Category Archives: Gårdsterapi

Gropigt och snett

Idag satt jag länge och väl innan jag gick ut i gråvädret. Det var till och med lite snö i luften när jag väl kom ut. Jag körde in en bal hö och tömde en kärra gödsel innan jag jämnade till marken runt betongtröskeln in i maskinhallen. Det har blivit lite ryckigt och skumpigt att köra in och ut med Grimar. Har man något på flaket och en lem öppen är risken överhängande att det trillar ut med en svordom som följd. När jag ändå hade tagit fram Grävis schaktade jag bort en snöhög som hamnat i vägen för uppfarten till växthuset när man ska besöka hönsen.

Rotsellerin hade jag planterat lite för grunt, så jag passade på att ge plantorna en större kruka i förebyggande syfte. När man planterar rotsellerin efter att den grott ska man fylla på med jord precis i förgreningen, annars hamnar roten för högt upp. Det är svårt att se när plantorna är små, men nu när de vuxit syns det tydligt.

Jag har länge gått och stört mig på att stolparna på ridbanans kortsida mot vägen lutar kraftigt utåt. För att råda bot på det får man först gräva ner en bit på stolpens sida, för att sedan dra i stolpen och kila med sten eller träkil på motsatt sida. Jag tror att man behöver göra detta flera gånger för att få det riktigt rakt. Nu ser det hyfsat ut, även om det fortfarande lutar. Nu får staketet sätta sig under några månader innan jag gör ytterligare justeringar.

Dripp dropp!

Idag smälter snön och våren börjar knacka på. Dessvärre är det nog så att det bara är tillfälligt. För en gångs skull är vädret väl synkat med helgen. Jag gick upp till bikuporna för att ta hand om höstens katastrof då alla bin dog på grund av ett missförstånd. I och med att vi inte skattat någon honung trodde jag att de skulle klara sig på den honung som de samlat in under sommaren, men tydligen var inte detta tillräckligt. Förhoppningsvis kan jag göra bättre ifrån mig i år. Hönsen blev i alla fall glada åt lite frysmat. Just nu håller jag på att ta hand om vaxkakorna som smälts ner, silats och sakta svalna, för att senare kunna användas till något vettigt. Bina ska inte ha offrat sina liv i onödan.

Efter att jag tagit in hö och rensat bikupan tog jag en sväng med drönaren och gick runt med kameran för att försöka få några bra bilder.

Senaste blåsvädret hade fällt en av våra enar uppe där jag rensade bort slånbärsbuskar förra året. Det är synd att inte ta hand om virket som kan bli både det ena och det andra efter lite bearbetning.

Imorgon ska jag eventuellt hjälpa grannen vid dammen med att rensa undan lite slånbärsbuskar. Det är bäst att passa på när det är bra väder.

Grimar bekänner färg

I veckan så kom det en hel del snö under kort tid och jag trodde att jag skulle komma hem till en besviken fru som fastnat med den Grimar i snön, men det hade tydligen inte varit några problem att ta sig fram. Inte ens under plogningen då snövallar skulle forceras var det några större problem att ta sig fram. Ett riktigt bra beslut som kommer spara mycket bränsle och vara i princip gratis att köra under halva året då vi producerar mer el än vi använder. Traktorn däremot börjar sjunga på sista versen. Nu väntar jag bara på att ersättaren vi beställt ska levereras. Den kommer nog lagom till att snön försvunnit och nästa år blir det förmodligen snöfritt. Nu har vi ändå användning för en riktig lastmaskin som kan underlätta mycket arbete på gården.

Varje kväll i veckan har jag omplacerat frön som blivit plantor ut i större krukor. Det handlar om mellan fem och femton varje gång, så just nu går det lite tid åt det. När krukorna väl står på sina platse behöver jag bara fylla på med vatten någon gång då och då. Rotsellerin får stå kvar ett ag till i sina koppar tills de blivit lite kraftigare. Just nu är de så taniga och gängliga så att det räcker med att jag andas på dem så viker de sig. Om det beror på andedräkten ska vara osagt. Den första plantan av lakritsrot har omvandlats från frö till växt och en till är på väg. Fröna gror långsamt och ojämnt, så jag är nöjd att jag i alla fall lyckas få ett frö att gro. Jag har inte räknat det totala antalet plantor, men det har ökat från många till jättemånga, och fler kommer det att bli. Det är ungefär fyra fulla kartor kvar med pelargoner att gro och en med lite andra frön. I mars kommer jag att börja så lite andra frösorter och i april börjar jag med tomaterna.

Omplantering, städning och 3D-printning

Nu har jag planterat om de första pelargonerna. Fem av de vita och tio av de röda. Fler är på väg. Totalt har jag sått 40 vita och 100 röda. VI får se hur många frön som behagar att gro. Eftersom det blev lite plats över på värmemattan sådde jag koriander och basilika i varsin plastbalja. När de blivit tillräckligt stora flyttar jag över dem i krukor så att de får plats att växa. Jag passade på att plocka med några odlingskoppar för att tvätta ur gammal jord. Nu är de redo för nya frön.

