Category Archives: Fotografering

Tämligen lugnt

Idag har jag inte gjort många knop. Jag körde en stund uppe på RC-banan för att sedan klyva lite ved, och därefter har lite tråkigt. Så pass tråkigt att jag tog fram kameran för att hitta lite motiv ute i trädgården. Det var väl inget som direkt talade till mig, men en och annan närbild på blommor lyckades jag fånga på bild.

Eftersom det är ganska regntungt satte jag mig en stund uppe i HQ för att måla en kaross. Det märks att det var ett tag sedan jag målade. Jag gjorde ett flertal missar, men efter några körningar kommer det nog inte märkas.

Mer att göra än att skriva

Just nu hinner jag inte skriva så mycket, utan det får bli lite spridda skurar som vädret. Trädgården sköter sig mer eller mindre själv, men det finns mycket annat att göra också. Det ska bli skönt med semester och kunna “slösa” lite med tiden och bara kunna peta sig i näsan utan att behöva ha dåligt samvete. Jag kan i alla fall konstatera att just nu är det en härlig tid! Tänk om man hade mer av den!

Jag har fått lite tid att ägna mig åt Björknäs Ring – RC-banan, igen. Och jag har hunnit köra två gången efter invigningen. Det är fortfarande en hel del kvar att göra för att banan ska bli optimal, men det går ändå att köra på den. Jag är lite kluven beträffande skicket på banan. Antingen så gör man i ordning den så pass bra att den går att köra fort på utan att man välter, eller så låter man den vara som den är, och bjuds på en utmaning. Jag skulle önska att vildsvinen höll sig borta och inte bökade upp en massa gropar i alla fall. Min fru tycker att jag ska dra ett staket runt, och det kanske ligger någonting i det. När jag ändå höll på mer RC-banan passade jag på att rensa longervolten på ogräs och jämna till efter svingen som bökat även där. Fyrhjulingen som fått stå tillbaka den sista tiden fick sig en ordentlig tvätt och genomgång med tändstiftsbyte, vätskepåfyllning och filterbyten.

Idag har jag förutom att köra en sväng uppe vid RC-banan tillverkat en anordning som clematisen i slottsparken kan klättra på. Efter att ha hämtat fem mindre tallar från skogen och avbarkat dem använde jag ässjan gör att bränna och göra dem tåliga mot röta och väder. Vlad Dracula skulle älska vår trädgård med alla pålar som sticker upp här och var!

Nu är det två veckor kvar till semestern, och jag tror inte att det kommer bli långtråkigt, även om det kan vara bra för kreativiteten!

Kimrök, kitt och pill.

Idag har jag i princip bara hållit på med att få takfönsterna på orangeriet på plats förutom att jag tagit ut pelarognerna, rotsellerin och kronärtskockorna på solträning. Mitt som jag står där och knådar in kimrök i kittet för att få det svart istället för vitt så kommer jag på var jag ska kalla orangeriet för. Lilla Marocko får det nog bli!

Jag har fått klura lite på hur jag skulle gå tillväga för att dreva alla fönster och sedan sätta dit lister när man inte har någonstans att stå. Ett alternativ var att använda Lastman, men ett bord och två trappstegar gjorde att jag kunde ta ett fönster i taget, fram till det sista fönstret som överlägset tog längst tid. Jag tor att jag höll på lite över två timmar att få det på plats.

Jag har valt att klämma kittet mellan fönsterlisten och fönstret för att det inte ska synas så mycket kitt från insidan få jag inte har någon kittfals. Det var ingenting som jag tänkte på när jag sågade i höstas. Jag hade förvisso tänkt använda gummilister precis som jag gjort uppe i Lilla Spanien, men jag kom på andra tankar vid något tillfälle.

Under arbetets gång fick jag avbryta och hjälpa till med att flytta ankungar ut i den mobila hönsgården. Nu visade det sig att ankmamman inte tyckte det var en bra idé så de fick flytta tillbaka in i ankhuset. Det sista fönstret var lite knepigt att få på plats. Det är ganska trångt, och jag fick lirka in fönstret från sidan, vilket kändes lite riskabelt. Först hade jag tänkt be om hjälp, men istället spikade jag fast några ribbor i öppningen så att fönstret inte skulle trilla igenom. Jag fick plocka bort vindskivan och göra jobbet från tre olika håll. Det var upp och ner för stegen, men till slut var allt klart. Nu börjar det bli fason på gården. Nu saknas det bara ett gårdskök, ett renoverat badrum och en pensionärskuvös!

