I veckan som gått har jag hunnit med att få takstol nummer två på plats och skapat dörröppningen. På tisdagen tog jag ner alla takpannor som nu ska tvättas. Det tänkte jag passa på att göra på söndag då det ändå är planerat att regna enligt meteorologerna. På onsdagen blev det bara omplantering av de sista tomaterna som jag väntat på, så nu är flottan av tomatplantor komplett. Det växer så att det knakar uppe i pelargonrummet och det börjar bli hög tid att orangeriet blir klart.
I torsdags var allt arbete nerlagt enligt plan, då jag var bokad på annat. Det svider varje gång när vädret är bra och man inte kan bygga hemma, men ibland får man låta hammaren och sågen vila.
Idag höjde jag upp och justerade taket på friggeboden. Nu har jag kontrollmätt och det är faktiskt friggeboden som är både sned och vind. Tur att det inte kommer att synas när taket är på plats. Nocken är heller inte helt centrerad så jag fick justera även detta. Imorgon hoppas jag kunna lägga nytt tak som sträcker sig över både orangeri och friggebod. Om jag har tur och ligger i så hinner jag även få takpappen på plats innan det kommer gäster som ska fira svärdotterns födelsedag.
Under veckan så har vädret varit aprilbetonat. Det kom ändå inte så pass mycket snö så att jag behövde koppla på plogen. Kvällen före snön var det blåsigt och kallt, men torrt. Så pass torrt att jag kunde stryka på första lagret kalk på grunden till orangeriet. Kalken fäste bra och skiftade ganska snart från gråbeiget till vitt.
Idag har jag förberett inför våren med att installera pumpar och byta ut ventiler som inte klarade förra vintern. Jag klarade mig hela sommaren på endast två olika bevattningszoner, men nu hade jag tänkt att odla lite olika godsaker i växthuset som vill ha lite olika mängd vatten, och då kan det vara bra att styra det med fyra olika bevattningszoner. Jag såg att potatisen hade börjat komma upp i krukorna, så de fick lite vatten när jag ändå hade lyxen med rinnande vatten i växthuset.
På eftermiddagen tog jag hand om de lattor som jag förberedde reda för två år sedan och hade för avsikt att beklä utsidan av ankgården på samma sätt som jag gjort med hönsgården. Jag har ett antal gånger fått gå ut med häftpistolen och märla fast nät som släppt. Dessvärre räckte inte lattorna hela vägen. Det saknas närmare tio stycken. Vi får se om det dröjer lika länge till nästa gång jag har lite att göra.
Det börjar bli hög tid att måla både ankgård och hönsgård, men det får bli lite varmare innan jag börjar slabba med färg. Tomatplantorna har börjat sätta sina första karaktärsblad och nu återstår blott fem av de 45 frön som jag sått, sedan är jag i hamn med försådden.
Igår skrev jag ingentin i bloggen, men det betyder inte att jag inte fick någonting gjort. Normalt brukar jag skriva i bloggen strax före matlagning, men igår var det “Gubb-middag”, så det fanns ingen tid att skriva dagbok. På förmiddagen satte jag igång med att rensa lite ogräs på kullarna vid “Lilla Stonehenge”. Även om jag har sticklingar som blir till plantor från förra året, så tänkte jag testa om det går lika bra att ta sticklingar nu på våren som på sensommaren. Jag hade tänkt mig att det skulle bli ett “hav” av lavendel uppe på kullen. Det kan nog bli fint tillsammans med timjanbeklädd sluttning, en liten tall och en klätterros som slingrar sig upp mot himlen. Det är en hel del ogräs att rensa bort utöver alla solrosor som gjort sitt. Det var ganska skönt att jobba i solen med bara en tröja på sig.
På eftermiddagen fick jag för mig att jag skulle göra någon form av krokar för att kunna hänga upp hönät utanför flaket på Grimar. Det är först när jag själv behöver göra någonting som jag hittar på förbättringar. Den här gången blev jag lite irriterad över att det ligger så mycket höboss och drar åt sig fukt på flaket. Man kan inte lägga någonting där utan att det blir sörjigt. Sedan fastnar det på kläderna och slutligen hamnar det på golvet inomhus. Först tänkte jag göra någon träkonstruktion med krokar, men sedan kom jag på att jag faktiskt skulle kunna använda lite uttjänta hästskor. Efter att ha skapat en jigg var det sedan enkelt att svetsa ihop 6 stycken hållare som kan tryckas fast på flaket med en gummiduk som skydd och friktion mot metallen. På samma ämne så förbättrade jag hållaren för vattenkannorna som riskerar att välta om man inte kör försiktigt. Med tre stag, egentligen två, så kan man köra udda och jämnt antal kannor från ett till sex, men det tredje staget ger symmetri åt konstruktionen.
