Category Archives: Konst

I form

Då den lilla 1:28 banan tagit platsen där konstverket Gallus Allium varit placerad kände jag mig tvungen att plantera om installationen en bit utanför nyetableringen. Nu när hela ytan är packad och justerad som jag vill ha den kan jag börja planera gjutarbetet. Jag har försökt komma fram till ett bra sätt att kunna gjuta hela banan på ett kontrollerat och strukturerat sätt. Sträckan är ett antal gånger för lång för att kunna gjutas i ett svep, och det måste finnas utrymme för skarvar att flexa för att undvika senare sprickbildning. Jag har kommit fram till att jag kan gjuta tre sektioner på en säck cement och ballast, vilket är hanterbart utan att behöva stressa och forcera arbetet. Jag vill ju att det ska bli så jämnt som möjligt. Ett litet gupp påverkar bilarna ganska mycket då markfrigången bara är två millimeter.

Jag har experimenterat med ett flertal olika lösningar för att hålla plastsargen på plats med rätt höjd från marken och avståndet mellan de två sidorna. Sargen är egentligen en rabattkant, men kommer förhoppningsvis fungera lika bra som sarg.

Med alla tvärstag och kantstöd tillverkade, kunde jag äntligen gå upp till banan och se om gjutformen kommer att fungera. Med stenar som tvingar formen att hållas på plats vid gjutningen så ser det ut att kunna bli riktigt bra. Jag kommer gjuta en sektion på 80 centimeter, lämna ett mellanrum på 80 centimeter till nästa sektion, och använda takpapp som fog mellan varje betongplatta. När plattorna härdat tar jag bort ändstöden och använder de färdiggjutna sektionernas kanter som ändstöd. På så sätt kan jag första gången gjuta 6 sektioner, och därefter 9 åt gången om jag räknat rätt.

Som alltid när man gjuter brukar det bli en hel del spill som man antingen lockas att använda fast man inte behöver eller hitta en bra plats att dumpa det på. Den här gången tänkte jag att jag skulle göra en dubbel vinst genom att använda spillet från tillverkningen av trädistanserna till att skapa formar som jag kan använda till att tillverka betongplattor som säkerligen kommer till användning i något framtida projekt.

Just nu känns det lite läskigt att börja med gjutningen. Allt från tankar som att jag inte kommer hinna få betongen på plats innan den härdar till att det inte kommer fungera alls snurrar i huvudet. En något lugnande faktor är att jag bara utövar en hobby, och att jag inte kommer få sparken om jag misslyckas. Förhoppningsvis bygger jag upp tillräckligt med kunskap och erfarenhet tills den dagen då det verkligen spelar roll!

Spegel, spegel på väggen där!

Den här helgen har jag tagit det lite lugnt och gjort lite av varje. Igår började jag om med badrumsspegeln och bytte strategi. Om jag inte riktigt behärskar finsnickeri så kanske det är lika bra att göra någonting mer rustikt och förlåtande. Av några gamla brädor som utsatts för väder och vind blev perfekta när de hade planhyvlats lagom mycket.

Efter att ha satt ihop en ram kunde jag börja gröpa ut bakstycket så att spegeln kunde få plats utan problem. Eftersom allt är lite skevt och vint fräste jag bort så mycket jag kunde på fri hand med överhandsfräs och ett stöd med ett konstant avstånd från planet där spegeln skulle vila. På vissa ställen blev det lite djupare, men just ute i kanterna där spegeln möter ramen blev det tillräckligt plant för att mina krav skulle släppa igenom arbetet till nästa steg som övergick till japansåg, stämjärn och hyvel.

I förmiddags så regnade det ganska kraftigt, så jag passade på att jämna till RC-banan. Det blir perfekt att blanda runt grus med finare material i pölarna. Dels så ser man tydligt var det behöver fyllas och dessutom packas materialet naturligt när det torkar upp. På vissa ställen av banan blir det ju alltid pölar, men om man skulle fylla i alla pölar skulle man ganska snart på en tråkig bana utan utmaningar.

