Alla mina projekt | En blogg om mina projekt

28 mars, 2026

HQ, Lastman, Mobil hönsgård, RC-Bana, Verkstan, Vildsvinsstängsel

Vaknade tidigt

Jag tror att det vilar en förbannelse över mina sömnrutiner. Eftersom jag varje morgon måste mata hästarna vid 06:30 försöker jag då och då gå och lägga mig någon timme tidigare på kvällen. Igår var en sådan dag. Idag är en sådan där annan dag då jag vaknar lite för sen för att ligga kvar i sängen, men för tidigt att egentligen stiga upp. Köket och alla inomhusrutiner som jag normalt gör efter att jag tagit ut hästarna var avklarade redan innan jag stack näsan utanför dörren så det fanns ingen anledning att gå upp till huset igen. När jag ändå hade lastman framme när jag tömde gödselkärrorna i stallet passade jag på att åka upp till gropen för att se hur lerhögen kändes. Lera är perfekt att fylla svackor i RC-banan har jag kommit på. Leran får dock inte vara för blöt eller torr om man ska kunna forma den. Det är ett ganska tungt arbete så jag fyllde bara ut två irriterande svackor i dödskallebacken. Det finns fler dagar och det är onödigt att ta ut sig allt för mycket i början av det halvår som kräver lite mer muskelarbete.

När jag ändå var uppe vid RC-banan blev jag påmind om sträckan mot Sonnensheinkurvan som alltid varit lätt att missbedöma avståndet i djupled. Att sätta en tydlig vägg istället för en planka hjälper en att bedöma avståndet, och man slipper dessutom springa ut i slånbärsriset när man åker av. Jag tog tillvara på några gamla plankor som jag sparat när jag byggde om staketet till volten. Det saknas bara lite rödfärg på så blir det nog bra.

Den gamla hagen i anslutning till RC-banan har knappt använts sedan den byggdes. Det var hög tid att renovera eller ta ner. Valet föll på det senare. Jag bytte bara ut de stolpar som används till svinstaketet för att skona RC-banan.

Efter allt arbete uppe vid banan tog jag tag i den mobila hönsgården. Jag svetsade fast vinkeljärn för att kunna fästa hjulen stadigare i ramen. Med hammarlack blir det säkert bra. När jag ändå hade svetsen framme tillverkade jag en liten hållare av en gammal mutter och ett fyrkantjärn för mässingsull som jag håller lödspetsen ren och fin med. HQ fick också ett litet lyft med LED-belysning under hyllorna. Vi får se om jag målar mässingsullshållaren imorgon eller om den får vara som den är.

27 mars, 2026

Finmekanisk verkstad, Mobil hönsgård, Ordning, Verkstan

Hjulen snurrar snabbare

Nu när man kan komma hem och uppleva någon eller ett par timmars ljus när man kommer hem från jobbet så tycker man ju att man skulle ha tid och ork med det mesta. Faktum är att jag inte hunnit med någonting under veckan annat än att sitta uppe i HQ och löda kretskort som jag ska ha i jobbet. Med pincett och mikroskop har jag placerat ut de mikroskopiskt små ytmonterade komponenterna som mäter någon dryg millimeter i ena ledden och kanske en halv i andra. Det går dock förvånansvärt bra ut. Vi får se om de kommer att fungera som det är tänkt.

Idag kom jag hem lite tidigare och bestämde mig för att tvätta av bilen. Med min måttligt goda syn så blev den godkänt ren.

Efter biltvättningen var det fortfarande ljust ute, så jag fortsatte med den mobila hönsgården. Dessvärre får man kämpa ganska mycket för att flytta på den trots att den har hjul. Den stora boven är luftgummihjulen som ständigt läcker luft, och nu var gummit så sprucket att jag inte vågade pytsa i någon luft. Sist jag försökte slutade det med en smäll. Nu satsar jag på solida gummihjul istället. De är något större i diameter, liksom själva infästningen. Som tur är så har jag en svarv som gör livet lite enklare när man behöver en specialbussning.

