Category Archives: Lastman

30 maj, 2026
Ankhus, Gårdsterapi, Grävarbete, Kryddor, Lastman, Odling, Odlingsterrassen, Orangeri, Trädgård

Mer gjort än skrivet

Just nu har jag hamnat i en fas då jag inte känner någon inspiration att skriva. Det är så mycket som händer och så lite tid till att reflektera. Det är på sätt och vis en härlig tid då man inte riktigt vet vad dagen ger en för infall.

Under veckan har jag i alla fall programmerat alla bevattningsslingor och kopplat in fläktautomatiken i växthusen. Jag har börjat fundera på att mäta ljusinstrålningen för att dynamiskt kunna anpassa bevattningen. Jag tror nämligen att solstrålningen har större inverkan på vattenförbrukningen än temperaturen, även om de hänger ihop.

Orangeriet glesas ut mer och mer när plantorna finner sin slutliga växtplats för sommaren. Avokadoträden och chiliplantorna flyttar jag ut till växthuset imorgon. Sedan är det bara brytbönorna ärtorna, löken och sticklingarna av salvia och lavendel kvar.

Idag mockade jag ut Gåseborg. Man får planera lite hur man ska gräva ut all gödsel. Grävmaskinen har en viss aktionslängd och det blir ganska trångt att försöka vända inne i gården. Efter att ha lagt ut en strategi för själva grävningen gick det dock ganska smidigt. Det blev hela 4 välfyllda skopor som Lastman förde upp till “jordproduktionen”. Efter att allt var utrensat strödde jag ut ny halm som blir till ny näringsrik jord efter att gässen gjort sitt.

För att inte ta ut sig försöker jag med en ny taktik vad det gäller att trimma gångar och ytor från ogräs. Istället för att försöka trimma allt på en och samma dag, tar jag det i lagom stora omgångar där det behövs som mest. Igår var det RC-banan, och idag gångarna uppe vid odlingsterrassen. På vintern röjer man snö, och på sommaren ogräs. – Jag föredrar det senare.

Jag blev oväntat med en massa närodlad libsticka och gräslök som grannen inte hade någon avsättning för. I år verkar det inte som att min egen libsticka har överlevt vintern, så det passar ju perfekt att kunna göra örtsalt även i år. Jag kommer experimentera lite med stjälkarna från libstickan. De inne håller förmodligen en hel del smak, men av tidigare erfarenhet är de gaska fibriga, vilket gör att det blir lite “smuligt” i munnen. Jag tänkte att jag först skulle torka dem och sedan mala till ett fint pulver som jag lägger i saltvatten. Sedan tänkte jag ta lakvattnet och dunsta bort vätskan så att jag får saltkristaller med smak av libsticka. Bladen torkar jag först och sedan smular jag ner dem i salt som jag sedan tänker kallröka.

23 maj, 2026
Kryddor, Kryddträdgård, Lastman, Odling, Odlingsterrassen, Orangeri, Ordning, Trädgård, Växthus

Nu blommar purpurapeln!

När purpurapeln blommar tar jag det som ett tecken att plantorna ska ut i växthusen. Första året som jag planterade ut mina tomatplantor drev jag upp dem i en kuvös inne i västhuset. Sedan dess har det utvecklats lite med ett odlingsrum och i år även ett orangeri dit jag kan flytta ut plantorna när dagarna blir längre än nätterna. Allt blir så mycket enklare när man ska flytta rangliga tomatplantor några meter istället för att bära ner dem för två trappor och sedan transportera dem på flak.

Fram till igår låg allt fokus på att förbereda inför helgens hästaktiviteter. När väl temporära hagar är uppsatta, maskinhallen är utrymd på släp, vagnar och bråte, samt allmän städning är utförd kan jag släppa tyglarna och överlåta “hästeriet” åt entusiasterna. Jag slipper till och med att laga mat, så det passar bra att purpurapeln brukar blomma lagom till årets första hästaktivitet här på gården.

En annan sak som underlättar vid odlingsarbetet är att ha en smidig arbetskamrat som kan transportera jord till växthuset. Det går att köra med fyrhjuling eller skottkärra som jag gjorde från första början, men då hinner och orkar man inte med så mycket mer än att fixa ett växthus. Nu var jag klar med tomaterna, koriandern, basilikan och persiljan redan på förmiddagen och kunde fortsätta med att förbereda växthus nummer två för paprikaplantorna som otåligt står och väntar på att byta miljö. Det har redan börjat växa frukter på plantorna så lite mer jord att låta rötterna krypa i är inte fel.

