Category Archives: Ankhus

2 maj, 2026
Ankhus, Kronos, RC-Bana, RC-bilarna, Växthus, Verkstan

Dörrar och träslöjd

Idag har jag betat av några punkter på listan med nyligen tillkomna problem. Det första var att fixa en enkel ståltråd så att man kan låsa upp nätdörren mellan ankorna och gässen. Det blir lite jobbigt om man råkar stänga dörren om sig på fel sida av haspen. Det är inte alla som har fickorna fulla med verktyg och pinaler som Mac Gyver… eller jag för den delen. Hönsen ska snart flytta ner till den lite svarare hönsgården, men fram till dess behöver dörrarna bytas mot gallerdörrar i båda ändar av växthuset. Ventilationen fungerar visserligen hjälpligt, men höns är lite känsliga när det kommer till fläktsurr. De klarar bättre av flygplan och annat tillfälligt buller. Det kändes lite meningslöst att byta dörrarna just idag då det blåst, och imorgon ska det bli svalare igen. Nu är det i alla fall förberett inför nästa år de dagar som är varma fram till att de flyttar ner till hönsgården och jag kan börja förbereda jorden för paprika, gurka och andra värmeälskande grödor.

Det har blivit tillräckligt varmt för att kunna stå i kortärmat i verkstan. En förutsättning om man ska svarva utan att riskera fastna med muddarna i 500 rpm. Jag fick en snabb genomgång av min son förra veckan för att gå igenom säkerhet och lite tips inför mitt lilla “Nixie-klocks-projekt”. Tanken är att jag ska sätta tre flygande tefat på mässingspinnar i olika höjd. Det kommer bli unikt och samtidigt lite roligt. Det kommer se ut som två utomjordingar i varje tefat som kommer se ut som frågetecken varje gång klockan slår tjugotvå minuter över tio på kvällen. Egentligen skulle jag vilja göra varje tefat lite vidare, men just nu har jag inget träämne som skulle passa.

Senare på eftermiddagen gick jag upp och körde lite på banan. Vid ett tillfälle snävade jag lite för tidigt efter ett hopp och körde rakt genom “stolpmuren” som inte riktigt klarat vintern. Det kan också ha varit så att jag inte gjort ett fullgott jobb när det begav sig. Efter att jag med spett, gummiklubba, skruvdragare och spade åtgärdat problemet ville min fru dra ut mig och hennes brorson på ytterligare en körning. Det var i princip bara problem och elände. Först kördes en drivaxel av på brorsonens bil, sedan nöttes en kabel av på min bil och slutligen lyckades min fru köra sönder ett hjul. Vissa dagar går allt sönder samtidigt och andra flyter på utan problem. Det hör lite sporten till att saker går sönder och nöts ut.

25 april, 2026
Ankhus, Bakning, Diverse, Lastman, Odling, Pelargonrummet, Trädgård, Växthus

Får inte ro till att skriva

Just nu är jag inne i en fas då jag har mer att göra än att skriva om. Det är inte det att jag känner att jag har för mycket att göra – snarare spenderar jag mer tid till att göra än att skriva. Helt plötsligt tar dagen slut och då trumfar matlagning över bloggskrivande. Som tur är så har jag mobiltelefonen med mig så att jag kan dokumentera brödbakning, vattenjonglering, omplanteringar, småfix och växhusstädning samtidigt som jag kan dokumentera aprilvädret som bjuder på solsken, regn och snö.

22 mars, 2026
Ankhus, Bi-syssla, Lastman, Mobil hönsgård, RC-Bana, Växthus, Verkstan

Vatten och elände

Eftersom vädret ville dra mig ut ur huset gick jag gladeligen med på det. Ankorna behövde nytt vatten i sin plaskdamm som egentligen är lite för liten enligt mitt tycke. Dessvärre går inte Lukas och gässen ihop när de går ute fritt på gården, och då har gässen förtur med allt vad det innebär i form av fria bad i stora och lilla dammen. Min fru vill att vi utökar Ankeborg, men hennes förväntningar överstiger min förmåga en aning. Just nu går jag och funderar på hur jag ska kunna behålla träden samtidigt som gården ska ha nät både uppåt och åt sidorna. Till slut brukar vi kunna komma fram till en gemensam lösning som oftast blir bra i slutänden.

