Category Archives: Gårdsterapi

Tre månader till Julafton

Så var ett evighetsgöra ur världen i alla fall. Man kan gå hur länge som helst och plocka ogräs. I början tar man de största, och sedan arbetar man sig ner i storleken tills man inte orkar längre. Man förundrar sig över att man hittar maskar i sanden i nära anslutning till ogräs. Är det verkligen någon mask som förflyttar sig 40 meter för att att hitta ogräs, eller sprider dom sig från år till år? Efter lite sökande på bloggen kan jag konstatera att ogräset minskat från förra året då jag fyllde släpet med timmertillsatsen och i år blev det bara flaktillsatsen.

Jag blev helt klar med sjunde takstolen och lät bli att påbörja en ny. I natt drömde jag om att jag höll på med att såga och tillverka takstolar, så det får räcka med den typen av jobb för den här veckan. Imorgon börjar jag såga till den första delen på sista takstolen. På tisdag tar jag det andra benet på takstolen som är mer stämjärnsintensivt. På onsdag sågar jag upp ytterkonturen till tvärslån, och på fredag slutför jag tvärslån och sågar ut konturen till var tvärslån ska passas in i takstolsbenen. På lördag gör jag det jag gjorde idag och senast på söndag förhoppningsvis ett helt nytt moment in bygget av orangeriet.

Evighetsgöra gånger två

Igår började jag med att rensa ridbanan från ogräs. Det är hästhelg nästa helg, och om ridbanan ska rensas från ogräs så är det väl inte fel om det är gjort inför kommande helg då fyrbeningarna likställer grönt med mat och fokus behöver vara på vad ryttaren vill. Jag har kommit till lite över hälften, men det känns som att det är dubbelt så mycket kvar av arbetet. Längs kanterna är det värst, och jag har tagit till alla medel till förfogande för att underlätta arbetet.

Takstolarna ligger i bakgrunden och lägger sig som en våt filt över allt annat som man vill eller måste hinna med att göra. Jag är inne på den sjunde av åtta takstolar, så om jag jobbar på så hinner jag klart under helgen, men mer troligt under nästa vecka. Sågningen kräver total fokus och det gäller verkligen att låta sågen arbeta utan att man pressar på för hårt i början av varje snitt, speciellt de klyvande snitten som har en tendens att både vara psykiskt och fysiskt jobbiga att utföra. Ofta måste man klämma in en kil för att inte fastna med sågen. Att arbeta med stämjärn är heller inte så enkelt när träfibrerna går åt fel håll samtidigt som det inte går att mejsla åt motsatta håll. När jag är klar med takstolarna kommer nästa moment i bygget. Måtte det inte vara så tålamodsprövande som detta!

Förvaltning och underhåll

Under den gångna veckan har det gått ganska trögt med takstolstillverkningen, med blott en enda färdig. Fram till i helgen hade jag ambitionen att kanske hinna med en under veckan och kanske en under helgen, men min lista över andra önskvärda göromål hade blivit till 27 saker att göra, 28 med punkten att bli klar med veckans takstol. Jag har klippt och trimmat gräs på tomten, på ängen, runt ladan, runt maskinhallen, dikena, gropen, odlingsplatån och runt hästbanan. Jag har tagit hand om IBC-tankarna som vi i panik samlade in vatten när det äntligen skulle komma lite regn. Då resten av sommaren visade sig bli ganska blöt kom aldrig vattnet till användning. Hälften av vattnet i de fyra tankarna transporterades upp till trädgårdsdammen där vattenståndet varit under det ”normala”. Resten fylldes på i de tre permanenta tankar som står bakom maskinhallen.

Jag har plockat tomater, jag har torkat tomater, jag har kokat tomater och jag har mixat de tomater som jag marinerade i vitlök och örter. Jag har tagit hand om lite torkade kryddor och mixat till en salladskrydda, jag har mixat den marinerade paprikan och liksom tomatmixen portionerat ut i plastborkar för infrysning. Jag höll på till 23:30 igår och hade lite kämpigt att komma igång i morse efter att hästarna fått hö vid 7-tiden, vilket de även fick igår.

