Category Archives: Gårdsterapi

Nytt hydraulblock

Idag har jag bytt hydraulblock till Grävis. Jag har försökt med att byta packningar för att få drivningen på banden att klara av lite mer än plan mark. Bitvis har jag fått dra mig fram med skopan som i och för sig är en rolig utmaning, men när man ska ta sig fram och snabbt vill ha ett grävarbete utfört är det bättre om den fungerar som den ska. Efter att ha letat igenom hela internet efter reservdelar och såg priserna på nya ventiler som skulle passa insåg jag att det var bättre att byta hela ventilpaketet. När väl alla slangar var uppmärkta, bortskrivande och tillbakasatta insåg jag att skopan och armen rörde sig i motsatta riktningar från tidigare. Först började jag flytta runt slangarna, men efter att ha tagit en funderare insåg jag att det gick att vrida reglagen 180 grader efter att ha lossat på några skruvar. Det hann bli rejält grisigt med hydraulolja innan jag var klar med operationen. Efter att ha konstaterat att bandens drivning och alla reglage gick åt rätt håll lärde jag mig att hastigheten på höjningen och sänkningen av armen gick att reglera. Det lärde jag mig den hårda och grisiga vägen efter att i onödan lossat ena hydraulslangen innan jag förstod vad den konstiga klumpen till returoljan hade för funktion. Nu funkar grävis som man kan förvänta sig och fick äran att med nya ventiler gräva en grop till en ros.

Nu är jag klar med alla stolpar till svinstaketet. Det saknas bara att skruva fast isolatorer och dragning av tråd. Mitt under arbetet överöstes jag av en skur som kom lika hastigt som den försvann.

Dammplasten har trimmats och alla växter plus en nykomling som vi fick av dotterns svärföräldrar som var på besök igår. Nu får dammen betraktas som klar med utrymme för ständiga förbättringar i framtiden. Pumpen går och vattnet filtreras och renas sakteliga.

Värmebölja

Det har varit varmt den senaste veckan, och jag har inte riktigt hunnit med att uppdatera bloggen. Referenspaprikan har ökat i storlek cirka 4 gånger sedan jag uppmärksammade den första gången. Jag har tappat räkningen på hur många paprikor och tomater som bildats, men det är en hel del. Gurkan har börjat få frukter, så det finns hopp om att det blir en lyckad odlingssäsong. Chiliplantorna har redan börjat leverera hetta till köket och pelargonerna fungerar som fluorescerande ögonmagneter när man kommer upp till huset.

De svenska jordgubbarna har börjat mogna, liksom körsbärstomaterna. Fänkålen och rotsellerin växer till sig liksom potatisblasten. Till och med purjolöken har visat tecken på att bli lite mer krallig. I Slottsparken växer sig pumporna och de växter som planterades för ett tag sedan har börjat etablera sig. Broccolin och brysselkålen verkar ha klarat sig från angrepp.

Just nu trivs jag med att gå runt och bara titta, men det finns fler måsten och bör som står på dagordningen. Jag får överlåta njutningen till dotterns katter när jag inte har tid att förundras över vad jag odlat fram.

Förra helgen var det dags att hjälpa grannen med årets bärgning av hö. Det var säkert över 30 grader och det var minst sagt svettigt. Vi fick ihop 799 balar som kommer räcka vinterns utfodring av alla får.

Jag gjorde en liten bur till alla kottar som annars härjar vilt nere i Konungarnas dal och stör ordningen i odlingslådor och på marken. Jag tog lite rester från nätet som används till höns- och ankgården. Kottarna doppade i stearin får sedan hjälpa oss att tända kaminen i huset när det blir kallt igen.

Jag har börjat göra iordning RC-banan som är i stort behov av reparation och upprustning. Nu har jag ägnat tre kvällar åt att klippa, kratta, gräva och jämna till. Det känns lite hopplöst när svinen bökar till det. Vissa delar av banan räcker det med om jag krattar, medan andra behöver mer handpåläggning. Min fru föreslog att jag skulle hägna in banan, men det kräver en hel del jobb. Kanske det inte är så dumt med tanke på att jag varje år verkar få lägga ner mer tid på att göra iordning efter svinen än vad det skulle ta i anspråk att hägna in. Vi får se hur jag gör. Imorgon hoppas jag på att kunna slutföra så att jag kan köra lite när jag inte har något annat att göra.

Ogräs och stolpar

Idag har jag fått en hel del saker gjorda. E hittade en outnyttjad odlingsyta som behövde fyllas med jord, så jag började dagen med lättare kroppsarbete som bestod av att köra några kärror jord till odlingsplatsen. Därefter gick jag loss med ogräsjärnet överallt där det fanns något att bekämpa. Slottsparken börjar se riktigt fin ut även om det skulle behövas lite marktäckare. Jag var tvungen att spärra av ingången för att hålla undan gäss och ankor som förmodligen skulle välja det enda gröna som var kvar i parken, och då inte längre något ogräs att mätta magen med. Hälften av chiliplantorna hamnade i större krukor, nu behöver jag införskaffa 10 stycken större krukor för att ta hand om resten.

