Category Archives: Skogshage

Arbetsförbud

I söndags blev det inget skrivande på bloggen. I vanlig ordning satte jag mig ner och planerade dagen och hade listan full med saker jag skulle göra. Om jag bara hade prioriterat lite annorlunda så skulle jag kanske hunnit med lite mer än att göra iordning vägen till den nya odlingsplätten. Efter tio minuters grävande bar det sig inte bättre än att jag välte med grävaren i slänten och landade i sparrisodlingen. Aj, aj….jag sträckte en muskel i ryggen, man det var inte värre än att jag kunde fortsätta att arbeta. Efter att ha hämtat 4-hjulingen och vinschat upp maskinen kunde jag fortsätta. Den här gången såg jag till att marken bar ordentligt innan jag långsamt tog mig framåt. Det kunde ju ha blivit mycket värre om jag klämt mig. Efter några timmar körde jag ner Grävis till maskinhallen för att sedan gå upp till huset för att ta en kortare paus, men någonting kändes inte riktigt bra. Jag kände mig lite illamående och trodde att det berodde på att jag inte druckit ordentligt. Jag skulle fylla ett glas med Cola, men fick för mig att jag först skulle ta och byta kläder så att jag kunde lägga mig på soffan resten av dagen. Jag la mig ner och kända att jag behövde tömma blåsan. Jag fick en smärre chock när jag såg vad som kom ut. Blod! Riktigt mycket som såg ut som portvin. Resten av dagen och natten tillbringade jag på akuten och fick komma hem nästa dag med vila som ordination. Två tre dagar hemma med lättare promenader och kortare stunder framför datorn, men ingenting mer. Jag börjar redan få myror i brallan, men känner samtidigt att det kan vara bra att inte överanstränga sig.

Jag passade på att ta några bilder uppifrån på vägen som jag förberett och stenformationen som placerades ut i lördags. Gissa om det kliar i fingrarna att göra iordning odlingsbäddar och rabatter, nu när grovarbetet är utfört. Om två veckor när jag kanske kan börja har kanske vintern satt stopp för vidare arbete. Jag hinner nog inte sätta ner några lökar eller buskar på framsidan.

Vi har tagit in hjälp för att schakta bort lera från hagarna och fylla på med SJ-mak och asfaltkross för att undvika allt kladd när man tar in hästarna på kvällen. Det ska bli så skönt när det är klart. Även på höst, vår och vinter ska det vara lite ordnat på gården tycker jag. Leran i hagen kommer väl till pass som rosjord om den blandas upp med lite vanlig jord och hästgödsel.

Jag var uppe en sväng i växthuset för att se om hönsen börjat använda sittpinnarna. Jodå där stod en tupp och vakade över flocken.

Livets cirkel

I veckan flyttade hönsen från vaktelgård och traktor upp till Lilla Spanien för att få ett drägligare klimat inför vintern. Än så länge är det varmt för årstiden, men det blåser och regnar en hel del. De verkar i alla fall trivas i djungeln och har det mycket bättre än frigående ”Guldfåglar”. Idag hann jag med att sätta upp två sittpinnar som förmodligen kommer att utforskas först imorgon när det blivit tillräckligt ljust. De får nöja sig med att ligga på marken och sova.

Imorgon får jag hjälp att sprida ut grus på baksidan av maskinhallen. Jag ska passa på att diskutera lösningar på leran inne i hagarna. Just nu riskerar man att fastna eller halka varje gång hästarna ska in i stallet.

Jag såg att det fortfarande fanns lite tomater att skörda. Både röda och gröna, så resten av helgen är räddad. Efter att tomatplantorna tagits ut ska jag passa på att göra rent och förbereda inne i Lilla Italien. Slottsparken bör väl rensas från slangar och vissna pumpaplantor, och löven uppe vid vitlöken och sparrisen ska täckas med granris för att skydda mot vinden och skapa ytterligare isolering mot kylan i vinter. Eventuellt hinner jag kapa lite ved som kanske hinner torka till våden då nuvarande upparbetad ved tar slut.

Lerigt idag igen

Då jag visste att det skulle börja regna på eftermiddagen passade jag på att dra om elstaketet. Allt gick förvånansvärt smidigt och jag hade nog klarat mig helt utan regn om jag inte hade fått bakläxa på springan under fronten. Enligt min åsikt kunde inga hovar eller tåkappor fastna därunder, men tydligen är det skillnad på allt som ligger naturligt i hagen och det som man bygger. Nåja…jag hittade några grövre plankor så jag slapp att åka iväg till brädgården i alla fall. Jag försökte först med stockar, men det blev inget bra, så jag fick krypa till korset och göra det ordentligt istället. Hästarna är lite reserverade och vågar knappt gå nära. Jag försökte locka med ett äpple som jag la på marken utanför, men det var alldeles för farligt. Det dröjde inte många minuter innan två ankor var framme och hade en fetmåltid framför hästarna på andra sidan foderfronten. Senare vid eftermiddagsfordringen satte vi krokar på bommarna och fäste hönäten däri. Efter en lång stunds tvekan kom Garm fram. Det är väl en tidsfråga innan hästarna svälter sig smala och kan ta sig ut mellan spjälorna.

