Idag har jag spenderat större delen av dagen med att trimma alla (o-)gräs kanter och kratta fint på gården. Jag har försökt spara lite vackert ogräs som brukar blomma, men jag kommer inte alltid ihåg hur växterna ser ut innan de slår ut i blom. Vallörten känner jag igen och maskrosor likaså.
Jag fick ett planerat besök av en arbetsbekant som håller på med biodling. Tanken med besöket var att vi skulle se ut en bra plats och planera lite för framtida biiodlingsaktiviteter här på gården. Jag hade tydligen alla förutsättningar och behövde inte oroa mig för att det skulle bli bra. Nu återstår att tillverka en bikupa och bereda en bra plats. Det skulle inte vara fel med bin här på gården. Eventuellt har vi bin lagom till midsommar…om jag hinner bygga en kupa, vill säga.
På sena eftermiddagen körde jag upp resterande bråte till gropen och började jämna ut marken utanför ankhuset.
Idag har jag i huvudsak rört mig mellan fyra olika ställen. Uppe i skogen har jag hämtat stenar för att täcka dammplasten i trädgårdsdammen. Därefter har jag åkt till stenlagret, som börjar bli lite överbelamrat med gatsten taktegel, betongpannor, dammplast, stolpar fundament och mexitegel, för att sedan lasta på fyrhjulingssläpet, och sedan åka upp till ”gropen” med allt i omgångar. Därefter har jag börjat om med att samla sten. Emellanåt har jag lastat på lite grus från högarna utanför ankhuset, och fyllt på ”stranden” i trädgårdsdammen. Utöver dessa huvudsakliga sysslor har jag räknat tulpaner och vattnat paprikaplantorna i Lilla Italien. Vi satte upp paneler för att dela av hönsgården så att vi ikväll kan flytta ner höns från Lilla Spanien, för att göra plats åt paprikaplantorna. Imorgon ska jag förvärvsarbeta lite på förmiddagen. Förhoppningsvis hinner jag flytta mexiteglet och resterande bråte imorgon, och kanske hinner jag även trimma gräs och förbereda jorden för paprikorna.
Idag har det varit en regnig dag så jag passade på att byta hydraulpump på Grävis. Allt gick jättesmidigt, och jag hade lyckats beställa helt rätt del som passade utan några modifieringar. När pumpen väl var på plats provkörde jag lite ute på planen och kunde göra piruetter på stället, vilket jag aldrig kunnat göra tidigare. Dock har den ju först efter ett tags användning tappat drivningen, så det var på sin plats att testa lite på riktigt. Det var fortfarande lite regn på väg mot uppehåll så varför inte göra lite nytta och jämna till vägen upp till växthuset. Det gick till och med att schakta med plogbladet, vilket jag haft problem med tidigare. Lyckan varade dock inte så länge. Helt plötsligt sa det pang och jag kunde se hur det sprutade delar bakom mina fötter. Drivningen slutade helt och hållet samtidigt som regnet tilltog. Där stod jag halvvägs upp mot växthuset med en klump på närmare 400kg som inte ville röra på sig. Tur i oturen så hade jag fått låna grannens bobcat för att jämna till ängen efter svinen samt flytta lite material utanför ankhuset upp till gropen. Med några slingor lyckades jag forsla tillbaka Grävis till verkstan och skruva isär kopplingen. Jodå – det var bara smulor kvar av den! Till råga på allt så hade axeln till pumpen gått sönder, så nu får jag beställa en ny pump och leta efter en ny koppling. Utöver att Grävis står i verkstan så har pelargonerna haft det lite tufft och får precis som jag börja om. Nåja, trots att jag för hand måste luckra upp den hårdtrampade jorden uppe i växthuset för att kunna plantera paprikan, och att jag inte som planerat kan göra en del andra grävarbeten i helgen, så finns det ändå vissa ljuspunkter. Tomatplantorna har piggnat till efter flytten, ännu fler tulpaner kikar upp genom jorden, trädgårdsdammen har fyllts på med regnvatten igen, samtliga sparrisplantor har klarat vintern, potatisen börjar skjuta upp blast genom den kompakta lerjorden och allt börjar att bli grönt igen.
