Category Archives: RC-Bana

Med fokus på RC-banan

Just nu är jag inne i en period då det är roligt att utveckla och jobba med detaljer på RC-banan. Kanske för att vi fått tid till att köra igen. Varje gång min fru och jag är uppe och kör försöker jag notera var de flesta avåkningarna sker och vad det beror på. Oftast saknar man en referenspunkt för att kunna avgöra var bilen befinner sig på banan. Sedan finns det ställen som behöver “säkras” så att man inte skadar bilen. Sonnensheinkurvan brukar vara en populär avåkningsplats där man riskerar att åka in i en stor sten. Med gamla hagstolpar byggde jag en barriär som styr in bilen i hasselbusken istället för stenen. Min fru passade genast på att testa staketet.

Nästa sak att förbättra var att göra en bättre avgränsning upp mot den senaste ombyggnationen istället för den stock som ständigt ramlar ner när man kör oförsiktigt. Jag fäste några hästskor på staketet för att kunna ge backen det passande namnet Hästskobacken.

En annan “farlig” sten är på väg upp i Hästskobacken. Om man råkar skära kurvan för tvärt åker man av och kraschar rätt in i stenen eller hamnar på rygg. För att inte behöva slå ner en stolpe var trettionde centimeter sätter jag distanser mellan PEM-slangarna så att det ser snyggt och prydligt ut. Det ger dessutom stadga så att man inte kan kila fast däcken mellan rören. Eftersom van vill kunna se bilen kan jag inte använda mig av hagstolpar.

Som en sista säkerhetsåtgärd i Hästskobacken placerade jag stockar i ytterkurvan som jag förankrade med armeringsjärn. Nu ser man tydligt när man är i mitten av banan och kan fräsa på i fullt ös…nästan.

Jag provar en ny typ av barriär i en annan populär avåkningskurva. Vi får se om det hjälper eller stjälper. Slipper man springa en gång så är det värt besväret.

Jag försöker hela tiden förbättra området utanför själva banan för att skapa en känsla av ordning. Det ska inte bara vara kul att köra bil, det ska även vara en njutning och skapa lugn. Just nu håller jag på med att göra området utanför kurvan vid Fiskdammen. Imorgon ska jag göra något kul med stenarna som legat utspridda på ytan.

En rolig detalj är att Sonnensheinkurvan är den sista biten av banan som träffas av solstrålar innan solen går ner bakom träden. Vem hade trott att skylten som jag grävde fram på platsen skulle ge namn åt kurvan samtidigt som placeringen av den var helt rätt.

Bara en sista tankning

Idag blev jag klar med mitt fröbröd inför den första krävande arbetsveckan. Mer mentalt än fysiskt, men ändå! Brödet ser riktigt bra ut, så jag får hoppas att kommande vecka blir minst lika bra!

Bara ett sista träd, bara en sista gren, bara en sista tankning!…. När man röjer i en skogshage ser man det ena risiga trädet efter det andra – speciellt om man har cellulosahungriga hästar. Efter att jag borrat det sista hålet tyckte jag att jag skulle fälla alla halvfallna träd och rensa upp lite i skogshagen innan jag sätter nya stolpar som annars riskerar att träffas och skadas av ett fallande träd. Just nu ser det ut som ett slagfält med kvistar och stockar huller om buller. Jag hann inte klart innan muskler och rygg började säga ifrån, men jag pressade mig i alla fall igenom 5 tankar med soppa innan det kändes som att jag kommit någon vart. På sluttampen fick min hjälm en rejäl smäll innan trädstocken landade på ena axeln. Det lät mer än vad det kändes i hjälmen, men axeln fick sig en ordentlig smäll. Tur att hjälmen fick ta första smällen. Det var ett redan lutande lövträd (utan löv) som jag välte med handkraft. Jag räknade inte med att det skulle knäckas halvvägs upp och ramla “bakåt”. Nu vet jag till nästa gång att ha respekt även för döda träd!

Efter skogsarbetet körde min fru och jag lite RC-bilar. För min fru blev det cirka två varv innan det var dags för ett permanent depåstopp. Den här gången var det stötdämparfästet som inte längre ville vara med. Jag antar att det lätt blir så när man kör in i fasta hinder med full kraft. Nu har vi bestämt att hon själv ska bygga nästa bil. I mina tankar kanske det gör att hon kör lite försiktigare, men jag vet ju hur det är. Några varv lugnt, men med takt att “hornen” växer, så kör man allt vårdslösare.

