Killswitch, piggar och barnkammare

Under den gångna veckan har jag spenderat lite tid ute i verkstan och uppe i HQ. På måndag och tisdag reparerade jag landningsstället till drönaren och monterade fast stag som extra förstärkning. Sedan tyckte jag att det skulle vara bra att snabbt kunna nödstoppa motorerna genom att bara flippa en brytare på fjärrkontrollen. För att jag inte av misstag ska komma åt nödbrytaren monterade jag fast ett lock som man får vika upp för att kunna komma åt. Eftersom vi fått isgata sedan snön började smälta och sedan återfrysa igen, har jag vässat broddarna för att få ordentligt grepp. De är inte gjorda för att gå på annat än snö och is, och inte vill jag ta av mig broddarna bara för att gå in i verkstan eller stallet, även om betonggolvet sliter. Nu när jag ändå har en ordentlig bandslip gick det ganska enkelt att få skärpa igen.

Resten av veckan har jag gjort i ordning plasttrågen som ska underlätta hanteringen av sojakopparna som jag de senaste två åren använt med lyckat resultat när jag grott och drivit upp plantor till de första hjärtbladen innan det blivit dags att flytta till en större kruka. Fördelen med individuella celler som går att flytta är just att de går att flytta till en miljö som passar bättre när plantan väl börjar gro. Jag upplever att när man just gror frön så är hjärtbladen extra känsliga mot den fukt som fröna vill ha. Nu behöver jag inte sätta lock på varje planta för att vattna när det behövs, och sedan kan jag täcka för med ett plastlock för att behålla fukten längre. Samtidigt som man sparar en massa tid på att inte behöva lyfta på 200 lock så förtar man kanske lite av pysslet som skänker ro och skingrar tankarna från stress och bekymmer. Jag får väl satsa på fler plantor om jag får för lite att göra helt enkelt. Nu har jag börjat värma upp Pelargonrummet och ganska snart kommer jag att så kronärtskocka, rotselleri och naturligtvis pelargoner!

Lyckat lyft, misslyckad landning

Efter att jag tagit in de två höbalar som var mig betingat in i maskinhallen gick jag in i HQ och verkstan för att städa. Efter städningen fick jag lust att testa om drönaren var ”fit for figth”. Det bar sig inte bättre än att jag råkade slita av en av antennkablarna när jag skulle vika ut motorarmarna. Jag satt nog närmare en och en halv timme och svor över mitt misstag. Efter mycket klurande och lödande lyckades jag laga antennfästet så pass mycket att jag vågade mig på en provflygning.

Till min stora förvåning snurrade drönaren efter att den lyft från marken. Inte lika mycket som när motorerna satt i fel ordning, men ändå tillräckligt för att kunna konstatera att någonting inte var riktigt rätt. Efter en kalibrering av radion avhjälptes problemet. Vid sista landningen knäckes stödbenet och drönaren dök i marken. Jag hann få stopp på motorerna i tid så att jag kunde rädda propellrarna. Jag tror att det stödkryss jag tillverkat ger en för stor påverkan på landningsstället , och i kombination med kyla blir allt sprött och går sönder. Nu har jag monterat ett nytt fäste som är det sista jag har. För att motverka fler missöden med landningsstället skriver jag nu ut stag som förhoppnings ska stävja framtida problem. Utskriften tar dryga 5 timmar så jag får ge mig till tåls.

Under tiden har jag börjat första steget i att tillverka en bricka som ska kunna hålla alla sojakoppar på plats nu när odlingssäsongen närmar sig. Jag fyller alla koppar med gips så att de står pall för vakuumtrycket. Jag kanske hinner tillverka några brickor under veckan som kommer.

Gårdstjänst och kvalitetssäkring

Idag har jag kämpat med att ta in torv och torvmix in i stallet. Svängradien på traktorn är obefintlig och muskelservo är något man får vara beredd att använda. Det tog lite över två och en halv timme att först transportera balarna från baksidan av maskinhallen till stallets dörr och sedan in i en ledig box. Just nu är balarna genomfrusna så man får stå med spätt om man inte kan vänta tills de tinar upp lite.

Med stelfrusna fötter och värkande muskler fortsatte jag arbetet med att återställa Daidalos, och om möjligt göra några förbättringar. Nu sitter motorerna på rätt plats, och som en påminnelse om nogrannheten som krävs när man bygger en drönare klistrade jag på bokstäver på respektive motorarm för att senare kunna kontrollera om jag skulle behöva lossa på några kablar. Den bussning som saknades igår är fortfarande spårlöst borta, så jag fick skriva ut en ny som passade perfekt. Förhoppningsvis kommer den att kunna ersätta den saknade brickan och vara tillräckligt hållbar. Nu återstår det att ladda batterierna och sedan justera vinklarna på motorerna innan jag kan drista mig till en provflygning. Jg hoppas på milt och nederbördsfritt väder imorgon.

