Category Archives: Ängshagar

Semestern kan börja

Under de senaste dagarna har bloggskrivandet lagts lite på paus. Jag har väl inte riktigt haft ro att sätta mig ner på kvällen för att skriva. Istället har jag suttit utomhus med min fru och tagit en avkopplande drink i kvällsvärmen.

Jag har bristen på skrivandet trots allt gjort en hel del. Bland annat börjar jag bli klar med min temperatur och ljusmätare för växthusen. Det verkar som att allt fungerar som det ska, men jag behöver jobba lite mer med inkapsling och monteringsfästen. Version 1 av “Demeter” har fått hämta in data från det större växthuset medan jag modifierar program och utformning av nästa version.

Jag försöker beta av några enkla projekt innan jag sätter igång med något mer avancerat och tidskrävande. Hönstraktorn som stått utanför verkstan är nu klar för användning. Det har dragit ut lite på tiden eftersom jag inte haft någon press att slutföra renoveringen samtidigt som det funnits både roligare och viktigare saker att ta tag i. Nu är i alla fall det klart, och jag behöver inte bli påmind om att jag egentligen borde sätta sol- och vindskydd på den mobila hönsgården.

I lördags fixade jag markarmering till den andra foderstationen i sommarhagarna. Inte för att det var speciellt lerigt just nu, men i höst kommer det förmodligen bli annorlunda när det regnat i några dagar. Jag passade på att jämna till utanför så att man inte behöver snava i gropar eller studsa runt med trehjulingen när man åker ut för att fodra.

Igår var en dag då jag gick runt och “skrotade” på gården. Jag fyllde odlingslådornas vattenmagasin och gjorde en första gallring av morötterna. Imorgon ska jag försöka hinna olja in lådorna med svart olja. Det kommer att bli ett lyft, som bieffekt kommer de absorbera värme mycket bättre och kanske hålla några år till.

De sista ärtplantorna letade sig upp på odlingsplatån efter att jag förberett jorden med hästgödsel. En och annan sten avlägsnades för att underlätta framtida jordbearbetning. Vi får se hur bra ärtplantorna levererar. Det är ju sol nästa hela dagen just där.

Idag åkte vi och köpte lite plantor som planterats i blomlådor och krukor. Jag drev ju aldrig upp några pelargoner i år, så vi har surt nog fått köpa färdiga plantor. Eventuellt kommer jag kunna övervintra pelargonerna i orangeriet i år. Tidigare år har jag ju inte varit så framgångsrik på den punkten.

Sovmorgon!

Den här veckan har varit en kort arbetsvecka med förhoppningen om att man ska hinna med en hel del på hemmafronten. Dagarna har blivit ganska upphackade med ärenden som involverar bilkörning, så jag har väl inte riktigt kunnat landa i en långledighet med mycket gjort på hemmafronten. Handen på hjärtat så har jag hunnit med en hel del i alla fall, även om inte allt handlat om mina prioriteringar. Nästa helg är det hästhelg, vilket brukar öka på listan av måsten. Det är visserligen mycket som behöver ordnas men allt på listan går ganska snabbt att beta av. Gödselkärran till ridbanan hade gjort sitt, så jag flyttade över den förra konstruktionen till den nya baljan. De originalhjul som följer med är ett hån till den som tror att man ska få en funktionsduglig trädgårdskärra. Jag passade på att göra en hållare till kärran så att den inte välter och att den kommer tillbaka på samma plats igen.

Mellan alla måsten under helgen har jag passat på att göra den nedre trädgårdsdammen både djupare och bredare. Det är alltid lite motigt att ta sig an ett större projekt, men det var hög tid att ta tag i jobbet. Det är inte så lätt att gräva där man står, men till slut blev jag tillräckligt nöjd. Det är alltid en utmaning att stå i en grop och gräva när det är trångt och besvärligt att flytta materialet dit man verkligen vill ha det. Man tänker att man kan göra resten med spade, men det är både tungt och näst intill omöjligt att skyffla lera blandat med sten. Nu gjorde jag trappsteg i dammen så att jag kan lägga täckande stenar i kanterna utan att de riskerar trilla ner. Nu har jag bara få ordning på området under bron. Det är ett litet lotteri att placera ut stenar innan man fyllt med vatten. Även om man mätt med laser så är man inte helt säker på var vattenlinjen kommer att gå. Antingen försöker jag fixa det nu, eller så väntar jag till att jag bygger en ny bro. Då kanske jag slipper bli blöt.