Hälften kvar

I fredags hann jag börja få de första fem fönsterna i orangeriet på plats. Med lindrev mellan springorna hoppas jag på att det blir bra isolerat och att det kommer hålla byggnadens livslängd. Jag insåg ganska snabbt att den rulle med lindrev jag köpt inte kommer att räck till mer än kanske 7-8 fönster, så planen var att köpa mer på lördagen. Det är lite synd att kassetterna inte varit helt gastäta, det blir kondens och imma på insidan mellan de två rutorna. Förhoppningsvis kommer man inte se så mycket av det. Jag tänker, om luft kan komma in, så kan den väl komma ut, och då borde fuktigheten minska över tid. Vi får se.

Vid ett svag tillfälle lovade jag bort mig på lördagen att hjälpa till med att montera ner ett tegeltak tillsammans med “nockpannemannen” som jag stiftat bekantskap med i förra veckan. Jag tänkte att jag eventuellt skulle kunna lära mig någonting, och det gjorde jag faktisk. “Kling” är bra och “kloff” är dåligt. Ett tak som vetter mot söder är oftast i bättre skick än ett som vetter not norr. Handskar slits fort när man hanterar tegelpannor och om takpannorna bränts i för låg temperatur så vittrar de sönder. JAg har lärt mig att stapla pannor, och insett att det är ganska slitsamt arbete. Nu har jag lärt mig så pass mycket att jag inte behöver riva fler tak på ett tag.

Efter förmiddagens hårda arbetspass åkte jag och införskaffade mer lindrev. Jag fick ytterligare 7 fönster på plats innan det blev dags för årets första grillning. Det blev rosépeppar-marinerad flankstek, grillar spetspaprika och zucchini tillsammans med en egen komponerad potatissallad samt en yoghurtsås.

Idag skulle det regna så jag har ägnat mig åt andra saker än orangeriet. Först gick jag runt och inspekterade lite i trädgården och gick sedan en sväng upp i pelargonrummet för att ge vatten och se till så att allt var i sin ordning. Jag kunde konstatera att pelargonerna trivs. De trivs så pass bra att de börjat sätta blomstänglar. I nästa vecka ska jag nog skola in lite plantor för utelivet. Efter mitt besök uppe i pelargonrummet flyttade jag vatten från huvudtankarna till reservtankarna så att det kan fyllas på med mer vatten när det kommer. Just idag blev det inget vatten från ovan.

Eftersom jag lovat mig själv att jag skulle plantera ut potatisen som stått i växthuset, luftade jag Grävis och vände ner den gödsel som jag kört till potatislandet under hösten. Det är en ganska kompakt lerjord, men om jag upprepar behandlingen även i höst, kommer jorden att bli perfekt. Jag passade på att schakta en bättre väg till den nedre lotten uppe på odlingsplantån så att det blir lättare att köra dit med skottkärra. Jag grävde en smal gång mellan de två odlingsraderna så att det blir lättare att underhålla. Jag hade tänkt att jag skulle odla rotselleri i den ena raden och potatis i den andra. I år blir det bara en rad med potatis. Det blev en ganska mager skörd förra året som gick att långtidsförvara, så i år satsar jag istället på sommarpotatis. Potatisodlingen täckte jag med överblivet hö.

Eftersom förra årets vitlök sjunger på sista versen tog jag hand om det som gick, och det som hade börjat gro tyckte jag var synd att kasta, så jag tryckte ner så många som fick plats uppe vid odlingsterrassens minsta bädd och resten strösslade jag ut i en kruka på altanen. För att inte av misstag så några solrosor märkte jag upp krukan. Man kanske kan använda blasten till matlagning under sommaren, om det nu kommer upp någonting.

Nu ska jag ta det lite lugnt och vila upp muskler och ben under de få dagar som man ska förvärvsarbeta under nästkommande vecka. Sena drar det igång igen.

Taket nästan helt klart

Idag har jag varit aktiv igen, och nu är nästan hela taket klart. Det saknar några detaljer, men det mesta är i alla fall gjort. Igår spikade jag fast bärläkten. Mycket mer hann jag inte med.