Som alltid så ligger det ett lager damm över alla ytor efter att hönsen vistats i växthuset under vinterhalvåret. Med högtryckstvätt och regnvatten går det dock ganska snabbt att ställa om från äggproduktion till paprika och gurkodling.

Nu återstår det att vända jorden med Grävis och bygga upp odlingsbäddar, samt placera ut fultslang och få ordning på bevattningsautomatiken. Jag har goda förhoppningar om att hinna klart med det så att jag kan plantera alla paprikaplantor imorgon.

I övrigt verkar bina, potatisen och löken klara sig själva för tillfället.

10 maj, 2026
Gårdsterapi, Gropen, Lastman, Lilla Marocko, Lilla Stonehenge, Odling, Orangeri, Pelargonrummet, Trädgård

Vårstädning

Egentligen borde min energi vara på topp, men det är hela tiden småsaker som hindrar mig från att njuta och göra sådant som faller mig in under min lediga tid. Listan med stående punkter verkar aldrig ta slut. – Plocka ur diskmaskinerna, tömma kattlådan, mata hästarna, väga upp hö, plocka undan, dammsug, ta ut sopor, planera och laga mat, baka bröd och städa verkstan eller HQ försvinner lika fort som de dyker upp igen för att kunna vara en del av just min lista. Jag antar att det är en del av ansvaret att vara vuxen och kampen att försöka vara ikapp med livet som gör sig påmint. Rensa kylskåp, klippa rosenbuskar eller köra torrsopor till tippen fanns inte med i mitt avtal med vuxenlivet i alla fall.

Nu när alla buskar är trimmade, all oönskad växtlighet är tuktad och avlägsnad, finns det i alla fall ro till att skriva några rader om vad jag gjort de senaste två dagarna.

Igår bakade jag lite rostbröd och spenderade några timmar åt att flytta växter från Pelargonrummet till orangeriet. Sedan beskar jag rosen vid lilla Stonehenge och passade även på att räta upp stolparna så att de inte lutar på ett osymmetriskt sätt. Därefter avslutade jag nedre delen av stödmuren ner till eldningsgropen. Nu ser det lite bättre ut. Jag funderar på om jag ska fylla upp med jord och sätta en massa tulpanlökar där som kan komma upp och blomma till nästa år.

Idag har jag kört tre vändor till tippen med sopor. De första två var egna som inte tömts sedan förra hösten och den tredje var sonens ackumulerade berg. Det är lite skrämmande hur mycket förpackningsmaterial som används nu för tiden. Antingen är allt mycket känsligare för transport nu för tiden, eller så måste tillverkarna skydda sig mot transportörernas ovarsamma behandling.

Efter de dryga tre timmarna fanns det tid över till att plocka bort lite fläderbuskar och annan växtlighet som min fru pekat ut. Det går ganska fort att kapa, men det är en helt annan sak att sedan köra bort allt ris. Som tur är har vi en egen skog så jag slipper köra till tippen och trängas med alla andra som står och velar mellan “Energiåtervinning”, “Metall”, “Trä”, “Kompost”, “Trädgårdsavfall” och “Förpackningsmaterial”. -Åtminstone inte av den anledningen.

1 maj, 2026
Ängshagar, Gårdsterapi, Grävarbete, Lastman, Odling, Orangeri, Pelargonrummet, Trädgård

Inflyttningsfest och omplantering

Idag flyttade jag ut paprika- och chiliplantorna till orangeriet för fortsatt tillväxt. Det var hög tid att göra en omplantering. Flertalet paprikaplantor hade utvecklat luftrötter, vilket är ett tecken på att de vuxit ur sina krukor. Förhoppningsvis kommer ljus och temperatur fungera lika bra som i pelargonrummet. Fördelen är att jag har tillgång till vatten på ett helt annat sätt. Jag slipper att kånka upp med vatten två trappor för att växterna behöver det. En annan fördel är att växterna vänjer sig vid det naturliga ljset utan att jag behöver spendera pengar på el eller värme.