Det var faktiskt riktigt stimulerande att komma till en nyservad svarv med alla de finesser och förbättringar jag gjorde förra året för att få ett fungerande flöde i arbetet. Det första som slog mig var hur väl centreringsverktyget fungerade. Inget “vobblande” ämne som slår sönder vändskären längre. Och det går fort att spänna in ämnet utan att behöva konsultera mikrometern och knacka ämnet i olika riktningar och ändå inte få det centrerat. Att ha flera olika verktygshållare för de olika skären är heller inte fel. Man kan spendera tiden på jobbet istället för ställtider.

Imorgon ska jag förbättra infästningskonstruktionen mellan saxdomkraften och själva hönsgården så att det blir riktigt stabilt och smidigt att flytta på den drygt 8 kvadratmeterstora konstruktionen. Förhoppningsvis kommer hjulen att snurra både snabbare och bättre än tidigare.

22 mars, 2026

Ankhus, Bi-syssla, Lastman, Mobil hönsgård, RC-Bana, Växthus, Verkstan

Vatten och elände

Eftersom vädret ville dra mig ut ur huset gick jag gladeligen med på det. Ankorna behövde nytt vatten i sin plaskdamm som egentligen är lite för liten enligt mitt tycke. Dessvärre går inte Lukas och gässen ihop när de går ute fritt på gården, och då har gässen förtur med allt vad det innebär i form av fria bad i stora och lilla dammen. Min fru vill att vi utökar Ankeborg, men hennes förväntningar överstiger min förmåga en aning. Just nu går jag och funderar på hur jag ska kunna behålla träden samtidigt som gården ska ha nät både uppåt och åt sidorna. Till slut brukar vi kunna komma fram till en gemensam lösning som oftast blir bra i slutänden.

Efter att ha pytsat ut 300 liter vatten i ankbaljan körde jag upp resterande 700 liter till växthuset. Det är lika bra att fylla på vattenmagasinet redan nu. När jag var färdig med all vattenjonglering gick jag runt och letade lite efter ett lagom litet projekt att kanske börja med idag. Först gick jag upp till RC-banan och kunde konstatera att det inte fanns så mycket som behövde göras. En och annan gren plockade jag bort från banan, så nu kan jag nog öppna för säsongen. Bina är flitiga och samlar pollen och förhoppningsvis nektar. De har fortfarande en hel del fodermassa kvar. Däremot är jag lite orolig för det ena samhället som inte verkar vilja komma igång. Det har sedan starten förra året varit svagare än det andra fast de fått samma förutsättningar. Vi får se hur det utvecklas framöver.

På väg tillbaka från bikuporna blev jag påmind om att hönstraktorn behöver lite uppmärksamhet efter att den kollapsat under vintern. Tidigare har vi alltid tagit in den i maskinhallen, men då bördan under hösten och vintern gjorde att jag inte riktigt mäktade med alla förebyggande åtgärder så blev det som det blev. Från början var det väl heller inte meningen att den skulle få ett tak annat än nät, så den är konstruerad efter det. Dammplasten var nog fylld med lika mycket vatten som jag tidigare pytsat in till ankorna och jag tog hjälp av den batteridrivna länspumpen som jag annars använder till RC-banan när svackorna blir fyllda med regnvatten.

Efter att ha baxat ner åbäket till verkstan började det mödosamma arbetet med att frigöra dammplast och nät från taket. Ett antal skruvar, märlor, buntband och ståltråd avlägsnades innan jag kunde befria konstruktionen för att kunna komma åt takkonstruktionen som består av armeringsjärn.

Med vinkelslip kapade jag alla svetsar och kunde rikta om dem och svetsa ihop allt igen som det var. Jag tänker att om den hållit i närmare 7 svåra år så ska jag väl inte behöva förändra konstruktionen. Vi var bara lite slarviga och hann inte få in den i maskinhallen innan det var för sent. Jag var dock tvungen att sätta en förstärkning i mitten eftersom reglarna blivit böjda av tyngden från det snöfyllda taket innan det brakade ihop. Det enklaste hade varit att sätta en vajer vid takfoten, men då hade det blivit knöligt som människa att röra sig fritt om man behöver gå in och nå den bakre delen av buren. Hönsen får helt enkelt hoppa över plankan om de vill ta sig till andra sidan spelplanen.