När jag ändå hade Grävis framme så passade jag på att gräva ett hål för plommonträdet som börjat växa i Slottsparken. Jag trodde först att det var ett plommon som börjat gro, men det visade sig att det var ett rotskott från trädet någon meter bort. Vi får se om det kommer ta sig. Det är i alla fall värt ett försök.

Hästarna har äntligen flyttat ut i sommarhagarna. Vem kunde tro att allt slit med att sätta upp alla stolpar förra året skulle ge mig sovmorgon fram till 07:15! Just nu känns det inte som att jag behöver sova länge på morgonen, men det är skönt att inte behöva stiga upp senast 06:15 för att hästarna behöver mat.

Paprikaplantorna trivs i orangeriet och sparrisplantorna har börjat leverera. Idag plockade jag de första skotten. Jag tycker fortfarande att sparrisen är lite trög, men det kanske är jag som har för höga förväntningar.

Inflyttningsfest och omplantering

Idag flyttade jag ut paprika- och chiliplantorna till orangeriet för fortsatt tillväxt. Det var hög tid att göra en omplantering. Flertalet paprikaplantor hade utvecklat luftrötter, vilket är ett tecken på att de vuxit ur sina krukor. Förhoppningsvis kommer ljus och temperatur fungera lika bra som i pelargonrummet. Fördelen är att jag har tillgång till vatten på ett helt annat sätt. Jag slipper att kånka upp med vatten två trappor för att växterna behöver det. En annan fördel är att växterna vänjer sig vid det naturliga ljset utan att jag behöver spendera pengar på el eller värme.

Jag tillverkade några odlingskärl för löken som ska bli nästa års sättlök av en gamma hängränna. Tanken är att jag ska kunna hälla ut min förodling på lämplig plats i trädgården när temperaturen tillåter. Vi får se om mitt experiment fungerar.

Slottsparken och odlingsgropen fick ett litet ansiktslyft. Slottsparken genom att en första omgång ogräs rensades bort och gropen befriades från löv. Allt kördes upp till komposthögen.

På eftermiddagen fanns det lite tid över till att hägna in kullen i sommarhagen som förhoppningsvis ska täckas av en massa solrosor. I och med att vi har får i hagen, och senare hästar är det lika bra att skydda odlingen från okritiskt betande. Jag trodde inte att jag skulle hinna helt klart, men jorden var på min sida idag. Det tog knappt en timme att borra de tio hålen för stolparna med “Borris”, och sedan var det en enkel match för lastman att trycka ner dem i marken. Hyfsat rakt blev det också!

Skörd, bä-bo och vägarbete

Eftersom jag visste att jag skulle ha fullt upp från morgon till kväll, passade jag på att börja med att skörda. Efter att de sista körsbärstomaterna som var värda att ta vara på var plockade gav jag mig i kast med att tvätta skottkärrorna som normalt används till stallet. Först tänkte jag att det var lite hybris att ta en hel skottkärra för potatisen, men det visade sig vara bra beräknat. Efter att jag plockat potatis för mos, kok och ugn gick jag upp i växthuset för att plocka paprika. Jag lämnade faktiskt några gröna i hopp om att de ska hinna mogna. Hur som helst passar det bäst att de får sitta på kvisten tills man vill använda dem. Då blir det som färskast. Imorgon ska jag försöka ta hand om skörden.

Efter skörden åkte jag upp till platsen som ska bli vindskydd för gästfåren. Det fanns några slånbärsrötter och ris som behövde tas bort, och som jag vid ett svagt ögon blick var villig att gräva bort. Jag ser det lite som en investering. J kommer säkert kunna hjälpa min fru med någonting då jag inte kan. Dessutom är det en fröjd att hjälpa någon som inte räds för att hålla i en cirkelsåg eller spetta och slå ner stolpar i marken. Jag blev faktiskt riktigt imponerad över de stolpar som hon fått ner i marken – spikrakt och lodrätt! När jag plockat bort rötterna anslöt J, och vi borrade de resterande hålen för att kunna få vindskyddet säkrat i marken. Vi får se om Bäbo blir ett passande namn, och om min flru kan bränna en skylt i samma anda som till Kackelbo och resten av byggnaderna på gården.

Efter att jag hjälpt till med håltagningen anslöt J:s pappa som förproducerat väggarna till vindskyddet – tänk vad bra att omge sig med hjälpsamma människor! När vi väl jämnat av marken med 0-32 där vindskyddet ska stå, tog jag tag i vägen längs med ängshagen. Efter att ha grävt bort den värsta geggamojan kunde jag jämna till och fylla på med bärlager. Det kommer förmodligen behövas lite till material innan det blir perfekt, men nu behöver man i alla fall inte fastna när man ska utfordra hästarna.

