Category Archives: Diverse

Skeva spegel på väggen där

Helgvädret blev väl inte riktigt som jag hade tänkt mig. Jag hoppades in i det sista att solen skulle kika fram idag, men den hann gå ner innan den visade sig. Istället bjöds det på regn och rusk. Med vädret som ursäkt kom jag inte igång förrän ganska sent på förmiddagen. Jag bakade ett bröd som inte riktigt blev som jag hade tänkt mig. Jag hade hoppats på att det skulle resa sig mer i ugnen än vad det gjorde, Det gick dock tydligen att äta eftersom halva brödet redan var konsumerat på eftermiddagen.

En hel del tid gick åt till att väga upp hö, fixa “byttor”, tömma gödselkärror och ta in höbalar till Hö-hörnan i maskinhallen. Efter alla rutinuppdrag gick jag ut i orangeriet för att sedan fortsätta att plantera om nyuppkomna plantor i Pelargonrummet.

Eftersom Tuk-tuken började strejka igår baxade jag in den i verkstan för att försöka lista ut vad problemet är. Eftersom flaket inte riktigt ville tippas misstänkte jag att boven var strömförsörjningen. Naturligtvis sitter batterierna under flaket, så det tog lite tid att lista ut hur jag skulle komma åt batterierna. Jag lyckades tjuvkoppla hydraulpumpen förbi automatiken som stänger av strömmen när spänningen sjunker under en viss nivå. Efter att ha kopplat ur batterierna för att mäta varje var för sig, så kunde jag konstatera att ett batteri hade flera volt lägre spänning än sina kompisar. Jag försökte rekonditionera batteriet, men det lyckades tyvärr inte. Vi hade ändå tänkt byta batterier, men kanske inte just nu.

Nu har jag börjat med spegeln till det nedre badrummet. Det är ett “beställningsjobb” från min fru som vill att det ska matcha det rustika tvättstället som jag gjorde förra året. Det har inte riktigt funnits tid till att ta tag i denna lilla, men viktiga detalj. Antingen har annat varit högre prioriterat, eller så har det varit för kallt att hålla på i verkstan. Det är ganska kallt som det är nu, men med handskar, mössa och täckjacka funkar det.

Efter att ha fastställt mått som inte alltid stämmer med vad som är möjligt i verkligheten kompromissade vi till mått som fick plats och var proportionerligt riktiga. Med tydliga instruktioner och konkreta anvisningar är det mycket lättare att arbeta. Efter att ha hittat en bräda i rätt dimension, hyvlade jag ner den och plockade fram japan-sågen, ritsmåttet och stämjärnet för att få det så stabilt och exakt som jag vill ha det. Dessvärre spelar det ingen roll hur noggrann man är när man sågar – har man en skev planka så blir det skevt om man inte dristar sig till att såga snett. Det är ingen katastrof eftersom jag kan lägga allt i en metallram som kan tvinga allt på plats. Spegeln ska nog kunna ge en rättvis bild av betraktaren trots den skeva ramen.

Cheng istället för Chong

Idag hade vi vägföreningsmöte så förmiddagen gick åt till att förbereda eftersom det hölls hemma hos oss. Mitt i allt stök gick strömmen under någon minut. Oavsett om det hade varit långvarigt eller ej så ville inte belysningen i köket komma igång igen. Ganska snart konstaterade jag att den smarta kontrollern i kontakten hade gett upp. Just de som man är dimbara har en tendens att gå sönder just vid strömavbrott. Som tur var hade jag en vanlig manuell kontakt jag kunde byta till. Gästerna kunde således se hur skitiga köksluckor vi har.

Efter att mötet var över gick jag upp i pelargonrummet för att plantera om lite plantor. Åtta av tio padrones hade kommit upp, och två var på gång. Det är 100 procents grobarhet på egna frön!

Då vädret var som det var bestämde jag mig för att försöka felsöka IoT-modulerna som vid det här laget har blivit tre till antalet. Eftersom jag hörde ett tydligt brummande när den var inkopplad misstänkte jag att det var en av kondensatorerna som inte längre ville vara med. Jag kunde ganska snart konstatera att den inte längre gjorde vad den skulle efter att jag lött bort den och testat den. Istället för 330 uF så kunde jag utläsa någon enstaka och förlustfaktorn var på närmare 1.7, när den kanske borde ligga på runt 0.07, vilket betyder att den förmodligen “torkat” ut. Nu hade jag delvis tur att jag hittade problemet ganska snabbt, men jag hade nog inte för ett halvår sedan ens vågat mig på en gissning om vad problemet var. Efter att ha bytt fyra kondensatorer tillverkade av Chong till Cheng så fungerar belysningen ute i hallen, i köket, över matbordet och soffbordet som det ska igen. Nästa gång ska jag vara beredd med några kondensatorer från Nichicon eller annan tillverkare med bra rykte. De kostar några kronor mer, men som med allt – det kostar på att ligga på topp!