Den tid som blev över har jag ägnat mig åt att färdigställa den takstol som fanns med på min att.göra-lista för helgen. Det jag inte hann med var att titta till bina, men jag ska ändå bekämpa varroa-kvalster nästa helg, så de klarar sig nog obettitade en vecka till.

Bolltistlarna har äntligen börjat blomma och verkar locka till sig bin, om än inte mina egna.

Jag brukar få lite extra energi när jag är ensam under helgen och helt kan styra över min egen tid, sånär som på att fodra hästar, väga upp hö, plocka ägg, valla gäss och mata ankor enligt ett fyra-timmars intervall mellan 07:00 och 23:00. Jag är ändå nöjd med att jag hunnit med så mycket.

Grävis på banan igen

Under den gångna veckan har det mesta kretsat kring att jämna ut och snygga till marken framför ankhuset. Jag blev inte direkt förvånad över att den lilla kullen som jag skulle ta bort innehöll till 90 procent gatsten. Nu har jag några hundra till att stapla uppe vid gropen. Jag tror att jag körde upp närmare 7 lass med stenkuber innan jag kunde sätta igång med det jag egentligen tänkte göra. Efter tre dagar var allt plant och tillsnyggat. Idag kom den sista komponenten så att jag skulle kunna reparera Grävis, som har stått stilla i verkstan i väntan på lite kärlek. Den här gången kopplade jag in en manometer för att säkerställa rätt tryck i ledningarna. Jag ställde ner trycket något för att vara på den säkra sidan, och än så länge har jag kunnat gräva upp två rötter och plana ut lite mark utan problem. I helgen får vi se vad jag tar mig för. Det finns så mycket jag skulle kunna göra.

Trimning, krattning och utjämning

Idag har jag spenderat större delen av dagen med att trimma alla (o-)gräs kanter och kratta fint på gården. Jag har försökt spara lite vackert ogräs som brukar blomma, men jag kommer inte alltid ihåg hur växterna ser ut innan de slår ut i blom. Vallörten känner jag igen och maskrosor likaså.

Jag fick ett planerat besök av en arbetsbekant som håller på med biodling. Tanken med besöket var att vi skulle se ut en bra plats och planera lite för framtida biiodlingsaktiviteter här på gården. Jag hade tydligen alla förutsättningar och behövde inte oroa mig för att det skulle bli bra. Nu återstår att tillverka en bikupa och bereda en bra plats. Det skulle inte vara fel med bin här på gården. Eventuellt har vi bin lagom till midsommar…om jag hinner bygga en kupa, vill säga.

På sena eftermiddagen körde jag upp resterande bråte till gropen och började jämna ut marken utanför ankhuset.

Stenar, damm och ordning

Idag har jag i huvudsak rört mig mellan fyra olika ställen. Uppe i skogen har jag hämtat stenar för att täcka dammplasten i trädgårdsdammen. Därefter har jag åkt till stenlagret, som börjar bli lite överbelamrat med gatsten taktegel, betongpannor, dammplast, stolpar fundament och mexitegel, för att sedan lasta på fyrhjulingssläpet, och sedan åka upp till ”gropen” med allt i omgångar. Därefter har jag börjat om med att samla sten. Emellanåt har jag lastat på lite grus från högarna utanför ankhuset, och fyllt på ”stranden” i trädgårdsdammen. Utöver dessa huvudsakliga sysslor har jag räknat tulpaner och vattnat paprikaplantorna i Lilla Italien. Vi satte upp paneler för att dela av hönsgården så att vi ikväll kan flytta ner höns från Lilla Spanien, för att göra plats åt paprikaplantorna. Imorgon ska jag förvärvsarbeta lite på förmiddagen. Förhoppningsvis hinner jag flytta mexiteglet och resterande bråte imorgon, och kanske hinner jag även trimma gräs och förbereda jorden för paprikorna.

