När norrskenen blir allt vanligare är det ett tecken på att det börjar bli dags att förbereda inför vintern. Jag har precis hunnit klart med att pulverisera det sista av årets skörd till olika kryddblandningar, så börjar det bli dags att plocka in och vinterförvara allt man plockade ut i våras.
Två växthus ska stängas ner och jag måste börja fundera på hur jag ska övervintra paprikaplantorna. Än så länge ser det ut som att orangeriet med lite stödvärme skulle kunna fungera som övervintringsplats. Trots att temperaturen krupit ner ordentligt på nätterna har det varit tvåsiffriga temperaturer. Under sena eftermiddagen idag var det 18 grader inne och 6 grader utanför. Det blir väl värre när varken sol eller värme kan bidra med att hålla uppe temperaturen.
Vitlöken som fått torka blev till ett antal fyllda burkar med pulver. Rönnbären tillsammans med salt blev som väntat ganska besk, men det kanske finns något som man kan använda det till. Paprikapulver blev det så pass mycket att det kommer att räcka till nästa år, likaså padronespulvret som ger hår på bröstet vid förtäring – en riktig machokrydda!
Paprikan som jag kokade ner till sås i förra veckan fyllde jag upp på mindre burkar som jag sedan satt i frysen. De blir bra till att förhöja smaker på såser och grytor under året. De sista tomaterna lägger jag in i torken och gör tomatrussin av. Vem vet de kanske passar i glöggen!?
Relativt tidigt började jag gårdagen med att plocka lite vildäpplen och rönnbär för att fylla på vinterskafferiet med lite olika smaksättare. Vildäppelgelé, vildäppelmos, rönnbärsgelé, rönnbärskapris och rönnbärssalt är det jag tänkt mig att försöka med.
Både rönnbär och kapris är riktiga “vuxensmaker”, så vi får hoppas att kombinationen blir bra. Först tvättade och rensade jag alla rönnbär. och sedan förvällde jag några med salt och andra i vatten med ännu mer salt. Jag har lagt ett lager med bär på torkning så att jag senare kan göra ett rönnbärssalt. Rönnbärskaprisen hoppas jag ska bli något mindre bitter än vad den var när jag smakade på bären efter förvällningen. Vi får se om saltet kan hjälpa att dra ur beskan lite. Den sista omgången rönnbär fick bli rönnbärsgelé. JAg lyckades inte få en klarröd färg, men det smakar i alla fall rönnbär. Vildäpplena saftade jag ur och gjorde äppelmos på fruktköttet.
Habanero, chili och paprika lade jag i en 2-procentig saltlösning för fermentering. Jag tillverkade en liten sil som ska trycka ner det som ska fermenteras. Man vill inte att det ska komma ovanför vattenytan, då finns risk att det möglar. Fermenteringen kommer att ta lite drygt en vecka så om det jäst klart nästa söndag så ska jag mixa ihop min egen starka sås.
Jag skördare även en hel del tomater. Både körsbärstomater och vanliga tomater blev det en hel del av. Körsbärstomaterna kommer jag torka, lägga i olja med kryddor och sedan frysa in i portioner, men just nu är torken fylld med annat som först behöver plats. De lite större tomaterna gjorde jag sås på. Det blev inte mycket, men det räcker till tre middagar innehållande tomatsås, så jag antar att jag får vara nöjd med det.
Gårdagen avslutades med att laga middag åt ordinarie hushållet och tre närbesläktade gäster. Det blev fajitas med helbakade tortillas.
Idag har jag flyttat garderober för att göra plats åt ett nytt badrum på övervåningen. Tanken är att vi först ska få en till toalett så att vi kan renovera badrummet på nedervåningen. Vi har ju bara en toalett. Efter att gjort klart garderobsrockaden ägnade jag mig lite åt att få in en termometer i orangeriet så att jag kan övervaka temperaturen. Alla frostkänsliga plantor fick flytta ut från växthuset och in i värmen. Nu kanske det blir lite i varmaste laget, men jag tror att det kommer gå bra i alla fall.