När jag ändå plockat bort en hel del som gjort det omöjligt att på egen hand dra fast hjulen när det börjar bli vingligt för att bultar släpper, tänkte jag att jag skulle passa på att förbättra infästningen så att det blir lite mer stabilt. – Då håller det säkert i 7 år till.

21 mars, 2026

Bakning, Diverse

Matlådor och bröd i ottan

Idag har jag varit äckligt präktig och lagat matlådor för två månader framåt och bröd för drygt lika många veckor. Jag förberedde brödet igår kväll med frön, nötter och degen. Jag hade också plockat fram krossade tomater, paprika och lite olika kryddblandningar från frysen innan jag avslutade gårdagen, – så det fanns ingen ursäkt att börja redan efter att tagit ut hästarna.

Planen var att få ihop minst fem olika rätter att variera mellan. Det räcker inte med att bara laga något gott, det måste passa som matlåda från fryst tillstånd. Vissa saker passar inte riktigt att frysa in. Plankstek, sushi och tacos är exempel på sådana rätter som självklart inte ska frysas in om man vill behålla konsistens och smak. Jag började med att förbereda två olika grytor som skulle stå i ugnen några timmar på låg värme för att bli riktigt mustiga. I princip använde jag samma bas till båda grytor, nämligen lök, vitlök, strimlad paprika, tomat och salt. Jag är så glad att jag får plats med mycket både i ugnen och ovanpå spisen. En extra bonus är att jag har en mindre ugn som jag kan grädda brödet i utan att behöva stressa grytorna.

Medan lergrytorna stod i ugnen fortsatte jag med carbonaran, kycklingfilé i curry, chorizofärssås till pasta och korvstroganoff av den chorizon som inte fick plats i grytan. Samtidigt gick riskokaren varm för att laga olika sorters ris till rätterna. Jasminris till currykycklingen, basmati och rött ris till korvstroganoffen.

Lagom till att jag var klar med potatismoset kunde jag plocka ut brödet ur ugnen. Potatismos kan bli ganska tråkigt när man värmer upp den igen, men tillsammans med karrégryta funkar det ganska bra. Brödet fick först eftergrädda i ugnen innan jag satte ut det på galler för att svalna.

Efter två timmar satte jag in kycklingben i ugnen som fick stå tillsammans med grytorna. Efter ytterligare två timmar höjde jag temperaturen för att få lite yta på kycklingen som jag skulle använda till det stekta riset som var den sista rätten att stå på menyn.

Stekt ris är egentligen en exotisk pytt i panna som man ska laga av det man har kvar från gårdagen, med undantag från lammfiolen vi hade till nyår så använde jag dagsfärska ingredienser den här gången. Det är väl bara riset som helst inte ska vara rykande hett när man börjar steka det enligt mitt tycke.

Medan pastavattnet kokade upp passade jag på att skiva och bre alla mackor som jag vakuumförpackar och fryser in. Om jag tar ut dem ur frysen på morgonen så hinner de tina lagom till förmiddagskaffet. När man lagar pasta bara ämnat för matlådor brukar jag koka den på gränsen till färdig eftersom den sista uppvärmningen i mikron annars tenderar till att överkoka den. Om man får rester över funkar det, men det blir bara inte lika bra.

Det blev totalt 42 matlådor, tre middagsförberedelser och 12 mackor som kommer räcka en stund framöver. Jag sparade några kycklingben som jag tyckte skulle ha passat som middag, men nu känner jag mig inte speciellt hungrig. Det kanske ändras efter att jag satt mig uppe i Nirvana en stund. Inte för att jag behöver komma bort eller lyssna på musik. Just nu är min fru nyopererad med sitt andra knä och vistas några dagar på rehabilitering så jag har kunnat spela den musik jag velat hela dagen på den volym jag önskar, men det är ändå något speciellt med att kunna sätta sig och lyssna lite mer aktivt med riktigt bra ljud som gör att smilbanden går från öra till öra.