Ljus i mörkret

Nu hinner man knappt komma hem förrän mörkret lägger sig. Jag har dock under veckan hunnit med en hel del. Taktiken har varit att göra någonting litet varje dag.

På måndagen hjälpte jag J med att gjuta stolpar till hennes fårhage som hon ska ha hos oss. Det är perfekt för oss som inte riktigt har tid med flerdjur, men samtidigt vill kunna hålla ogräset kort. Tanken är att fåren ska hålla till i dungen mellan ängshagarna under vintern, och på våren ska kunna gå i ängshagarna, för att senare under sommaren beta i andra hagar som inte tillhör oss. J är en av stalltjejerna tillika granne och fårägare.

Tisdag, onsdag och torsdag ägnades åt till att färdigställa skogshagen och sätta upp grindar. Det är ganska många moment när man tänker efter, men vips så är man klar och undrar vad som egentligen var så besvärligt.

Idag kunde jag hämta och sätta upp staketribborna till longeringsvolten. Efter att ha markerat och satt upp den övre ribban kunde jag med en mall enkelt få allt på exakt avstånd från varandra. Nu ska det läggas en bräda i nederkant för att göra en snygg övergång mellan gräs och sand samt kapa stolparna till samma längd ovanför den översta ribban. Jag känner mig ganska nöjd med att ha bytt ut staketet på lite mindre än två veckor från beslut att göra det till att det blivit gjort. Nu väntar jag bara på att få hjälp med att sätta upp belysningsstolpar och gräva fram el. Även om jag förmodligen skulle kunna göra det själv, så kan det vara skönt att få ett proffs som gör arbetet. Då vet jag att det blir lika bra som om jag själv skulle ha gjort det, fast mycket snabbare när väl grävmaskinist och elektriker behagar att sätta igång.

Nu ska jag börja laga plankstek med mos och grönsaker från egen odling och bearnaise på egna ägg.

Tomatskörd och småfix

Under veckan har jag inte hunnit med så mycket.

Jag har upptäckt att jag egentligen inte har några fritidsproblem. Och det beror inte på att jag planerat och organiserat allt så perfekt – utan för att jag helt enkelt inte har någon fri tid. All tid är redan uppbokad, om än på osynliga kalendrar.

Det kan vara hinken med hönsmat som väntar troget i hallen, katten som stolt dragit in en gåva från naturen, eller trehjulingen som bestämt sig för att ta semester från laddningen. Lägg till lite hästar, ankor, vattenbyten och kvällsmörker, och vips är dagen slut.

Mina egna små projekt – tomater som borde plockas, idéer som borde testas i verkstan – de får ofta maka på sig. Friheten byts mot “måsten”, och ibland känns det som att min egentid är lika svår att hitta som en brödlåda som faktiskt är stängd.

Men mitt i allt detta finns också värmen, gemenskapen och känslan av att livet är rikt, även om det ibland är schemalagt till bristningsgränsen. Och kanske är det just konsten att hitta glimtar av frihet i det ofria som gör vardagen levbar – att kunna le åt paradoxen att man kan vara både sysselsatt till bristningsgränsen och samtidigt längta efter att få “göra ingenting”.

Jag har i alla fall hunnit med den näst sista tomatskörden och tagit hand om dem efter bästa förmåga. Den här gången blev det lika mycket som de föregående tre skördarna. Först skållar jag jag tomaterna i cirka 5 minuter. Sedan får de svalna innan jag kan klämma ut fruktköttet och koka i några timmar på svag värme för att få den där goda smaken. Därefter fyller jag halvliterslådor som sedan placeras i frysen för senare användning.

När så äntligen fredagen kommer kan jag börja planera för helgens aktiviteter. Konstigt nog är mitt huvud tomt på idéer. En sak som jag ändå stört mig på är alla små slånbärsbuskar som börjar växa utanför den bortre sommarhagen. Det kanske lossnar om jag börjar med att göra något smått och enkelt?

Eftersom det är hästhelg, och en av min frus arbetskollegor sköter all matlagning har jag helt plötsligt blivit överflödig. Det är verkligen skönt! Är det så här en riktig helg känns?

Idag har jag kunnat spendera tid uppe vid RC-banan för att jämna till underlaget. Nu är det inte så många tillfällen kvar att köra på innan det blir för mörkt eller kallt. Lite glädjande är att min fru är den som drar. Vag lever länge på citat som – “Ska vi köra idag?” – “Idag var banan bra!” – “Nu börjar jag bli farlig!” – “Fan vilken bra bana vi har.” – “Idag var det riktigt kul att köra!”