Efter mitt besök uppe i Pelargonrummet fortsatte jag med att städa och plocka undan i HQ och i verkstan för att bereda plats åt nya projekt. Tröskeln att påbörja något nytt är lägre om det är lite ordning på allt.

På eftermiddagen har jag försökt konstruera ett lock till vattenkannorna som står och skvalpar på Grimars flak när man ska köra ut vatten. Det blir snabbt en hinna med is i botten när det är minusgrader. Jag hade lite problem att starta utskriften eftersom materialet är flexibelt och fastnar lätt om avstånd till bädd eller matningen är fel. Efter en handfull försök lyckades jag skriva ut det första lagret som är det mest kritiska. Nu får vi se om drygt tre timmar om utskriften blir bra. Imorgon vet jag dessutom om de fungerar som jag tänkt mig.

Lyckat lyft, misslyckad landning

Efter att jag tagit in de två höbalar som var mig betingat in i maskinhallen gick jag in i HQ och verkstan för att städa. Efter städningen fick jag lust att testa om drönaren var “fit for figth”. Det bar sig inte bättre än att jag råkade slita av en av antennkablarna när jag skulle vika ut motorarmarna. Jag satt nog närmare en och en halv timme och svor över mitt misstag. Efter mycket klurande och lödande lyckades jag laga antennfästet så pass mycket att jag vågade mig på en provflygning.

Till min stora förvåning snurrade drönaren efter att den lyft från marken. Inte lika mycket som när motorerna satt i fel ordning, men ändå tillräckligt för att kunna konstatera att någonting inte var riktigt rätt. Efter en kalibrering av radion avhjälptes problemet. Vid sista landningen knäckes stödbenet och drönaren dök i marken. Jag hann få stopp på motorerna i tid så att jag kunde rädda propellrarna. Jag tror att det stödkryss jag tillverkat ger en för stor påverkan på landningsstället , och i kombination med kyla blir allt sprött och går sönder. Nu har jag monterat ett nytt fäste som är det sista jag har. För att motverka fler missöden med landningsstället skriver jag nu ut stag som förhoppnings ska stävja framtida problem. Utskriften tar dryga 5 timmar så jag får ge mig till tåls.

Under tiden har jag börjat första steget i att tillverka en bricka som ska kunna hålla alla sojakoppar på plats nu när odlingssäsongen närmar sig. Jag fyller alla koppar med gips så att de står pall för vakuumtrycket. Jag kanske hinner tillverka några brickor under veckan som kommer.

Gårdstjänst och kvalitetssäkring

Idag har jag kämpat med att ta in torv och torvmix in i stallet. Svängradien på traktorn är obefintlig och muskelservo är något man får vara beredd att använda. Det tog lite över två och en halv timme att först transportera balarna från baksidan av maskinhallen till stallets dörr och sedan in i en ledig box. Just nu är balarna genomfrusna så man får stå med spätt om man inte kan vänta tills de tinar upp lite.

Med stelfrusna fötter och värkande muskler fortsatte jag arbetet med att återställa Daidalos, och om möjligt göra några förbättringar. Nu sitter motorerna på rätt plats, och som en påminnelse om nogrannheten som krävs när man bygger en drönare klistrade jag på bokstäver på respektive motorarm för att senare kunna kontrollera om jag skulle behöva lossa på några kablar. Den bussning som saknades igår är fortfarande spårlöst borta, så jag fick skriva ut en ny som passade perfekt. Förhoppningsvis kommer den att kunna ersätta den saknade brickan och vara tillräckligt hållbar. Nu återstår det att ladda batterierna och sedan justera vinklarna på motorerna innan jag kan drista mig till en provflygning. Jg hoppas på milt och nederbördsfritt väder imorgon.

Idag blir det kalkongryta med egen kalkon, egen tomat, egen vitlök. eget rökt paprikapulver, egen chili och egen paprika. Därtill vite lök, oliver och salt från skafferiet. Till det blir det pilaffris med saffran.

Lite varje dag

Dagarna flyter lite ihop, och skriver jag inte så kommer jag inte riktigt ihåg vilken dag jag gjorde vad, men det kanske inte spelar så stor roll. Hur som helst så har jag haft någonting att göra varje dag i veckan. I måndags satte jag in värmekabel i rännan där vattenledningarna till stallvattnet går. De rörisoleringar som sitter på verkar inte hjälpa om det är flera dagar med minusgrader inne i stallet. Vid något tillfälle kom jag över lite värmekabel. Bland annat har jag använt en slinga till frökuvösen, där den har lyckats hålla plantorna vid liv trots minusgrader inne i växthuset. Nu kom den andra slingan till användning. Det var drygt 50 meter som skulle “trottas” in i kanalen. Den gamla isoleringen gick inte att få in igen så jag pressade in så mycket halm jag kunde. Visserligen har jag glasfiberull, men det vill jag verkligen inte hålla på med. Än så länge har inte vattnet frusit, och vi har inte behövt värma upp kranarna med värmepistol för att få vattnet att flöda.

På tisdag gjorde jag i ordning två nya servon till Daidalos för att ersätta de två som inte längre fungerade som de skulle. Jag tog lite kraftigare servon för att vara på den säkra sidan. Det blir riktigt proffsigt när man klär kabeln med kabelstrumpa och försluter ändarna med krympslang och smältlim.