20 mars, 2026

Diverse, Finmekanisk verkstad, Grimar, Odling, Pelargonrummet, Verkstan

Helg igen

I onsdags hämtade jag 5 nya batterier till Grimar. Eftersom de nya batterierna han hålla en högre laddning var det lika bra att byta alla på en gång. Förhoppningsvis håller de längre än de tidigare och behöver inte heller laddas lika ofta, även om man mer rutinmässigt sätter batterierna på laddning över natten. De nya batterierna var några millimeter bredare än de förra, men de fick ändå plats utan större problem. Jag fick klämma om några ringskor eftersom batteriterminalerna hade M6-bultar istället för M4-skruvar.

Idag kom jag hem lite tidigare och passade på att spola av Grimar med högtryckstvätten. Jag passade också på att tvätta några kylflänsar som jag varit förbi och fått hjälp med att kapa hos min vän R på eftermiddagen. Kylflänsarna ska användas i ett projekt på jobbet, och eftersom jag kunde sluta lite tidigare så var det väl inte mer än rätt att jag spolade av och filade bort alla grader efter sågningen. Vi får se om jag tar mig tid att borra de hål som kommer behövas, eller om jag gör det under nästa veckas ordinarie arbetstid.

Uppe i Pelargonrummet hade ett sista frågetecken kommit upp och två mikroskopiska selleriplantor. Jag kanske skulle ha bredsått istället. Om det inte funkar så får jag vara utan selleri i år. Annars så verkar allt gå som som det ska.

15 mars, 2026

Bakning, Diverse, Finsnickeri, Gårdsterapi, Grimar, Odling, Orangeri, Pelargonrummet, Verkstan

Skeva spegel på väggen där

Helgvädret blev väl inte riktigt som jag hade tänkt mig. Jag hoppades in i det sista att solen skulle kika fram idag, men den hann gå ner innan den visade sig. Istället bjöds det på regn och rusk. Med vädret som ursäkt kom jag inte igång förrän ganska sent på förmiddagen. Jag bakade ett bröd som inte riktigt blev som jag hade tänkt mig. Jag hade hoppats på att det skulle resa sig mer i ugnen än vad det gjorde, Det gick dock tydligen att äta eftersom halva brödet redan var konsumerat på eftermiddagen.

En hel del tid gick åt till att väga upp hö, fixa “byttor”, tömma gödselkärror och ta in höbalar till Hö-hörnan i maskinhallen. Efter alla rutinuppdrag gick jag ut i orangeriet för att sedan fortsätta att plantera om nyuppkomna plantor i Pelargonrummet.

Eftersom Tuk-tuken började strejka igår baxade jag in den i verkstan för att försöka lista ut vad problemet är. Eftersom flaket inte riktigt ville tippas misstänkte jag att boven var strömförsörjningen. Naturligtvis sitter batterierna under flaket, så det tog lite tid att lista ut hur jag skulle komma åt batterierna. Jag lyckades tjuvkoppla hydraulpumpen förbi automatiken som stänger av strömmen när spänningen sjunker under en viss nivå. Efter att ha kopplat ur batterierna för att mäta varje var för sig, så kunde jag konstatera att ett batteri hade flera volt lägre spänning än sina kompisar. Jag försökte rekonditionera batteriet, men det lyckades tyvärr inte. Vi hade ändå tänkt byta batterier, men kanske inte just nu.

Nu har jag börjat med spegeln till det nedre badrummet. Det är ett “beställningsjobb” från min fru som vill att det ska matcha det rustika tvättstället som jag gjorde förra året. Det har inte riktigt funnits tid till att ta tag i denna lilla, men viktiga detalj. Antingen har annat varit högre prioriterat, eller så har det varit för kallt att hålla på i verkstan. Det är ganska kallt som det är nu, men med handskar, mössa och täckjacka funkar det.

Efter att ha fastställt mått som inte alltid stämmer med vad som är möjligt i verkligheten kompromissade vi till mått som fick plats och var proportionerligt riktiga. Med tydliga instruktioner och konkreta anvisningar är det mycket lättare att arbeta. Efter att ha hittat en bräda i rätt dimension, hyvlade jag ner den och plockade fram japan-sågen, ritsmåttet och stämjärnet för att få det så stabilt och exakt som jag vill ha det. Dessvärre spelar det ingen roll hur noggrann man är när man sågar – har man en skev planka så blir det skevt om man inte dristar sig till att såga snett. Det är ingen katastrof eftersom jag kan lägga allt i en metallram som kan tvinga allt på plats. Spegeln ska nog kunna ge en rättvis bild av betraktaren trots den skeva ramen.