Potatisen passade jag på att kupa samtidigt som jag gick fram och plockade ogräs. När trädgårdsarbetet var avklarat åkte jag upp i skogen för att spetta och sätta upp de sista stolparna. Det blev totalt 10 stycken. Då marken är full av sten är det svårt att göra hål där stolpen går ner i lod. Ja tog några stolpar och gjorde kilar som jag sedan kunde slå ner och få stolparna hyfsat raka.

Avslutningsvis tänkte jag testa jordborren för att underlätta stolparbetet där det är hyfsat plant och stenfritt. Dessvärre slutade det med att jag körde fast och var tvungen att avbryta arbetet ogjort. Jag spenderade över en timme på att försöka få loss eländet som kilat fast i någon sten och kommer varken upp eller ner. Jag kommer att få gräva loss den med skopa. Jag har försök med spett, slägga, rörtång och kofot, men man ska ju ha något att göra näste vecka också.

Lugnt och lagom blött

Nu har de första pelargonerna börjat öppna sina blomknoppar! Det verkar bli en intensivt röd färg. I veckan har jag mest gått runt och skrotat utöver att jag smitt och tillverkat ett ogräsjärn för att underlätta arbetet med ogräsbekämpningen i rabatter och odlingsbänkar. Dottern och frun har tagit sig an slottsparken. Idag hjälpte jag till med att forsla några större stenar med hjälp av grävis in i en av rabatterna. Det ser ut att kunna bli fint när alla växter och plantor får etablera sig.

Imorgon blir det trädgårdsbesök av K, men jag vet inte riktigt vad som kommer att stå på dagordningen. Kanske vi bara går runt och filosoferar. Senare på dagen kommer S och E på besök.

Om någon ser mig nu….

Den senaste veckan och helgen har framskridit ganska lugnt utan några större projekt i görningen. En och annan stolpe har slagits ner i marken för att utöka svinstaketet, men i övrigt har det mest handlat om förvaltning och gradvisa förbättringar i odlingslandskapet. Efter att jag klippt ängen för andra gången i år så bestämde jag mig för att samla ihop lite täckmaterial till Lilla Spanien för att behålla fukten i jorden och samtidigt mota bort ogräset. När jag stod där ute på ängen och krattade tänkte jag på hur komiskt det måste sett ut med någon som ur sitt sammanhang ser ut att att vara en riktig pedant.

Efter att ha städat verkstan, HQ och Pelargonrummet fick jag ett plötsligt sug att smida en handgrep som ska matcha planteringsspade som min son bankat fram i smedjan. Nu väntar jag på att densamma ska tillverka några handtag i något vackert träslag.

Jag har försökt få lite styr på odlingsterrassen genom att avdela de olika sektioner med granbarksborreangripet trä. Nu vet jag var jag kan sätta fötterna när jag sliter upp kvickrot, kirskål och annat ogräs.

Sparrisplantorna har satts i djupare krukor och kantar numera växthuset. Jag var tvungen att tillverka några längre stöd i ståltråd för att hålla plantorna upprätta. Jag vet inte om det beror på att de haft brist på ljus, eller om de är så ”flimsiga”. De är i alla fall bra indikatorer på om det blåser ute.

Pelargonerna har äntligen börjat få blomknoppar! Det blir spännande att se om mödan varit värd. Dillen har börjat titta upp och jordgubbsplantorna har börjat reva sig. Paprikorna blir fler och större. Chilin och tomaterna bjuder dagligen på nya frukter. Buskkrassen och slingerkrassen har fått individuella krukor och är placerade i växthuset. Nu återstår endast några fåtal o-grodda exemplar som är de sista gästerna för säsongen uppe i Pelargonrummet.

Blott två stolpar

Jag tycker alltid att det blir så fult och sladdrigt när man försöker skydda sina kålplantor. Förra året satte jag bågar över odlingslådorna och försökte med klämmor och stenar på snits på fiberduken. Nu gör jag ett försök med att sätta två handtag i vardera ände av lådorna så att jag kan knyta fast duken ordentligt. Dessvärre räckte inte fiberduken till de två lådorna som ivrigt hjälper brysselkål och broccoli att växa. Jag får införskaffa en rulle under veckan så att jag hinner mota bort kålfjärilen. Broccolin är i alla fall räddad! Det blev plantering av lite pumpor och zucchini på de tomma ytor jag har kvar.

Det var dödfött att försöka använda spett för att försöka få ner stolpar till svinstaketet uppe i skogen. Redan första stöten med spettet träffade jag på en sten. Jag fick ta fram Grävis för att få ner den första stolpen. Nu sätter jag lite kraftigare stolpar vid varje riktningsändring på sträckningen för att orka hålla upp tre spända ståltrådar. Nu är de första två stolparna till första benet på sträckningen nergrävda och nu återstår att försöka hitta någonstans längs den tänkta staketlinjen ett stenfritt parti där jag kan driva ner de lite klenare stolparna. I och med att jag har kraftigare stolpar i ”hörnorna” behöver jag inte sätta stolparna så tätt som jag annars skulle behöva göra.