Efter körningen fick jag hjälp av grannen att få sektionen till gavelporten på maskinhallen på plats. Det gick som smort förutom att vi hade problem med att få loss spännbandet som kilade fast sig i gångjärnet. Efter att min granne kommit på att vi kunde använda domkraft för att lyfta lite på porten utan att den skulle hakas av var det en smal sak att få sektionen på plats.

Efter att porten var fungerande igen åkte min fru och jag upp till hagen med “bytta” och vatten. Just nu håller jag på med matlagningen och väntar på att såsen ska “mogna”. Det är en tillfredsställelse att kunna plocka egna tomater, och när man glömt att vitlöken tagit slut så är det inte värre än att öppna dörren och ta några steg för att fylla på i köket.

Skrotat och skållat

Nu är det inte långt kvar innan semestern är till ända och gamla rutiner dominerar framför lättjans inslagna väg. Det innebär att jag redan nu behöver förbereda för mitt fröbröd. Den här gången lade jag med lite mandlar utöver vetekorn och solroskärnor. Först skållar jag fröna tillsammans med lite salt och det kli som blir när jag mal mjölet som jag ska använda i degen. Sedan tar jag min surdegsstart och blandar med mjöl, sirap, det skållade kliet och vatten. Sedan får allt stå i närmare ett dygn innan det är dags att blanda ihop degen med fröna. Om jag inte hade haft i salt skulle jag kunna blanda ihop allt på en gång. Det går säkert att ha i saltet redan från början, men jäsningen kommer inte igång lika fort då. Imorgon är det tid för gräddningen.

Det har inte blivit så mycket körning av RC-bilar i år, men säsongen är inte över än. Vi har tillsammans kört två gånger, och jag har kört ytterligare en gång. Den här gången slutade det med att min fru kraschade på slutet, så jag fick tillbringa någon timme med att byta ut delar. Jag har hotat med att jag ska samla på alla skrotdelar och göra ett monument av delarna när jag har tillräckligt mycket. Nu har jag inte så mycket reservdelar kvar till våra amerikanska bilar, och nya delar har jag inte lust att köpa. Nästa säsong siktar vi på att köra europeiskt för att främja hemmamarknaden.

Jag körde över paddan till grannen som håller på med grunden till sitt garage efter att jag städat i verkstan och blivit klar med allt annat som jag pysslat med idag. Det var egentligen tänkt att vi skulle försöka haka på den avhakade sektionen till gavelporten på maskinhallen, men då hans son var på annat håll beslöt vi oss för att göra det imorgon istället. Det kan vara bra att vara fler på en sådan operation.

Vila från projekt och blogg

Förra veckan var jag iväg några dagar till mina föräldrars landställe för att umgås och koppla bort allt som har med att bygga eller laga. Jag tog med mig kameran och fiskespöet väntade på mig när jag kom dit. Jag träffade några av mina kusiner samt alla mostrar som jag inte sett på ett tag. Två hela dagar gjorde susen. Två gånger var jag ute och fiskade, och jag nöjde mig när jag dragit upp en gädda. Dels för att bevisa för mig själv att jag fortfarande kan och dels för att man inte orkar äta så mycket gädda.

Väl hemma igen har tempot varierat, men det har varit folk här hela tiden. Min dotter, hennes sambo och deras katter kom och stannade över helgen. För att våra och deras katter inte skulle ryka ihop var jag tvungen att bygga en ny nätdörr med gångjärn och lås mellan källarvåningen och entréplan. Katterna delade sedan på förmånen att få vistas utomhus.

Jag rensade uppe vid RC-banan för att ha ambitionen att ta upp körningen igen. Min fru och jag har hunnit köra en gång de senaste dagarna, annars har vi haft gäster på besök. Verkstan städades på lördagen efter att jag ramat in skyltarna till de olika fågelhusen som min fru bränt. Jag passade på att få en av mina sopsorteringslådor uppmärkt när ändå brännpennan var framme. Jag har mer och mer kunnat hämta ingredienser från växthus och trädgård till matlagningen. Igår började jag rensa upp i skogshagarna. Jag fick fälla ett tiotal döda träd. Jag tänkte att det kan vara bra att röja upp innan man byter uttjänta stolpar till staketet. Hästarna är ju kvar i sommarhagarna ett par månader till så jag kan ta det ganska lugnt.

