Category Archives: Bakning

Regnigt och lerigt

Det regnade en bit in på eftermiddagen så jag passade på att bocka av den välbehövliga uppgiften att städa verkstan. Jag tror att jag spenderade närmare tre timmar till att plocka tillbaka verktyg och saker jag dragit fram den senaste tiden. Vissa saker som jag plockade undan var visserligen min sons förtjänst, men mestadels var det mina egna synder. Skruvar, brickor, elinstallationsmaterial och massa annat sorterades upp och lades på dess rätta plats. De två plåsterpaket som legat på arbetsbänken fick äntligen varsin hållare så att de kunde sättas upp på strategiska platser.

När regnet väl avtagit började jag med dagens huvuduppgift. Det blir ganska lerigt i hagen där hästarna står och äter. Nu ska vi försöka motverka problemet med markarmeringsmatta. Först schaktade jag bort ca 30 centimeter med lera innan jag la dit ett lager 0-32. Ovanpå det placerade jag ut markarmeringen, och därefter ännu mer 0-32 som sedan packades. Jag hann med en av hagarna. Den andra får jag nog börja med när ljuset tillåter. Hade det inte regnat så mycket, hade jag hunnit med båda hagarna idag.

Jag försöker i möjligaste mån göra saker som går att göra när det är mörkt ute just när det är mörkt, och sådant som kräver dagsljus och måste göras utomhus när det går, även om det skulle vara skönt att ha det gjort tidigare. Nu har jag vägt upp hönät för 4 dagar i alla fall.

För dagen återstår att baka bröd och laga mat – sen kan jag varva ner!

Stallmästeri och mörkerarbete

Igår förberedde jag degen och skrofset som ska in i mitt fröbröd. Tanken var att jag skulle baka på morgonen, men av någon anledning blev det inte av. Nu är det ju en surdeg, så den tar inte skada av att ligga några timmar extra. Jag kom igång ganska sent idag trots att jag var uppe och fodrade vid sjutiden. Det som sinkade mig lite var att jag behövde åka och införskaffa diverse material samt en rotselleri till kvällens middag. Det blir ossobuco till middag. Det blir två olika varianter, en på oxlägg och och en på kycklingben. VI provade att steka kycklingen i ugn förra helgen, men det var allt annat än mört, trots en dryg vecka i mörningspåsar. Vi får se om det passar bättre i ett riktigt långkok.

När middagen var förberedd och hade hittat in i ugnen på låg temperatur gick jag ner till stallet och fixade handtaget och automatisk stängning till foderkammarens dörr. Efter det åtgärdade jag krubban inne i den stora boxen. Materialet i väggen är så poröst så att krubban blir lös efter ett tag. Det är nog tredje gången som jag åtgärdar problemet, och den här gången tänkte jag att det kanske skulle hjälpa om jag satte upp en bräda med lite fler fästpunkter mot väggen än de tre som sitter i hinken. Vi får se om det håller lite bättre nu.

Det blir mörk ganska fort nu, och om man vill ha någonting gjort utomhus får man räkna med lite arbete i mörker. Jag har börjat förbereda för att sätta upp belysningsstolparna uppe vid volten och RC-banan. Det kommer nog bli bra när det är klart, men just nu undrar jag lite hur jag ska kunna resa stolparna och sedan koppla ihop allt med tanke på att stolparna är 5 meter höga. Det blir till att stå i skopan på en liten trappstege…helst när det är ljust ute.

Allt på listan och lite till

Min misstanke om vad som utlöste jordfelsbrytaren till jordkällaren stämde. Det var inte bara en mus, utan tre som letat sig in i centralen. Jordfelsbrytaren gjorde väl sitt, men ett mushjärta klarar den tydligen inte.

Medan jag fixade plogbladet där gummilisten hade slitits ut satte jag en deg och bakade ett rostbröd. Nu när frun är tillbaka i huset känns det meningsfullt att baka den typen av bröd. Jag har sällan tid eller tålamod att vänta på att brödet ska rostas.

