

Efter att jag gjort fodertrågen här om dagen fick jag en beställning på ytterligare två. Det är kul när det man gör uppskattas av både fåglar och fruar. Med stiftpistol går det ganska snabbt att bygga ihop. Det som tar lite tid är ändorna som kräver lite sågning och kantfräsning. Ändorna är förstärkta med spikar för att om möjligt hålla fler än en säsong. Det börjar “redan” bli dags att måla och renovera hönsgården på sina håll. Allt tärs av väder och vind och kräver sitt underhåll.



Tomatplantorna känns friskare och mer stabila än tidigare år. Jag vet inte om det har med det nya bevattningssystemet, eller det faktum att jag bytt jord i alla odlingslådor. Den tomat som jag hittade igår har vuxit till nästan dubbel storlek på ett dygn och fler tomater ligger i startgroparna. Om några veckor kommer jag kunna njuta av egna tomater, och finna det otänkbart att köpa i affären. Målet är att få så mycket tomater så att det räcker hela året till nästa skörd. Tomaterna brukar ta slut i maj. Vi får se hur det går.




För att kunna slå ner stolparna i de förborrade och spettade hålen uppe i skogen tog jag hjälp av vatten. Jag fyllde alla 44 hål med vatten innan jag skred till verket och började slå ner stolpe för stolpe. Vissa stolpar var en riktig utmaning att driva ner i marken. Inte för att det gick trögt, men för att det lutade så förbaskat mycket. Tur att jag har balanssinnet kvar i blodet från min tid då jag cyklade enhjuling! De sista fem stolparna var riktigt motigt att slå ner då energin började sina.





Att slå ner stolpar i marken är en utmaning på flera sätt. Först ska hålet borras eller spettas. När man väl borrat ett hål, oavsett om man stött på sten eller ej så ska stolpen ner i marken. När stolpen väl är nere i marken ser man om man lyckats. Inte allt för sällan så är det en sten som pressar stolpen åt ena eller andra hållet, och allt ser snett och vint ut. Med hjälp av kilar, vinsch och och slägga kan man justera stolparna så att man inte störs allt för mycket av sneda stolpar. En av få anledningar till att flytta till Skåne där nästa allt i marken är jord utan stora stenar. Har man slagit ner över 180 stolpar så kan ju merparten vara raka kan man tycka. I slutänden så är det nog bara jag som bryr mig om hur det ser ut.