Intensiv vecka

I en veckas tid har jag tänkt att jag ska hinna med att skriva lite i bloggen på kvällen, men antingen har det inte funnits tid, eller så har jag inte kunnat dra mig undan för en stunds skrivande. Om jag inte skulle ha en almanacka, så skulle jag kunna mäta tiden i hur mycket paprikorna växer. Tomatplantorna band jag upp i måndags. Den här gången använde jag sisalsnöre istället för jute, då det är starkare. Jag var lite orolig att snöret som är ganska styvt skulle vara svårt att hantera, men det visade sig tvärt om. Det var mycket enklare att vira snöret runt tomatplantorna än jag hade väntat mig, och knutarna är både lätta att låsa och öppna.

Jag har försökt att trimma lite gräs och rensa i trädgården varje dag för att hinna få fint till hästhelgen som precis är avslutad. Jag vill inte i onödan köra med trimmern när tränare och ryttare ropar och lyssnar på varandra. Gropen blev jag i och för sig klar med igår, men jag passade på när alla satt och åt lunch.

Jag byggde avtagbara sidor på fyrhjulingssläpet för att få plats med mer växtmaterial utan att det behöver ramla av när man sladdar i kurvorna.

I onsdags hade en gran ramlat mellan hagarna, och jag kom hem ganska sent på kvällen så det fick vänta till morgonen efter. Jag var tvungen att laga staketet på fem ställen, vilket innebär 10 lagningar. Jag börjar få in snitsen, och hittills har ingen skarv gått sönder eller slutat leda ström.

På kvällen tog jag mig tid att bygga ett litet insektshotell med utsikt över ridbanan. Eftersom rödfärgen var slut använde jag olja istället. Visserligen är allt redan impregnerat, men de får en liten annan lyster som tilltalar ögat, och förhoppningsvis insekterna.

På fredagen gick all tid åt till att städa inne i huset. Det var både ångtvättning och dammsugning. Köket tar alltid lite längre tid än man skulle önska. Alla skåpluckor i högblank svart ska ångas av och sedan torkas med duk för att få bort fettfläckar och göra allt spegelblankt. Det är ändå skönt när man är klar och kan börja skita ner igen.

Lördagen gick åt till att rensa ännu mer ogräs och middagslagning. Det var ganska blåsigt, och det kändes med som oktober än juni. Vändningen kom idag då jag kunde börja morgonen med att gå runt och njuta lite av trädgården. Svag vind, sol och värme avnjöts i kryddträdgården med en kopp espresso samtidigt som jag planerade resten av dagen.

Efter att ha skrotat runt och gjort lite av varje under dagen rensade jag även RC-banan från ogräs och körde någon halvtimme. Jag behövde gå och vända bilen någon enstaka gång och det kändes som att jag körde senast igår. Efter bilkörandet började hästmänniskorna droppa av en och en, och jag kunde ta itu med hinderskjulet där ena väggen har börjat bågna på grund av den höga belastningen av alla bommar. Först var jag tvungen att höja upp den nedre regeln och sätta stöd under, sedan satte jag ett stag mellan den övre regeln och en av takbjälkarna. Jag tog “trädfällarstången” till hjälp för att räta upp väggen. Nu blev det lite bättre. Inte helt perfekt, men det bör i alla fall inte bli värre.

Varje gång min fru stannar utanför huset med Tuk-Tuken blir gropen vid framhjulet bara större och större. Dels bromsar man, men sedan vrids styret för att lättare sitta av. Jag hoppas på att råda bot på det med en trädgårdsplatta under. Nu gäller det bara att träffa rätt.

Reparation, sådd och underhåll

Natten till tisdag hade det varit påhälsning inne hos kalkonerna. Lyckligtvis var det ingen som blivit tagen. Om det berodde på att de hade försvarat sig eller om djuret som försökt ta sig in inte lyckades hela vägen med sitt försök. På kvällen grävde jag först lite djupare med Grävis, lade dit en extra bit av putsnät, och fyllde sedan igen och plattade till med Lasman. Varför ska det alltid vara kallt och blött när man måste ägna sig åt akuta reparationer? I onsdags skulle det bli minusgrader på natten och en av värmelamporna behövde repareras. Själva knappen med fjärrstyrningen i hade slitits isär tidigare. Nu skruvade jag tillbaka allt och lindade lite extra gorillatejp runt för att hålla allt på plats. Jag får hitta på en bättre lösning när det inte är lika kallt att stå ute i verkstan.