Jag tillverkade några odlingskärl för löken som ska bli nästa års sättlök av en gamma hängränna. Tanken är att jag ska kunna hälla ut min förodling på lämplig plats i trädgården när temperaturen tillåter. Vi får se om mitt experiment fungerar.

Slottsparken och odlingsgropen fick ett litet ansiktslyft. Slottsparken genom att en första omgång ogräs rensades bort och gropen befriades från löv. Allt kördes upp till komposthögen.

På eftermiddagen fanns det lite tid över till att hägna in kullen i sommarhagen som förhoppningsvis ska täckas av en massa solrosor. I och med att vi har får i hagen, och senare hästar är det lika bra att skydda odlingen från okritiskt betande. Jag trodde inte att jag skulle hinna helt klart, men jorden var på min sida idag. Det tog knappt en timme att borra de tio hålen för stolparna med “Borris”, och sedan var det en enkel match för lastman att trycka ner dem i marken. Hyfsat rakt blev det också!

26 april, 2026
Gårdsterapi, Grävarbete, Lastman, Odling, Odlingsterrassen, RC-Bana, Trädgård

Kurvdosering och jordförbättring

Idag har jag försökt dra ner lite på tempot och skärmat av saker som jag egentligen känner måste vara åtgärdat för att jag ska känna mig lite lugnare. Ibland måste man bara göra något man brinner för istället för att städa verkstan, rensa ogräs i slottsparken eller byta söndergnagda stolpar i hagen.

Leran som jag har sparat på hög sedan förra året börjar blir lite mer medgörlig och formbar utan att man behöver ta allt eller inget. Jag har en idé om att kunna använda leran till att blanda ut det lösa materialet på RC-banan för att få en perfekt och mer eller mindre underhållsfri vägbana. De gropar som jag fyllde med lera i dödskallebacken håller väldigt bra, så någonting finns där att utforska.

Eftersom första kurvan efter “Sonnenschein-hoppet” är lite flack och gör det svårt att bedöma var i kurvan man befinner sig i djupled gör en dosering att man ser var man befinner sig. Dessutom gör det att man behöver svänga mindre och sträckan känns mer som en raksträcka.

Med Lastman, Grävis, Packman, handverktyg och envishet fick jag till slut fason på kurvan. Även den sista kurvan före målsnöret på banan fick också en omgång med lerinpackning.

På eftermiddagen fick jag lite ångest över att jag inte hunnit förbereda potatislandet. Jag bestämde mig för att förbättra jorden så att jag kanske kan få ännu bättre potatisskörd i år. Först schaktade jag bort det övre jordlagret och bytte ut mot kompostjord. När Grävis är utrustad med “räfsan” är det en ganska enkel uppgift att luckra upp gammal jord med ny. En och annan större sten som jag missat med mina tidigare verktyg kommer villigt upp till ytan. Även om den nya jorden är bättre än den tidigare så är den fortfarande lite kompakt, men efter en säsong med potatis kommer den nog bli perfekt för morötter eller rotselleri.

Efter att jag förberett potatislandet för King Edward, Amandine och mandelpotatis kunde jag inte låta bli att testa RC-banan. Det tar alltid några varv innan man känner sig bekväm med en nyhet, oavsett hur liten den är. Man blir lite hämmad av att man måste fundera över hur det har blivit bättre eller sämre. Efter några varv hade jag dock glömt bort doseringen samtidigt som jag kände att jag behövde sakta ner inför nästa kurva och hopp. Jag ser det som ett kvitto på att doseringen var rätt men också en påminnelse om att banan kan bli ännu bättre. – Skönt att jag kan spendera mer tid åt något som kan lämna mindre inspirerande saker bakom mig.

25 april, 2026
Ankhus, Bakning, Diverse, Lastman, Odling, Pelargonrummet, Trädgård, Växthus

Får inte ro till att skriva

Just nu är jag inne i en fas då jag har mer att göra än att skriva om. Det är inte det att jag känner att jag har för mycket att göra – snarare spenderar jag mer tid till att göra än att skriva. Helt plötsligt tar dagen slut och då trumfar matlagning över bloggskrivande. Som tur är så har jag mobiltelefonen med mig så att jag kan dokumentera brödbakning, vattenjonglering, omplanteringar, småfix och växhusstädning samtidigt som jag kan dokumentera aprilvädret som bjuder på solsken, regn och snö.