På eftermiddagen fortsatte jag arbetet med spegeln. Jag klurade bra länge på hur jag skulle kunna fästa upp spegeln på väggen utan att bara hänga upp den som en tavla. Samtidigt ville jag inte ha några synliga fästen….tills jag kom på att jag faktiskt skulle kunna framhäva dem. Några vinklade handslagna spikar fastsvetsade på ett plattjärn fick bli den nedre delen som håller upp själv spegeln. I överkant tog jag och svetsade på rör på ett annat plattjärn och använde vinklade spikar även där som hakar i överkant. Då sitter spegeln säkert på väggen, och det är lätt att ta ner om man vill ytbehandla den vid ett senare tillfälle.

I väntan på hjälp att få upp spegeln på väggen gallrade jag morötter och tog hand om veckans tomatskörd. Den här gången blev det 14 lådor istället för 10 som förra veckan, och det finns gott om fler tomater som kommer vara mogna till nästa helg.

Spegeln kom på plats fortare än väntat, och fästena fungerade riktigt bra. Allt känns stabilt och säkert. Nu får vi se om jag kommer att behandla den med olja, eller låta den vara som den är. Träet har väl redan sett sina värsta dagar. Den gamla spegeln från badrummet före renoveringen tillsammans med det återvunna träet blev en ovanligt lyckad kombination tillsammans med några rostiga handslagna spikar. I slutänden är det ändå bara motivet i spegeln som räknas… – Jag är nöjd i alla fall!

Det sista som tar tid

Efter att ha tagit en dags paus med en fotoutflykt tillsammans med min fru till Bennebo bruk för att föra någonting annat än att skruva altan kände jag att det var dags att göra det där sista för att avsluta altanbygget.

Som alltid när man ska göra det där sista så tar det otroligt mycket fokus och energi. Man får nästan vara inställd på att det tar dubbelt så lång tid som man först tänkt sig. Först då omvandlas känslan av att man måste bli färdig till att det blir någonting rofyllt. Ungefär som att åka på en resa där resan är målet snarare än destinationen. Jag hade tänkt att jag skulle göra ett avslut efter att jag satt upp kantbrädor längs hela altanen, men insåg att det var bättre att bygga klart trappan föst.

Det tog resten av dagen att borra tre hål med jordborren och gjuta fundamenten till trappan. Jag var rätt mör när det kom fram till gjutningen, och jag tvekade lite om jag skulle förlora en hel dag på väntan eller om jag skulle blanda betong och låta det härda över natten. Min känsla för att få saker klara som jag själv inte kan påverka i tid tog överhanden. Det är ju inte lika mentalt jobbigt att blanda betong som muskulärt.

Om gårdagen krävde mer muskler, så krävde dagens övningar mer hjärna. Att få till alla vinklar och mått kräver koncentration. Jag hade nog inte bemästrat dagens övning om jag inte hade 13 års gårdsforstan in ryggen. På ytan hade det kanske sett helt okej ut, men undertill hade det varit en hel del genvägar och “byggfusk” med “måttstocken” som jag har idag.

Jag önskar att jag hade haft samma energi som för 13 år sedan i kombination med min uppbyggda gårdserfarenhet, men nu får jag invänta morgondagens krafter och entusiasm för att förhoppningsvis kunna avsluta altanbygget för år 2026.

Altanbygge till trots så har jag även hunnit haft kul med att skapa lite trädgårdskonst. Min fru – som egentligen är den riktiga beställaren av konstverket har efter snart tre dygn fortfarande inte uppmärksammat mina “Allium Gallium”. Det måste betyda att de varken stör eller sticker ut allt för mycket.