Jag passade på att ta in slangar från stora växthuset som nu är tömt på paprika och ska ge plats åt hönsen som har fått gå ute fram till nu. Även bordet, stolarna och parasollet som stod utanför lilla växthuset har hittat in till vinterförvaringen nu. Det som återstår före vintern är att ta in pumpar och rensa ut inne i lilla växthuset. Efter det kan jag börja fundera på hur jag ska förbereda odlingsrummet till nästa säsong. Om jag hinner kanske jag gör ett försök att övervintra pelargonerna i frökuvösen, men det sker i mån av tid, inspiration och ork.

Lerigt

Jag klarade mig inte helt ifrån regn, och därmed inte heller leran som kletar fast på byxor, skor och allt man kommer i kontakt med. Nu är i alla fall foderstationen klar så långt att elstaketet kan justeras. Borris fick ännu en gång arbeta för att göra det möjligt att förankra stagen som gör konstruktionen stabil. Jag slog ner en stolpe som förankrades i staget som sedan begraves i betong. Jag fick justera måttet från planerat 30 cm till 32 för att få det att gå jämnt upp, så att alla spalterna blev lika stora….och heller inte allt för stora. Jag fick godkänt i alla fall.

På eftermiddagen kom mina föräldrar på besök och vi passade på att skörda de sista paprikorna, några tomater och lite tomatillo. Efter att ha försökt prångla iväg lite av skörden blev det ändå en hel del över för mig att ta hand om. Just nu står en gryta med mixad grön paprika, vitlök, salt, olja och chili på spisen. Först ska beskan kokas bort innan den fryses in som tillbehör till framtida matlagning. Såsen/röran kommer även funkar bra som tillbehör till en bit kött – vi får se vad jag hittar på med det.

Startskottet för ett nytt projekt

Nu har jag äntligen börjat skruva på ett nytt projekt som jag gått och ruvat på i någon månads tid, och igår kom de första delarna som ivrigt packades upp och började skruvas ihop på köksbänken. Det handlar om en större drönare som ska orka lyfta lite mer än den i jämförelse pluttiga drönare som jag har för fotografering idag. Drönare kommer mäta cirka 130 centimeter i diameter med åtta motorer som vardera klarar att lyfta närmare 5 kilo vardera. Jag samlar ihop komponenter, begagnade och nya efter de kriterier som jag själv satt. Det är inte alltid lätt och utmaningarna är ganska många. Delar ska passa ihop med varandra och allt ska hålla för påfrestningarna. Jag hade lite tur som hittade en helt ny ram som passade mina ändamål på en konkursauktion och kom undan med en bråkdel av vad det skulle ha kostat att köpa materialet, eller för den del själva byggsatsen. Jag väntar på styrsystemet, motorer, fartreglage och propellrar som väntas komma om någon månad. Precis som i övrig fordonsindustri är det även komponentbrist i drönarvärlden. Kamera och bildöverföringssystem har jag också lyckats få tag i begagnat av någon som behövt uppgradera eller tröttnat. Drönaren får namnet Daidalos efter att ha diskuterat lämpliga namn med ”K” som har koll på vem som kan flyga i den grekiska mytologin. Min första tanke var Ikaros, men det var kanske inte så bra val.

På eftermiddagen hann jag göra lite på ”matfronten”. Imorgon ska jag skruva fast de vertikala stolparna där hästarna ska kunna sticka ut huvudet för att dricka och äta. Det är en hel vetenskap om på vilken höjd och hur tätt saker bör vara så att inte hovar fastnar eller huvuden slås i, och mycket av tiden går åt till att resonera med byggherren om vad som är lämpligt ur byggtekniska och estetiska perspektiv. Jag kommer nog behöva stadga upp lite mer även om stolparna är ganska kraftiga så är inte konstruktionen så stum som jag skulle önska. Upp med ribborna, borra några hål, sätt upp några stag och dra om eltråden så är det nog så pass klart att man kan gå torrskodd när man utfodrar hästarna.

Tillbaka till det normala igen

Nu när dagarnas ljusa timmar förskjutits till det sämre för den som gillar att arbeta utomhus på eftermiddagen, hinner man inte med så mycket om man sätter spadan i backen klockan tre. Förmiddagen gick åt till att flyga drönare på hemligt uppdrag åt svärfar och sedan ägnade jag mig allt för mycket åt att försöka få liv i fyrhjulingen utan framgång. Startmotorn behöver bytas ut och det hjälper dessvärre inte att vare sig byta eller modifiera kolborstarna för att få liv i den igen. Allt blir så mycket mer besvärligt både för min fru som ska bära vatten och för mig som behöver flytta material och verktyg till olika ställen på gården.

Nu har jag börjat göra iordning foderstationerna till hästarna så att man slipper gå in i de leriga hagarna för att hänga upp hönät och fylla på med vatten i hinkarna. Nu ska man kunna göra det från den ”torra” sidan av staketet. För en gångs skull var det enkelt att borra de två stycken meterdjupa hålen med Borris. Inga stenar i vägen och relativt mjukt material gjorde att jag på knappt en timme kunde förbereda för gjutningsarbetet. Den sista stolpen kunde lodas in och gjutas innan mörkret hade tvingat oss att använda pannlampor.