Eftersom det större delen av dagen är nollgradigt är det hög tid att byta till vinterdäck på bilar och kärror. Jag försöker alltid att spola av alla däck inför förvaringen. Inte för att däcken tar skada, men det är så mycket trevligare att plocka fram ett rent däck nästa gång det ska skiftas.

Jag kom över ett brandsäkert dokumentskåp som jag tänkt använda till alla LiPo-batterier för drönare och bilar. Kruxet är att skåpet är ganska tungt, och ska helst stå i rumstemperatur. Tills jag får några biffiga karlar till mitt förfogande har jag ställt det inne i verkstan. Det väger mellan 150 och 200 kilo, så det går liksom inte att ta under armen och kånka runt på. Med domkraften lyckades jag höja upp skåpet så pass mycket att jag sedan orkade tippa upp det på pallgaffeln.

Under hela dagen har jag jonglerat med vattentankarna. Tå och en halv hittade ner under växthuset och resten har jag pumpat över till vattenmagasinet. Det är på gränsen att det fryser nu och jag vill inte stå mitt i vintern med iskuber som inte går att flytta på. När jag ändå städade upp bakom maskinhallen tog jag in en pall med torvbalar till stallet. Det är ett elända att försöka slå isär frusen torv, så det här kommer underlätta några månader framöver.

Foderdeg och pizzadeg

Jag hade redan innan jag gick upp bestämt mig för att börja tidigt – oavsett vädret. Om gässen kunde vara ute så kunde jag. Eftersom binas överlevnad är lite av en prioritet tillverkade jag hållare för foderdegen, som i princip är en sockerdeg. När det är lite kallare så har bina svårt att dunsta bort vattnet i sockerlagen om temperaturen är för låg. Det kan medföra att det blir fuktigt i kupan, vilket i sin tur kan bidra med oönskade problem. Därför har jag övergått till att mata bina med foderdeg som en sista förberedelse inför vintern. Sockermassan har ganska hög viskositet, men skulle jag bara lägga den i botten av kupan skulle den rinna ut. Eftersom jag har en topplistkupa i ganska unikt utförande, så finns det inte så många färdiga lösningar att köpa. Istället får jag efter eget huvud försöka komma fram till vad som kan funka för mig och mina bin. Nu kan jag fylla på med deg utan att behöva släppa ut allt för mycket värme från den varma sidan av kupan. Det dröjde inte många minuter innan bina uppskattade den nya uppfinningen.

Efter att jag tillgodosett binas behov började jag med att förbereda middagen. De körsbärstomater som jag skållade igår tog jag ut ur kylen och satte på spisen tillsammans med lite av de sista örterna för säsongen samt lite salt och vitlök. Därefter gjorde jag i ordning pizzadegen som jag ställde i kylen för jäsning till kvällen.

Arbetet i köket fortgick med att fermentera grön paprika och chili i saltlag. Den röda chilin fick ligga någon timme i saltlag för att sedan hamna i kallröken. Jag tänkte att jag skulle fermentera de gröna tomaterna nästa helg så att jag kan avsluta årets skörd.

På sena eftermiddagen fick jag göra en paus i mitt “nödvändiga” för att ta hand om fodring och skadedjurssäkring av diverse plantor.

Eftersom det fortfarande fanns en hel del mogna paprikor kvar i skottkärran från förra helgen så tog jag hand om de sista genom att bränna av skalet och sedan antingen torka eller strimla och frysa allt. Det kommer bli användbart till höstens och vinterns alla grytor. Tomaterna som stått och puttrat på spisen hela dagen blev till en riktigt bra pizzasås. Nu ska jag bara frysa in det som jag inte använder till kvällens pizza.

Bara ett träd till

Efter att jag blandat fröna med surdegen och satt den på jäsning en sista gång gick jag ut till RC-banan och skapade ett “konstverk” av de stenar som jag samlat in igår. Tre nätkorgar på behörigt avstånd från körbanan fyllda med stenar kommer att se prydligt ut när det blir grönskan behagar att infinna sig. Jag kanske får hjälpa till med lite jord ovanpå leran för att främja gräs framför tistlar, ryssgubbar, nässlor och gråbo.

