Category Archives: Finsnickeri

1 oktober, 2023
Diverse, Drönare, Finsnickeri, Fotografering, M10, Orangeri, Verkstan

Nytt blad

Idag har jag spenderat större delen av dagen i verkstan med undantag för en stunds fotografering på förmiddagen och drönarfotografering hos grannen som måste göra en karta över tomten i syfte att ansöka om ny avloppsbrunn. Det blåste inte lika mycket idag som igår, men det var ändå tillräckligt för att ställa till det för makrofotograferingen. Vissa bilder blir bra, medan andra inte blir så bra. Det är lite svårt när det blåser och motivet rör på sig. Då måste man öppna bländaren fullt för att få en hyfsad slutartid, men skärpedjupet blir ganska grunt.

Solrosorna fortsätter att blomma ett tag till och nya är på väg. De kommer förmodligen inte hinna slå ut men det är ingen större katastrof tycker jag..

Nästa steg i orangeribygget blir att tillverka alla kilar som ska låsa fast reglarna i takstolarna och såga ut spår för alla fönster samt passa in reglarna som ska öka stabiliteten och ge stöd åt rutorna i överkant. Helt plötsligt under dagens sågarbete började sågen visa tecken på att vara slö, så jag bytte blad. Vilken skillnad! Nu börjar jag dessutom få kläm på att såga rakt efter att jag knäckt ”koden” och låter sågen göra jobbet i början av snittet, placera kroppen rätt och fokusera på varje drag man gör. Å ena sidan behöver jag inte göra så långa och tjocka snitt längre, så det kan ha betydelse, men å andra sidan känns det som att sågen börjar lyda mina uppmaningar.

30 september, 2023
Finsnickeri, Fotografering, M10, Orangeri, Verkstan

Svårt att fokusera

Just nu känns det som att jag har för många bollar i luften och ingen av dem är lätta att fokusera på. Det känns hela tiden som att jag borde göra någonting annat än jag gör just för stunden. Idag skulle årets sista hästhelg ägt rum men en av våra hästar insjuknade och veterinär tillkallades. VI vet fortfarande inte vad hästen drabbats av, men man tog det säkra före det osäkra och avbröt evenemanget och isolerade den sjuka hästen.

I brist på arbetslust tog jag kameran och stativet för att ta lite makrobilder. Det blåste ganska kraftigt och varken blommor eller årets sista pollinerare ville riktigt vara med på bild. Jag fick ta en massa bilder på samma motiv för att få några enstaka skapliga bilder och koncentrera mig på mer fasta föremål.

På eftermiddagen kraftsamlade jag och ställde mig i verkstan för att fortsätta på orangeriet. Den sista takstolen blev klar i veckan och nu har jag börjat med att såga till reglar och fogarna mellan takstolarna, reglarna och bärlinorna som ska monteras på grunden. Det känns lockande att börja montera upp varje sektion vartefter de blir klara, men det är nog smartare att stanna i verkstan och göra helt klart så att det bara är att sätta ihop när allt är klart.

Jag kommer att behöva ta bort en del av taket på friggeboden för att få alla rutor att maximera antalet sektioner med rutor. Jag har nämnt det tidigare, men jag tycker att det är jobbigt med själva grunden som allt bygger på. Det är samma sak med takstolarna som jag spenderat okristligt mycket tid åt. Det tar emot att börja såga i dem utan att mäta både en och tre gånger innan man ens ritar ut en linje att såga efter. Nu har jag gjort klart bärlinorna och tre av åtta sektioner. När dessa är klara måste jag såga ut försänkningar för alla glaskassetter och tillverka de två träreglar som ska låsa hela konstruktionen uppe vid nock.