Igår fick vi hem fyrhjulingen som vi bjudit på auktion. Första uppgiften blev att harva ridbanan. Den gamla har gjort sitt och varit trogen i ganska många år. Med tanke på att den fram tills Grimar kom har körts extremt korta och många sträckor varje dag, utöver då jag använt den till diverse arbetsuppgifter så har den ändå hållit bra. Det största problemet med den gamla var väl att elen började krångla och att motorn inte låter så bra längre. Den här kanske kan få vara i tjänst dubbelt så länge nu när vi har Grimar som går på el.

Idag har jag spenderat lite tid åt alla olika krasse som ska gästspela i blomlådor och krukor. Totalt 225 krukor med 2-4 frön i varje kruka blev det. Även 14 gurkfrön letade sig ner i myllan. Egentligen kan man så krasse direkt där de ska vara, men vi har lite dålig erfarenhet att myror som glufsar i sig av det gröna när plantorna är som mest känsliga. Vi får se hur jag lyckas i år.

Nu är RC-banan krattad och klar för ett första rejs. Förra året var jag tvungen att fixa i ordning efter att svinen varit framme och bökat, men i år då banan varit inhägnad av elstaket var det bara lite lövkrattning som behövdes. Om vädret tillåter imorgon ska jag köra lite. Batterierna är laddade!

Ett sista race

I morse kände jag att jag var ikapp med alla måsten och var ikapp med det mesta som legat och väntat på att få bli utfört. “Rosentipin” vid Lilla Stonehenge har länge behövt justeras, men jag har inte haft ro att göra något åt det. Idag tog jag fram en stege och lyckades justera så att den står hyfsat rakt. Jag kunde konstatera att rosen trivs och klättrar. Om inte vintern blir allt för hård så kommer den att växa hela vägen upp till toppen nästa år. Lavendeln och all timjan har tagit sig ordentligt och jag ser fram emot nästa års blomning. JA – det börjar arta sig. När min fru vaknade undrade hon vad jag planerat idag, och jag, dum som jag var sa att jag var klar med allt. Vad bra! Vi skulle behöva hägna in alla buskar på gräsmattan. Någon timme senare var 9 buskar skyddade från vintern och vårens knoppätande harar.

Efter min tunga uppgift gick jag upp till RC-banan och kikade runt lite. Jag passade på att ösa bort lite vattenpölar om ifall att vi skulle få tid och lust att köra senare på eftermiddagen. På vägen tillbaka kollade jag till rotsellerin, som i alla fall blivit knytnävsstora.

En sak på min lista har varit att undersöka varför en av belysningsstolparna på ridbanan inte vill lysa. Först var det väldigt svårt att öppna strömbrytardosan då en av skruvarna gick av när jag skulle skruva upp. Väl öppnad kunde jag ganska snart konstatera vad som var fel. Trots IP-klassning motsvarande utomhusbruk hade det krupit in fukt, men att döma av skruvplintarna var det lite mer än fukt som krupit in. Tillfälligt så har jag kopplat förbi brytaren, så nu lyser stolpen så fort man slår på huvudbrytaren. Det är dock sällan man inte vill tända alla fyra stolpar samtidigt så det är inget akut problem.

Sent på eftermiddagen frågade min fru om vi inte skulle köra lite RC-bil. Eftersom jag redan förberett banan tidigare under dagen så var jag inte sen att sätta batterier på laddning. Svågerns son som gärna kommer och övernattar lite då och då fick också köra lite. Man inser inte hur roligt det är förrän man står där och rattar bilen runt banan. Det är verkligen en lyx att ha en egen RC-bana, även om det är mycket jobb med underhåll och byggnationer.

Svinstaket med förbättringspotential

Det regnade som utlovat av meteorologerna på förmiddagen så jag började att städa i verkstan – igen! Efter att ha sopat golvet och plockat undan saker som inte låg på sin plats tog jag tag i att få lite ordning även vid lilla verkstadsbordet under trappan bredvid RC-bordet. Jag placerade redan i våras en massa verktyg på bordet som skulle sättas upp på väggen, men där har det stannat upp samtidigt som platsen använts – mest av min son som har mer kreativitet än ordningssinne.

Med hjälp av spikpistolen kunde jag snabbt göra ett antal lådor som jag skruvade fast på väggen. Även en låda för alla olika slippapperstussar som man inte vet vad man ska göra med när man städar. Mestadels hamnar de i papperskorgen fast de går att använda. Jag gjorde ett nytt sågstöd med en klämma så att skruvtvingen som använts till det förra stödet kan användas till bättre saker. Även en liten konservburk målades och sattes upp för pennor och andra långsmala föremål. Jag har väl inga större förhoppningar om att det kommer vara den ordning som jag vill ha, men nu finns det i alla fall förutsättningar till det.