Jag har länge gått och irriterat mig över att sakerna i besticklådan kryper under de avdelare som är till för att hålla ordning gärna släpper taget och skapar kaos med osthyvlar som letar sig in till barbesticken där de inte har något att göra. Jag använde de ribbor som fungerat som mellanlägg i hagstolpebuntarna och sågade till en ram som förhoppningsvis gör jobbet både bättre och billigare än tidigare lösning.
En sista kraftansträngning i köket gjordes för att ta hand om den röda paprikan och de chilifrukter som inte hamnade i fermenteringen. Just nu står det en stor kastrull med uppskuren paprika på spisen och ska kokas mjuka innan de mixas och reduceras till en sås som ska frysas in i portioner till framtida matlagning.
Till middag idag blir det gårdagens rester i ny skepnad. Jag lagar en “3D-pizza” av tortillabröd varvat med “fajitasfyllning” och ost. Gud vad skönt det ska bli att få jobba vid ett skrivbord imorgon!
Efter gårdagens tidsbrist med att få ner alla stolpar i marken uppe vid RC-banan gick det bättre idag. För att få liv i fyrhjulingen kopplade jag in ett extrabatteri som fick åka med i korgen framför styret. På en gård får man lösa en massa problem både långsiktigt och kortsiktigt. Tack och lov brukar de provisoriska lösningarna ersättas av mer permanenta och tillförlitliga. Jag fick låna en stolpdrivare av en som var på besök under hästhelgen. Den var ganska tung och jag var tvungen att ta till en liten trappstege för att inte knäcka ryggen. Väl placerad på stolpen går det ganska snabbt att få ner stolpen i det förborrade hålet.
Eftersom jag använde återanvänd tråd fick jag skarva ett flertal gånger. Efter ett tag lär man sig hur man ska få starka och snygga fogar som ledder ström mellan trådarna. Jag tillverkade några distanser för att hålla tråden borta från träd och ojämn mark. Man vill ju inte att tråden ska leda strömmen direkt ner i marken.
Efter alla mina “måsten” kunde jag ägna mig åt lite mer stimulerande uppgifter. Jag rensade bort lite ogräs vid Lilla Stonehenge och kunde konstatera att lavendeln tagit sig ordentlig och lockar fortfarande till sig en och annan humla. Nästa år ska jag ta ännu fler sticklingar och täta till alla tomrum så att det blir som ett hav.
På tre ställen uppe vid RC-banan ansamlas det vatten när det regnar. Det kanske jag ska göra någonting åt på sikt, men än så länge kan jag ta en spade och ösa bort vattnet. Det sista kan man sopa bort med en kvast. Jag hämtade två skopor lera från grannen som fortfarande har kvar schaktmassor från sitt garagebygge. Eftersom det regnat tidigare i helgen var det verkligen kletigt, och det gick nästan inte att forma med spade utan att det fastnade. Tungt var det i alla fall.
Nu är årets sista hästhelg över. Det är lika roligt att de kommer som det är skönt att de lämnar. Hushållet kanske inte riktigt är anpassat för att ta hand om 20 personer, även om det går. Diskmaskinerna har fått i ett och spisen och ugnarna har använts flitigt. Jag har bättrat på komposthögen med halm och gödsel och maskinhallen kan åter användas till att förvara skrymmande saker under tak.
Enligt planen så skördade jag lite paprika för att göra paprikapulver av. Eftersom köket är upptaget och vi har gäster som bor på nedervåningen där jag brukar torka den del av skörden som ska konserveras på det sättet, och det brukar medföra både ljud och lukt har jag förpassat mig själv ut i verkstan istället. Ingen blir gladare än hönsen över den paprikan som blir över.