Brödet jag bakade igår ingick i den förrätt som vi hade på Gubbmiddagen. Det var sonen, sonens kompis, svågern och jag som tillsammans lagade och åt vår trerätters middag. Till förrätt var det gravad oxfilé tillsammans med picklad rädisa och lök, en soja-majonnäs och riven pepparrot. Till huvudrätt var det plankstek och till efterrätt blev det en pannacotta med en kaffekaramellsås och mortlade kaffebönor som gav efterrätten lite krispighet.
På temat förbättringar så har jag satt upp belysning i Hö-hörnan idag. Det gick ganska smidigt även om det var mycket kabel som skulle dras. I vanlig ordning så kopplade jag in så att man kan styre med både “App” och knapp. Nu är det nästan kul att väga upp hö! Det finns i alla fall inte mycket att klaga över.
Som avslutning på dagens olika projekt, som även idag inkluderat ogräsrensning, planterade jag om de flesta tomatplantorna. Jag väntar fortfarande på några bifftomatplantor som förmodligen gror vilken dag som helst. Ett tag hade jag lite för blött för vissa plantor som visade tecken. på övervattning. Det problemet verkar vara löst nu. Samtliga plantor är spänstiga och åter i god form.
Jag har inte gjort så mycket i veckan. Jag började lite smått med att såga stolpar till den nya upphängningen för hö-vågen som fram tills nu hängt på en fast position i i hö-hörnan inne i maskinhallen. Jag ville underlätta när man väger upp hö så att man inte behöver drälla hö mellan bal och hönät. Idag färdigställde jag anordningen som verkar lovande. Nu hänger vågen på en svängbar arm där man kan flytta vågen utefter armen för att kunna få en steglös önskad placering. Eftersom man inte vill att vågen ska snurra runt fick jag justera upphängningsöglan så att man i alla fall kan välja riktning på avläsningstavlan i steg om 90 grader. Det var för övrigt en enkel match att lyfta in två balar hö med Lastman om man jämför med den förra traktorn.
Idag planterade jag om de sista pelargonerna och började med tomaterna. Det blir tre sorter även detta år. En körsbärstomat, en bifftomat och en svart tomat. Nu sådde jag tjugo frön av varje, men jag kommer förmodligen inte att plantera alla. När jag ändå höll på med sådd, började jag även med gräslök och purjolök som får klara sig själv ute i växthuset. I år kommer de flesta bifftomaterna att hamna uppe i Lilla Spanien för att ge plats åt lite gurka och paprika i Lilla Italien. När orangeriet blir klart kommer jag nog att ha en hel del chili där. Växthuset närmast huset, Lilla Italien, ska få fungera som skafferi och de andra växthusen till att odla sådant som senare ska frysas in och konserveras på annat sätt. Jag gick en runda runt i trädgården och kunde konstatera att vitlöken och de lökar som jag lämnade förra året har börjat spira.
Idag har jag planterat om de sista röda pelargonerna. Nu återstår 35 vita pelargoner att plantera om i större kruka. Nu börjar det bli platsbrist uppe i rummet, och det kommer bli problematiskt att börja förodla tomatplantorna om jag inte hinner få ordning på orangeriet så att jag kan hålla till där. Ett annat alternativ är att jag tar upp den stora kuvösen till växthuset, men det skulle vara praktiskt att slippa en sådan operation.
Nu har Lastman gjort sitt första uppdrag. Vi mockade ut inne hos gässen. Det gick ganska bra att ställa skopan precis utanför dörren och skyffla över det som skulle ut. Skopan svalde mer än vad jag hade förväntat mig. Jag körde upp all gödsel till gropen där jag håller på med min jättekompost och passade på att vända allt material tillsammans med lerjord, höboss och diverse annat organiskt material. Det är inte speciellt inspirerande att vistas utomhus idag, men en regntät och dragfri hytt underlättar.
Nu på sena eftermiddagen har det börjat snöa, och man har lovat att det ska komma en hel del. Det ser ju lovande ut om man precis införskaffat en lastmaskin med vikplog och vill se hur den fungerar. Risken är väl att allt bara blir en sörja som kanske bättre får ligga kvar än skyfflas runt och bli till en geggamoja. Det är ju rätt mjukt och bitvis blött under snön.