Idag blir det kalkongryta med egen kalkon, egen tomat, egen vitlök. eget rökt paprikapulver, egen chili och egen paprika. Därtill vite lök, oliver och salt från skafferiet. Till det blir det pilaffris med saffran.

Lite varje dag

Dagarna flyter lite ihop, och skriver jag inte så kommer jag inte riktigt ihåg vilken dag jag gjorde vad, men det kanske inte spelar så stor roll. Hur som helst så har jag haft någonting att göra varje dag i veckan. I måndags satte jag in värmekabel i rännan där vattenledningarna till stallvattnet går. De rörisoleringar som sitter på verkar inte hjälpa om det är flera dagar med minusgrader inne i stallet. Vid något tillfälle kom jag över lite värmekabel. Bland annat har jag använt en slinga till frökuvösen, där den har lyckats hålla plantorna vid liv trots minusgrader inne i växthuset. Nu kom den andra slingan till användning. Det var drygt 50 meter som skulle ”trottas” in i kanalen. Den gamla isoleringen gick inte att få in igen så jag pressade in så mycket halm jag kunde. Visserligen har jag glasfiberull, men det vill jag verkligen inte hålla på med. Än så länge har inte vattnet frusit, och vi har inte behövt värma upp kranarna med värmepistol för att få vattnet att flöda.

På tisdag gjorde jag i ordning två nya servon till Daidalos för att ersätta de två som inte längre fungerade som de skulle. Jag tog lite kraftigare servon för att vara på den säkra sidan. Det blir riktigt proffsigt när man klär kabeln med kabelstrumpa och försluter ändarna med krympslang och smältlim.

På onsdagen hade det kommit så pass mycket snö så att det var var tvunget att plogas. Nu börjar det bli lite problem att få bort snön, och högarna blir bara större och större. I vanlig ordning så började det snöa igen direkt efter att jag ställt in traktorn i maskinhallen.

Igår monterade jag fast servona på drönaren och skrev ut nya hållare med förstärkt ”fastskruvningsanordning” till terminalblocken. De förra gick sönder i infästningen till själva bottendelen av inkapslingen. Nu har jag ändrat lite på designen, och nu kommer det förhoppningsvis hålla. Idag när jag monterade fast de nya terminalblocken upptäckte jag att en bussning till en av armarna på drönaren verkade saknas. Antingen har den försvunnit när jag växlade plats på motorerna, eller så har den aldrig monterats. Hur som helst är har det upptäckts och måste åtgärdas innan jag kan göra ett nytt flygförsök. Det blir nog att 3D-printa en istället för att stå och svarva ute i kylan. Jag ska väl ha någonting att göra i helgen också!

Felsökning och stök

Idag har jag spenderat större delen av dagen uppe i HQ för att fortsätta lösa de problem som uppstått. Rätt som det är ser jag hur det börjar ryka runt drönaren och jag har ganska svårt att lokalisera var elektronikdimman kommer ifrån. Det visar sig ganska snart att det är ena släppservot som packat ihop helt och hållet. Det var visserligen så att de från första början hade hamnat i skrotlådan där jag hittade dem. Antagligen har de haft lite tufft när de tjänade styrservo i RC-bilen. Efter mycket letande och mätande kunde jag konstatera att det var kontakten till signalkabeln för kameran som inte riktigt höll måttet. Nu har jag ersatt den trasiga kontakten och har åter fått bild. Nu återstår förhoppningsvis bara att byta ut det trasiga servot och sedan kanske jag kan göra det som är tänkt att göras med en drönare, nämligen flyga.

Grävis fick rycka ut idag för att få bort den hårdpackade snövall som bildats framför stallingången. När snön rasar ner för taket så brukar det vara plusgrader. Om man inte omedelbart kan vara framme och ploga bort vallen så blir det ganska snart väldigt hårt. Snön hade behagat rasa ner när jag inte hade tid att ta hand om problemet, så idag använde jag grävmaskinen till att schakta bort snövallen.

Flyghinder

När jag bestämde mig för att byta styrsystem till Daidalos kunde jag konstatera att motorerna inte var numrerade på samma sätt som jag hade haft motorerna tidigare. I min okunskap tyckte jag att det inte skulle spela någon större roll bara varannan motor snurrade motsols och varannan medsols. Det visade sig vara fel. En drönare vrider sig till höger genom att lägga högre varvtal på motorer som snurrar medsols än de som snurrar motsols och vise versa för att vrida sig till vänster. Det kanske inte är ett jätteproblem då man kan invertera spakarna på radion…om man inte ska förlita sig på kompass och GPS. Då kompenserar styrsystemet fel och drönaren börjar att snurra så fort den lyfter från marken. Med all denna lärdom i bagaget har jag suttit hela dagen uppe i HQ och lött om och flyttat på motorerna så att de ska matcha styrsystemets önskemål. Jag har i princip fått plocka isär och bygga upp hela drönaren på nytt. Utöver att jag flyttat runt motorer så har jag även fått felsöka både servon och kamera som av någon anledning inte längre vill fungera. Nu inväntar jag morgondagen och hoppas på att jag kan få ordning på allt.