12 april, 2026
Bakning, Diverse, Gårdsterapi, Grävarbete, Lastman, Växthus, Vedlagret

Högtryck

Gårdagens surdegar blev till två olika bröd. Det ena ett ljusare matbröd och det andra ett mörkare, fylld av nötter och olika frön. Jag pendlade lite mellan vedklyvning och bakning fram till att bröden var klara. Då var även den sista stubben kluven och staplad. Nu har jag plats för ett stort träd till innan vedlagret inför nästa eldningssäsong är fullproppat. Det känns skönt att slippa tänka på ved när man måste plocka in möbler, pumpar och fnula med allt annat som kräver ens uppmärksamhet inför vintern.

Även om vårstressen är mer utdragen än höstens vinterförberedelser så upplever jag den inte lika betungande. Pumpar ska ut, frön ska sås, möbler ska tas ut, potatis ska sättas och träd ska beskäras, bland mycket annat. Den största hjälpen för mig är nog ljuset som bjuder på längre dagar och behagligare utomhusmiljö. Idag satte jag upp solskyddsgardinerna i pergolan utanför växthuset och placerade ut möblerna. Gardinerna är lite skrynkliga, men ett regn kommer att få dem släta igen.

Idag fick jag erfara att inte ha för högt vattentryck i ledningarna. Det är visserligen bra när kranarna levererar, men alla kopplingar måste palla trycket. Båda pumparnas tryck har fått kopplingar att separera. I gårdsbrunnen hade slangklämman mellan pumpen och PEM-slangarna släppt. Det kostade mig 1000 liter vatten. Den andra pumpen hade pytsat ut kanske 500 liter innan min fru ringde mig och sa att en av kopplingarna i växthuset sprutade vatten. Lyckligtvis har jag kopplat på så att jag kan stänga av pumpen på distans, så min fru slapp stappla sig fram med kryckor och ett nyopererat knä för att stänga av vattnet. Nu har jag ställt ner trycket, och hoppas på att slippa fler överraskningar.

Igår fick jag en försiktig fråga om jag kunde tänka mig att göra det lite enklare att vända Tuk-Tuken och fyrhjulingen uppe vid det övre växthuset. Jag plockade bort en liten tall och schaktade bort en kulle för att göra platsen mer fordonsvänlig. Sågis, Grävis, Lastman och Packman höll mig sällskap under arbetets gång. – Jag styrde och de utförde. För tio år sedan hade jag stått i några dagar för att utföra samma sak som gick på drygt två timmar. Samtidigt som maskiner många gånger underlättar ett arbete så skapar de känslan av att ingenting är omöjligt och med det så blir idéer mer eller mindre till måsten.

5 april, 2026
Bakning, Elektronikverkstad, Kronos, Lastman, Orangeri, Trädgård, Växthus

Påskafton och elektronik

Gårdagen spenderades mestadels åt till att laga mat och förbereda middagen till 12 personer. Två olika bröd bakade jag. Det ena till vanlig hushållskonsumtion och det andra till att rosta som ingrediens till förrätten som var en laxtoast på en bädd av ruccola med wasabidressing. Laxen var toppad med pepparrotsmajonäs och balsamvinägerkräm. När brödet var färdiggräddat satte jag temperaturen i den stora ugnen på drygt 100 grader för att tillreda lammfiolen insmord med timjan, rosmarin, salt, peppar, kondenserad, soltorkad tomatpasta och paprikapasta tillsammans med några deciliter vin i ett foliepaket. Där stod den från klockan 10:30 till 17:00. Under tiden hade jag förberett delad spetspaprika som jag rostade i den andra ugnen på hög värme. När de fått lagom färg smetade jag på en arrabiata, lite vitlök, gröna hackade oliver och parmesan. Paprikahalvorna rullade jag ihop och ställde undan för senare slutgräddning. Jag gillar när man får små rätter i rätten istället för att hela måltiden blir en mix av några olika råvaror. En liten skål med gulbetor strösslade med lite hacka lök och ingefära tillsammans med smulad fetaost och en “habanerokrona” på toppen blev bra tillbehör till lammfiolen, grönkålschips och potatisgratängen. Efterrätten bestod av chokladkaka med grädde, men den behövde jag inte bidra med.