Efter att ha pytsat ut 300 liter vatten i ankbaljan körde jag upp resterande 700 liter till växthuset. Det är lika bra att fylla på vattenmagasinet redan nu. När jag var färdig med all vattenjonglering gick jag runt och letade lite efter ett lagom litet projekt att kanske börja med idag. Först gick jag upp till RC-banan och kunde konstatera att det inte fanns så mycket som behövde göras. En och annan gren plockade jag bort från banan, så nu kan jag nog öppna för säsongen. Bina är flitiga och samlar pollen och förhoppningsvis nektar. De har fortfarande en hel del fodermassa kvar. Däremot är jag lite orolig för det ena samhället som inte verkar vilja komma igång. Det har sedan starten förra året varit svagare än det andra fast de fått samma förutsättningar. Vi får se hur det utvecklas framöver.

På väg tillbaka från bikuporna blev jag påmind om att hönstraktorn behöver lite uppmärksamhet efter att den kollapsat under vintern. Tidigare har vi alltid tagit in den i maskinhallen, men då bördan under hösten och vintern gjorde att jag inte riktigt mäktade med alla förebyggande åtgärder så blev det som det blev. Från början var det väl heller inte meningen att den skulle få ett tak annat än nät, så den är konstruerad efter det. Dammplasten var nog fylld med lika mycket vatten som jag tidigare pytsat in till ankorna och jag tog hjälp av den batteridrivna länspumpen som jag annars använder till RC-banan när svackorna blir fyllda med regnvatten.

Efter att ha baxat ner åbäket till verkstan började det mödosamma arbetet med att frigöra dammplast och nät från taket. Ett antal skruvar, märlor, buntband och ståltråd avlägsnades innan jag kunde befria konstruktionen för att kunna komma åt takkonstruktionen som består av armeringsjärn.

Med vinkelslip kapade jag alla svetsar och kunde rikta om dem och svetsa ihop allt igen som det var. Jag tänker att om den hållit i närmare 7 svåra år så ska jag väl inte behöva förändra konstruktionen. Vi var bara lite slarviga och hann inte få in den i maskinhallen innan det var för sent. Jag var dock tvungen att sätta en förstärkning i mitten eftersom reglarna blivit böjda av tyngden från det snöfyllda taket innan det brakade ihop. Det enklaste hade varit att sätta en vajer vid takfoten, men då hade det blivit knöligt som människa att röra sig fritt om man behöver gå in och nå den bakre delen av buren. Hönsen får helt enkelt hoppa över plankan om de vill ta sig till andra sidan spelplanen.

När jag ändå plockat bort en hel del som gjort det omöjligt att på egen hand dra fast hjulen när det börjar bli vingligt för att bultar släpper, tänkte jag att jag skulle passa på att förbättra infästningen så att det blir lite mer stabilt. – Då håller det säkert i 7 år till.

1 mars, 2026
Ankhus, Elektronikverkstad, Gårdsterapi, HQ, Kronos, Odling, Pelargonrummet

Vårmånad

Dagen har flutit på i sakta mak och speciellt mycket har jag inte gjort utöver det vanliga som att ta ut hästar och baka bröd. Jag hade inte planerat några större aktiviteter, just för att kunna göra lite vad jag känner för. Jag har dock gjort en liten sak för att förbättra på gården. Gässens dörr måste hakas upp, och jag stör mig lite på provisoriska lösningar som blir permanenta – även om de fungerar. En mindre insats krävdes för att kunna hålla dörren öppen på ett enklare och säkrare sätt. Jag har lite respekt för gässen, och hålla på med att försöka koppla ihop en snodd med ett snöre när man fruktar för sitt liv är ingen bra kombination. Nu kan jag öppna dörren och låta den glida in i haspen som automatiskt låser fast den…och sedan springa därifrån.

Resten av dagen har jag fördelat mellan Pelargonrummet och HQ. De paprika- och jalapeñoplantor som kikat upp har omplacerats i krukor utan lock. Jag passade även på att så lite basilika. Den brukar jag inte börja med att så i miniburkar, utan den bredsår jag direkt i sin kruka. En plastskiva över hjälper till att hålla fukten på plats.