Fibergegga och hönsnätsblommor

Idag var det hög tid att fixa till RC-banan. Efter att både min dotter, fru och jag kört flitigt de senaste dagarna har vi identifierat en hel del brister i beläggningen. Speciellt i och framför alla hopp, men även rötter, stenar och potthål som behöver slätas över. Nu testar jag en ny metod och hoppas på att det kommer att bli hållbart. En blandning av lera som blir stenhård när den torkar tillsammans med halm som ska motverka sprickbildning kanske kan vara den ultimata lösningen. Problemet är väl att jag har belagt mycket av banan med stenmaterial istället för lera. Men jag hade varken maskiner eller erfarenhet när jag började anlägga banan. Det som jag såg som besvärligt att bearbeta har visat sig vara det bästa underlaget. När det är blött är det geggigt, men i torrt tillstånd är det hårt och fast. Det spelar ingen roll hur mycket man packar 0-8 stenmjöl. Efter ett tag släpper det och börjar damma. Kvar ligger de stora stenarna som gör att man sladdar och skapar en svårkörd bana. De bästa sträckorna är de som är av lera.

Först skrapa bort allt löst material, sedan vattna och på med fiberlera. Efter det jämnar man till det som man vill ha det och som sista moment krattar man över med löst material som man sedan plattar till med spaden. Rötter och större stenar täcks över för att skapa ett mindre stötigt underlag. Det är inte meningen att göra banan helt slät, snarare att göra den mer förutsägbar.

Konstnärsådran grep tag i mig när jag klippt bort lite hönsnät som kommit i dagen på rakan före Sonnenschein-kurvan. Innan jag satte upp svinstaketet runt banan gjorde jag ett försök att hålla svinen borta genom att lägga ett nät över gräsbeklädda delar av körbanan. Det funkar ganska bra även för att hålla banan jämn, men när nätet av en eller annan anledning sticker upp och utgör ett hinder för bilarna som riskerar att fastna. Det blev ett nystan med hönsnät som lika gärna kunnat vara tumbleweed. Tankarna började vandra, och helt plötsligt visste jag var jag skulle göra. Varför inte spraymåla några nystan av hönsnät i färgglada kulörer och sätta upp dem på pinnar i olika höjd för att piffa upp miljön runt RC-banan? Det blev faktiskt så bra att min fru sa att hon kunde tänka sig installation även någonstans i trädgården. – Det är ett bra betyg!

Eftersom hästarna snart ätit slut på gräs i sommarhagarna behöver jag fixa till en öppning mellan vinterhagarna då de numera går i samma hage. Det ena ger ringar på vattnet och resulterar snart i andra saker att göra. Den avgnagda stolpen kommer inte längre kunna fungera som stöd för eltråd. Naturligtvis var det en gjuten stolpe som jag bittert fick dra upp med lastmaskinen. Imorgon ska jag gjuta fast en ny stolpe i hålet så att jag kan dra ny eltråd och sätta upp grindar när vi har hästar hemma som inte kan gå si samma hage.

Som avslutning på en varm och solig sommardag gick far, mor och dotter upp till RC-banan och körde “The King”, “The Queen” och “The Princess” tills vi inte orkade mer.

Paus från måsten

Idag har jag mestadels ägnat mig åt avkopplande aktiviteter. För den sakens skull har de inte varit utan fysisk eller mental ansträngning. Först hjälpte jag hästtränarens son med att rikta en putter som blivit krökt när han snubblade över golfbagen. Olyckligt nog hade fästet till huvudet krökts så det behövde värmas och sedan försiktigt böjas tillbaka. Efter lite klurande använde jag laserpasset till att kontrollera att jag inte krökte tillbaka för mycket. Eftersom själva skaftet också var lite krökt inväntar jag instruktioner om vilken vinkel som skaftet ska limmas på huvudet. Nästa vecka då klubban kommer tillbaka till mig efter inspektion kan jag göra det sista finliret. Betalning för jobbet får väl bli någon procent av prispengarna från första internationella mästerskapen som pojken spelar hem.