Uppförsbacke

Jag hann inte riktigt så långt jag hade hoppats, men jag hann med en hel del i alla fall. Först behövde verkstan befrias från de senaste projektens överblivna pinaler och kvarglömda verktyg. Det var en fröjd att damma av hela verkstan med tryckluft, sopborste och dammsugare. Jag kar väl en längre tid haft ”Städa verkstan” uppskriven på min att-göra-lista, men idag skulle mina föräldrar komma på besök för första gången på två år, och man vill ju inte framstå som värsta slarvpellen när något så sällsynt händer. Efter arbetet i verkstan fortsatte jag med att täcka igen diket upp till växthuset för att kunna återställa det jag grävt upp. Jag kom halvvägs innan jag såg min far i ögonvrån. Jag hade en dryg timmes rundvandring för att visa alla nyheter sedan sist. Därefter blev det fika och överlämnande av tomatkonserver, ägg, kalkonbröst och fiskeutrustning. Fiskeutrustningen ska till Finland och vänta på mig där då jag besöker senare i sommar.

Efter besöket fortsatte jag med att täcka igen diket med efterföljande tillplattning och utjämning av vägen upp till Lilla Spanien med 0-32.

49 meter – nu vänder det

Idag har jag fått ner vattenledningar, elkabel och nätverkskabel i diket. Jag passade på att sätta in en nätverkskabel när jag ändå var i farten. På så sätt kan jag sätta in en accesspunkt för det trådlösa nätverket uppe i stora växthuset som ligger strategiskt bra för att ge nätverk till baksidan av huset. Jag hade ångrat mig om jag inte gjorde så. Kabelröret räckte nästan hela vägen. Jag hade räknat med 50 meter, men den extra metern för att dra el till brunnen gjorde att jag var två meter kort på material. Jag hade tänkt att sätta pumpen i brunnen. Nej! Det är inte jag som grävt sönder betongröret – det var så! Imorgon blir det täckning av diket samt inkoppling av eluttag, kranar och pump.

Kabeldike och kuvöshuva

I tisdags var jag tvungen att bygga en ny högre kupa till kuvösen ute i växthuset. Tomatplantorna nådde taket och började växa krokigt för att få plats. Det tog hela kvällen i anspråk, men det känns skönt att växterna man odlat fram har det bra, även om det innebär att jag får stå på stege när jag vattnar. Om några veckor kan de planteras på avsedd plats. Jag är tvungen att vattna i både växthus och Pelargonrummet dagligen, så det är lätt att känna stressen när man inte riktigt har tid. Jag brukar ta vattningen uppe i Pelargonrummet på morgonen innan jag åker till jobbet, och vattningen i Växthuset på kvällen då temperaturen hunnit stiga under dagen.

Resten av veckan har jag grävt ett dike på vatten och el upp till växthuset och odlingsterrassen. Nu har jag kommit fram till hönshuset där jag ska ta elen ifrån. Jag passar på att sätta upp en tappkran för regnvatten även vid hönshuset för att underlätta djurhållningen. Det är cirka 50 meter dike som ska grävas, och nu har jag bara de sista metrarna kvar fred till brunnen där alla vattenledningar ska gå ihop. Tanken är att jag ska kunna tömma på vatten inför vintern som brukar komma varje år. Jag hoppas på att kunna bli klar med vatten och el under helgen. Sedan kan jag börja koncentrera mig på att få de sista listerna på plats uppe i Lilla Spanien så att det inte försvinner allt för mycket värme under nätterna. Automatbevattning och ventilationen kan vänta tills det är dags för utplantering av alla paprikaplantor. Eventuellt blir det lite sättning av lökar nere i gropen också. Allt hänger på hur smidigt det går med att gräva den sista biten och lägga ner kabel och slang i marken.

Ännu mera sten

Idag har jag i princip bara grävt upp sten och blandat sand med lerjord. Nu har jag två platåer med förberedd mark till potatis, morötter, rotselleri och pumpor. Den övre platån har hälften jordblandad sand och andra hälften sandblandad lerjord. Det slumpade sig så då det verkar ligga sand och rullsten i en fåra. Om det är förra ägaren som dumpat material där, eller om det legat där naturligt är för mig ovisst. Den nedre delen är en typisk ”potatisåkerjord”. Jag har om vart annat grävt och plockat ut sten som får kanta odlingen. Fler stenar lär det bli. I år hinner jag inte förbereda mer mark till årets odlingar, men det kommer säkert att utökas med terrasser på andra sidan vedboden. Jag känner mig mer och mer komfortabel med ”Grävis”, som kan göra underverk när man väl lär sig att hantera den.