
Idag har jag kommit lite längre än vad jag tänkt mig, men det kan inte hjälpas. Egentligen tänkte jag få bevattningen på plats under nästa vecka, men det gick så pass bra att få till bäddarna så jag beslutade mig för att löpa linan ut och plocka fram vatten- och fuktslangar. Det blev tre lite bredare bäddar, istället för fem som jag haft tidigare. Jag ska odla gurka längst ut åt solsidan. Dels för att gurka gillar sol och värma, men också för att de ger lite skugga åt alla paprikaplantor. Nu har jag startat upp bevattningen så att det kan fukta till sig lagom till att jag planterar. Rätt som det var var jag klar med mitt pendlande mellan spis och växthus.






På sena eftermiddagen tänkte jag vara smart och förbereda utplanteringen i nästa vecka och flyttade ner alla plantor till orangeriet för att om möjligt få lite mer luftigt och ljust. Dessvärre hade tomatplantorna blivit så långa och ranka, så att några bröts. Efter att ha kontrollerat hur långt purpur-apeln kommit i sin blomning fattade jag beslutet att få ner alla tomatplantor i jorden. Jag har haft som riktmärke att när purpur-apeln blommar – då är det dags att plantera i växthuset. Redan det kan vara lite tidigt, men det har ju funkat fram tills nu i alla fall.

Nu måste jag få bevattningen helt klar i det nedre växthuset också. Annars får jag gå och vattna manuellt. Som vanligt ser allt lite visset och tanigt ut när man planterar tomater. Som tur är brukar tomater klara av det mesta och mår bara bra av att planteras djupt. Vi får se om en vecka när purpur-aplen slår ut i full blom. Var det för tidigt i år?