En stor del av dagen har jag tröttat ut musklerna i skogshagen där man ser det ena trädet efter det andra som behöver fällas efter att man trott att man redan tagit ner alla döda träd. Det gick åt tre tankningar innan jag kände mig nöjd och kunde börja forsla bort stockarna. Fyra kärror med stockar fick jag ut innan orken började ta slut på riktigt. De sista större stockarna som lyckligtvis låg i “lastmaskinsterräng” hämtade jag med Lastman. Nu börjar det bli lite mycket stockar, och det börjar bli svårt att stapla och samtidigt få plats. Jag såg ett smart sätt att hålla stockarna på plats och gjorde ett försök. Det kräver i och för sig en lastmaskin till hjälp, men eftersom jag ändå har en så är det inga problem.

Efter att jag blivit klar med skogsarbetet och min fru med utfordring av alla fjäderfän körde vi lite RC-bil. Hon börjar bli riktigt farlig och vissa stunder är det hon som kör bättre än jag. Det börjar lossna och nu är det riktigt kul. Inte alls så många utflykter för att vända på bilar som tidigare. Vi kan till och med ha diskussioner om hur vissa delar av banan skulle kunna bli bättre. Oftast tycker jag att det behöver göras en insats medan vin fru tycker att det istället är en bra utmaning att banan är lite svår och oförutsägbar på sina håll.

Efter körningen gjorde jag den första tomatskörden. I år verkar det bli riktigt mycket. Förhoppningsvis kommer det att räcka ända fram till nästa gång jag plockar den första tomaten. Bifftomaterna kommer att i vanlig ordning skållas, krossas, kokas och frysas in. Körsbärstomaterna kommer jag att torka och sedan göra en pasta på, som också hamnar i frysen.

Bara en sista tankning

Idag blev jag klar med mitt fröbröd inför den första krävande arbetsveckan. Mer mentalt än fysiskt, men ändå! Brödet ser riktigt bra ut, så jag får hoppas att kommande vecka blir minst lika bra!

Bara ett sista träd, bara en sista gren, bara en sista tankning!…. När man röjer i en skogshage ser man det ena risiga trädet efter det andra – speciellt om man har cellulosahungriga hästar. Efter att jag borrat det sista hålet tyckte jag att jag skulle fälla alla halvfallna träd och rensa upp lite i skogshagen innan jag sätter nya stolpar som annars riskerar att träffas och skadas av ett fallande träd. Just nu ser det ut som ett slagfält med kvistar och stockar huller om buller. Jag hann inte klart innan muskler och rygg började säga ifrån, men jag pressade mig i alla fall igenom 5 tankar med soppa innan det kändes som att jag kommit någon vart. På sluttampen fick min hjälm en rejäl smäll innan trädstocken landade på ena axeln. Det lät mer än vad det kändes i hjälmen, men axeln fick sig en ordentlig smäll. Tur att hjälmen fick ta första smällen. Det var ett redan lutande lövträd (utan löv) som jag välte med handkraft. Jag räknade inte med att det skulle knäckas halvvägs upp och ramla “bakåt”. Nu vet jag till nästa gång att ha respekt även för döda träd!

Efter skogsarbetet körde min fru och jag lite RC-bilar. För min fru blev det cirka två varv innan det var dags för ett permanent depåstopp. Den här gången var det stötdämparfästet som inte längre ville vara med. Jag antar att det lätt blir så när man kör in i fasta hinder med full kraft. Nu har vi bestämt att hon själv ska bygga nästa bil. I mina tankar kanske det gör att hon kör lite försiktigare, men jag vet ju hur det är. Några varv lugnt, men med takt att “hornen” växer, så kör man allt vårdslösare.

Efter körningen fick jag hjälp av grannen att få sektionen till gavelporten på maskinhallen på plats. Det gick som smort förutom att vi hade problem med att få loss spännbandet som kilade fast sig i gångjärnet. Efter att min granne kommit på att vi kunde använda domkraft för att lyfta lite på porten utan att den skulle hakas av var det en smal sak att få sektionen på plats.