14 mars, 2026

Diverse, Elektronikverkstad, HQ, Pelargonrummet, Smart hem

Cheng istället för Chong

Idag hade vi vägföreningsmöte så förmiddagen gick åt till att förbereda eftersom det hölls hemma hos oss. Mitt i allt stök gick strömmen under någon minut. Oavsett om det hade varit långvarigt eller ej så ville inte belysningen i köket komma igång igen. Ganska snart konstaterade jag att den smarta kontrollern i kontakten hade gett upp. Just de som man är dimbara har en tendens att gå sönder just vid strömavbrott. Som tur var hade jag en vanlig manuell kontakt jag kunde byta till. Gästerna kunde således se hur skitiga köksluckor vi har.

Efter att mötet var över gick jag upp i pelargonrummet för att plantera om lite plantor. Åtta av tio padrones hade kommit upp, och två var på gång. Det är 100 procents grobarhet på egna frön!

Då vädret var som det var bestämde jag mig för att försöka felsöka IoT-modulerna som vid det här laget har blivit tre till antalet. Eftersom jag hörde ett tydligt brummande när den var inkopplad misstänkte jag att det var en av kondensatorerna som inte längre ville vara med. Jag kunde ganska snart konstatera att den inte längre gjorde vad den skulle efter att jag lött bort den och testat den. Istället för 330 uF så kunde jag utläsa någon enstaka och förlustfaktorn var på närmare 1.7, när den kanske borde ligga på runt 0.07, vilket betyder att den förmodligen “torkat” ut. Nu hade jag delvis tur att jag hittade problemet ganska snabbt, men jag hade nog inte för ett halvår sedan ens vågat mig på en gissning om vad problemet var. Efter att ha bytt fyra kondensatorer tillverkade av Chong till Cheng så fungerar belysningen ute i hallen, i köket, över matbordet och soffbordet som det ska igen. Nästa gång ska jag vara beredd med några kondensatorer från Nichicon eller annan tillverkare med bra rykte. De kostar några kronor mer, men som med allt – det kostar på att ligga på topp!

13 mars, 2026

Fotografering, M10

Tiden rusar

Just nu är jag inne i en ganska tankeintensiv period i mitt arbetsliv och det spiller över en del på vad jag orkar ta mig för när jag kommer hem på kvällarna. Å andra sidan finns det ingenting som akut måste göras på gården så det är väl ingen katastrof om jag för omväxlingens skull vilar lite på fritiden. I helgen ska jag väl försöka mig på att vara utomhus och förbereda trädgården för den “riktiga” våren som jag hoppas kommer snart.

8 mars, 2026

Bi-syssla, Gårdsterapi, HQ, RC-bilarna

Två vill inte starta och en vill inte sluta

Den här helgen har varit ovanligt lugn med tanke på att jag inte riktigt kan tycka att vädret har varit fel för det ena eller det andra. Igår regnade det en större del av dagen, men det påverkade inte så mycket eftersom första halvan spenderades i HQ och andra vid köksbordet tillsammans med svärfar och hans dotter som tillika är min fru. Vi satt och monterade ihop våra radiostyrda bilar. Även om det ibland går smärtsamt många gånger långsammare än om jag själv skulle ha byggt i min egen takt så är det rätt trevligt. Att tolka anvisningar kan ibland tolkas på flera sätt, och det är först när man hittar en kvarglömd skruv som man inser att man gjort fel och får göra om, och göra rätt. Min fru ligger för tillfället lite före mig, men det beror nog mest på att jag behöver hjälpa både svärfar och henne med tolkningar av anvisningar. Det är lite som att vara handledare i en kurs där jag själv får lära mig att ha tålamod.