Idag har jag spenderat lite tid uppe vid banan och gett den lite kärlek med paddan. Efter ett tag blir banan ganska gropig, och det är lätt att tappa markkontakt. Nu har jag jämnat till alla raksträckor så att man kan dra på lite. Underlaget blir bara bättre och bättre. Gruskornen från 0-8 blandas med leran och och blir slitstarkt och stabilt. Det är mycket jobb, men det känns helt okej att lägga ner lite tid på något som uppskattas av fler än mig.

Urvattnad ork

Just nu känns det lite jobbigt. Först jobbar man hela dagen och sedan när man kommer hem så är det alltid någonting som behöver fixas innan man kan ägna sig åt det man vill. Allt från stängsel som behöver lagas till vatten som tar slut. En liten tröst är väl att man då och då kan skänka några minuter åt att fotografera. Nu börjar dimman komma på morgonen, och nya landskap träder fram. Även när det regnar är ljuset fortfarande ganska tacksamt beroende på vilket motiv man väljer.

Min fru byter ut en häst mellan sig och sin hästkompanjon varje gång hovslagaren är här. Eftersom sommarhagen är ny för hästen som byttes ut så var det tydligen inte alldeles självklart var gränsen gick. Trådarna smälter i visst ljus in med omgivningen. Detta har nu hänt två gånger under veckan. JAg hoppas att jag inte ska behöva laga staketet varje dag.

Igår hade vattnet under växthuset tagit slut och jag var tvungen att ägna kvällen åt vattenrockad mellan tankarna. Idag hade hästen gått genom stängslet igen och trehjulingen hade slutat fungera. Tur i oturen så var det bara säkringen som hade gått. Jag har ännu inte undersök varför, men förhoppningsvis händer det inte igen.

Efter mina måsten gick jag upp med sockervatten till bina och kunde konstatera att de fortfarande lever. Det ena samhället verkar vara starkare och har hunnit påbörja sin sjunde kaka, medan det andra bara är på sex kakor. Just nu är det inte mycket aktivitet beroende på utebliven värme, men förhoppningsvis kan de få några veckor till innan det blir dags för invintring.

Jag passade på att plocka tomater och chili. Det blev ännu fler tomater denna gång än förra, och då har jag inte plockat alla. Det kommer nog bli minst två skördar till i samma storlek innan vi kan summera den här skördesäsongen. Chilin mognar i sakta mak, men jag är inte direkt orolig att frukterna inte ska hinna mogna eftersom de kommer att flyttas ut i orangeriet när temperaturen kryper ner mot nollan nattetid.

Knivigt värre

Jag har skänkt lite kärlek till flistuggen under veckan. Den har gradvis blivit sämre i takt med att knivarna blivit slöa och tagit stryk. Även matningsröret för tjockare grenar svetsades ihop. Det är inte så lätt med TIG-svets när det man svetsar inte är helt kliniskt rent. Även om det ser ut som stryk, så lyckades jag foga samman den tunna plåten igen. Det tog ett tag innan jag kom på hur jag skulle plocka ut knivarna utan att behöva demontera hela maskinen. När knivarna väl var riktade och slipade kom nästa utmaning. Den små sprintarna som håller knivaxlarna på plats var relativt enkla att slå ut, men att få de tillbaka när man inte kommer åt krävde lite uppfinningsrikedom. Med hjälp av en svetstråd och ett rör som hade samma dimension som sprintarna gick det förvånansvärt lätt att få knivarna på plats igen.

För första gången i år var jag tvungen att pumpa över vatten från en av reservtankarna till de tre huvudtankarna. Jag pumpade över en kubik som beräknades kunna hålla fram till att det kommande regnet skulle fylla på mer vatten. Redan nästa dag var tankarna fyllda till två tredjedelar, så nu räcker vattnet ett tag till.

Igår röjde jag upp lite i skogshagen och passade på att bygga ett insektshotell vid RC-banan. Jag varvade stockar och ris i en pyramidformad trave. Jag bryr mig inte om att borra några hål. Jag tycker att mellanrummet mellan stockarna får räcka. Det finns ju fullt med hål i alla andra insektshotell som vi har. Jag passade på att trimma bort lite slånbärsbuskar i ängshagarna så att de om möjligt kan flytta någon annanstans.

På kvällen kom det lite gäster på kräftskiva och naturligtvis skulle vi köra lite RC-bil. Det var ganska skitigt och jag spolade bara av hjul och karosser. Idag har jag spenderat närmare två timmar åt att rengöra, smörja och underhålla bilarna. Det är ändå ganska rofyllt att pyssla om bilarna.