Såhär dagen efter påskafton skulle man ju tycka att man inte orkade göra någonting, men jag har snarare varit lite rastlös hela dagen. Vädret är inte det bästa just nu, så aktiviteterna utomhus blir något begränsade. Jag fick en oväntad paus i mitt annars bitvis höga tempo och planterade om några plantor i orangeriet som hamnat lite på undantag. Jorden som de stått i har blivit alldeles för kompakt så rötterna får antingen för mycket vatten eller ingenting alls.

Egentligen skulle jag ha rensat ut i växthuset redan när jag plockade de sista tomaterna, men det var inte riktigt väder för det då heller. Med andningsmask och sekatör plockade jag bort plantor från alla 8 odlingskärl. Det blev en hel skopa full med kompostmaterial som jag körde upp till den stora högen som nästa år kommer vara perfekt som odlingsjord.

Ibland ser man inte det uppenbara. En sådan här ruskig dag borde man ju sitta i HQ och experimentera lite med elektronik. Problemet är bara att det känns som att man egentligen borde göra någonting annat, och det förtar lite av glädjen. Det tog dock inte speciellt länge innan jag kom till ro och kunde konstruera spänningsboostern till min nixie-klocka. Jag hade väl inte riktigt räknat med att jag skulle lyckas på första försöket. VIsserligen går jag efter ett färdigt kopplingsschema som jag säkert gått igenom och fått grepp om ett otal gånger, men det brukar alltid vara någon komponent som man vänder fel eller missar. Nu kan jag med 12 volt driva alla nixie-siffror med 140. Nu har jag alla delar i kedjan klar. – Från mikrokontrollen till chippet som omvandlar en signal från tre ledare till 4 ledare som sedan skickar signalen vidare till det sista chippet som sedan ansvara för att tända rätt siffra i nixieröret. På experimentkortet blir det snabbt ganska rörigt, men efter att ha ritat upp schemat i datorn och börjat designa kretskortet så blir det ordning på alla komponenter. Jag får bara hoppas på att jag ritar som jag byggt. Imorgon, om nu inte vädret blir bättre kanske jag kommer så långt att jag blir så pass färdig att kan beställa ett kretskort!

28 mars, 2026
HQ, Lastman, Mobil hönsgård, RC-Bana, Verkstan, Vildsvinsstängsel

Vaknade tidigt

Jag tror att det vilar en förbannelse över mina sömnrutiner. Eftersom jag varje morgon måste mata hästarna vid 06:30 försöker jag då och då gå och lägga mig någon timme tidigare på kvällen. Igår var en sådan dag. Idag är en sådan där annan dag då jag vaknar lite för sen för att ligga kvar i sängen, men för tidigt att egentligen stiga upp. Köket och alla inomhusrutiner som jag normalt gör efter att jag tagit ut hästarna var avklarade redan innan jag stack näsan utanför dörren så det fanns ingen anledning att gå upp till huset igen. När jag ändå hade lastman framme när jag tömde gödselkärrorna i stallet passade jag på att åka upp till gropen för att se hur lerhögen kändes. Lera är perfekt att fylla svackor i RC-banan har jag kommit på. Leran får dock inte vara för blöt eller torr om man ska kunna forma den. Det är ett ganska tungt arbete så jag fyllde bara ut två irriterande svackor i dödskallebacken. Det finns fler dagar och det är onödigt att ta ut sig allt för mycket i början av det halvår som kräver lite mer muskelarbete.

När jag ändå var uppe vid RC-banan blev jag påmind om sträckan mot Sonnensheinkurvan som alltid varit lätt att missbedöma avståndet i djupled. Att sätta en tydlig vägg istället för en planka hjälper en att bedöma avståndet, och man slipper dessutom springa ut i slånbärsriset när man åker av. Jag tog tillvara på några gamla plankor som jag sparat när jag byggde om staketet till volten. Det saknas bara lite rödfärg på så blir det nog bra.

Den gamla hagen i anslutning till RC-banan har knappt använts sedan den byggdes. Det var hög tid att renovera eller ta ner. Valet föll på det senare. Jag bytte bara ut de stolpar som används till svinstaketet för att skona RC-banan.