Idag satt jag länge och väl innan jag gick ut i gråvädret. Det var till och med lite snö i luften när jag väl kom ut. Jag körde in en bal hö och tömde en kärra gödsel innan jag jämnade till marken runt betongtröskeln in i maskinhallen. Det har blivit lite ryckigt och skumpigt att köra in och ut med Grimar. Har man något på flaket och en lem öppen är risken överhängande att det trillar ut med en svordom som följd. När jag ändå hade tagit fram Grävis schaktade jag bort en snöhög som hamnat i vägen för uppfarten till växthuset när man ska besöka hönsen.
Rotsellerin hade jag planterat lite för grunt, så jag passade på att ge plantorna en större kruka i förebyggande syfte. När man planterar rotsellerin efter att den grott ska man fylla på med jord precis i förgreningen, annars hamnar roten för högt upp. Det är svårt att se när plantorna är små, men nu när de vuxit syns det tydligt.
Jag har länge gått och stört mig på att stolparna på ridbanans kortsida mot vägen lutar kraftigt utåt. För att råda bot på det får man först gräva ner en bit på stolpens sida, för att sedan dra i stolpen och kila med sten eller träkil på motsatt sida. Jag tror att man behöver göra detta flera gånger för att få det riktigt rakt. Nu ser det hyfsat ut, även om det fortfarande lutar. Nu får staketet sätta sig under några månader innan jag gör ytterligare justeringar.
Den här veckan har mest präglats av omplanteringsarbete och andra småsaker som inte kan påstås vara något utöver det vanliga. Alla 50 kronärtskockor har hittat till större krukor, och nu börjar det bli lite strid om bänkytor uppe i pelargonrummet. Jag har planterat om drygt hälften av alla röda pelargoner. De vita verkar klara sig ett tag till, och resterande röda kan vänta lite till innan det är dags för omplantering. Egentligen var det inte nödvändigt att plantera om pelargonerna riktigt ännu, men det är skönt att ligga lite före. De chiliplantor som jag beskurit har sakta börjat återhämta sig och skjuter nya skott. Groavdelningen har krympt ner till en värmematta och det kommer nog bli så att jag kan plocka bort den sista i veckan som kommer. Då finns det fullt utrymme till alla plantor som behöver en större kruka.
Idag plockade jag fram dunken med kalkvatten som jag grundade muren till orangeriet med. Kalkvattnet gör så att kalken som ska målas fastnar bättre i underlaget. Det är något kemiskt som händer som jag inte riktigt har koll på. Jag vet bara att om man grundar och avslutar med kalkvatten så håller det bättre. Jag har provat både utan och med och det senare är helt klart att föredra. Kalkvattnet är busenkelt att laga. Man häller släckt kalk i en dunk med vatten och skakar om. Sedan får blandningen stå tills den har sedimenterat, minst ett dygn, och därefter tar man det klara vattnet, som inte är så lätt att inte röra upp när man häller från dunken, och penslar på underlaget.
Nu har jag efter lite peppning fortsatt med skapandet av en fotobok. Det som återstår nu är att skriva lite väl valda ord på varje sida och sedan skicka iväg för tillverkning. VI får se om det blir någon tid över i helgen åt att skriva några sidor, eller om det dyker upp annat som drar mer i min vilja.
Dagen började ganska trögt utan inplanerade göromål. Kanske man skulle i alla fall sätta in rutan i glashuset som varit trasigt sedan i somras? Det gick förvånansvärt enkelt. Efter det rullade dagen på med en fotosession uppe bland hönsen och sedan lite omplantering av de aubergineplantor som vuxit rejält på bara två dygn.
Efter att jag suttit en stund och kollat igenom de bilder jag fotograferat under dagen fastnade jag för en med hönan som gömmer huvudet under vingen för att komma åt och putsa. Efter det kände jag att jag inte hade så mycket mer att ta tag i och började bli lite rastlös när min fru kom som räddaren i nöden och föreslog att jag skulle köra bort lite hö-boss som räfsats ihop utanför hagarna. När jag ändå skitade ner Grimar passade jag på att rensa vid hönäten utanför ankhuset och inne i maskinhallen vid hö-hörnan, samt lite granrester utanför stallet. Jag körde totalt tre lass upp till gropen där jag tänkt blanda till en näringsrik kompastjord av det jag samlat ihop det senaste året av jord, gödsel och annat organiskt material.