Det känns inte som att jag har åstadkommit så mycket idag, men mycket av det jag gjort är en repetition av alla andra dagar denna vecka. Utrustad med instruktioner runt halsen har jag tagit ut hästarna, hängt ut hö 4 gånger om dag, kollat till hönsen, givit ankorna mat, samlat in ägg, putsat ägg, burit vatten och försökt hålla tiderna. Utöver detta har jag gjort en liten ställning för alla redskap vid hagarna. Det gör så mycket att det är ordning på allt för att man ska känna sig glad. När det ändå var dax att köra in några balar hö i maskinhallen så passade jag på att plocka av snökedjorna som förmodligen inte kommer att behövas de närmaste månaderna. För att kunna köra in hö var jag tvungen att pumpa det ena bakre traktordäcket. Det är något man gärna inte gör med cykelpump, och det är lite långt mellan traktorns parkeringsplats och kompressorn i verkstan., Lösningen blev att använda bilens lilla kompressor som är avsedd för mindre däck. Kompressorn tog tid på sig att fylla däcket, och efter en lång stund började äntligen däcket att visa tecken på att fyllas. Då kom nästa problem. Fyrhjulingen där jag tog ström ifrån visade tydliga tecken på batterisvikt, och jag var tvungen att koppla in en laddare för att inte startbatteriet skulle ge upp helt. Det tog drygt en timme att fylla däcket så pass mycket att jag kunde ta mig till verkstan för att fylla på resterande luft med ordinarie kompressor. Jag passade på att haka av bakplogen och ta av snökedjorna som var täckta med hård lera och sand efter den senaste plogningen som tydligen var allt annat än ren som snö. Kedjorna väger en hel del redan utan smuts, så de fick följa med på pallgaffeln till tvättinrättningen. Jag har alltid undrat över hur mycket jag egentligen går och släpar på i mina arbetsbyxor med spade, handgrep, ogräsjärn, kniv, sekatörer tänger, sax, tumstock och pennor som standardutrustning under sommarhalvåret. Fyra kilo lättare i bara långkallingarna vid hövågen kunde jag äntligen stilla min nyfikenhet.
När Örjan anländer till dammen så vet man att allt kommer att ordna sig. Grödorna gror och energin till jord och kropp återvänder. Det finns tusen saker att göra och allt man gör ger resultat. Denna vecka har jag varit solo sånär som på hästar, höns, kalkoner gäss och ankor. Medan min fru är på hästaktiviteter i Norge är jag kvar här på gården med en virtuell boja runt foten i form utav att ta hand om djuren vart fjärde timme. Det har inte blivit så mycket förvärvsarbete, och handen på hjärtat så har jag inte riktigt funnit den ro som behövs för att ”jobba”. Jag har istället tillbringat större delen av min tid med att färdigställa Lilla Stonehenge så långt som det är möjligt utan att plantera det som växer till sig uppe i Pelargonrummet. Jag har satt en hel del tulpanlökar som införskaffades förra året. De hade nog mått bättre av att komma i jorden då, alternativt övervintrat i matkällaren istället för i källaren där det varit lite för torrt och varmt. Vissa av lökarna hade mumifierats och blev till ett pulver när man tryckte på dem. Jag hoppas dock på att några av de cirka 300 lökar som jag satt kommer att ta sig. De som inte fick plats nere vid Lilla Stonehenge, Slottsträdgården eller rabatten nere vid gårdsplanen satte jag i en nytillverkad och specialanpassad låda vid trädgårdsdammen.
Jag har passat på att städa undan lite kvistar, löv, torv och hö som har en tendens att lägga sig på gångar och gårdsplanen. Allt kördes upp till komposthögen uppe vid gropen som mer och mer börjar likna en liten plan.
Imorgon blir förmodligen en ganska lugn dag beträffande gårdsarbete. Jag får besök av sonen och vår tidigare inneboende för att ha en ”gubbkväll” med mängder av små rätter som ska anrättas och förtäras. Man skulle kunna kalla det för tapasafton, men gubbkväll passar oss bättre – om inte annat så är det enklare att säga.
