Mikroklimatkatastrof

I måndags blev det inte så mycket aktivitet när jag kom hem. Under natten till måndag kände jag att någonting inte stod rätt till i kroppen. Jag låg mer eller mindre vaken från 3 på natten till klockan 6 på morgonen med smärtor i bröstet. Var det magknip eller något annat? Det blir väl bättre när jag börjar röra på mig. Till en början kändes allt bra, men när jag hade suttit en stund i bilen på väg till jobbet kände jag att vänsterarmen kändes tung och lite bortdomnad. Jag tog det säkra före det osäkra och åkte in till akuten, där jag skickades in till hjärtmottagningen. Efter blodprover och EKG blev jag friskförklarad och kunde åka därifrån. Vad det var är för mig lite oklart, men det kan ha varit någon muskelbristning, eller bara en kraftig muskelvärk från mitt arbete i hagen med spättning och klubbning av stolpar som gjorde sig påmind, eller så var det något jag hade ätit. Efter att ha vilat både måndag och tisdag kom jag hem och fick reda på att pumpen under växthuset jobbade frenetiskt. Det brukar betyda att vattnet tagit slut, men den här gången var det så att sektion 1 av bevattningssystemet hade låst sig i öppet läge, vilket hade resulterat i att tre av mina tomatlådor var dränkta med vatten med resultatet att vattnet tagit slut. Eftersom vattnet i vårt regnvattenmagasin också håller på att sina åkte jag ner till grannarna vid dammen och fyllde på två IBC-tankar som jag slangade över till magasinet under växthuset.

Idag har jag placerat ut extra tankar vid stallbyggnaden och på andra sidan av maskinhallen för att säkra vattenförsörjningen för den här säsongen. Jag ersatte stuprören med flexibla rör så att det blir lättare att få till det när man ska leda in vattnet i tankarna. Idag har det regnat ordentligt – tack och lov.

När man behöver lösa akuta saker blir rutiner som att laga mat lidande. Med pannlampa i mörkret har jag samlat ihop grönsaker till kvällens middag. I helgen är jag gräsänkling, och då ska jag försöka få en hel del gjort.