Ute och inne

Idag har det varit strålande sol. Det hade varit perfekt om det inte hade varit så att jag först behövde fixa lastmaskinen innan jag satte igång med plogningen. Efter att ha hissat lastmaskinen upp och ner och försökt lirka in sprinten så lyckades jag till slut få den på plats. Jag var beredd på att behöva använda våld för att slå in den, men alla tre hål stod i exakt rätt läge för att med handkraft kunna trycka in den. Därefter fick jag kapa en bult i rätt längd och skruva in den med en låsbricka mellan bulten och sprinten. Nu sitter den åtdragen med bultpistol, så det borde hålla. Efter att ha tryckt in nytt fett i sprinten kunde jag börja ploga.

Efter plogningen tog jag med mig de verktyg jag trodde mig behöva för att montera Nixie-Dynamis där de är tänkta att sitta. Det tog närmare tre timmar att montera. Jag fick plocka bort både elektrostathögtalare och baselement för att kunna montera in elektroniklådan och koppla in alla sladdar.

Om jag skulle göra någonting annorlunda så skulle det vara att placera elektroniken utanför själva högtalarlådan för att göra det både snyggare och mer praktiskt. Det visade sig att när jag skruvat ihop allt, så hade jag råkat vrida ner den ena mätarens känslighet, så det blev knappt något utslag alls. En annan sak skulle kanske vara att plocka signalen från mellanregister och diskant istället för från basen, men det är en smaksak om man vill att den ska lysa när det finns mycket energi i basområdet. Man får väl vila ögonen på rörförstärkaren som visar sina ljusstaplar baserat på just mellanregister och diskant.

Relativt lugnt och långsamt

Igår hjälpte jag sonen med lite dragning av elkablar i köket som förhoppningsvis snart blir klart. Det hade inte hänt så mycket sedan jag hjälpte till förra året, men jag kan förstå om det finns annat roligare än att renovera kök. Vi har inte alla samma prioriteringar helt enkelt.

Efter att jag suttit och ojat mig en stund över att jag inte hade lust att gå ut och göra alla nödvändiga saker, tog jag mig i kragen och började med det enkla, som att göra i ordning det som senare blir till flytande föda åt hästarna. Nu räcker det cirka två veckor framåt. På morgonen ger jag det som har varit blötlagt sedan dagen före, och efter att jag gett hästarna varsin bytta förbereder jag kvällens och morgondagens morgonsoppa. Det brukar jag hinna med när hästarna glufsar i sig sin soppa på morgonen innan jag tar ut dem.

Därefter tömde jag skopan på fastfruset gödsel och vägde upp hö för fyra dagar framåt. Mitt i veckan vägen grannen upp hö, så jag slipper i alla fall stå på kvällen efter jobbet och fixa.

Jag hade anledning att göra ett besök inne i pumphuset och upptäckte att en av vattenledningarna står och läcker rakt ovanför tvättmaskinen. Jag vad ska man säga. Jag gillar varken att hålla på med vattenledningar eller minusgrader. Båda ställer till med problem! Jag stängde dörren och sa till mig själv att jag bäst väntar på plusgrader innan jag försöker åtgärda någonting istället för att kämpa med två saker som jag inte gillar på samma gång.

Efter att jag var klar med alla sysslor utomhus gräddade jag mitt frö- och nötbröd som jag började med igår. Senare på eftermiddagen när brödet svalnat tillräckligt, skar jag upp det och bredde 9 stycken dubbelmackor som jag kan ta med mig till jobbet. Jag brukar vakuumförpacka och frysa in den så att det är lätt att ta fram och lägga i väskan innan man åker till jobbet – ibland slinker det ner två stycken. Mackorna brukar ha tinat lagom till tio då jag brukar ta min första macka.

