Category Archives: Lilla Stonehenge

Ban- och trädgårdsarbete

Gårdagen ägnades lite tid åt att förbereda banan för de nya bilarna. Alla gropar avlägsnades från vatten genom att först pumpa bort det som gick att ta med pump, sedan använde jag spade för att få bort det som inte pumpen klarade av, och slutligen sopade jag ut det sista för att låta solen ta hand om resten.

De gamla RC-bilarna rengjordes och fick en hyllplats uppe i HQ. De kommer fortfarande att användas av gäståkare och i de fall då de nya bilarna väntar på reservdelar samtidigt som vi vill köra.

Ett bröd hanns med att bakas samtidigt som huvudfokus låg på RC-bilar och banan.

På eftermiddagen var det då äntligen dags att köra de nybyggda bilarna. Det gick inte många varv förrän problemen uppstod. Först var det min frus bil där två stoppskruvar inte verkade ha varit åtdragna. Först vid bakdiffen och sedan vid fram.

Det är något speciellt med nya dämpare. Bilarna flöt fram som strykjärn på banan efter lite justeringar. Dessvärre växte hornen lite väl mycket på mig själv och det hela slutade med en söndertrasad bärarm på höger sida. Det blir lätt så när bilen flyger in i fasta hinder. – Som tur är så har svärfars bilbyggande sorgligt nog stannat av så jag kunde låna en bärarm från den bilen tills den nya dyker upp om några dagar.

På kvällen blev det potatissallad med ingredienser från vad trädgården för tillfället har att erbjuda på. Till det serverades en grillad köttbit där resterna blir till chilikött idag.

Idag spenderade jag lite tid åt att bygga bort lite farliga hinder som lätt kan knäcka en bärarm i för hög hastighet uppe vid RC-banan. Eftersom jag samlat på mig gamla en hel del gummidäck i den lite mindre dimensionen kunde jag snabbt få ihop tillräckligt med däck för att bygga några krockkuddar på utsatta ställen. Jag passade även på att förbättra räcket vid fiskedammen och ändrade lite på doseringen efter bron där man inte riktigt ser var man har bilen när man står uppe vid förarpodiet.

Efter banarbetet tog jag tag i lite sådant som legat på vänt. Jag körde bort grenar som jag kapade på förmiddagen för att underlätta gräsklippningen, bytte vatten i ankornas badbalja och planterade de sista buskarna nere vid Lilla Stonehenge. Nu är det inte mycket kvar innan det kan bli en lättskött och välvårdad liten kulle som bryter av framsidans gräsmatta.

Bland tistlar och ogräs

Efter ett par års negligering av baksidan på kullen vid Lilla Stonehenge och vi varit och fyllt hela bilen med växter och buskar som ska pryda den del av kullen som inte syns från vägen har jag rensat ogräs och bearbetat marken för att skapa de bästa förutsättningarna för ett lyckat resultat.

Igår gick jag fram med grepen för att kunna spara på kärleksörten och den höstaster som ändå etablerat sig mellan kirskål, revbsmörblomma och nässlor. Merparten av de tistlar som finns på kullen blå bolltistel som jag har drivit fram från frö. Idag fortsatte jag att rensa bort det sista med hjälp av Grävis. Det blev en hel skopa full med ogräs som kördes upp till “jordstationen” där förra årets jord precis har börjat leverera.

Det gick åt tre skopor jord för att jämna till och skapa ett 10 till 20 centimeter tjockt lager med mylla för de otåligt väntande plantorna.