Efter att porten var fungerande igen åkte min fru och jag upp till hagen med “bytta” och vatten. Just nu håller jag på med matlagningen och väntar på att såsen ska “mogna”. Det är en tillfredsställelse att kunna plocka egna tomater, och när man glömt att vitlöken tagit slut så är det inte värre än att öppna dörren och ta några steg för att fylla på i köket.

Skrotat och skållat

Nu är det inte långt kvar innan semestern är till ända och gamla rutiner dominerar framför lättjans inslagna väg. Det innebär att jag redan nu behöver förbereda för mitt fröbröd. Den här gången lade jag med lite mandlar utöver vetekorn och solroskärnor. Först skållar jag fröna tillsammans med lite salt och det kli som blir när jag mal mjölet som jag ska använda i degen. Sedan tar jag min surdegsstart och blandar med mjöl, sirap, det skållade kliet och vatten. Sedan får allt stå i närmare ett dygn innan det är dags att blanda ihop degen med fröna. Om jag inte hade haft i salt skulle jag kunna blanda ihop allt på en gång. Det går säkert att ha i saltet redan från början, men jäsningen kommer inte igång lika fort då. Imorgon är det tid för gräddningen.

Det har inte blivit så mycket körning av RC-bilar i år, men säsongen är inte över än. Vi har tillsammans kört två gånger, och jag har kört ytterligare en gång. Den här gången slutade det med att min fru kraschade på slutet, så jag fick tillbringa någon timme med att byta ut delar. Jag har hotat med att jag ska samla på alla skrotdelar och göra ett monument av delarna när jag har tillräckligt mycket. Nu har jag inte så mycket reservdelar kvar till våra amerikanska bilar, och nya delar har jag inte lust att köpa. Nästa säsong siktar vi på att köra europeiskt för att främja hemmamarknaden.

Jag körde över paddan till grannen som håller på med grunden till sitt garage efter att jag städat i verkstan och blivit klar med allt annat som jag pysslat med idag. Det var egentligen tänkt att vi skulle försöka haka på den avhakade sektionen till gavelporten på maskinhallen, men då hans son var på annat håll beslöt vi oss för att göra det imorgon istället. Det kan vara bra att vara fler på en sådan operation.

Stolpe in

I morse bakade jag två bröd. Ett rostbröd och ett fullkornsbröd på surdeg med en massa solrosfrön och hela vetekorn som hade fått stå i blöt under natten. Medan degen gjorde sitt, först i jäsbunken och senare i ugnen passade jag på att gå en runda i trädgården för att inspektera. Tomatplantorna behöver tjuvas och bindas upp vartefter att de växer. Nu är det nästan dagligen som jag behöver justera uppbindningssnöret. En och annan blomma har blivit till tomat och chilifrukter kommer i mängder som det ser ut. Jag var uppe och kollade till mina stackars sparrisplantor som inte alls har levererat så mycket jag hade hoppats på i år. Vissa kikade upp ur jorden, men stannade sedan helt av. Nu börjar även de plantor som jag befarat vara döda skjuta upp. några skott ur marken. Senare i sommar när plantorna tagit sig, ska jag nog plantera om och förbättra dräneringen och jorden en aning. Som det är nu så är jorden väldigt blöt. Det kan bero på lövtäckningen som jag kanske inte tog bort i tid, men det skadar inte att förbättra förutsättningarna till nästa år.

Efter att jag var helt klar med bakningen passade jag på att rensa ogräs från den nedre delen av terrassodlingen där det fortfarande fanns lök kvar sedan förra året. Även den här jorden behöver förbättras. Den är alldeles för kompakt även om den av ogräset att döma är näringsrik, vilket nässlor och tistlar vittnar om. Av allt ogräs som vi har är nog ryssgubbarna de värsta. Pålrötterna sitter djupt ner i marken och är nästa omöjliga att få upp hela. Kirskålen sprider sig, men där är rötterna mer ytliga och fås ganska lätt upp med grepen. Jag ser detta år som ett förlorat år för odling i den nedre delen av terrassodlingen. Jag tror att jag ska satsa på ärtor, bönor, morötter och zucchini, och kanske odla lök nere i odlingsgropen istället. Ärtorna vill nog ha lite mer sol, och löken verkar inte ha något emot att växa i skugga, bara det finns fukt i jorden.