Vid fyra gick jag in och satte mig i soffan och kunde konstatera att det fortfarande skulle vara ljust drygt en timme till. Varför inte ta en sväng med Silver!? Nu är ju vägarna relativt snö- och isfria. Jag behöver ju inte ta i så att jag får blodsmak i munnen, bara sådär lagom – så att det känns som att man gjort något.
Vintern har satt sina spår, och det börjar bli hög tid att reparera det som vintern ställt till med. Hönsgården drabbades ju av snö precis som resten av alla ytor. Dessvärre var jag inte tillräckligt alert för att få bort snön på nättaket i tid, vilket resulterade i att stolpar och reglar började luta in mot gården. PÅ ett ställe hade det gått så långt att en regel hade knäckts. Med hjälp av trädfällarbenet kunde jag räta upp stolparna och förstärka där det hade knäckts. Som extra förstärkning satte jag en permanent stötta vid stolpen där det hade knäckts. Även nättaket var jag tvungen att laga med ståltråd. Nu behöver det inte bli bråttom att först göra i ordning hönsgården när hönsen flyttar ner från växthuset för att ge plats åt alla plantor.
När jag var klar med hönshuset fick jag uppgiften att öppna upp i Linus hage upp mot den övre skogshagen för att ge mer plats. I leran på ena kortsidan av maskinhallen såg jag några större spår som jag tror kan vara vargspår. Min fru kunde inte med säkerhet avfärda det som något annat. Vi får väl se om vi kan hippa några fler tecken på varg framöver. Jag är mer orolig för våra hästar som har börjat få smak för tryckimpregnerat virke. Vissa stolpar finns det inte mycket kvar av och frågan är om det är tråden somm håller upp vissa stolpar eller tvärt om.
Jag passade på att fylla stenmjöl mellan gatstenen i det blivande orangeriet. Jag var lite orolig att det skulle komma in is mellan stenarna och få dem att lossna från cementblandningen i botten, men stenarna satt som gjutet i underlaget. Om några veckor är det dags att fortsätta med bygget. Först ska jag kalka muren och sedan kan jag resa stommen. Det blir spännande att se om allt passar ihop fortfarande. Nu har ju takstolarna legat uppe på loftet och torkat över vintern.
Man ser tydligt hur pelargonerna växer. Mellan varje rad är det från ett och tre dygn i tidsskillnad. När bladen täcker hela krukan och börjar växa in till grannen är det dags för omplantering in i den sista krukan före utplantering. Ett av habanero-fröna har grott, och ett till visar tecken på att sticka ut en grodd när som helst.
Ikväll hamnar delar av förra årets skörd på matbordet. Det blir fyllda paprikor i tomatsås med ris och yoghurt.
Nu har jag ersatt skruvtvingen som fungerade som stopp för släden på gördsltransportören med en bult. Allt verkar fungera som det ska och såhär i efterhand undrar jag lite över varför jag inte kom på detta med automattömning redan från början. Jag hade lite idéer, men de skulle bli för komplicerade och involvera en extra motor eller ett komplicerat system av rörliga delar som i praktiken aldrig hade fungerat.
Grimar har utrustats med ett koger för min frus kryckor istället för gåstavarna som inte ger tillräckligt med stöd. Förhoppningsvis får min fru tid på människoverkstan inom en snar framtid, men fram tills dess får vi försöka lösa problemen på bästa sätt.
Den “gummimatta” som följde med Grimar var nog mer ämnad för flip-flop skor än isbroddsförsedda kängor. För att skydda det durkplåtsbeklädda golvet mot slitage och ge lite bättre skydd klippte jag till en ny gummimatta som förhoppningsvis håller bättre.
Det börjar bli hög tid att börja samla vatten i tankarna för att kunna möta våren. Det vattenfilter som jag använt hann jag inte få bort innan isen sprängde plastbehållaren. Den var tidigare fast monterad på IBC-tankarna, men nu har jag satt dit snabbkopplingar för att enklare kunna demontera och montera beroende på säsong eller ej.
Det växer så att det knakar uppe i pelargonrummet just nu. Jag såg att det börjat växa lite mossa, vilket tyder på att jorden är lite sur i kombination med hög fuktighet i jorden och låg omgivande temperatur. Eftersom jag inte vill höja temperaturen för mycket så att plantorna blir rangliga har jag istället strösslat lite äggskal på jorden. Jag inbillar mig att det är bättre att jorden är åt det fuktigare hållet när man inte har möjlighet att övervaka plantorna 24 timmar om dygnet.