På eftermiddagen då det slutade att regna gick jag upp till RC-banan för att slutföra bygget av svinstaketet. Det första jag konstaterade att jag behövde göra var att få bort lite slånbärsbuskar som annars skulle korsa eltrådarna. Det är väl synd att inte först ta hand om bären och försöka mig på att göra slånbärsgelé. Enligt de recept jag hittat så ska man även ha äpplen i, så det var ganska passande att det stod ett vildäppelträd precis bredvid.

Nästa hinder på min väg att kunna slutföra mitt projekt att freda RC-banan från bökande svin, var att vi inte hade några trådspännare kvar. Efter lite klurande och tester kunde jag tillverka 6 stycken trådspännare av lite spikband och bultar. Det blev tillräckligt bra för att hålla trådarna tillräckligt spända. Jag får försöka komma på ett bättre sätt att låsa anordningen till nästa version.

Klart och friskt

Efter gårdagens tidsbrist med att få ner alla stolpar i marken uppe vid RC-banan gick det bättre idag. För att få liv i fyrhjulingen kopplade jag in ett extrabatteri som fick åka med i korgen framför styret. På en gård får man lösa en massa problem både långsiktigt och kortsiktigt. Tack och lov brukar de provisoriska lösningarna ersättas av mer permanenta och tillförlitliga. Jag fick låna en stolpdrivare av en som var på besök under hästhelgen. Den var ganska tung och jag var tvungen att ta till en liten trappstege för att inte knäcka ryggen. Väl placerad på stolpen går det ganska snabbt att få ner stolpen i det förborrade hålet.

Eftersom jag använde återanvänd tråd fick jag skarva ett flertal gånger. Efter ett tag lär man sig hur man ska få starka och snygga fogar som ledder ström mellan trådarna. Jag tillverkade några distanser för att hålla tråden borta från träd och ojämn mark. Man vill ju inte att tråden ska leda strömmen direkt ner i marken.

Efter alla mina “måsten” kunde jag ägna mig åt lite mer stimulerande uppgifter. Jag rensade bort lite ogräs vid Lilla Stonehenge och kunde konstatera att lavendeln tagit sig ordentlig och lockar fortfarande till sig en och annan humla. Nästa år ska jag ta ännu fler sticklingar och täta till alla tomrum så att det blir som ett hav.

På tre ställen uppe vid RC-banan ansamlas det vatten när det regnar. Det kanske jag ska göra någonting åt på sikt, men än så länge kan jag ta en spade och ösa bort vattnet. Det sista kan man sopa bort med en kvast. Jag hämtade två skopor lera från grannen som fortfarande har kvar schaktmassor från sitt garagebygge. Eftersom det regnat tidigare i helgen var det verkligen kletigt, och det gick nästan inte att forma med spade utan att det fastnade. Tungt var det i alla fall.

Nu är årets sista hästhelg över. Det är lika roligt att de kommer som det är skönt att de lämnar. Hushållet kanske inte riktigt är anpassat för att ta hand om 20 personer, även om det går. Diskmaskinerna har fått i ett och spisen och ugnarna har använts flitigt. Jag har bättrat på komposthögen med halm och gödsel och maskinhallen kan åter användas till att förvara skrymmande saker under tak.

In i dimman

Jag har börjat ta med mig kameran på morgonen igen. Landskapet är så fint i gryningen. Jag får verkligen tvinga mig själv till att stanna vid vägkanten till förmån för längre köer in till jobbet. Det tar inte många minuter, men varje minut senare man kommer ut i trafiken medför flerfaldigt tillägg i restid mot normalt.

Under veckan har jag byggt klart den nya sträckningen på RC-banan. Sarger och skydd byggde jag med gamla hagstolpar som jag sedan målade med rödfärg. Det blir fort mörkt på på kvällarna, så jag hinner inte göra så mycket vid varje tillfälle.

Igår färdigställde jag ytterligare ett konstverk av allt skrot jag hittat. Det har varit någon slags lagrad rulle, men vad den använts till vet jag inte. Jag svetsade fast den på ett långt armeringsjärn med en fot så att den kan placeras på valfri plats. Som extra bonus fyllde jag hålrummet med två stycken LED-strippar som man kan välja lämplig färg och intensitet. Dessvärre har vi inte så många lediga hörn att ställa den i, så den får tillfälligt stå bredvid min andra skrotkonst tills vi hittar en bättre plats för den.