På förmiddagen gick jag först runt i trädgården för att inspektera. Vitlöken har kommit upp ordentligt genom täckningen av hö och sparrisen har börjat kika fram. Det är dags att plantera potatisen som jag förodlat inne i växthuset. Jag hann inte vända jorden idag så det får bli till helgen istället. Jag toro inte att potatisen mår dåligt av att ha det varmt och gott några dagar till. Lilla Spanien har blivit så pass varmt om dagarna så att vi har fått sätta in nätdörrar för att få ner temperaturen till en behaglig temperatur för hönsen. De ska snart flyttas ner till hönshuset igen.

Innan jag började tvätta pannorna för andra takhalvan sågade jag till och målade vindskivorna. När jag högtryckstvättat alla takpannor som jag ämnade använda för takläggningen monterade jag fast nockbrädan och lade sedan raskt alla pannor på plats. Jag tor att jag hann lägga alla pannor inom en timmes tid. Nockpannorna spikades på plats och sedan kändes taket genast mycket färdigare.

Efter takläggningen gav jag mig i kast med att borsta och måla den andra gaveln innan det var dags att montera upp vindskivorna. Lastman fungerar utmärkt som plattform för att komma lite högre upp och jobba. Grannen vid dammen kom lagom förbi för att hjälpa till med att hålla upp vindskivorna när de skulle spikas på plats. När sedan vindskive-plåten kom på plats var dagens planerade arbete avslutat och allt ser jättebra ut om man inte skrutinerar bygget allt för mycket. Jag är i alla fall nöjd såhär långt.

Omplantering och kalkvatten

Den här veckan har mest präglats av omplanteringsarbete och andra småsaker som inte kan påstås vara något utöver det vanliga. Alla 50 kronärtskockor har hittat till större krukor, och nu börjar det bli lite strid om bänkytor uppe i pelargonrummet. Jag har planterat om drygt hälften av alla röda pelargoner. De vita verkar klara sig ett tag till, och resterande röda kan vänta lite till innan det är dags för omplantering. Egentligen var det inte nödvändigt att plantera om pelargonerna riktigt ännu, men det är skönt att ligga lite före. De chiliplantor som jag beskurit har sakta börjat återhämta sig och skjuter nya skott. Groavdelningen har krympt ner till en värmematta och det kommer nog bli så att jag kan plocka bort den sista i veckan som kommer. Då finns det fullt utrymme till alla plantor som behöver en större kruka.

Idag plockade jag fram dunken med kalkvatten som jag grundade muren till orangeriet med. Kalkvattnet gör så att kalken som ska målas fastnar bättre i underlaget. Det är något kemiskt som händer som jag inte riktigt har koll på. Jag vet bara att om man grundar och avslutar med kalkvatten så håller det bättre. Jag har provat både utan och med och det senare är helt klart att föredra. Kalkvattnet är busenkelt att laga. Man häller släckt kalk i en dunk med vatten och skakar om. Sedan får blandningen stå tills den har sedimenterat, minst ett dygn, och därefter tar man det klara vattnet, som inte är så lätt att inte röra upp när man häller från dunken, och penslar på underlaget.

Nu har jag efter lite peppning fortsatt med skapandet av en fotobok. Det som återstår nu är att skriva lite väl valda ord på varje sida och sedan skicka iväg för tillverkning. VI får se om det blir någon tid över i helgen åt att skriva några sidor, eller om det dyker upp annat som drar mer i min vilja.

Inte så mycket att göra

Dagen började ganska trögt utan inplanerade göromål. Kanske man skulle i alla fall sätta in rutan i glashuset som varit trasigt sedan i somras? Det gick förvånansvärt enkelt. Efter det rullade dagen på med en fotosession uppe bland hönsen och sedan lite omplantering av de aubergineplantor som vuxit rejält på bara två dygn.

Efter att jag suttit en stund och kollat igenom de bilder jag fotograferat under dagen fastnade jag för en med hönan som gömmer huvudet under vingen för att komma åt och putsa. Efter det kände jag att jag inte hade så mycket mer att ta tag i och började bli lite rastlös när min fru kom som räddaren i nöden och föreslog att jag skulle köra bort lite hö-boss som räfsats ihop utanför hagarna. När jag ändå skitade ner Grimar passade jag på att rensa vid hönäten utanför ankhuset och inne i maskinhallen vid hö-hörnan, samt lite granrester utanför stallet. Jag körde totalt tre lass upp till gropen där jag tänkt blanda till en näringsrik kompastjord av det jag samlat ihop det senaste året av jord, gödsel och annat organiskt material.