Ett antal olika nävor och daggkåpa ska fungera som marktäckare. Mellan liljorna ska jag sprida ut fetknopp för att hålla borta ogräset. Fetknopp har vi mycket av uppe i “Slottsparken”, och den är i princip bara att strössla ut för att den ska rota och etablera sig. Längs gången upp planterades stäppsalvia och en marktäckande ros. Bredvid “omplaceringsstenen” efter att ha grävt en grop till en buske som jag inte kommer ihåg namnet på planterade jag ett träd som jag heller inte kommer ihåg namnet på. Imorgon ska jag trycka ner lite olika lökar i jorden. Dels sådana som jag grävt fram från tidigare plantering, men även sådana som egentligen skulle planterats i höstas, men av tidsbrist fått ligga i matkällaren. Dessvärre har inte alla lökar överlevt. – Det är väl så när man skaffar växter innan man har hunnit förbereda plats åt dem, eller är riktigt mentalt förberedd på förarbetet, eller när det råder obalans mellan planering och ork.

Vårstädning

Egentligen borde min energi vara på topp, men det är hela tiden småsaker som hindrar mig från att njuta och göra sådant som faller mig in under min lediga tid. Listan med stående punkter verkar aldrig ta slut. – Plocka ur diskmaskinerna, tömma kattlådan, mata hästarna, väga upp hö, plocka undan, dammsug, ta ut sopor, planera och laga mat, baka bröd och städa verkstan eller HQ försvinner lika fort som de dyker upp igen för att kunna vara en del av just min lista. Jag antar att det är en del av ansvaret att vara vuxen och kampen att försöka vara ikapp med livet som gör sig påmint. Rensa kylskåp, klippa rosenbuskar eller köra torrsopor till tippen fanns inte med i mitt avtal med vuxenlivet i alla fall.

Nu när alla buskar är trimmade, all oönskad växtlighet är tuktad och avlägsnad, finns det i alla fall ro till att skriva några rader om vad jag gjort de senaste två dagarna.

Igår bakade jag lite rostbröd och spenderade några timmar åt att flytta växter från Pelargonrummet till orangeriet. Sedan beskar jag rosen vid lilla Stonehenge och passade även på att räta upp stolparna så att de inte lutar på ett osymmetriskt sätt. Därefter avslutade jag nedre delen av stödmuren ner till eldningsgropen. Nu ser det lite bättre ut. Jag funderar på om jag ska fylla upp med jord och sätta en massa tulpanlökar där som kan komma upp och blomma till nästa år.

Idag har jag kört tre vändor till tippen med sopor. De första två var egna som inte tömts sedan förra hösten och den tredje var sonens ackumulerade berg. Det är lite skrämmande hur mycket förpackningsmaterial som används nu för tiden. Antingen är allt mycket känsligare för transport nu för tiden, eller så måste tillverkarna skydda sig mot transportörernas ovarsamma behandling.

Efter de dryga tre timmarna fanns det tid över till att plocka bort lite fläderbuskar och annan växtlighet som min fru pekat ut. Det går ganska fort att kapa, men det är en helt annan sak att sedan köra bort allt ris. Som tur är har vi en egen skog så jag slipper köra till tippen och trängas med alla andra som står och velar mellan “Energiåtervinning”, “Metall”, “Trä”, “Kompost”, “Trädgårdsavfall” och “Förpackningsmaterial”. -Åtminstone inte av den anledningen.

Sista stolpen

Under veckan har det varit lite trögt på projektfronten. Efter att ha använt hönsnät och stenar för att täppa igen det bottenlösa hålet kunde jag gjuta fast den sista stolpen till ängshagarna. Nu verkar det som att det kommer finnas en fortsättning på ängshagarna, men jag vill nog avsluta det jag påbörjat innan jag börjar dela av och förändra landskapet i dem. Min fru har inspirerats av någonting som går under namnet eller begreppet “Paddock Paradise”. Det går ut på att man skapar rum med gångar emellan och försöker stimulera hästens behov genom att den får gå för att ta sig från punkt A till punkt B, eller från hö till vatten. Om jag förstår saken så försöker man dela in hagen i olika rum med olika aktiviteter i varje. Vi får se hur det blir att kombinera estetik, praktik och behov med varandra. Jag är än så länge motvilligt positiv och ser det lite mer som en långsiktig plan. Nu vill jag i alla fall få en avgränsning och ett slut på detta långlivade ängshageprojekt.