I HQ har jag fortsatt med att steg för steg utveckla Kronos och alla funktioner som behövs för att det ska fungera i slutänden. Idag har jag koncentrerat mig på IC2 som är ett sätt att med två signalkablar kunna skicka information till exempelvis en krets som omvandlar signalen till en parallell signal. Eftersom jag har 6 stycken siffror för att visa tiden, och varje siffra behöver 10 olika signaler skulle utgångarna på microdatorn ganska snart ta slut. Nu klarar jag mig med att använda endast två utgångar istället för 60. Jag fick tillfälle att testa oscilloskopets förmåga att tolka signalerna. Just den här gången testade jag bara funktionen för att lära mig att använda den för framtida felsökning. Jag skrev ett litet testprogram som skickar ut siffrorna 0 till 9 med en halv sekunds intervall. Nästa steg i projektet blir att bygga en krets som skalar upp 5 till 170 volt för att kunna driva nixierören.

10 januari, 2026
Ankhus, Diverse, Gårdsterapi, HQ, Orangeri, Ordning, Smarta lösningar

Helping hands

Förutom att det kan vara otroligt vackert med snö och kyla, så ställer det mest till besvär. Allt blir lite jobbigare än vanligt oavsett vad man ska göra. Jag är i alla fall tacksam över att det inte kommit någon mer snö sedan förra plogningen.

Om det inte är dörrar som inte går att öppna så är det dörrar som inte går att stänga ordentligt! När jag skulle ut i orangeriet för att ge lite vatten åt några behövande chiliplantor så fick jag bryta upp dörren på grund av is som hade kittat fast dörren i karmen. I Ankeborg var det omvänt. -Där gick inte dörren att stänga. Det berodde på att dörren svällt, eller att karmen krympt. Det är inte speciellt rogivande att hålla på med snickeri i blygsam temperatur. Efter lite kämpande så gick dörren till Ankeborg att stänga igen.

Efter att jag gjort allt nödvändigt och tyckt synd om mig själv ett tag så gick jag in i verkstan för att tillverka ett hjälpmedel som jag jag ska använda när jag löder och mäter spänning och ström på kretskort uppe i HQ. Jag har ett litet tanigt stativ för ändamålet, men jag använder det aldrig eftersom det är så flimsigt och lätt. Nu tog jag och sågade till ett rejält metallblock som jag sedan borrade hål i på strategiska platser och gängade så att jag kunde skruva fast ordentliga klämmor som håller grejerna på plats när man löder eller mäter spänning på kretskort.

Som att det inte är nog med att dörrar inte går att stänga, så slocknade ljuset i HQ precis när jag skulle börja städa och skapa lite ordning. Spottarna i taket är till råga på allt seriekopplade, så om en lampa slocknar så slocknar alla! Det tog ett litet tag att komma på hur jag skulle göra för att felsöka. Med en tråd som jag kunde koppla förbi varje lampa individuellt hittade jag till slut den trasiga lampan. Som tur var hade jag en i reserv. Nu måste jag införskaffa en ny lampa i reserv så att jag har till nästa gång det blir svart i HQ.

Jag stör mig på kablar från instrument som ligger i en trasslig hög bredvid instrumenten. För att råda bot på det tog jag avloppsrör som jag kapade och skruvade fast under hyllorna på strategiska platser så att jag kan trotta in kabelhärvan där när jag inte använder instrumentet.

20 december, 2025
Ankhus, Diverse, Gårdsterapi, RC-Bana, RC-bilarna

Mer ljus

Idag spenderade jag större delen av förmiddagen åt att ta hand om torv och spånpelletsleveransen som kom i förrgår. Det var lite mer torv än vad vi tidigare tagit hem, och det fick inte riktigt plats på betongplattan bakom maskinhallen. När vi lät gjuta plattan rekommenderades vi att inte gå hela vägen ut längs maskinhallsväggen, men nu i efterhand skulle jag lyssnat på vad min bättre hälft tyckte och propsat på att vi skulle ha gjutit en platta hela vägen. Tanken var väl att vi skulle bygga ett tak över, och då kanske man inte vill gå hela vägen ut. Vi kan ju utöka plattan framöver. Det finns få saker som jag irriterar mig så mycket på som balplast i vatten. Det är mer eller mindre ofrånkomligt att änden på balplasten fladdrar loss i vinden, och sedan kör man över den när man tar in en bal utan att märka det. Det är säkert inte bra att det ligger och skräpar på gården när det finns så mycket plast i våra hav.