Nu börjar det bli ganska fullt uppe i Pelargonrummet, men det finns faktiskt plats för mer om det skulle behövas. I nästa vecka hoppas jag på att purpurapeln blommar – Då är det dax att plantera ut tomaterna i växthuset…enligt min egen bondepraktika.
Igår började jag lägga en slingrande gång av de tegelstenar jag hittade när jag röjde slånbär. Dagen blev lite uppstyckad när jag skulle ta instruktioner inför kommande vecka då jag är häst- och fågeldräng. Min fru ska åka till Norge för att titta på andras hästar. Vidare planerade vi hastigt att fira Valborg tillsammans med grannarna nere vid dammen. Det blev ingen brasa, men väl en liten eld nere i gropen som bränsle till Muurikkan.
Idag började jag med att byta ut vidjor till de ställningar som jag har till bönorna. En ny ställning till ärtorna byggdes i en av odlingslådorna. Jag satte bönor och ärtor. Bönorna hade jag samlat in förra året, så vi får se om de kommer upp. Den yta som var kvar i odlingslådorna där jag satte brytbönorna sådde jag vintermorot. När jag var klar i gropen gick jag en ”snabbis” upp till Pelargonrummet för att kontrollera att alla plantor hade det bra. Sedan fortsatte jag med gången och placerade fjärilsbadet som en avslutning när stenarna tog slut. Jag har flyttat en hel del jord från högen på gräsmattan, men jag kom på att jag skulle göra en liten avgränsning mellan den ”fetare” och magrare jorden. Inspirerad av vad man allt som ofta ser utefter vägarna där man burar in stenar för att bilda murar, påbörjade jag en egen lite mindre mur av de tegelpannor som gömt sig i högarna och de olika nät som blivit över vid diverse andra projekt. När jag får på ”locket” kommer det nog att se prydligt ut. Vi får se!
Denna vecka har varit intensiv med en effektiv helg som avslut. På måndagen tog jag mig tid att serva Grävis med ny hydraulolja och infettning av alla leder. Det kändes som att det blev en helt ny maskin som inte tvekade att göra piruetter. Jag har länge känt att med ökad temperatur på oljan så har verknigsgraden sjunkit, framför allt på drivningen av banden. Efter att i veckan ha kört lite, kan jag konstatera att det blivit bättre, men inte fullt så bra som jag hade hoppats på.
På tisdagen började jag att förbereda odlingsterrassen för att kunna sätta lökar och fortsatte i hela tre kvällar med denna aktivitet. Jag försökte vara snart och gjorde en piggbräda som skulle göra hål i jorden på rätt djup, men det är lite för mycket sten i jorden för att det ska vara enkelt. Prädan fick istället fungera som avståndsmall i de fåror jag gjorde med spaden på känn istället.
Jag fick avbryta mitt arbete när kalkonerna skulle flyttas ner i stallet och behövde värmelampor in i buren som ursprungligen var gjord för höns och hade heltäckande plåttak. Jag bytte ut en del av taket mot putsnät för att kunna placera värmelamporna ovanpå.
I lördags började jag att luckra upp jorden uppe vid odlingsplatån för att börja sätta potatis, men konstaterade att min uppmärksamhet behövdes mer uppe i Pelargonrummet där paprikan behövdes planteras om, tomaterna behövde individuella krukor och pelargonerna behövde toppas. Jag fick i alla fall ner mandelpotatisen i jorden, eller ska jag säga den hårda leran. Nästa vecka behöver jag plantera om basilikan, koriandern och sallaten som börjar får trångt. Jag ”knyckte” några basilikablad i veckan för att ha på pizzan.
Hönsen uppe i växthuset trivs inte riktigt i samma temperatur som paprika, så vi fick sätta upp nätdörrar i båda änder av växthuset för att få ökad genomströmning av luften. Jag fortsatte sedan med att koppla in vattenpumpar och fylla på trädgårdsdammen med vatten från den stora dammen och avslutade dagen med att tillsammans med min fru frysa in förra helgens slaktade ankor. En sparade vi och gjorde middag på den till oss, svärfar och svärdottern som kom på besök.