Efter att jag startat torken åkte jag iväg till återvinningscentralen för att lämpa av metall och annat bråte som jag har för lite fantasi att göra något vettigt av. Dessvärre ville de inte ta emot min tunna med odefinierbar svart oljebaserad sörja, så jag fick vända hem igen med en tunna kvar på flaket. Jag är lite fundersam över hur man tänker på kommunen när man vet vem som kan ta hand om avfallet, men kan inte tänka sig att ombesörja förmedlingen. Mitt skrot som de förmodligen kan göra pengar på är okej, och mina skattepengar, men när det kommer till att ge service åt sina medborgare tar det stopp. Det är ju inte ens min tunna från början, eller jo, jag har ju köpt den när jag köpte gården. Fortsättning följer förmodligen…
Efter äventyret på tippen kände jag att jag behövde ta hand om det vattenfyllda fönstret i orangeriet. Eftersom det är tredje fönstret som vattenfylls tänkte jag att jag skulle lösa problemet permanent genom att borra hål i botten. Det är ju knappast någon gas kvar mellan rutorna, så det kan ju inte skada att borra några hål i botten mellan rutorna.
PÅ eftermiddagen hjälpte jag som utlovat AD med hennes bil. Det var ett antal mindre problem att lösa där det sista överlägset tog längst tid att lösa.
Andra lösta problem under dagen har varit att ordna med gödselkärretömning, batteritorsk på fyrhjulingen och andra småsaker som betyder mer för andra än för mig.
Just nu skriver jag i bloggen och njuter av ett glas bubbel för att fira att AD:s bildörr går att öppna även från utsidan.
Idag bestämde jag mig för att bygga om banan lite efter att igår ha röjt undan träd och buskar. Med hjälp av Grävis och Lastman hann jag med det mesta av det jag tänkt åstadkomma. Det var inte alldeles lätt att få till en väg som gjorde att jag kunde forsla fram det extra material som jag behövde. Efter en provkörning på sena eftermiddagen kunde jag konstatera att jag måste dosera vägen lite mer och göra hoppen lite “tydligare” så att man får lite flyt i körningen. Sedan skadar det inte om jag sätter upp lite staket för att förebygga eventuella avåkningar.
Under dagen så dog en en av gässen som redan tidigare i veckan hade fått det svårt att hålla balansen. Under lunchfordringen så var den fortfarande vid liv,men vid fyra-tiden var det kört. Nu har jag inga närmare band till gässen som senast igår fick för sig att attackera mig när jag skulle ge mat, men det är ändå tråkigt när djur får lida. Med facit i hand skulle man hjälpt den över till andra sidan så att den sluppit lida i onödan. Jag får istället fröjdas åt de stora kronärtskockorna som skänker skönhet när man inte hunnit skörda i tid.
På eftermiddagen och kvällen har jag varit duktig och lagat matlådor för den närmaste månaden framåt. Fyra olika matlåfdevänliga rätter blev det. Stekt ris, stekta nudlar, pasta med salsiccia- och chorizosås samt en gryta på vad trädgården och en bit karré hade att bjuda på tillsammans med skruvmakaroner. Nu tycker jag ändå att jag kan sätta mig en stund i soffan innan det är dags för den sista fodringen. Aj då – nu ringer larmet! Det är dags att fordra och sedan kan jag göra vad jag vill.
Tomatskörden är kanske inte lika bra som tidigare, men ingen ska anklaga hönsen för att inte ha gjort sitt jobb beträffande gödsling av paprikaplantorna. Än så länge har jag väl kommit upp i halva skörden för förra året beträffande tomaterna. Det får väl bli fler rätter med paprika som huvudingrediens kommande höst och vinter. Nästa år ska jag sätta in ny jord i lilla Italien så att balansen återställs.
Jag har jobbat lite på ett nytta konstverk där jag använt skrot som jag hittat på våran mark när jag grävt. Först hade jag tänkt att hänga upp två olika tavlor, men sedan så kom jag på att jag kunde rama in tavlorna i en ram med belysning. För att ge konstverket en extra dimension har jag programmerat en enkortsdator att spela upp ett lämpligt ljudspår om man skulle få för sig att känna på detaljerna.
Jag har fortsatt att borra hål för alla stolpar i ängshagen, och nu har jag kommit fram till skogsbrynet. Vissa hål borrar man på några minuter, medan andra kan ta närmare en timme, eller inte gå att borra alls. Det är rätt frustrerande att inte kunna planera hur många stolpar man ska sätta upp vid varje tillfälle.