Vissa saker åtgärdar man inte förrän man själv ser nyttan med det. När jag går ut på morgonen för att ta ut hästarna går jag först och öppnar grindarna för att slippa hålla på att krångla med en hungrig häst nära elstängslet. Sedan tar jag med mig grimmorna till stallet. Här dyker första problemet upp. Upp med mobiltelefonen för att kunna hitta på den kolsvarta väggen. Sedan vid fem ska hästarna ha olika hönät som skiljs åt med en rosa “plupp” utöver det halva kilot extra hö i ena nätet. Antingen får man treva och leta med händerna, eller plocka fram mobilen och lysa med ficklampan. De lampor som jag tänkt använda uppe vid RC-banan, men som var lite för klena ryser förvånansvärt starkt konkurrensen från kraftigare strålkastare uteblir.

Det här var väl ändå sista gången för i år som jag gör något med RC-banan? En sista strålkastare med mycket lumen per watt lyser numera upp det sista mörka partiet på banan, och jag känner mig ganska nöjd. Det är klart att man skulle kunna punktbelysa på fler ställen, men belyser jag ett parti mer än andra så blir resten relativt sett mörkare. Det ska ju ändå kännas att man kör i mörker. Möjligtvis att man skulle kunna utrusta bilarna med små strålkastare eller kanske reflextejp för att bättre se positioneringen på banan.

Självklart var jag tvungen att provköra, och nu känner jag att det finns tillräckligt ljus för att obehindrat köra varv efter varv, efter varv, efter varv, utan att köra av eller lätta på gasen. – Riktigt kul faktiskt! Man glömmer lätt bort att det är mörkt, kallt och fuktigt för en stund, men man blir påmind när man ska rengöra bilen.

14 december, 2025
Ankhus, Bakning, Gårdsterapi, Lastman, Ordning, RC-Bana, Vattenmagasin

Blött idag!

Idag har jag fått byta handskar ett flertal gånger. Tur att jag har så många par arbetshandskar! På morgonen efter fodringen började jag plocka ut alla saker från Ankeborg och Gåseborg. Det är hög tid att mocka ut bädden och ersätta med ny torv. Både gäss och ankor var lite svårövertygade om att gå ut idag av någon anledning. Jag passade även på att byta vatten i ankornas plaskdamm. Det gick smidigt att tömma dammen med bottenventilen, och nytt vatten fylldes på. Det dröjde inte länge förrän ankorna passade på att bada i färskt vatten. Innan jag mockade ut hos fåglarna passade jag på att pumpa över lite regnvatten från insamlingstankarna när jag ändå hade pallgaffeln på Lastman. Det tog en stund, så jag passade även på att göra rent betongplattan och flytta undan lite stolpar så att ny torv kan få plats.

Efter att jag gjort klart allt högprioriterat kunde jag spendera lite tid med att förbereda för lite punktbelysning uppe vid RC-banan. Man kan tycka vad man vill om att lägga ner så mycket tid på RC-banan, men det är ett sätt för mig att återhämta mig på.

Eftersom inga hästar springer över RC-banan så gräver jag ner kablarna rätt ytligt på cirka 20 centimeter djup. Jag hann kanske inte så långt som jag hade önskat, men väl en bit på väg. Jag fick upp stolpen vid “Fiskelandet” och satte upp kopplingsdosor på strategiska platser utefter ridbanans staket. En kopplingsdosa placerade jag i höjs med konstinstallationen “Skrot på pinne” och en borta vid “Lavendel-kurvan”. Då kan jag både lysa upp hela banans längd samtidigt som jag kan skapa lite stämning utefter vägen.

Väl inne i värmen, bort från vätan, påbörjade jag kvällens pizza. Jag tog även hand om surdegen och fröblandningen som jag förberedde igår. Nu väntar jag på att degarna ska jäsa innan jag kan fortsätta och så småningom avsluta dagens alla projekt.

9 november, 2025
Ankhus, Gårdsterapi, Lastman, RC-Bana

Slakt

I måndags placerade jag den nya badbaljan inne hos ankorna och fyllde upp med regnvatten som vi för tillfället har hur mycket som helst av samtidigt som båda växthusen är nedstängda och inte behöver något. Resten av veckan fram till lördag förlöpte mestadels i soffan efter att ha kommit hem från arbetet.