När jag kände mig klar med att rensa ogräs tog jag gummislägga och skulle slå ner stolpar i hagen. Millimeter för millimeter gick stolparna sakta ner i marken. I den takten skulle jag förmodligen behöva stå i flera dagar, och ändå inte bli klar. Jag hämtade till slut Lastman och gjorde ett försök att få ner stolparna genom att “slå” med tvärstaget på lastarmen istället. Det visade sig vara riktigt effektivt. Tidigare har jag försökt trycka ner stolparna, men det har bara resulterat i att maskinen lyft i framkant och fått stolparna att vika sig. Efter lite övning gick det riktigt bra, och de stolpar som jag tidigare försökt slå ner med släggan, fick jag ner på några få slag med lastmaskinen. Nu har jag slagit ner alla stolpar som jag kommer åt med lastmaskinen. Resten av stolparna som står uppe i skogen får jag väl banka ner för hand – millimeter för millimeter.

Lite för tidig

Idag har jag kommit lite längre än vad jag tänkt mig, men det kan inte hjälpas. Egentligen tänkte jag få bevattningen på plats under nästa vecka, men det gick så pass bra att få till bäddarna så jag beslutade mig för att löpa linan ut och plocka fram vatten- och fuktslangar. Det blev tre lite bredare bäddar, istället för fem som jag haft tidigare. Jag ska odla gurka längst ut åt solsidan. Dels för att gurka gillar sol och värma, men också för att de ger lite skugga åt alla paprikaplantor. Nu har jag startat upp bevattningen så att det kan fukta till sig lagom till att jag planterar. Rätt som det var var jag klar med mitt pendlande mellan spis och växthus.

På sena eftermiddagen tänkte jag vara smart och förbereda utplanteringen i nästa vecka och flyttade ner alla plantor till orangeriet för att om möjligt få lite mer luftigt och ljust. Dessvärre hade tomatplantorna blivit så långa och ranka, så att några bröts. Efter att ha kontrollerat hur långt purpur-apeln kommit i sin blomning fattade jag beslutet att få ner alla tomatplantor i jorden. Jag har haft som riktmärke att när purpur-apeln blommar – då är det dags att plantera i växthuset. Redan det kan vara lite tidigt, men det har ju funkat fram tills nu i alla fall.

Nu måste jag få bevattningen helt klar i det nedre växthuset också. Annars får jag gå och vattna manuellt. Som vanligt ser allt lite visset och tanigt ut när man planterar tomater. Som tur är brukar tomater klara av det mesta och mår bara bra av att planteras djupt. Vi får se om en vecka när purpur-aplen slår ut i full blom. Var det för tidigt i år?

Gjutning i hagen

Om det var aprilväder igår så var det majväder idag. Jag kunde gå ute utan tjocktröja hela dagen! Morgonen började dock med att baka och förbereda surdegen till mitt lite grövre bröd som jag försöker äta av dagligen. Det är inte alltid som jag hinner eller kommer ihåg. Jag portionerade upp den lasagne som lagades igår till middag och framtida matlådor. Det blev tolv stycken som hamnade i frysen. Nu har jag nog matlådor ända fram till semestern.

Efter att alla köksbestyr var klart satte jag igång med att förbereda betongen för alla stolpar som jag gjorde hål för igår. Varje stolpe lodades in och fick stödben för att hållas stadigt när väl betongblandningen och vattnet skulle ner i respektive hål. Jag hade glömt att det skulle vara en grind till den övre hagen, så jag fick borra ett extra hål som jag inte räknat med. Som tur var gick det smärtfritt utan stenar eller söndertrasade borrar.

Det börjar bli hög tid att förbereda utplantering av sådant som ska in i växthusen. Än har jag någon vecka eller så på mig, men jag känner att odlingsstressen kommer krypande. Jag var uppe i växthuset där hönsen varit under vintern och kunde konstatera att det behövs tvättas och grävas för att växterna ska trivas. Just nu är det bara de mest ihärdiga ogrässorterna som växer i den snustorra jorden.