Varje dag har jag oroligt inspekterat sparrisplantorna som haft en tuff vår. Speciellt den bakre raden där jag ett tag trodde att alla plantor dött. Idag kunde jag äntligen andas ut då den sista av mina 14 plantor visat livstecken genom att skjuta upp ett skott genom jorden. Igår plockade jag för första gången i år ihop en sallad av det som odlingarna för tillfället har att bjuda på. Tomaten som jag för tillfället följer blir synligt större varje dag, och nästan alla plantor har börjat utveckla tomater från de blommor som blommat ut. Krassen har börjat blomma sporadiskt och vissa rosor blommar för fullt.

Ett sista race

I morse kände jag att jag var ikapp med alla måsten och var ikapp med det mesta som legat och väntat på att få bli utfört. “Rosentipin” vid Lilla Stonehenge har länge behövt justeras, men jag har inte haft ro att göra något åt det. Idag tog jag fram en stege och lyckades justera så att den står hyfsat rakt. Jag kunde konstatera att rosen trivs och klättrar. Om inte vintern blir allt för hård så kommer den att växa hela vägen upp till toppen nästa år. Lavendeln och all timjan har tagit sig ordentligt och jag ser fram emot nästa års blomning. JA – det börjar arta sig. När min fru vaknade undrade hon vad jag planerat idag, och jag, dum som jag var sa att jag var klar med allt. Vad bra! Vi skulle behöva hägna in alla buskar på gräsmattan. Någon timme senare var 9 buskar skyddade från vintern och vårens knoppätande harar.

Efter min tunga uppgift gick jag upp till RC-banan och kikade runt lite. Jag passade på att ösa bort lite vattenpölar om ifall att vi skulle få tid och lust att köra senare på eftermiddagen. På vägen tillbaka kollade jag till rotsellerin, som i alla fall blivit knytnävsstora.

En sak på min lista har varit att undersöka varför en av belysningsstolparna på ridbanan inte vill lysa. Först var det väldigt svårt att öppna strömbrytardosan då en av skruvarna gick av när jag skulle skruva upp. Väl öppnad kunde jag ganska snart konstatera vad som var fel. Trots IP-klassning motsvarande utomhusbruk hade det krupit in fukt, men att döma av skruvplintarna var det lite mer än fukt som krupit in. Tillfälligt så har jag kopplat förbi brytaren, så nu lyser stolpen så fort man slår på huvudbrytaren. Det är dock sällan man inte vill tända alla fyra stolpar samtidigt så det är inget akut problem.

Sent på eftermiddagen frågade min fru om vi inte skulle köra lite RC-bil. Eftersom jag redan förberett banan tidigare under dagen så var jag inte sen att sätta batterier på laddning. Svågerns son som gärna kommer och övernattar lite då och då fick också köra lite. Man inser inte hur roligt det är förrän man står där och rattar bilen runt banan. Det är verkligen en lyx att ha en egen RC-bana, även om det är mycket jobb med underhåll och byggnationer.

Klart och friskt

Efter gårdagens tidsbrist med att få ner alla stolpar i marken uppe vid RC-banan gick det bättre idag. För att få liv i fyrhjulingen kopplade jag in ett extrabatteri som fick åka med i korgen framför styret. På en gård får man lösa en massa problem både långsiktigt och kortsiktigt. Tack och lov brukar de provisoriska lösningarna ersättas av mer permanenta och tillförlitliga. Jag fick låna en stolpdrivare av en som var på besök under hästhelgen. Den var ganska tung och jag var tvungen att ta till en liten trappstege för att inte knäcka ryggen. Väl placerad på stolpen går det ganska snabbt att få ner stolpen i det förborrade hålet.

Eftersom jag använde återanvänd tråd fick jag skarva ett flertal gånger. Efter ett tag lär man sig hur man ska få starka och snygga fogar som ledder ström mellan trådarna. Jag tillverkade några distanser för att hålla tråden borta från träd och ojämn mark. Man vill ju inte att tråden ska leda strömmen direkt ner i marken.