På lördagen var det fågelslakt. Hela dagen var riktigt ruggig med en regndimma som aldrig ville ge sig. Jag stod i sista ledet och förpackade samt malde färs. Lår och vissa bröstfiléer vakuumförpackade jag i så kallade mörningspåsar. De ska se till så att fukt kommer ut, samtidigt som bakterier inte får fäste under de dygn som de hänger i kylskåpet och mörar till sig. Vi har tidigare gjort försök med att hänga hela fåglar, men jag tycker inte riktigt att det blir bra. Första året gick det ganska bra men förra året hann det mesta få en liten unken lukt, som inte retar aptiten i rätt riktning. Jag är en av de första på plats som får plocka fram allt som behövs. Skållningsbad, paraffinbad, plockmaskin, slakttratt och allt annats som behövs för ett snabbt och barmhärtigt avslut. Det brukar också vara jag som får städa undan då alla andra går upp i huset och umgås. Min dotter stod vid min sida och plockade undan så pass mycket att vi kunde lämna det som var kvar till nästa dag.

På morgonen idag tog jag det lite lugnt fram till klockan 9. Sedan skickade jag ett meddelande till min granne och frågade om jag kunde låna hans Bobcat med grävaggregat då jag behövde gräva en grop för alla fjädrar som vi plockat under lördagen. Min grävmaskin lyckas inte gräva så djupt som jag vill, och det går mycket fortare med en större maskin. Jag började plocka undan resten av attiraljerna från slakten och det dröjde inte länge förrän jag hörde en maskin komma in på gården. “Men jag kunde ju ha kommit och hämtat.” sa jag till grannen. “Ja, men jag tänkte att jag kunde hjälpa till lite. Var vill du ha gropen?”. “Nä men jag kan nog gräva själv, du ska inte behöva…och dessutom hade jag tänkt flytta på lite betongfundament till belysningen uppe vid RC-banan.”. Efter att gropen var grävd, och innan jag hunnit reflektera över vad värdefullt det är med hjälpsamma grannar, hade han flyttat fram fundamenten och övertygat mig om att vi skulle gräva ner dem i marknivå. Jag är så tacksam att själv få lite mer hjälp än jag förväntat mig.

Efter att jag lagt ner fjädrarna i gropen fyllde jag igen och plattade till marken med Lastman. Det gick ganska snabbt så jag fick tid över till att jämna till groparna uppe vid RC-banan. När jag ändå skulle köra in hö och hade pallgaffeln på plats bestämde jag mig för att placera ut, och gräva ner betongfundamenten som ska vara basplattor för de fackverksmaster jag tänker använda till belysningen för longeringsvolten och RC-banan. Jag har tröttnat lite på entreprenörer som väntar en vecka med att lämna offert och sedan inte hör av sig på en månad, så nu tar jag det i egna händer och gör jobbet själv istället. Det börjar ändå bli lite för kallt på kvällarna att stå och köra RC-bil. Min förhoppning hade varit att kunna köra några kvällar fram till vintern, men i och med att belysningen inte kunde komma upp i tid, så har jag helt plötsligt tid fram till våren att få det klart. Nu ska jag försöka hitta några master och gräva kabeldiken fram till växthuset, så det finns lite att pyssla med på kvällarna.

2 november, 2025
Ankhus, Diverse, RC-Bana, RC-bilarna, Verkstan

Mikropaus i alla måsten

Trots mörker och sysslor som man själv inte alltid väljer faller ljuset och lyckan på en. Trots en gedigen göromålslista i bagaget tog jag en liten paus i alla måsten och passade på att njuta lite. Visserligen var jag tvungen att först dränera vatten på RC-banan, men den här gången var jag utrustad med en batteridriven dräneringspump, så det var inte så betungande som att tidigare använt skyffel.

Pumpen fungerar över förväntan och dränerar bort mer vatten än vad jag trodde att den skulle klara av. Nu räcker det med att använda sopkvasten för att få bort det sista vattnet från banan.

Inte en enda gång behövde jag lämna förarpodiet för att vända eller hämta en felkörd bil utanför banan. Antingen är det banan som har blivit bra, eller jag som blivit duktig på att köra. Annars brukar det alltid vara en eller ett par gånger man får springa.

Lagom till att jag var klar med rengöringen av bilen hjälpte jag min fru med alla djur. De skulle ha vatten, hö, krubba, frön och annat foder. Jag körde in en halmbal till maskinhallen och tog ner en av IBC-tankarna från upplaget uppe vid gropen ner till verkstan för att göra om till ankdamm.