Efter verkstadsarbetet gick jag upp till RC-banan för att sätta upp ett staket i första kurvan. Titt som tätt råkar man ta kurvan för brett och hamnar i ett träd eller sten om man har lite otur utöver att man inte kan köra. Jag försöker hela tiden återanvända material och samtidigt skapa lite vägkantskonst om det är möjligt. Eftersom jag fått lite impregnerade stumpar över från hagarna använde jag dem till att bygga ett staket som jag sedan skruvade fast en PEM-slang i däckhöjd så att man inte hakar i så lätt om man råkar stryka längs kanten. De olika längderna på stumparna blev ett ganska trevligt mönster, och av någon anledning tyckte jag att det skulle vara kul att sätta lite konst på någon eller fler av de längsta pålarna.

Jag vet inte vad det var som fick mig att komma på att göra en dödskalle-holk med två separata bostäder i. Förmodligen var det väl mitt sinne för funktion i kombination med estetik som slog in. Backen heter numera dödskallebacken – något som finns i alla samhällen där det finns barn och pulkor.

Precis när jag var klar med staketet i dödskallebacken fick jag meddelande om att kärrorna i stallet behövde tömmas. Eftersom jag använder gödsel till att förbättra jorden till nästa års odling kändes det inte så betungande.

En sak som jag gått och funderat över ett tag, är hur jag ska kunna få banan att bli mer så att den ser färdig och välskött ut. Det som hela tiden har gjort att det ser lite taffligt ut är att longervolten som hela RC-banan är byggd runt inte ser så värst trevlig ut. Stolparna är lite sneda och tråden ser lite provisorisk ut. Med ett riktigt staket runt volten tror jag att det skulle kunna se både trevligt och bra ut. Om jag dessutom sneddar av i hörnen får RC-banan mer plats och hästarna kan inte ställa sig i ett hörn heller. Efter att ha placerat ut hörnstolparna och kryssmätt kunde jag konstatera att longervolten inte varit så fyrkantig tidigare. Nu blir det faktiskt mer plats åt att bredda RC-banan på sina håll. Förhoppningsvis kommer jag kunna börja borra hål i veckan som kommer, och kanske gjuta nästa helg. Förmodligen är det lite optimistisk, men man måste ju ha siktet inställt på något.

Intensiv vecka

I en veckas tid har jag tänkt att jag ska hinna med att skriva lite i bloggen på kvällen, men antingen har det inte funnits tid, eller så har jag inte kunnat dra mig undan för en stunds skrivande. Om jag inte skulle ha en almanacka, så skulle jag kunna mäta tiden i hur mycket paprikorna växer. Tomatplantorna band jag upp i måndags. Den här gången använde jag sisalsnöre istället för jute, då det är starkare. Jag var lite orolig att snöret som är ganska styvt skulle vara svårt att hantera, men det visade sig tvärt om. Det var mycket enklare att vira snöret runt tomatplantorna än jag hade väntat mig, och knutarna är både lätta att låsa och öppna.

Jag har försökt att trimma lite gräs och rensa i trädgården varje dag för att hinna få fint till hästhelgen som precis är avslutad. Jag vill inte i onödan köra med trimmern när tränare och ryttare ropar och lyssnar på varandra. Gropen blev jag i och för sig klar med igår, men jag passade på när alla satt och åt lunch.

Jag byggde avtagbara sidor på fyrhjulingssläpet för att få plats med mer växtmaterial utan att det behöver ramla av när man sladdar i kurvorna.

I onsdags hade en gran ramlat mellan hagarna, och jag kom hem ganska sent på kvällen så det fick vänta till morgonen efter. Jag var tvungen att laga staketet på fem ställen, vilket innebär 10 lagningar. Jag börjar få in snitsen, och hittills har ingen skarv gått sönder eller slutat leda ström.

På kvällen tog jag mig tid att bygga ett litet insektshotell med utsikt över ridbanan. Eftersom rödfärgen var slut använde jag olja istället. Visserligen är allt redan impregnerat, men de får en liten annan lyster som tilltalar ögat, och förhoppningsvis insekterna.

På fredagen gick all tid åt till att städa inne i huset. Det var både ångtvättning och dammsugning. Köket tar alltid lite längre tid än man skulle önska. Alla skåpluckor i högblank svart ska ångas av och sedan torkas med duk för att få bort fettfläckar och göra allt spegelblankt. Det är ändå skönt när man är klar och kan börja skita ner igen.