Efter alla mina “måsten” kunde jag ägna mig åt lite mer stimulerande uppgifter. Jag rensade bort lite ogräs vid Lilla Stonehenge och kunde konstatera att lavendeln tagit sig ordentlig och lockar fortfarande till sig en och annan humla. Nästa år ska jag ta ännu fler sticklingar och täta till alla tomrum så att det blir som ett hav.

På tre ställen uppe vid RC-banan ansamlas det vatten när det regnar. Det kanske jag ska göra någonting åt på sikt, men än så länge kan jag ta en spade och ösa bort vattnet. Det sista kan man sopa bort med en kvast. Jag hämtade två skopor lera från grannen som fortfarande har kvar schaktmassor från sitt garagebygge. Eftersom det regnat tidigare i helgen var det verkligen kletigt, och det gick nästan inte att forma med spade utan att det fastnade. Tungt var det i alla fall.

Nu är årets sista hästhelg över. Det är lika roligt att de kommer som det är skönt att de lämnar. Hushållet kanske inte riktigt är anpassat för att ta hand om 20 personer, även om det går. Diskmaskinerna har fått i ett och spisen och ugnarna har använts flitigt. Jag har bättrat på komposthögen med halm och gödsel och maskinhallen kan åter användas till att förvara skrymmande saker under tak.

Trampnarv och lavendel

Idag har nästan hela dagen gått åt till att göra fint i Lilla Stonehenge. Först befriade jag kärleksörten från allt ogräs, och sedan arbetade jag mig igenom hela kullen. Jag planterade jättevallmo och vit lavendel från egna sticklingar vid trappan och satte trampnarv mellan stenarna. För att få en lite tydligare avgränsning grävde jag ner två impregnerade brädor mellan rabatterna och tramstenarna. Trampnarven vill bli trampad på så jag får väl sätta upp en skylt att man ska undvika att gå på stenarna. Uppe på platån vid rosen och tallen planterade jag sticklingar av blå lavendel. Dedt var bara ett fåtal av de sticklingar som jag satte på prov som hade rotat sig. Nu vet jag att det är bäst att ta sticklingarna på våren/sommaren och plantera ut året efter för att få bästa resultat. Klätterrosen kommer att blomma rikligt redan i år som det ser ut. På höger sida av slingergånden planterade jag fem plantor av oktoberaster. Jag kommer successivt att få fason på kullen om jag bara har lite tålamod.

Jag hade vid något svagt tillfälle lovat att placera lite stenar och plantera lite buskar och ormbunkar uppe i slottsparken. Jag fick helt fria händer, så det fick bli enkelt. Det går alltid att göra om senare om man inte skulle vara nöjd. Den första biten va stentransporten kunde jag ta hjälp av Lastman, sedan fick jag ta hjälp av pirran sista biten in för att inte förstöra planteringarna.

Det börjar bli vattenbrist under växthuset, så jag fick pumpa vatten från dammen. Problemet är att det är ganska mycket växtlighet som kommer med från dammen så jag måste filtrera vattnet ner i tankarna. Jag har fått byta och rengöra filtret säkert 20 gånger. Som tur är så har jag flera filtersatser så det går hyfsat smidigt. Det tar bara lite tid.

Jag kunde inte låta bli att göra en verktygstavla till mina kära trädgårdsredskap. Tills vidare får de hänga inne i orangeriet. Då har jag koll på var de är!

Mulet och kallt

Om det var smygvår i förrgår så kändes det som smyghöst idag när jag fortsatte att vårstäda i trädgården. Det blev lite för varmt med dunjacka och för kallt med bara tjocktröja. Det var ändå uthärdligt och jag hann med en hel del trots alla avbrott för djurskötsel. Jag hittade två överblivna ägg som jag tog hand om innan det blir till skräp. Jag försökte spara violer och jag gick ganska sparsamt åt ogräset. Jag försökte ta alla rotogräs i första hand. Nere vid Lilla Stonehenge måste jag komma på en bra lösning på sluttningen där jag satte lite tulpaner förra året. Antingen blir det någon slags marktäckare, som gräs, eller något annat finurligt.