Vid fyra gick jag in och satte mig i soffan och kunde konstatera att det fortfarande skulle vara ljust drygt en timme till. Varför inte ta en sväng med Silver!? Nu är ju vägarna relativt snö- och isfria. Jag behöver ju inte ta i så att jag får blodsmak i munnen, bara sådär lagom – så att det känns som att man gjort något.

Dripp dropp!

Idag smälter snön och våren börjar knacka på. Dessvärre är det nog så att det bara är tillfälligt. För en gångs skull är vädret väl synkat med helgen. Jag gick upp till bikuporna för att ta hand om höstens katastrof då alla bin dog på grund av ett missförstånd. I och med att vi inte skattat någon honung trodde jag att de skulle klara sig på den honung som de samlat in under sommaren, men tydligen var inte detta tillräckligt. Förhoppningsvis kan jag göra bättre ifrån mig i år. Hönsen blev i alla fall glada åt lite frysmat. Just nu håller jag på att ta hand om vaxkakorna som smälts ner, silats och sakta svalna, för att senare kunna användas till något vettigt. Bina ska inte ha offrat sina liv i onödan.

Efter att jag tagit in hö och rensat bikupan tog jag en sväng med drönaren och gick runt med kameran för att försöka få några bra bilder.

Senaste blåsvädret hade fällt en av våra enar uppe där jag rensade bort slånbärsbuskar förra året. Det är synd att inte ta hand om virket som kan bli både det ena och det andra efter lite bearbetning.

Imorgon ska jag eventuellt hjälpa grannen vid dammen med att rensa undan lite slånbärsbuskar. Det är bäst att passa på när det är bra väder.

Lyckad drönardag

Jag hann ladda alla batterier och göra en testflygning och kontrollera om den nya motordödaren fungerade innan den första personen i skaran av min uppdragsgivare anlände. Klockan 13:30 var hela delegationen samlad och 14:00 kunde vi göra den första provflygningen. Totalt gjorde vi tre flygningar innan ljuset gled oss ur händerna och kylan bestämde att vi skulle fortsätta en annan dag. Jag är nöjd över att allt som jag skulle leverera fungerade som jag tänkt mig.

Imorgon kanske jag hinner börja med sådden uppe i Pelargonrummet. Nu ska jag dock njuta av en lyckad insats och fundera över vad som ytterligare går att förbättra.

Första veckan på året avklarad

Det är fruktansvärt kallt att arbeta ute just nu – tycker jag i alla fall! Temperaturen till trots gick jag ut på en liten fotosafari innan jag gav mig i kast med att utföra lite lättare arbete. De skyltar jag fått från min fru att pryda vedsektionerna så att man vet var man ska ta ifrån behövde någon form av hållare. Med lite avklippta bitar från armeringsnät som jag sparat från tidigare projekt bockade jag till några profiler som jag kunde pressa in i överblivna träbitar som sedan kunde fästas på skyltarna med skruv. Nu kan jag flytta skyltarna i takt med att sektionerna av ved i lagret töms och fylls på samtidigt som vem som helst kan hämta ved där det är som torrast.

I vanlig ordning så tenderar problem att uppstå när det är som mest olämpligt. Den här gången var det en punktering på fyrhjulingen som behövde åtgärdas. Det är inte lätt att vid minus 15 grader att försöka plugga igen hålet i däcket, men efter en stunds svärande och kämpande var ändå lagningen på plats och jag kunde fylla i luft. Det börjar bli dags att byta däck så mönstret nästan helt är utslitet.

Det brukar aldrig vara goda nyheter när man får ett telefonsamtal från sin fru som befinner sig på gården. Jag hade precis kommit in efter att ha tömt gödselkärrorna för att inte ha några fler förpliktelser utomhus och börjat förbereda ledighetens sista måltid när det ringde. “Du måste komma ner och hjälpa. Två av stolparna i hagen är uppätna och en av eltrådarna har gått av!” Det var bara att ta på sig värmevästen, täckjackan, handskarna, mössan och arbetsbyxorna igen för att utföra vad som förhoppningsvis blir dagens sista goda gärning.

Det kostar på ibland att leva den romantiska drömmen ute på landet! Men vad skulle man annars ägna sig åt? Gå på restaurang, klaga över den dåliga plogningen och äta chips framför teven?