På onsdagen hade det kommit så pass mycket snö så att det var var tvunget att plogas. Nu börjar det bli lite problem att få bort snön, och högarna blir bara större och större. I vanlig ordning så började det snöa igen direkt efter att jag ställt in traktorn i maskinhallen.

Igår monterade jag fast servona på drönaren och skrev ut nya hållare med förstärkt “fastskruvningsanordning” till terminalblocken. De förra gick sönder i infästningen till själva bottendelen av inkapslingen. Nu har jag ändrat lite på designen, och nu kommer det förhoppningsvis hålla. Idag när jag monterade fast de nya terminalblocken upptäckte jag att en bussning till en av armarna på drönaren verkade saknas. Antingen har den försvunnit när jag växlade plats på motorerna, eller så har den aldrig monterats. Hur som helst är har det upptäckts och måste åtgärdas innan jag kan göra ett nytt flygförsök. Det blir nog att 3D-printa en istället för att stå och svarva ute i kylan. Jag ska väl ha någonting att göra i helgen också!

Felsökning och stök

Idag har jag spenderat större delen av dagen uppe i HQ för att fortsätta lösa de problem som uppstått. Rätt som det är ser jag hur det börjar ryka runt drönaren och jag har ganska svårt att lokalisera var elektronikdimman kommer ifrån. Det visar sig ganska snart att det är ena släppservot som packat ihop helt och hållet. Det var visserligen så att de från första början hade hamnat i skrotlådan där jag hittade dem. Antagligen har de haft lite tufft när de tjänade styrservo i RC-bilen. Efter mycket letande och mätande kunde jag konstatera att det var kontakten till signalkabeln för kameran som inte riktigt höll måttet. Nu har jag ersatt den trasiga kontakten och har åter fått bild. Nu återstår förhoppningsvis bara att byta ut det trasiga servot och sedan kanske jag kan göra det som är tänkt att göras med en drönare, nämligen flyga.

Grävis fick rycka ut idag för att få bort den hårdpackade snövall som bildats framför stallingången. När snön rasar ner för taket så brukar det vara plusgrader. Om man inte omedelbart kan vara framme och ploga bort vallen så blir det ganska snart väldigt hårt. Snön hade behagat rasa ner när jag inte hade tid att ta hand om problemet, så idag använde jag grävmaskinen till att schakta bort snövallen.

Första veckan på året avklarad

Det är fruktansvärt kallt att arbeta ute just nu – tycker jag i alla fall! Temperaturen till trots gick jag ut på en liten fotosafari innan jag gav mig i kast med att utföra lite lättare arbete. De skyltar jag fått från min fru att pryda vedsektionerna så att man vet var man ska ta ifrån behövde någon form av hållare. Med lite avklippta bitar från armeringsnät som jag sparat från tidigare projekt bockade jag till några profiler som jag kunde pressa in i överblivna träbitar som sedan kunde fästas på skyltarna med skruv. Nu kan jag flytta skyltarna i takt med att sektionerna av ved i lagret töms och fylls på samtidigt som vem som helst kan hämta ved där det är som torrast.

I vanlig ordning så tenderar problem att uppstå när det är som mest olämpligt. Den här gången var det en punktering på fyrhjulingen som behövde åtgärdas. Det är inte lätt att vid minus 15 grader att försöka plugga igen hålet i däcket, men efter en stunds svärande och kämpande var ändå lagningen på plats och jag kunde fylla i luft. Det börjar bli dags att byta däck så mönstret nästan helt är utslitet.

Det brukar aldrig vara goda nyheter när man får ett telefonsamtal från sin fru som befinner sig på gården. Jag hade precis kommit in efter att ha tömt gödselkärrorna för att inte ha några fler förpliktelser utomhus och börjat förbereda ledighetens sista måltid när det ringde. “Du måste komma ner och hjälpa. Två av stolparna i hagen är uppätna och en av eltrådarna har gått av!” Det var bara att ta på sig värmevästen, täckjackan, handskarna, mössan och arbetsbyxorna igen för att utföra vad som förhoppningsvis blir dagens sista goda gärning.

Det kostar på ibland att leva den romantiska drömmen ute på landet! Men vad skulle man annars ägna sig åt? Gå på restaurang, klaga över den dåliga plogningen och äta chips framför teven?

Ploga, laga mat och sova

Jag hinner inte göra så mycket annat än att röja snö och laga mat verkar det som. Min fru undrade om vi eventuellt kunde ploga ridbanan. Jag förstod att det skulle ta lite tid med tanke på hur mycket snö som fallit. Eftersom traktorn är utrustad med en bakplog är det inte alldeles lätt att få bort vallarna som man plogar upp med mindre än att man får köra flera varv. Efter drygt två timmar hade jag fått bort så pass mycket så att man kan använda banan om man vill, men jag tror inte att jag kommer att kunna hålla den snöfri om det kommer snö i större mängder. Eftersom det var lite för kallt för att testa drönaren får det skjutas upp till senare i helgen eller nästa helg.