”Allt” rasar samman

Idag har det varit en regnig dag så jag passade på att byta hydraulpump på Grävis. Allt gick jättesmidigt, och jag hade lyckats beställa helt rätt del som passade utan några modifieringar. När pumpen väl var på plats provkörde jag lite ute på planen och kunde göra piruetter på stället, vilket jag aldrig kunnat göra tidigare. Dock har den ju först efter ett tags användning tappat drivningen, så det var på sin plats att testa lite på riktigt. Det var fortfarande lite regn på väg mot uppehåll så varför inte göra lite nytta och jämna till vägen upp till växthuset. Det gick till och med att schakta med plogbladet, vilket jag haft problem med tidigare. Lyckan varade dock inte så länge. Helt plötsligt sa det pang och jag kunde se hur det sprutade delar bakom mina fötter. Drivningen slutade helt och hållet samtidigt som regnet tilltog. Där stod jag halvvägs upp mot växthuset med en klump på närmare 400kg som inte ville röra på sig. Tur i oturen så hade jag fått låna grannens bobcat för att jämna till ängen efter svinen samt flytta lite material utanför ankhuset upp till gropen. Med några slingor lyckades jag forsla tillbaka Grävis till verkstan och skruva isär kopplingen. Jodå – det var bara smulor kvar av den! Till råga på allt så hade axeln till pumpen gått sönder, så nu får jag beställa en ny pump och leta efter en ny koppling. Utöver att Grävis står i verkstan så har pelargonerna haft det lite tufft och får precis som jag börja om. Nåja, trots att jag för hand måste luckra upp den hårdtrampade jorden uppe i växthuset för att kunna plantera paprikan, och att jag inte som planerat kan göra en del andra grävarbeten i helgen, så finns det ändå vissa ljuspunkter. Tomatplantorna har piggnat till efter flytten, ännu fler tulpaner kikar upp genom jorden, trädgårdsdammen har fyllts på med regnvatten igen, samtliga sparrisplantor har klarat vintern, potatisen börjar skjuta upp blast genom den kompakta lerjorden och allt börjar att bli grönt igen.

Råttan på repet

Det känns inte som att jag har åstadkommit så mycket idag, men mycket av det jag gjort är en repetition av alla andra dagar denna vecka. Utrustad med instruktioner runt halsen har jag tagit ut hästarna, hängt ut hö 4 gånger om dag, kollat till hönsen, givit ankorna mat, samlat in ägg, putsat ägg, burit vatten och försökt hålla tiderna. Utöver detta har jag gjort en liten ställning för alla redskap vid hagarna. Det gör så mycket att det är ordning på allt för att man ska känna sig glad. När det ändå var dax att köra in några balar hö i maskinhallen så passade jag på att plocka av snökedjorna som förmodligen inte kommer att behövas de närmaste månaderna. För att kunna köra in hö var jag tvungen att pumpa det ena bakre traktordäcket. Det är något man gärna inte gör med cykelpump, och det är lite långt mellan traktorns parkeringsplats och kompressorn i verkstan., Lösningen blev att använda bilens lilla kompressor som är avsedd för mindre däck. Kompressorn tog tid på sig att fylla däcket, och efter en lång stund började äntligen däcket att visa tecken på att fyllas. Då kom nästa problem. Fyrhjulingen där jag tog ström ifrån visade tydliga tecken på batterisvikt, och jag var tvungen att koppla in en laddare för att inte startbatteriet skulle ge upp helt. Det tog drygt en timme att fylla däcket så pass mycket att jag kunde ta mig till verkstan för att fylla på resterande luft med ordinarie kompressor. Jag passade på att haka av bakplogen och ta av snökedjorna som var täckta med hård lera och sand efter den senaste plogningen som tydligen var allt annat än ren som snö. Kedjorna väger en hel del redan utan smuts, så de fick följa med på pallgaffeln till tvättinrättningen. Jag har alltid undrat över hur mycket jag egentligen går och släpar på i mina arbetsbyxor med spade, handgrep, ogräsjärn, kniv, sekatörer tänger, sax, tumstock och pennor som standardutrustning under sommarhalvåret. Fyra kilo lättare i bara långkallingarna vid hövågen kunde jag äntligen stilla min nyfikenhet.