På eftermiddagen åkte jag upp till skogshagen och började flisa grenar och kvistar. När knivarna är vassa går det ganska enkelt. Jag nöjde mig med en skopa flis som hamnade hos ankorna och kalkonerna. Nästa skopa ska in till gässen, och därefter ska jag på försök använda materialet som underlag till RC-banan.

Idag blir det gåsbröst och lite av vad trädgården har att erbjuda till middag.

Bara en sista tankning

Idag blev jag klar med mitt fröbröd inför den första krävande arbetsveckan. Mer mentalt än fysiskt, men ändå! Brödet ser riktigt bra ut, så jag får hoppas att kommande vecka blir minst lika bra!

Bara ett sista träd, bara en sista gren, bara en sista tankning!…. När man röjer i en skogshage ser man det ena risiga trädet efter det andra – speciellt om man har cellulosahungriga hästar. Efter att jag borrat det sista hålet tyckte jag att jag skulle fälla alla halvfallna träd och rensa upp lite i skogshagen innan jag sätter nya stolpar som annars riskerar att träffas och skadas av ett fallande träd. Just nu ser det ut som ett slagfält med kvistar och stockar huller om buller. Jag hann inte klart innan muskler och rygg började säga ifrån, men jag pressade mig i alla fall igenom 5 tankar med soppa innan det kändes som att jag kommit någon vart. På sluttampen fick min hjälm en rejäl smäll innan trädstocken landade på ena axeln. Det lät mer än vad det kändes i hjälmen, men axeln fick sig en ordentlig smäll. Tur att hjälmen fick ta första smällen. Det var ett redan lutande lövträd (utan löv) som jag välte med handkraft. Jag räknade inte med att det skulle knäckas halvvägs upp och ramla “bakåt”. Nu vet jag till nästa gång att ha respekt även för döda träd!

Efter skogsarbetet körde min fru och jag lite RC-bilar. För min fru blev det cirka två varv innan det var dags för ett permanent depåstopp. Den här gången var det stötdämparfästet som inte längre ville vara med. Jag antar att det lätt blir så när man kör in i fasta hinder med full kraft. Nu har vi bestämt att hon själv ska bygga nästa bil. I mina tankar kanske det gör att hon kör lite försiktigare, men jag vet ju hur det är. Några varv lugnt, men med takt att “hornen” växer, så kör man allt vårdslösare.

Efter körningen fick jag hjälp av grannen att få sektionen till gavelporten på maskinhallen på plats. Det gick som smort förutom att vi hade problem med att få loss spännbandet som kilade fast sig i gångjärnet. Efter att min granne kommit på att vi kunde använda domkraft för att lyfta lite på porten utan att den skulle hakas av var det en smal sak att få sektionen på plats.

Efter att porten var fungerande igen åkte min fru och jag upp till hagen med “bytta” och vatten. Just nu håller jag på med matlagningen och väntar på att såsen ska “mogna”. Det är en tillfredsställelse att kunna plocka egna tomater, och när man glömt att vitlöken tagit slut så är det inte värre än att öppna dörren och ta några steg för att fylla på i köket.

Gjutning och planering

Idag har jag gjutit alla stolpar som ska gjutas i hagarna, så imorgon kan jag fortsätta med att borra och sätta upp resterande stolpar. Vi få se hur långt jag hinner. Jag är lite kluven om jag verkligen behöver borra, eller om det räcker med att spetta och sedan trycka ner stolparna med lastmaskinen. Sedan ska grindar och foderstationer göras i ordning. Det kan vara så att jag ger upp efter 20 stolpar, och då är det bra att ha någonting som kräver mindre energi att utföra.

Jag gick upp en stund på kullen i sommarhagarna för att planera hur Sunflower Hill ska utformas. Med hacka och spade fördelade jag jorden hjälpligt för att täppa till skrevor och skapa lite bättre förutsättningar att bereda en yta där man kan strö ut solrosfrön och kanske plantera någonting annat som inte kräver så mycket skötsel. Det var ganska slitsamt, men nu börjar det ändå att ta form. Man kanske kan sätta upp något konstverk uppe på toppen. Vi får se vad som skulle passa.

Emellanåt finns det lite tid åt att njuta av trädgården och se hur allt växer. Humlor och fjärilar lockas till lavendeln och bolltistlarna har börjat bekänna färg. Cocktailtomaterna har redan börjat leta sig ut ur växthuset genom takluckorna. Än har jag inte hittat en enda mogen tomat.