Efter allt arbete uppe vid banan tog jag tag i den mobila hönsgården. Jag svetsade fast vinkeljärn för att kunna fästa hjulen stadigare i ramen. Med hammarlack blir det säkert bra. När jag ändå hade svetsen framme tillverkade jag en liten hållare av en gammal mutter och ett fyrkantjärn för mässingsull som jag håller lödspetsen ren och fin med. HQ fick också ett litet lyft med LED-belysning under hyllorna. Vi får se om jag målar mässingsullshållaren imorgon eller om den får vara som den är.

22 mars, 2026
Ankhus, Bi-syssla, Lastman, Mobil hönsgård, RC-Bana, Växthus, Verkstan

Vatten och elände

Eftersom vädret ville dra mig ut ur huset gick jag gladeligen med på det. Ankorna behövde nytt vatten i sin plaskdamm som egentligen är lite för liten enligt mitt tycke. Dessvärre går inte Lukas och gässen ihop när de går ute fritt på gården, och då har gässen förtur med allt vad det innebär i form av fria bad i stora och lilla dammen. Min fru vill att vi utökar Ankeborg, men hennes förväntningar överstiger min förmåga en aning. Just nu går jag och funderar på hur jag ska kunna behålla träden samtidigt som gården ska ha nät både uppåt och åt sidorna. Till slut brukar vi kunna komma fram till en gemensam lösning som oftast blir bra i slutänden.

Efter att ha pytsat ut 300 liter vatten i ankbaljan körde jag upp resterande 700 liter till växthuset. Det är lika bra att fylla på vattenmagasinet redan nu. När jag var färdig med all vattenjonglering gick jag runt och letade lite efter ett lagom litet projekt att kanske börja med idag. Först gick jag upp till RC-banan och kunde konstatera att det inte fanns så mycket som behövde göras. En och annan gren plockade jag bort från banan, så nu kan jag nog öppna för säsongen. Bina är flitiga och samlar pollen och förhoppningsvis nektar. De har fortfarande en hel del fodermassa kvar. Däremot är jag lite orolig för det ena samhället som inte verkar vilja komma igång. Det har sedan starten förra året varit svagare än det andra fast de fått samma förutsättningar. Vi får se hur det utvecklas framöver.

På väg tillbaka från bikuporna blev jag påmind om att hönstraktorn behöver lite uppmärksamhet efter att den kollapsat under vintern. Tidigare har vi alltid tagit in den i maskinhallen, men då bördan under hösten och vintern gjorde att jag inte riktigt mäktade med alla förebyggande åtgärder så blev det som det blev. Från början var det väl heller inte meningen att den skulle få ett tak annat än nät, så den är konstruerad efter det. Dammplasten var nog fylld med lika mycket vatten som jag tidigare pytsat in till ankorna och jag tog hjälp av den batteridrivna länspumpen som jag annars använder till RC-banan när svackorna blir fyllda med regnvatten.

Efter att ha baxat ner åbäket till verkstan började det mödosamma arbetet med att frigöra dammplast och nät från taket. Ett antal skruvar, märlor, buntband och ståltråd avlägsnades innan jag kunde befria konstruktionen för att kunna komma åt takkonstruktionen som består av armeringsjärn.

Med vinkelslip kapade jag alla svetsar och kunde rikta om dem och svetsa ihop allt igen som det var. Jag tänker att om den hållit i närmare 7 svåra år så ska jag väl inte behöva förändra konstruktionen. Vi var bara lite slarviga och hann inte få in den i maskinhallen innan det var för sent. Jag var dock tvungen att sätta en förstärkning i mitten eftersom reglarna blivit böjda av tyngden från det snöfyllda taket innan det brakade ihop. Det enklaste hade varit att sätta en vajer vid takfoten, men då hade det blivit knöligt som människa att röra sig fritt om man behöver gå in och nå den bakre delen av buren. Hönsen får helt enkelt hoppa över plankan om de vill ta sig till andra sidan spelplanen.

När jag ändå plockat bort en hel del som gjort det omöjligt att på egen hand dra fast hjulen när det börjar bli vingligt för att bultar släpper, tänkte jag att jag skulle passa på att förbättra infästningen så att det blir lite mer stabilt. – Då håller det säkert i 7 år till.

← Older posts
Newer posts →