Sista dagen

Det känns lite jobbigt att semestern är över och det enda som jag hunnit med projektmässigt är att fälla skog och spendera tid att göra iordning stängsel som ska hålla svin utanför och hästar innanför. Förvisso har jag hunnit med mycket annat också, som att njuta av tomater, gurka, paprika, potatis chili och mycket annat som jag odlat. Jag skulle velat spendera mer tid till att skapa och förändra andra saker här på gården. Igår trodde jag att jag skulle ha hunnit klart med allt vad hagarna behöver men det fortsatte hela dagen med att laga gamla staket och se till så att elen leds dit den ska. Jag slösade väl bort för mycket tid med att rensa vid slånbärsudden och runt ridbanan. Något jag skulle ha behövt göra för flera veckor sedan.

I förrgår rensade jag ut allt grot och ved från hagen så att vi kunde spänna upp trådarna. Det blir bra när allt är rakt och stabilt. Nu har vi i alla fall en skogshage som vi inte behöver skämmas över.

Idag grävde jag ner en matarkabel så att elen till skogshagarna inte behöver vara beroenda av de flimsiga banden i sjukhagarna. Jag kan bekräfta att man får en rejäl stöt om man tar i någon av trådarna. Jag har provat både med instrument och misstag med handen. Stöten kändes ända upp i armbågen!

Ett sista varv med trimmern fick avsluta helgens och semesterns alla måsten. Majsen har börjat blomma så det blir popcorn senare i höst!

Himmelska friden

Att bygga staket tar tid och tar på krafterna. Nu är ett femtiotal stolpar bytta mot kraftigare varianter, som med sin dimension, automatiskt gör att det blir svårare att driva ner dem i den för stunden torra och hårda marken. Igår upptäckte jag dessutom att jag skulle behöva ta ner fyra träd. Det blev sju stycken och nu återstår nio till – minst! Det är som den himmelska friden som aldrig tar slut!

Nu kan vi koncentrera oss på att skruva upp isolatorer och börja spänna tråd. Sedan var den semestern över! Imorgon ska jag iväg och förvärvsarbeta och sedan har jag fem sköna dagar kvar att försöka varva ner på. Även om semestern mest bestått av krävande muskelarbete så har jag haft tid till att njuta lite frukter av mitt tidigare arbete och kameran har kunnat plockats fram då och då, och jag har kunnat köra lite radiostyrd bil också.

Staket

För att inte upprepa mig allt för mycket så har det varit staketbygge idag med. Min fru och jag gjöt fast hörnstolpar och grindstolpar enligt det recept på vatten och betong som jag testade igår. Det blev ytterligare 17 stolpar. Vi avslutade med att slå ner grövre stolpar i de tidigare stolphålen och kom en bit förbi det första hörnet. På förmiddagen gick jag runt med kameran utrustad med makroring och ett 90-millimetersobjektiv på upptäcksfärd i trädgård och skog. En solros som börjat veckla ut sina kronblad såg nästan ut som flammor ur en jetmotor, en kotte som i närbild skulle kunna misstas för ett djur på en kinesisk matmarknad. Jag visste inte att rädisor kunde sprida skönhet när de blivit torra och träiga och att en bitter gurka skulle kunna bjuda på sig själv.

Vätskebalansen återställd

Som växthusodlare utan obegränsad tillgång till vatten måste man passa på att hamstra när himlen öppnar sig. Idag flyttade jag över närmare två kubikmeter med vatten från tankarna bakom maskinhallen till reservoaren under växthuset som inte fylls på lika fort med cirka 40 kvadratmeter uppsamlingsyta jämfört med närmare 400. Vi väntar på mer vatten och då fylls magasinet på några timmar ihållande regn. Trädgårdsdammen hade också börjat sina, men har åter fyllts till en acceptabel nivå. Gurkplantorna fortsätter att leverera ämnen till inläggning. Chili och ingefära visade sig vara ett gott inslag i lagen, så jag ska nog göra en laddning till. Sparrisen har kommit in i andra andningen och skjuter upp nya skott. Ett tag trodde jag att plantorna dött av torka, men det finns fortfarande hopp. Jag har inte riktigt bestämt mig för var jag sparrisen ska slutplanteras. De ska ju stå där ett antal år är det tänkt.

Arbetet med hagarna fortsätter och nu har de sista hålen borrats. De hål som inte kunnat göras tillräckligt djupa på grund av stenar armeras och fylls med betong. En metod som min fru snappat upp av någon YouTuber är att blanda bruket i hålet. Vi får se om det fungerar. Det är inte så noga med att få en helt homogen och genombrunnen betongklump kan jag tänka mig. Jag brottades med att försöka dra upp en stolpe och drog mig till minnes att man kunde använda ett hjul för dra upp rötter ur marken. Det visade sig fungera utmärkt! Imorgon siktar jag på att få alla stolpar i hagen utbytta och på plats för att sedan kunna spänna upp tråd.