Jag hann sätta mig en stund uppe i HQ för att utföra lite experiment för att öka min förståelse för analog elektronik. Jag börjar mer och mer inse att det handlar mer om känsla och intuition än fasta regler. När man håller på med digital elektronik så är det lite mer antingen eller… och det är ju det som är grejen. Kanske är det därför som jag haft väldigt enkelt att förstå mig på sådant som har fasta regler men svårare för sådant som är mer nyanserat – även om jag inte alltid håller mig till regler. Men det är kanske inte heller helt sant. Det finns ju trots allt en hel del som är ganska analogt som jag både gillar och behärskar mer eller mindre. Nu hoppas jag på att elektronik ska kunna bli en sådan sak. Sedan får vi se vad jag kommer ha för praktisk nytta av det.

Kretskort till Nixie-Dynamis

Förra söndagen satt jag och lödde och monterade komponeterna till Nixie Dynamis på prototypkortet. Till en början såg allt ganska bra, men efter ett tag blev det mer och mer krångligt att koppla ihop komponenternas ben till rätt ställe. När allt satt på plats och skulle testa hände ingenting. Sedan satt jag i princip hela dagen och försökte lista ut var jag hade gjort fel. Jag hade ju varit så noggrann. Flera gånger gick jag igenom alla banor och kunde inte se var jag hade gjort fel. Jag jämförde elschemat med kopplingsdäcket och det jag hade lött på plats och kunde inte se vad som var fel. På måndag kväll hittade vad jag hade gjort för fel. Jag hade råkat korsa två kablar når jag vänt på kortet. Det bevisade att det inte var något fel på elschemat i alla fall. Jag kände väl någonstans att det inte skulle kännas bra att avsluta ett projekt med ett taffligt prototypkort, så jag beslöt att ta steget att låta tillverka två kretskort för att få en stabil och snyggare lösning. Jag trodde att steget skulle vara större att omvandla det man ritat upp som elschema till en färdig kretskortsdesig för tillverkning, men det har hänt en hel del programutveckling sedan jag senast tillverkade ett kretskort. Det tog några kvällar att komma in i tankesättet. Igår när jag kände mig tillräckligt trygg med att jag fått med allt så kunde jag skicka iväg mina kretskortsfiler med ett “klick” för tillverkning. Nu väntar jag ivrigt på att få någonting i brevlådan under nästa vecka.

Även om Nixie-Dynamis får vänta, så går jag inte sysslolös under tiden. Idag fick jag akut laga en av foderstationerna till hästarna igen och imorgon ska jag försöka hjälpa min som med det sista i hans kök. Däremellan kommer fodring, matlagning, bakning och kanske någon förbättring uppe i HQ.

Cabel management

På listan idag fanns det lite smått och gott att beta av. Hönsen skulle ha halm, hö till hästarna skulle vägas upp för fyra dagar framåt och fler stockar skulle köras in i maskinhallen, så att sonen kan fortsätta kapa och klyva ved för egen räkning. Jag spenderade en stund på förmiddagen uppe i HQ för att prova några idéer, men jag fick liksom ingen ro med tanke på att jag fortfarande hade ett antal saker kvar på “måste-göra-kontot”.

Efter att ha klarat av lunchfordringen och rensat bort hyfsat mycket från listan kunde jag få lite ro och spendera tid uppe i HQ. Ett oscilloskop med fyra kanaler är guld värt när man ska följa vad som händer på flera ställen samtidigt i en analog krets. Det enda problemet är att det ganska snart blir trassligt och rörigt med mätprobar och sladdar. För att få lite mer ordning tillverkade jag en plint dit jag kan koppla mätsladdar till oscilloskopet och vidare mot kopplingsdäcket. Det blev bra mycket enklare och tydligare. Det är klart, signalvägarna påverkas visserligen av den extra längd, men det är ytterst marginellt så länge man inte håller på med högfrekventa signaler… och det gör ju inte jag.

Det blev betydligt mindre rörigt utanför kopplingsdäcket när jag fick undan kabelhärvan. Själva kopplingsplinten gjorde jag av ett träblock, en skruvplint och några kraftiga koppartrådar. Sedan tillverkade jag en kabel med med färger som matchar oscilloskopets färg på de olika kanalerna.