Min fru blir allt bättre på att köra RC-bil, och ibland är det hon som är drivande att vi ska köra. Vi försöker att få tid varje dag, men ibland är det svårt att få till det nu när dagarna blir allt kortare. Emellanåt lurar hon med någon av våra besökare som ganska snabbt inser att det krävs en hel del träning för att ta sig runt utan att köra av eller välta. Det brukar sluta med att jag har ett antal bilar att rengöra och reparera efter våra körningar. Så länge som jag inte behöver känna stress över något annat som behöver uträttas är det okej för min del.
I princip varje dag vid 18:00 masar vi oss upp till RC-banan och kör så det ryker. Nu börjar det bli riktigt kul! Min fru har fått en ny och bättre bil, nu när hon kan köra utan att välta stup i ett. Jag målade två nya karosser. Jag fick en beställning på rosa, så det fick bli en som går från vitt till knallrosa med kolfiber på vissa detaljer. Min blev orange med svart och kolfiberdetaljer. Jag är fortfarande den som dominerar på banan, men min fru ger en ordentlig match emellanåt.
Vissa förbättringar har gjorts på staketen så att man inte fastnar mellan rören. Både jag och min fru kilar annars lite nu och då fast framhjulet när man tar kurvorna för snävt, och då är det bara att gå dit och lirka loss bilarna, vilket gör att man får ett avbrott i körupplevelsen.
Arbetet ute på ängen går sakta framåt. Titt som tätt behöver jag laga borren som får mycket stryk av alla stenar i marken. Vid ett tillfälle vred jag av borren. Som tur är så har man verktyg att laga verktygen med!
Idag har jag fortsatt att stolpa hagar och kommit fram till skogsdelen. Alla “hörn” är nu markerade och en rak väg mellan stolparna har frilagts där det behövts. Jag försöker i möjligaste mån dra hagen så att jag slipper fälla träd. Jag behövde plocka bort en rotvälta som låg strategiskt mitt i ett av de tänkta hörnen. Imorgon ska jag borra ordentliga hål och gjuta alla hörnstolpar. Jag har kommit på att jag kan använda Lastman till att trycka ner stolparna, men det kommer bli problem uppe i skogen där jag inte får plats med maskinen. Jag får väl ta gummisläggan till hjälp istället.
De kronärtskockor som fick vara i fred vid utplanteringen börjar växa till sig och snart är det dags att skörda och njuta. Den första skörden tomater blev lite mindre än förra året, men än är det inte över. Nu har jag fryst in 9 lådor med tomatkross och torkat en hel del körsbärstomater som kommer bli till en tomatpasta när jag har tillräckligt mycket. Jag torkade en omgång padrones som hade hunnit bli röda. Jag tänkte mala ner till pulver och hoppas på att det blir lagom starkt som man kan ha i olika kryddblandningar.
Efter gårdagens “snilleblixt” att smycka RC-banan med skrot ville min fru ha samma sak i trädgården. Jag är inte sen att lyda, så jag gjorde snabbt fem nya verk med “pinnskrot”. Insektshotell får bli imorgon, eller någon annan dag. Jag har kommit på att man kan byta ut konstverken efter humör och säsong om man nu skulle vilja det. Ett plogskär, en fjäder, ett travershjul, en tand till en skopa och en fälg-ring får till en början fungera som tankemassage.
Helt plötsligt när jag höll på att borra hål för 80-stolparna i ängshagen tyckte jag att det inte riktigt fungerade. Det visade sig efter en stunds felsökning vara skäret som hade lossnat och försvunnit. Vilken “tur” att hela verkstan är full med allt man behöver för att tillverka en ny. Det gick i alla fall fortare än att åka till Uppsala bara för att inse att det inte fanns på lager, och behövde beställas med någon veckas leveranstid. Någon timme senare kunde jag fortsätta med borrandet.
Det var betydligt enklare att bolla hål med mindre diameter, och det var endast ett fåtal som jag behövde borra om och flytta utefter den tänkta staketlinjen. Jag kom på att jag kunde hälla vatten i hålet för att få upp all jord/lera utan att behöva gräva med händerna som ändå inte får plats i hålen. Istället för att den finfördelade torra leran glider av borren och ner i hålet igen så klistrar den fast i borret och kommer upp ordentligt. Totalt 14 hål hann jag med och ytterligare fem av hörnstolparna fick sällskap av betong. Imorgon kan jag säkert borra några fler hål för att sakta närma mig slutet av den första av fyra nya hagar.