24 september, 2023
Finsnickeri, Gårdsterapi, Orangeri, Ridbana

Tre månader till Julafton

Så var ett evighetsgöra ur världen i alla fall. Man kan gå hur länge som helst och plocka ogräs. I början tar man de största, och sedan arbetar man sig ner i storleken tills man inte orkar längre. Man förundrar sig över att man hittar maskar i sanden i nära anslutning till ogräs. Är det verkligen någon mask som förflyttar sig 40 meter för att att hitta ogräs, eller sprider dom sig från år till år? Efter lite sökande på bloggen kan jag konstatera att ogräset minskat från förra året då jag fyllde släpet med timmertillsatsen och i år blev det bara flaktillsatsen.

Jag blev helt klar med sjunde takstolen och lät bli att påbörja en ny. I natt drömde jag om att jag höll på med att såga och tillverka takstolar, så det får räcka med den typen av jobb för den här veckan. Imorgon börjar jag såga till den första delen på sista takstolen. På tisdag tar jag det andra benet på takstolen som är mer stämjärnsintensivt. På onsdag sågar jag upp ytterkonturen till tvärslån, och på fredag slutför jag tvärslån och sågar ut konturen till var tvärslån ska passas in i takstolsbenen. På lördag gör jag det jag gjorde idag och senast på söndag förhoppningsvis ett helt nytt moment in bygget av orangeriet.

23 september, 2023
Finsnickeri, Gårdsterapi, Orangeri, Ridbana

Evighetsgöra gånger två

Igår började jag med att rensa ridbanan från ogräs. Det är hästhelg nästa helg, och om ridbanan ska rensas från ogräs så är det väl inte fel om det är gjort inför kommande helg då fyrbeningarna likställer grönt med mat och fokus behöver vara på vad ryttaren vill. Jag har kommit till lite över hälften, men det känns som att det är dubbelt så mycket kvar av arbetet. Längs kanterna är det värst, och jag har tagit till alla medel till förfogande för att underlätta arbetet.

Takstolarna ligger i bakgrunden och lägger sig som en våt filt över allt annat som man vill eller måste hinna med att göra. Jag är inne på den sjunde av åtta takstolar, så om jag jobbar på så hinner jag klart under helgen, men mer troligt under nästa vecka. Sågningen kräver total fokus och det gäller verkligen att låta sågen arbeta utan att man pressar på för hårt i början av varje snitt, speciellt de klyvande snitten som har en tendens att både vara psykiskt och fysiskt jobbiga att utföra. Ofta måste man klämma in en kil för att inte fastna med sågen. Att arbeta med stämjärn är heller inte så enkelt när träfibrerna går åt fel håll samtidigt som det inte går att mejsla åt motsatta håll. När jag är klar med takstolarna kommer nästa moment i bygget. Måtte det inte vara så tålamodsprövande som detta!

9 september, 2023
Finsnickeri, Orangeri

Skyndar långsamt

Jag kan ju inte ge upp nu och bygga takstolarna på vanligt vis. Det skulle ju se konstigt ut med olika design på dem. Det tar otroligt mycket längre tid att bygga takstolarna med slitsfogar och bara handverktyg. Men nu har jag en massa japanska stämjärn, sågar och hyvlar, och använder jag dem inte nu, så kommer jag nog aldrig få användning för dem. Jag har alltid velat bli bättre på finsnickeri, och nu har jag chansen att träna utan att det är en katastrof om inte allt blir helt perfekt. Det svåraste är att såga rakt, men jag börjar få kläm på det. Det gäller bara att ta det lugnt och fokusera på det man håller på med. Fingrarna har lätt för att hamna fel när man börjar bli lite nonchalant. Senast jag sågade mig i fingret var när jag var sju år och skulle testa min timmersåg som förmodligen stod högt på önskelistan över verktyg. Idag har jag ”nuddat” sågen vid ett flertal tillfällen och bara Don Ramon i El Chavo del ocho har haft fler plåster på fingrarna. Förra helgen gjorde jag klart en takstol, och under veckan har jag lyckats tillverka en till. Idag blev jag klar med min tredje takstol. Jag ska tillverka totalt 8 stycken takstolar, så jag har fått ändra min mentala inställning till att bli klar och skifta mot att det istället är mental träning och övning i finsnickeri.