
Igår kunde jag gjuta fast den tidigare avgnagda stolpen som om den hade varit hel fungerat utmärkt som öppning mellan de två skogshagarna. Mycket mer blev nog inte gjort om man ska se till hemarbetsrelaterade göromål. För första gången testade vi att köra RC-bil i mörker med belysning uppe vid banan. En och annan sträcka skulle må bra av lite mer ljus, men ingenting som är speciellt störande. Det var fortfarande 18 grader i luften och vindstilla. Dammet blev extra tydligt i släpljuset och när vi var klara var det nästan läge för andningsskydd., Det var hur som helst riktigt roligt – värt mödan i höstas att placerade alla lumen på rätt ställen.

Idag byggde jag färdigt öppningen mellan skogshagarna. Det är mer jobb än vad man först tror. Det är väl bara att dra om tråden? Nej – inte om det ska bli bra! Då tar den där 30-sekunderstanken närmare en dags arbete. Man måste nämligen passa på att laga det som tidens och hästarnas tänder nöter ner. Det är inte svårt att förstå att staketstolpar är sneda och att trådar hänger löst när man passerar gårdar där annat prioriteras. Hur ska en vanlig människa kunna hinna med allt underhåll?









Idag började jag arbetet med att förbereda grundarbetet för trädäcket som ska göra så att man kan gå i strumplästen till orangeriet. Det kommer att bli en svängd altan för att bryta av mot allt annat som är fyrkantigt. Eftersom dörren till orangeriet ligger några centimeter lägre än växthusets trädäck måste jag schakta bort material så att jag får plats med bjälklaget.








Efter att först ha markerat ut var trädäcket ska vara kunde jag först med spade gräva längs den målade linjen för att sedan gå fram med Grävis. Bara någon decimeter ner i jordskorpan stötte jag på stenar, hårdpackad lera, lättbetongblock och diverse skrot som tidigare markägare funnit lämpligt att deponera. Jag behöver enligt beräkningar komma ner ca 25 centimeter under dörröppningen dör att kunna gjuta fundament för bärlinorna. Jag kom så långt jag hade tänkt mig idag. Nu ligger jag minst 25 cm på alla ställen där jag kommit åt med grävmaskinen. Imorgon går jag fram med spade och hacka för att få bort de sista knölarna. Marken behöver inte vara helt i nivå, men det underlättar när man ska börja gjuta och snickra om man slipper snava när man har fokus på laserpass och skruvdragare.