Var och varannan gång när man kört uppe på banan med RC-bilarna så behöver man göra underhåll eller reparationer. Halva utrymmet under trappan upp till loftet i verkstan blev en bra plats att samla verktyg andra saker man behöver ha nära till hands. Jag tillverkade ett verktyg nytt av gamla udda verktyg för att kunna dra loss hjulbultarna istället för de fåniga som brukar följa med när man köper en bil. Magnettallriken som tidigare har kunnat sitta fast på verktygstavlan av metall fick en liten speciallösning av en gammal uttjänt sågklinga. Alla kaross-clips som man annars lägger på bordet och tappar bort fick en liten egen liten hållare. Alla oljor fick en egen förvaringsplats och alla hjul som behöver limmas och servas fick hållare. Det finns också plats att ställa undan bilen, eller bilarna om man behöver serva fler, fick en avställningsplats för att ge utrymme på bordet om det skulle behövas.
Jag passade på att byta ut det vattenfyllda fönstret i orangeriet när det ändå skulle vara uppehåll. Jag hittade var det läckte in vatten. Det visade sig att det kommit in från sidan. Det blir till att kitta alla fönster före vintern som det ser ut. På eftermiddagen borrade jag lite hål för stolpar i hagen och senare gjorde min fru, min dotter och jag ett besök uppe vid RC-banan. Vi har som regel att den som kör ut, eller inte kan komma vidare får lämna över kontrollen till den som för tillfället vänder på bilar. Antingen kör man försiktigt och länge eller vårdslöst och kort. Men man kan också göra som jag – köra fort och länge!
Nu har jag börjat att borra hål till alla hörnstolpar till hagarna som ska vara ute på ängen. Detta är semesterns “tråkiga” arbete, likt röjningen i skogen. Marken är väldigt stenig, vilket gör att man får ta fram spettet och försöka lirka bort stenarna som hindrar borren att gräva sig ner i marken. Vissa hål kan ta upp till en timme att borra medan andra går på 5 minuter om man har tur. Jag har dessutom tagit det lite lugnt för att inte skärma av mig allt för mycket från min omgivning. Jag kan ju hålla på i timtal och sedan vara ganska osocial för att kunna vila upp mig inför nästa pass. Men det är jättesvårt att inte arbeta fysiskt när man är ledig.
Idag tog jag en paus från borrandet och har njutit av trädgårdsarbete. Jag har rensat en hel del ogräs och trimmat bort lite ogräs. Jag såg att några av de kronärtskockorna som klarat sig undan trädgårdsmarodören i våras har börjat blomma. Vi får se hur stora blommor det blir, och framför allt hur många. Annars så har jag fullt med paprika, habanero, tomat, gurka och aubergine att ära istället.
Igår regnade det kraftigt en stund under dagen så jag passade på att jämna till och packa banan efter den ökade användningen av den i år jämfört med tidigare. Nu har jag kunnat locka upp min fru nästa dagligen att köra, med villkoret att jag går och vänder bilarna när det händer avåkningar. Det blir en hel del service på bilarna också. Ett problem jag haft är att gruskorn letar sig in mellan mittdiffen och bottenplattan, vilket gör att höljet svarvas ner på nolltid. Hu har jag istället svarvat till ett metallskydd som förhindrar detta. Hittills har det fungerat bra. Jag flyttade alla redskap upp till förarpaviljongen för att skapa lite mer harmoni nere på banan. En annan sak som jag börjat med nu när banan i övrigt är körklar, är att sätta upp lite “kuriosa” längs vägkanterna. Det finns ett ställe alla hälsat på med bilen, och det är en av de lägsta punkterna på banan där dräneringsvattnet hamnar när det regnar mycket. Där tyckte jag att det var passande att sätta upp fiskekortsskylten som vi haft uppe på loftet sedan vi blev lyckliga ägare till gården, och därmed även skylten.