Lördagen gick åt till att rensa ännu mer ogräs och middagslagning. Det var ganska blåsigt, och det kändes med som oktober än juni. Vändningen kom idag då jag kunde börja morgonen med att gå runt och njuta lite av trädgården. Svag vind, sol och värme avnjöts i kryddträdgården med en kopp espresso samtidigt som jag planerade resten av dagen.

Efter att ha skrotat runt och gjort lite av varje under dagen rensade jag även RC-banan från ogräs och körde någon halvtimme. Jag behövde gå och vända bilen någon enstaka gång och det kändes som att jag körde senast igår. Efter bilkörandet började hästmänniskorna droppa av en och en, och jag kunde ta itu med hinderskjulet där ena väggen har börjat bågna på grund av den höga belastningen av alla bommar. Först var jag tvungen att höja upp den nedre regeln och sätta stöd under, sedan satte jag ett stag mellan den övre regeln och en av takbjälkarna. Jag tog “trädfällarstången” till hjälp för att räta upp väggen. Nu blev det lite bättre. Inte helt perfekt, men det bör i alla fall inte bli värre.

Varje gång min fru stannar utanför huset med Tuk-Tuken blir gropen vid framhjulet bara större och större. Dels bromsar man, men sedan vrids styret för att lättare sitta av. Jag hoppas på att råda bot på det med en trädgårdsplatta under. Nu gäller det bara att träffa rätt.

Snö

Igår kom det snö, och i morse plogade jag, men det har kommit lika mycket till sedan dess. Just nu känns det som att varje vecka bjuder på samma händelser och känslor. På måndagen och veckorna skapas allt kaos som sedan hanteras först på helgen. Jag bakar lite bröd som sedan äts upp, vilket i ärlighetens namn är meningen. Jag bakade lite korvbröd som blev bättre än det man köper i affären. Jag trodde inte att de skulle bli så mjuka och luftiga som jag ville ha dem.

Idag började jag med att ta det lite lugnt i läshörnan tillsammans med katterna för att planera dagen. Sedan betade jag av listan i rask takt. Diskmaskinerna tömdes och sedan körde jag undan skräp som samlats utanför entrén och på uppfarten till huset. Därefter tömde jag gödselkärrorna, som för övrigt åter igen är fyllda och väntar på att bli tömda. Efter det körde jag in två balar hö till hö-hörnan innan jag bytte till plog och röjde bort snö från gårdsplanen, hemma hos sonen och vägen ner till grannarna.

Väl inne i värmen igen så knådade jag ihop en deg med fördegen jag gjorde igår. Den degen blev till en stor limpa som kommer förhoppningsvis hålla sig färsk fram till att den blir uppäten. Jag räknar med att den kommer att gå åt imorgon när jag ska laga en cassoulet, som är som gryta med bönor och valfritt kött och kryddig korv. Jag tänker laga på vita bönor som ligger i vatten för tillfället, kycklinglår, sidfläsk och chorizo tillsammans med tomat, lök, vitlök, paprika, selleri, morötter och lite örtkryddor. Grytan ska puttra hela dagen imorgon i ugnen för att gotta till sig ordentligt. Eventuellt lagar jag baguetter istället, men vi får se om tid och ork räcker till.

Nu har väl nästan alla plantorna hittat in i större krukor. Det är bara några chiliplantor som jag väntar på. De är på gång, men de har inte ännu visat sina hjärtblad, så jag får ge mig till tåls några dagar till. Vissa av plantorna har börjat utveckla sina första karaktärsblad – det finns hopp om att jag ska få paprika även detta år!

Inte så mycket gjort

Idag har jag inte fått så mycket gjort, men man ska väl kunna ha sådana dagar också. Jag kom inte igång fören på eftermiddagen då jag åkte och hämtade spiskåpan som anlänt. Jag passade på att handla lite mat när jag ändå var på rull.

