningen så behöver jag nog slipa lite till, men jag tror att det passar mig bättre att ha en liten utmaning. Sargkanterna var tillräckligt höga för att hålla bilen både på banan och rätt köl, så min farhåga om att behöva springa och vända bilar på banan visade sig vara kraftigt överdriven.

Jag blev lite glatt överraskad att banans proportioner i kombination med bilens storlek och hastighet skalar bra mot verkligheten. Det ser inte ut som att man snabbspolar en film för att få det att se snabbt ut. Efter att ha provat banan tills en uppsättning med batterier tagit slut fortsatte jag att demontera läktaren framför ridbanan. Man måste ju göra någonting vettigt också.

När jag var klar med att ha skruvat loss alla brädor från betongplintarna bjöd jag upp min fru till banan för att inviga Betongringen på riktigt.

Med varsin bil körde vi varv efter varv och inväntade varandra vid den imaginära mållinjen för att ta ett till. Jag märkte på min fru att hon uppskattar mer när det sprutar grus med de större bilarna, men jag tror och hoppas ändå att hon tids nog kan se tjusningen med banracing också. Jag tror framför allt att det kan bli riktigt kul när man är fler än två när man kör. Framför allt behöver man inte springa och vända bilar eller för den delen laga bilar varje gång man haft en gästförare på banan.

Efter körningen passade jag på att laga min frus 1:8-bil från den senaste kraschen och tvätta bilarna för att bli av med smuts och lera. Bilarna blir som nya när man högtryckstvättar hjulen och använder Muc-Off för att få bort all lera. Lika mycket som jag uppskattar att göra bilarna rena tycker jag vissa gånger att det är skönt att slippa. Det är ytterligare en faktor som lägger 1:28 bilarna på min plus-sida. Det är bara att blåsa bort damm med kompressorluft och ladda batterierna. Däremot kan jag faktiskt hålla med om att det kan vara riktigt befriande att få spruta grus hellre än att försöka klippa apex vid rätt ögonblick för att vinna en hundradel.

2 oktober, 2026

Betongringen, Diverse, Lastman, RC-Bana

Invigning i helgen

I söndags satt min fru och jag och filosoferade om vad vi kunde förbättra på gården. Vi var överens om att vi skulle försöka få till lite gångar i trädgården till nästa år. Egentligen hade jag tänkt göra det redan i år men det har kommit annat emellan. Jag kan ju alltid börja redan i år, men färdig kommer jag nog inte bli. Vidare konstaterade vi att sittbänken framför ridbanan hade spelat ut sin roll eftersom den nybyggda altanen som förbinder växthuset med orangeriet visat sig fungera mycket bättre som läktare när man ska titta ut mot ridbanan. Perfekt tänkte jag! -Då behöver jag inte införskaffa trall till förarpodiet uppe vid Betongringen.

På måndagen skred jag till verket och befriade den forna sittplatsen från sin beklädnad och beväpnade mig med sticksåg och skruvdragare för att skapa en plattform till förarna uppe vid Betongringen. Jag fick ta hjälp av konstbelysning eftersom solen går under horisonten redan strax före 7-tiden på kvällen.

På tisdagen då jag slutade lite tidigare än normalt hann jag med att skrapa bort lav och måla plattformen med slipersolja. Stommen får vänta till nästa år då virket torkat ordentligt. Eftersom ljuset fortfarande var med mig så utrustade jag mig med hörselkåpor och andningsskydd för att slipa skarvar och ytor på banan. Intrycket blir genast mer homogent och bitvis undrar man varför man ens lagt ner tid på att borsta ytan. Fast jag märker att de sektioner som jag fått till bra redan från början inte behöver lika mycket kärlek med sliptrissan som de som inte blev lika perfekta.

Det är tur att man har andningsskydd och hörselkåpor på sig, annars hade man både varit döv och haft stenlunga vid det här laget. Dammet blir lika fint som cementpulver och är säkert inte hälsosamt att andas in fast det redan har brunnit.

Mellan slipningarna har jag hjälpt min son med att fylla på med 0-32 och packa den jämn i hans vedbod. Jag har svårt att låta bli att hjälpa till när jag blir tillfrågad, och jag gör det gärna. – Då kan jag tala om för andra hur det egentligen ska gå till. Själv har jag ovanan att gissa mig fram till vad som behöver göras och undviker att be om hjälp.

Nu har jag knappt tio meter kvar att slipa på banan och är så pass lyckligt lottad att min fru hejar på mig så att vi kan inviga banan i helgen, då det ska bjudas på bra väder. Bilarna står redo och väntar på att avslöja ojämnheter i banan. Jag har goda förhoppningar då varje nästkommande steg i projektet har bjudit på mindre motstånd och justeringar än vad jag är van vid. Jag antar att jag, utan att överdriva, utvecklat lämpliga metoder för att beräkna och skapa förutsättningar för ett bättre förarbete än tidigare.