Första veckan på året avklarad

Det är fruktansvärt kallt att arbeta ute just nu – tycker jag i alla fall! Temperaturen till trots gick jag ut på en liten fotosafari innan jag gav mig i kast med att utföra lite lättare arbete. De skyltar jag fått från min fru att pryda vedsektionerna så att man vet var man ska ta ifrån behövde någon form av hållare. Med lite avklippta bitar från armeringsnät som jag sparat från tidigare projekt bockade jag till några profiler som jag kunde pressa in i överblivna träbitar som sedan kunde fästas på skyltarna med skruv. Nu kan jag flytta skyltarna i takt med att sektionerna av ved i lagret töms och fylls på samtidigt som vem som helst kan hämta ved där det är som torrast.

I vanlig ordning så tenderar problem att uppstå när det är som mest olämpligt. Den här gången var det en punktering på fyrhjulingen som behövde åtgärdas. Det är inte lätt att vid minus 15 grader att försöka plugga igen hålet i däcket, men efter en stunds svärande och kämpande var ändå lagningen på plats och jag kunde fylla i luft. Det börjar bli dags att byta däck så mönstret nästan helt är utslitet.

Det brukar aldrig vara goda nyheter när man får ett telefonsamtal från sin fru som befinner sig på gården. Jag hade precis kommit in efter att ha tömt gödselkärrorna för att inte ha några fler förpliktelser utomhus och börjat förbereda ledighetens sista måltid när det ringde. ”Du måste komma ner och hjälpa. Två av stolparna i hagen är uppätna och en av eltrådarna har gått av!” Det var bara att ta på sig värmevästen, täckjackan, handskarna, mössan och arbetsbyxorna igen för att utföra vad som förhoppningsvis blir dagens sista goda gärning.

Det kostar på ibland att leva den romantiska drömmen ute på landet! Men vad skulle man annars ägna sig åt? Gå på restaurang, klaga över den dåliga plogningen och äta chips framför teven?

Bitande kyla

Det var lite för kallt för att kunna testa drönaren. Det var inte det att jag tyckte det var för kallt, utan det var drönaren som tyckte att det var osäkert att flyga med tanke på att sensorerna behöver en viss värme för att fungera som de ska. Jag passade istället på att städa i verkstan. Jag kund konstatera att merparten av all oreda hade skapats av min avkomma. Som på beställning bara en kvart efter att jag var klar kom verkstan till användning då gödseltransportörens ena hake som håller skottkärran på plats gick av när jag skulle tömma mockningen från stallet. Inte långt därefter dök den skyldige till all oreda i verkstan upp och såg lika förvånad ut som jag förundrad. Hur kan det vara möjligt att jag hann före med städningen av verkstan även denna gång?

Ploga, laga mat och sova

Jag hinner inte göra så mycket annat än att röja snö och laga mat verkar det som. Min fru undrade om vi eventuellt kunde ploga ridbanan. Jag förstod att det skulle ta lite tid med tanke på hur mycket snö som fallit. Eftersom traktorn är utrustad med en bakplog är det inte alldeles lätt att få bort vallarna som man plogar upp med mindre än att man får köra flera varv. Efter drygt två timmar hade jag fått bort så pass mycket så att man kan använda banan om man vill, men jag tror inte att jag kommer att kunna hålla den snöfri om det kommer snö i större mängder. Eftersom det var lite för kallt för att testa drönaren får det skjutas upp till senare i helgen eller nästa helg.

Snö och vakuum

Enligt prognosen den senaste veckan så skulle det inte kommit någon snö. Man kan samtidigt som man läser väderleksprognosen titta ut och konstatera att man inte kan lita på vädermänniskorna. Inatt hade det kommit lika mycket till som jag plogade bort igår, och nu har det kommit några centimeter till sedan jag ställde undan traktorn. Vi fick i alla fall några timmars sol och jag passade på att spätta bort all skarsnö runt växthuset. Jag inbillar mig att snön kan göra skada på rutorna under ogynnsamma väderomslag. Jag fick få varligt fram med spade och ishacka. Det tog någon dryg timme att rensa bort snön.

På eftermiddagen fortsatte jag med karossen till Daidalos. Jag blev inte helt nöjd. Jag försökte efterlikna slitage genom att måla svart i alla kanter, men jag tycker det ser lite kladdigt ut på vissa ställen. Jag kanske lyckas bättre nästa gång jag får för mig att ge Daidalos en ny skepnad. Nu är allt klart för intrimning så nu hoppas jag att väderleksprognosen stämmer för morgondagen. Det har lovats solsken och svag vind. Det är kanske i kallaste laget med -14 grader, men en provlyftning ska jag väl kunna göra.