När jag kom hem fortsatte jag med VR-tavlan som ska kunna ladda batterier och lysa upp på väggen. Varför inte göra ett “levande konstverk av något som annars ligger framme och skapar oreda 99 procent av tiden.

Det är mycket som ska få plats utan att synas, och det är svårt att beräkna vilket urtymme man behöver för laddstation, transformator till LED-slingan och styrning av ljus och laddare. Till slut lyckades jag få plats med allt i en liten låda som göms i nedre delen av tavlan. Sedan ska man även kunna styra färg och ljusstyrka på LED-listen samt aktivera laddstationen från mobiltelefonen.

Ta in pumpar och annat småfix

Idag kände jag egentligen inte för att göra någonting. Detta till trots började jag skriva på min lista. Just det – jag skulle behöva ta in pumparna! De skulle egentligen tagits in för två månader sedan, men vädret har som tur var varit förlåtande mot saker som normalt sett skulle frysa sönder om man lät de stå ute över vintern. När jag ändå hade tagit på mig arbetsbyxorna och klätt på mig så fortsatte jag med lite verkstadsaktiviteter. En av backspeglarna till Lastman lossnade i höstas när jag körde genom lite buskage. Plastfästet sprack och sedan dess har den bokstavligen legat i verkstan och samlat damm. En aluminiumplåt som jag formade med kulhammare fick bli den nya reservdelen som skulle hålla spegeln på plats. Efter att Lastman återfått ögon i nacken tog jag itu med tvättstället. För att inte suga åt sig fukt eller svärta av sig målade jag på ett lager epoxi på båda sidor. Nu får allt härda innan njag förhoppningsvis kan stryka på ett sista lager i övermorgon.

när jag hämtade upp pumpen under växthuset passade jag på att repa av alla blomställningar från basilikan för att ta frön till nästa odlingssäsong. Nu är det inte speciellt dyrt med just basilikafrön, men det är både roligt och enkelt att skörda egna frön om man låtit plantan blomma ut. Jag tog även tillvara på lite tomatfrön från körsbärstomaterna där enstaka tomater fortfarande hänger kvar på grenarna som en gång vad del av en frodig planta. Till nästa säsong har jag även en annan typ av körsbärstomat som jag får kalla för Y.

När jag var uppe och öppnade kranarna i övre växthuset, där hönsen bor, såg jag att de äntligen har börjat lägga ägg igen. Ett tecken på att dagarna blir längre igen.

Min fru spelar virtuell minigolf med min dotter och svärdotter någon gång per vecka. Detta resulterar i att VR-setet ligger framme större delen av tiden. Nu har jag äntligen förverkligat idén om att kunna få undan prylarna på ett snyggt sätt. Nu saknas de bara en laddstation och lite belysning i “tavlan” så att det ser ut som att det är meningen att det ska hänga framme hela tiden.

In i dimman

Jag har börjat ta med mig kameran på morgonen igen. Landskapet är så fint i gryningen. Jag får verkligen tvinga mig själv till att stanna vid vägkanten till förmån för längre köer in till jobbet. Det tar inte många minuter, men varje minut senare man kommer ut i trafiken medför flerfaldigt tillägg i restid mot normalt.

Under veckan har jag byggt klart den nya sträckningen på RC-banan. Sarger och skydd byggde jag med gamla hagstolpar som jag sedan målade med rödfärg. Det blir fort mörkt på på kvällarna, så jag hinner inte göra så mycket vid varje tillfälle.

Igår färdigställde jag ytterligare ett konstverk av allt skrot jag hittat. Det har varit någon slags lagrad rulle, men vad den använts till vet jag inte. Jag svetsade fast den på ett långt armeringsjärn med en fot så att den kan placeras på valfri plats. Som extra bonus fyllde jag hålrummet med två stycken LED-strippar som man kan välja lämplig färg och intensitet. Dessvärre har vi inte så många lediga hörn att ställa den i, så den får tillfälligt stå bredvid min andra skrotkonst tills vi hittar en bättre plats för den.