Klätterrosen uppe i Slottsparken har vuxit sig så pass mycket att den behöver något slags stöd. Jag tog två hagstolpar modell tjockare och fogade samman med fransk träskruv. Jag borrade lite hål och bankade i armeringsjärn i olika längder. Längre nertill och kortare upptill. Sedan fick Grävis byta om till Borris och skapa ett tillräckligt djupt hål där jag kunde få ner skapelsen som från mark mäter drygt tre meter.

Sent på eftermiddagen fick jag för mig att jag skulle jämna till gårdsplanen mellan maskinhallen och ladan där det blivit stora gropar som samlar vatten. Skopan kanske inte är den bästa att planera med, men flytläget på lyftaggregatet hjälper till att få det relativt jämnt. Nu får vi vänta några dagar innan vi kan börja köra Grimar, som har relativt smala hjul, och skulle skapa spår.

Skönhetsrådet får sammanträda

Idag färdigställde jag klätterställningen till den nyplanterade klätterrosen som enligt etiketten blir 5 meter hög. För några dagar sedan högg jag ner tre gängliga tallar och barkade av dem i väntan på att jag skulle komma på hur jag skulle konstruera monumentet. Idag kom jag på att jag kunde använda hästskor och rundjärn för att svetsa beslag till rosenpelaren. Allt tjärades från topp till tå med början i toppen när hela ställningen kunde ligga ner på marken. Efter lite besvär kunde jag få konstruktionen på plats och tjära in resten. Nu får vi se om rosen behagar att börja klättra, eller om det bara kommer att bli ett galet monument som förbipasserande kommer att ha åsikter om.

Det har regnat lite av och till så inspirationen över vad man ska göra har varit lite si så där. I förrgår rensade jag ut bikupan på de resterande yngel. och honungsmagasin som nu var tömda och smälte ner alla vaxkakor. Det blev inte speciellt mycket, men det kommer säkert till användning. Jag har redan märkt att bivax ger ganska bra grepp då det kletar fast i det mesta.

Igår tog jag, efter ett inspirerande telefonsamtal med K, 28 sticklingar vardera av de två olika sorternas lavendel vi har. Efter en sväng upp i pelargonrummet var 54 krukor fyllda med jord och vatten. Nu får vi se hur många av sticklingarna som överlever och kan placeras ut på årets fokuspunkt – Lilla Stonhengen.

Trädgårdsmästeri

I dagarna två har jag ägnat mig åt att rensa och plantera i Lilla Stonehenge. Den lilla blomsterängen blev inget av. Det blev bara en massa ogräs och några enstaka ängsblommor. Jag antar att jag skulle rensat bort allt ogräs till förmån för ängsblommorna, men oerfaren som jag är har jag svårt att skilja på ogräs och sådd. Tre skottkärror med ogräs har jag kört till hönsen och två mjölkkärror med plantor har jag kört från bilen till odlingen. Fyra havtorn av sorten Julia och Romeo, fjorton plantor gånger tre av olika sorters timjan, en handfull kärleksört, ett tiotal rysk martorn, några rosenstav, anisisop, en ros, en smultronschersmin och några andra perenner som jag inte kommer ihåg namnet på har hittat ner i kullens jord och i dess närhet. Nu hoppas jag på att det ska se mer ordnat och genomtänkt ut.

Jag får ge mig till tåls innan timjan täcker marken och allt har etablerat sig ordentligt, precis som med mognaden av alla grönsakerna men sått och planterat. Nu äntligen har tomaterna börjat rodna. Jag har redan börjat tjuva lite lök, morötter och potatis. Igår var jag tvungen att hämta in en vitlök också. Mums!