Idag har det varit soligt ute. Man får verkligen en försmak av våren när man inte behöver ha jacka på sig bara för att man ska ta sig från punkt A till punkt B. Efter att hästarna tagits ut på morgonen gick jag ner en sväng till HQ för att skriva lite kod till en voltmeter som jag kommer att få användning för i jobbet. Jag vet att man inte ska blanda ihop jobb med fritidsaktiviteter, men just denna gång kunde jag kombinera nytta med nöje, och då är det helt okej. Efter det gick jag upp till bikuporna för att kolla status. Jodå – det är full aktivitet. Jag dristade mig till att plocka bort isoleringen till ventilationen så att fukten kan kan vädras ut. Nu ser det dessutom ut som att det inte kommer bli så bistert på nätterna några dygn framåt så jag tror inte att det kommer bli något problem.

Resten av dagen har jag fnulat lite med alla pumpar som vi har utplacerade på gården. Eftersom hösten och vintern åberopade min uppmärksamhet på annat håll hann jag inte plocka in allt i tid. Det resulterade i att två pumpar gått sönder. För att underlätta med vattningen i orangeriet dammade jag av en gammal trotjänare. Problemet med den verkar vara att trycksensorn inte fungerar, så den står och pumpar konstant även när trycket i ledningarna är rätt. Jag vet inte om jag ska försöka laga den, eller om det blir att jag köper en ny och knyter ett snöre runt fingret för att komma ihåg att ta in den före vinterns ankomst i framtiden.

6 mars, 2026

Bi-syssla, Elektronikverkstad, HQ, Kronos, Odlingsplatån, Trädgård

Vårtecken

I veckan har jag inte hunnit med så mycket. Jag har vid några tillfällen kunnat spendera lite tid uppe i HQ för att komma vidare med mitt klock-projekt. Just nu håller jag framförallt på att byta ut färdiga moduler mot egenkomponerade. Dels för att lära mig, men också för att det blir enklare och renare när jag väl konstruerar själva kretskortet. Det är själva resan och erfarenheten som är viktigast i detta sammanhang. Jag är så nöjd med den nya utformningen uppe i HQ. Det är inte så mycket som egentligen är förändrat, men att instrumenten är placerade på rätt ställe och att komponenter och verktyg har en naturlig plats gör att det är enkelt att hålla ordning. Nu ska jag bara ha lite bättre belysning över bänken. Jag funderar på att komplettera med belysning under hyllplanen för att bli av med skuggorna som man själv orsakar.

Nu har jag kommit så långt att jag bytt ut den färdiga modulen för att kunna representera en 8 bitars signal med bara två utgångar på mikrokontrollern. Detta motsvarar två siffror i min klocka. Det fina är att jag kommer kunna utöka med de fyra resterande siffrorna utan att behöva använda fler utgångar på mikrokontrollern. Det öppnar upp möjligheten att kunna göra en lite mer intressant utformning av klockan då jag kan separera logiken från siffrorna och bara ha en tunn kabel till varje sifferpar. Just nu är det bara på idéstadiet och för den som är nyfiken på vad jag försöker åstadkomma får ge sig till tåls.

I Pelargonrummet går allt lite på rutin. Emellanåt går jag upp och kontrollerar hur många frön som har grott och hur det ut med fukten. Jag märker att jag har fått en mer pragmatisk inställning till odlingen. Jag går inte och oroar mig för att en viss planta inte utvecklas som alla andra, eller att ett och annat frö inte gror. Jag tror dock fortfarande på att förgro fröna i individuella koppar tills de har grott. Jag sparar en hel del vatten som annars dunstar bort och det går ändå snabbt att omplantera i större kruka när de kräver lite mer utrymme.

Idag var jag uppe och kontrollerade att bina hade mat och fortfarande levde. De har till och med börjat göra utflykter. Nu är frågan om jag vågar plocka bort isoleringen till ventilationen i botten av kupan, eller om jag ska vänta ett tag till. Jag vill inte att det ska bli för fuktigt i kupan. När jag ändå var uppe hos bina och vitlöksodlingen ligger mindre än ett stenkast ifrån gick jag dit och möttes av gröna stjälkar som börjat pressa sig upp genom snön som fortfarande ligger kvar på sina ställen.