Efter att plinten var klar testade jag att lägga till en transistor som ska dämpa ljusstapeln i takt med att den växer i rören. På så sätt kan jag få en svag signal att börja visas tidigare och en stark signal att dämpas så att inte stapeln i röret går i taket. Jag kunde tydligt se hur den gula insignalens överdel visades i grönt för att sedan kunna lägga till underdelen och få en förstärkning som visades i blått. Den sista transistorn som sköter dämpningen kunde jag se som en lila linje på oscilloskopet. Den sista saken som jag behövde göra var att kalibrera rörens staplar så att de når lika högt genom att använda funktionsgeneratorn och skicka in en sinusvåg på 1,5 volt, och skruva på potentiometrarna tills båda staplarna nådde upp till första indikeringsstrecket. Nu kan jag löda ihop komponenterna på ett prototypkort som får bli den färdiga produkten. Eventuellt så etsar jag riktiga kort i framtiden, men just nu är jag ivrig på att få allt färdigt så att jag kan montera allt på mina högtalare i Nirvana.

Nirvana uppe i HQ

En normal helg brukar börja med att jag stiger upp och ger katterna mat, sedan om jag tycker att det är kallt så tänder jag brasan. Därefter ger jag hästarna sina byttor innan jag tar den ut till hagen. Därefter brukar jag gå upp till huset och skriva min lista som brukar bestå av disken, väga upp hö, planera mat, laga mat, ta in ved, plocka undan, dammsuga, ta ut sopor, ploga eller något annat som är nödvändigt för att hålla en hyfsat välordnad tillvaro. Ibland slinker det även in något på listan som ligger i mina helt egna intressen.

Efter att ha förberett byttor för två veckor framåt och vägt upp hö för tre dagar framåt så gick jag upp i HQ för att fortsätta där jag senast lämnade Nixie-Dynamis att mogna i mitt huvud. Nu med ett bra oscilloskop och en signalgenerator ska jag väl ändå kunna få ordning på de problem jag haft. Fram tills nu har jag kunnat få staplarna att pulsera i takt med musiken, men inte riktigt som jag vill ha det. Bland annat har jag fått spela ganska högt för att det ska bli en stapel, och sedan har stapeln ganska snabbt stigit till max. Dynamiken och utslaget på signalerna har helt enkelt varit för smalt. Det första jag koncentrerade mig på var att försöka lista ut varför insignalen var så låg, och vad jag kunde göra åt den. Den första mätningen visade att den signal som beskriver ljudet i en positiv signal bara var drygt hälften så stark som topparna på ljudsignalen. För att få ett kvitto på min misstanke om att jag bara tog tillvara på de positiva signalerna istället för att ta hand om både positiva och negativa signaler, kopplade jag in signalgeneratorn i envelope-kretsen och kunde tydligt få mina misstankar bekräftade. Med en extra diod kunde jag utnyttja även den negativa sidan av kurvan för att få ut en kraftigare insignal.

När jag väl hade fått den insignal som jag behövde kunde jag gå vidare med att dimensionera kondensatorn i envelope-kretsen och urladdningsmotståndet så att stapeln sjunker långsammare än den stiger. Den sista pusselbiten var att koppla in en sinusvåg från funktionsgeneratorn för att kunna justera höjd och känslighet på elektronrörens utslag. Det känns ganska tillfredsställande att ha kommit lite längre med mina kunskaper i analog elektronik, och att ha kunnat få till det med helt passiva komponenter. Ett tag var jag ju inne på att ta genvägen att använda något färdigt, men det hade inneburit att jag hade behövt ordna med separat strömförsörjning och separat lågnivåsignal på ljudet. Nu behöver jag “bara” 230V, vilket redan finns i mina elektrostathögtalare.

Även om själva elektroniken är fastställd så är det ändå en bit kvar till avslutat projekt. Först ska jag justera mitt elschema så att det speglar verkligheten med rätt värden på kondensatorer och motstånd samt de andra justeringar jag gjort längs vägen. Jag är dock lite kluven om jag ska göra ordentliga etsade kretskort eller om jag ska nöja mig med två prototypkort. Nu ska jag i alla fall gotta mig åt att jag faktiskt har lyckats med något som ligger strax utanför mitt starkaste kompetensområde.

Betydligt mer ordning

Eftersom jag inte hade så många måsten på min lista så har jag tagit det lite lugnt idag. Jag passade på att rafsa bort lite torv från ingången till stallet, nu när det har varit plusgrader i några dygn. Det blir annars ganska lätt lerigt om man inte med jämna mellanrum rensar bort det som lossnar från hästarnas hovar när de går ut på morgonen och plockar med sig bädden från boxarna.