Idag fortsatte jag med att färdigställa potatislandet uppe på odlingsplatån och satte två kilo Connect och tre kilo Octa. Connect passar till mos och Octa är en fast potatis som förmodligen hamnar i en potatissallad.
Det händer en hel del i marken just nu. Sparrisen har äntligen börjat titta upp! Om än bara en än så länge, men det inger ju hopp om att förra årets möda har gett resultat. Ogräs bekämpas så fort jag hinner med och diverse vårblommor har börjat titta upp. Vitlöksskörden kommer bli stor som det ser ut, och morötterna är sådda nere i gropen. Jag hann med som sista aktivitet att städa ut och sopa rent verkstan hjälpligt efter månader av oordning och nedskräpning.
Igår var det ankslakt och det blev inte så mycket tid till att skriva i bloggen efter att jag kämpat uppe på odlingsplatån. Grävis och jag fick kämpa med att gräva bort stenar och rötter. Vissa stenar var så stora att jag fick rulla upp stenarna bit för bit samtidigt som jag pallade upp med hanterbara stenar så att de inte skulle rulla tillbaka när jag tog ett nytt tag med skopan. Hela arbetet gjorde jag på känn utan hjälp av vare sig laser eller GPS. Jag tror inte att potatisen eller morötterna bryr sig ifall odlingslotten blir helt plan och vågrät.
Det blev tillräckligt med sten för att stödja upp jordkanterna och avgränsa odlingen från övrig vegetation i sluttningen. Nu återstår det att luckra upp jorden där jag ska så morötter och sätta potatisen. Det tänkte jag göra i veckan om väder och tid tillåter.
All mark som man bearbetar döljer diverse skräp och skrot. Lite lättbetong, några tillplattade plaströr och järnskrot kom fram när jag grävde. När jag ändå hade fyrhjulingen framme åkte jag bort och hämtade allt bråte som jag hittade när slånbärsbuskarna avlägsnades.
Nu är det i alla fall vår! Gässen badar i dammen, vårlökarna kämpar och frösådden är på frammarsch! ÄNTLIGEN!
Idag hade jag lite extra energi över från gårdagens dvala. Jag skickade ett meddelande till grannen för att se om han kände sig villig att köra lite Bobcat. På några timmar hade vi röjt undan och eldat upp merparten av det slån som är kvar att ta bort. I vanlig ordning hittade jag en massa skrot gömd i vegitationen. Nu kan har jag två uppsättningar kompletta hjul med däck och fälg och dryga 10 meter plaströr över om någon skulle vara intresserad. Plaströren kan jag kanske använda till räcken uppe vid RC-banan. Jag fick slipa klingan tre gånger efter att ha kört in i sten ett antal gånger. Jag var uppe i Pelargonrumet en sväng, och till min förvåning hade redan cikorian börjat gro. Två jordgubbsplantor till hade grott, så nu är jag uppe i nio plantor från egna frön. Sellerin skulle behöva planteras om i nästa vecka ser det ut som, så jag har att göra.
Jag hade hoppats med lite sol under dagen idag, men snön höll i en bit in på eftermiddagen och solen tittade fram först när det var dags för solnedgång. Jag fick hjälpa till lite med stalltjänst, och när det väl var läge att ploga snö upptäckte jag att det behövdes mer bränsle för att kunna vara säker på att kunna avsluta, så det fick bli en sväng upp till Pelargonrummet för att inspektera och pyssla om plantorna. Paprikan börjar växa ur sina minikrukor, så jag passade på att ladda ett femtiotal krukor med jord. Omplanteringen sker dock imorgon då jag hoppas på att få med några plantor till som tappert kämpar med att veckla ut bladen. Vissa av selleriplantorna har börjat utveckla sina karaktärsblad, liksom enstaka pelargoner. De röda pelargonerna verkar ha mer livsvilja än de vita. Det blir inte riktigt lika många pelargoner i år som förra. Jag tror att jag kommer landa på ca 80 plantor som är lika många som paprikaplantorna. När alla frön grott blir det dags att så lite basilika, sallad, gräslök, persilja och koriander. Det är lika bra att passa på när jag startat upp pelargonrummet att utnyttja värmen som annars går till spillo. Jag har fortfarande morötter kvar som flitigt används i matlagningen.