Välkommen Örjan!

När Örjan anländer till dammen så vet man att allt kommer att ordna sig. Grödorna gror och energin till jord och kropp återvänder. Det finns tusen saker att göra och allt man gör ger resultat. Denna vecka har jag varit solo sånär som på hästar, höns, kalkoner gäss och ankor. Medan min fru är på hästaktiviteter i Norge är jag kvar här på gården med en virtuell boja runt foten i form utav att ta hand om djuren vart fjärde timme. Det har inte blivit så mycket förvärvsarbete, och handen på hjärtat så har jag inte riktigt funnit den ro som behövs för att ”jobba”. Jag har istället tillbringat större delen av min tid med att färdigställa Lilla Stonehenge så långt som det är möjligt utan att plantera det som växer till sig uppe i Pelargonrummet. Jag har satt en hel del tulpanlökar som införskaffades förra året. De hade nog mått bättre av att komma i jorden då, alternativt övervintrat i matkällaren istället för i källaren där det varit lite för torrt och varmt. Vissa av lökarna hade mumifierats och blev till ett pulver när man tryckte på dem. Jag hoppas dock på att några av de cirka 300 lökar som jag satt kommer att ta sig. De som inte fick plats nere vid Lilla Stonehenge, Slottsträdgården eller rabatten nere vid gårdsplanen satte jag i en nytillverkad och specialanpassad låda vid trädgårdsdammen.

Jag har passat på att städa undan lite kvistar, löv, torv och hö som har en tendens att lägga sig på gångar och gårdsplanen. Allt kördes upp till komposthögen uppe vid gropen som mer och mer börjar likna en liten plan.

Imorgon blir förmodligen en ganska lugn dag beträffande gårdsarbete. Jag får besök av sonen och vår tidigare inneboende för att ha en ”gubbkväll” med mängder av små rätter som ska anrättas och förtäras. Man skulle kunna kalla det för tapasafton, men gubbkväll passar oss bättre – om inte annat så är det enklare att säga.

Nu börjar det bli ganska fullt uppe i Pelargonrummet, men det finns faktiskt plats för mer om det skulle behövas. I nästa vecka hoppas jag på att purpurapeln blommar – Då är det dax att plantera ut tomaterna i växthuset…enligt min egen bondepraktika.

Lera, regn och sol

Igår började jag lägga en slingrande gång av de tegelstenar jag hittade när jag röjde slånbär. Dagen blev lite uppstyckad när jag skulle ta instruktioner inför kommande vecka då jag är häst- och fågeldräng. Min fru ska åka till Norge för att titta på andras hästar. Vidare planerade vi hastigt att fira Valborg tillsammans med grannarna nere vid dammen. Det blev ingen brasa, men väl en liten eld nere i gropen som bränsle till Muurikkan.

Idag började jag med att byta ut vidjor till de ställningar som jag har till bönorna. En ny ställning till ärtorna byggdes i en av odlingslådorna. Jag satte bönor och ärtor. Bönorna hade jag samlat in förra året, så vi får se om de kommer upp. Den yta som var kvar i odlingslådorna där jag satte brytbönorna sådde jag vintermorot. När jag var klar i gropen gick jag en ”snabbis” upp till Pelargonrummet för att kontrollera att alla plantor hade det bra. Sedan fortsatte jag med gången och placerade fjärilsbadet som en avslutning när stenarna tog slut. Jag har flyttat en hel del jord från högen på gräsmattan, men jag kom på att jag skulle göra en liten avgränsning mellan den ”fetare” och magrare jorden. Inspirerad av vad man allt som ofta ser utefter vägarna där man burar in stenar för att bilda murar, påbörjade jag en egen lite mindre mur av de tegelpannor som gömt sig i högarna och de olika nät som blivit över vid diverse andra projekt. När jag får på ”locket” kommer det nog att se prydligt ut. Vi får se!