Efter alla nödvändiga göromål åkte vi hem till svärfar för att skruva lite RC-bilar. Nu har vi kommit så pass långt att vi börjat montera på delarna på chassiet. Svärfars gumma sitter och stickar samtidigt som vi skruvar. Ibland gör vi fel och får skruva om beroende på feltolkning av monteringsanvisningar, men för det mesta har vi bara trevligt.

Väl hemma igen förvandlade jag IBC-tanken till en badbalja med ramp. De plastbaljor som vi haft tidigare har spruckit då plasten varit för spröd. En IBC-tank har betydligt segare plast än vad en badbalja ämnad till bebisar på sommaren har. Nu hoppas jag på att baljan blir tillräckligt djup och att avståndet mellan ribborna på rampen blir tillräckligt glest så att den värsta leran på ankfötterna ska trilla av så att vattnet i baljan inte bli till en lerpöl i första taget, samtidigt som de ska kunna komma upp utan att fastna. Jag tänker mig att rampen upp ska göra att den värsta leran hinner lämna fötterna innan de hoppar i baljan. Egentligen skulle jag vilja göra en mycket större och djupare damm, men jag har prioriterat annat än så länge. Kanske att jag utökar ankgården till nästa år och bygger en permanent damm. Di får se om ork, inspiration och vilja är med mig.

Och min lista som jag skrev igår? – JA, den har blivit ännu längre nu!

17 november, 2024
Ankhus, Diverse, Lastman, Trädgård, Växthus

Inför vintern

Efter att ha löst några sudokun och skrivit min lista skred jag till verket. Jag gick ner till verkstan för att byta till vinterhjul på båda bilarna, men först var jag tvungen att röja undan från nästa generations framfart i verkstan. Tänk att man alltid behöver göra någonting först, innan man kan göra det man tänkt sig. Det jobbiga med att byta hjul är att man måste släpa upp och ner hjulen från loftet först. Nu har jag i alla fall en trappa att gå i. Tidigare skickade jag hjulen upp och ner med rep, och fick klättra upp och ner för en stege. Man börjar bli lite bekväm av sig! Efter att jag var klar med hjulskiftet gick jag upp till växthuset för att samla ihop alla slangar. Av någon anledning blir de lite skitiga och “slemmiga” när de ligger en hel säsong i fuktig miljö under växthuset. Efter avspolning var slangarna som nya igen, och kan plockas fram nästa år när odlingsnerverna börjar kittla i kroppen.

Bäst som jag håller på att beta av min lista får jag två nya saker att ta tag i. “Det vore bra om vi kunde fixa stolpen i hagen, och baljan inne hos ankorna har gått sönder igen.” Egentligen är det ju inga problem att fixa sådana småsaker, men det “stör” tempot. Efter tvätt med vatten och sprit kunde jag laga den senaste sprickan med gorilla-tejp. För att inte baljan ska spricka igen, körde jag in lite stenmjöl som baljan kan stå på. Nu skulle jag egentligen lagt några betongplattor under, men det får bli när jag utökar ankgården nästa år, om det ens behövs några plattor då. Det kanske blir en ordentlig damm istället. Hagstolpen som hästarna nästan ätit upp byttes ganska snabbt, och jag kunde fortsätta men mina förberedelser inför vintern.

Alla krukor som stått utplacerade tömdes på innehåll, som sedan kördes upp till jordhögen. Tänk vad mycket snabbare det går när man kan använda lastmaskin istället för fyrhjuling eller skottkärra. Nu är nog alla plogningshinder ur vägen?

Med jämna mellanrum kommer en av grannarna med IBC-tankar, och lämpar av hos oss. Vi tar gladeligen emot dessa, då de är en viktig del i vårt bevattningssystem. Jag passade på att skicka ner två tankar till under växthuset när jag kunde få hjälp av lite ungdomar att tråckla ner dem genom luckan inne i växthuset. Nu har jag sju tankar, som förhoppningsvis ska räcka till både växthuset och orangeriet. När jag ändå hade gafflarna på Lastman och hade vägarna förbi, passade jag på att köra bort lite rivningsmaterial från badrumsbygget som är i full gång.

Som en sista kraftansträngning för dagen krattade jag ihop lite löv från kastanjeträdet och täckte kronärtskockorna och sparrisbädden. Sparrisen klarar sig säkert utan täckning, men kronärtskockorna, som ändå tog sig lite trots hararnas framfart, kanske behöver lite hjälp mot kylan. Nästa år kommer jag förhoppningsvis kunna njuta av sparris på våren och kronärtskockor på sensommaren.

← Older posts