Jag fick äntligen tummen ur och satte upp de sortimentskåp som har väntat på att få bli uppsatta. Jag har liksom inte haft motivationen att sätta upp skåpen då jag vet vad det innebär att sortera motstånd, kondensatorer och andra komponenter. Jag sorterade i alla fall upp alla motstånd så gott jag kunde. Det är ganska tröttsamt att skriva ut en etikett för varje värde man har i askarna, och vissa lådor får bli osorterade komponenter av samma sort, men med olika värden. Dessvärre tog etikettremsan slut, så jag får fortsätta någon annan dag med sorteringsarbetet. Bara att jag sorterade motstånden underlättade en hel del. Det blir annars så att man ska leta i sortimentaskarna, och man packar inte ihop asken och lägger undan den när man väl hittat vad man söker. Nu kan jag öppna en låda, ta ett motstånd, kontrollmäta och använda. Det visade sig ganska omedelbart att sortimentskåpen hade effekt på arbetsbänken som nästan kändes läskigt ren och välordnad.

Ordning i HQ och styrning med musik

Under veckan har jag när tid funnits ägnat mig åt att skapa förutsättningar att hålla lite ordning i HQ, även under pågående projekt. Jag har satt upp flera rör för att hålla ordning på mät- och strömmatningssladdar. Jag kommer nog behöva ännu fler när jag får hem funktionsgenerator och det fyrakanalsoscilloskop som jag ropat hem på nätauktion. Det oscilloskop som jag har idag fungerar visserligen, men saknar lite funktioner som skulle underlätta när jag håller på med bygge och mätning av ljudfilter, men även när jag håller på med digitala kretsar och undrar varför det inte fungerar, så underlättar det en. hel del med att kunna se hela bilden framför sig. När jag är klar med Nixie Dynamis och fått det nya oscilloskopet ska jag ta tag i Kronos – min elektronrörsklocka där jag i princip är blind för att jag inte kan se vilka signaler som går fram till de olika IC-kretsarna. Funktionsgeneratorn kommer också att kunna hjälpa till med att se hur filter fungerar och underlätta när jag exempelvis ska kalibrera vridpotentiometrarna i Nixie-Dynamis så att alla rören reagerar likadant på en given insignal.

För att göra det lite enklare att hålla reda på verktygen och de komponenter man använder i ett projekt tillverkade jag två brickor som jag blir givna platser att lägga ifrån sig det man inte har i handen. Nu behöver jag bara få in i ryggmärgen att jag ska lägga dem just där när de inte är i handen. Det går hyfsat bra. Det tar några sekunder att rafsa ihop verktyg som ligger utanför brickan, och faktum är att jag inte behövt leta efter verktygen en enda gång sedan brickorna introducerades. Komponenterna som är i arbete har än så länge inte behövt hamna utanför den avsedda brickan för sådant som man inte vill lägga tillbaka i rätt sortimentask.

I veckan fick jag ploga en gång och ta in hö och halm. Jag tor att det tog närmare två och en halv timme att bli klar. Det känns ju ganska otacksamt när det smälter bort i rasande takt. Det är inte riktigt samma tankar som far genom huvudet när man måste baka nytt rostbröd. Det är ändå ett kvitto på att det man gör gillas.

Idag har det varit lite blandad kompott av saker som måste göras, men det har funnits en hel del tid över som har kunnat spenderas uppe i HQ och i verkstan. Eftersom både minnet och synen är vad den är så tänkte jag att jag skulle tillverka en mätstation för komponenter. Problemet är alltid att man inte kan hålla i komponenternas ben samtidigt som man mäter om man ska få rättvisande värden. Eftersom jag nu har en bricka för komponenter i användning tillverkade jag en liten hållare till brickan där jag kan sticka in den ena mätproben i en guldpläterad kontakt som är förbunden med en krokodilklämma som kan hålla i det jag vill mäta. Nu kan jag till och med ha en hand fri att klia mig på huvudet med under tiden som jag mäter.

Med alla förbättringar uppe i HQ fick jag lite medvind i det fortsatta arbetet med att få Nixie-Dynamis att ta ett kliv framåt. Nu har jag äntligen lyckats med analog elektronik få en ljudsignal att styra elektronrören så att de pulserar i takt med musiken! Nästa steg är att hitta eventuella förbättringar och rita ett elschema innan jag kan börja fundera på att etsa kretskort.

Helping hands

Förutom att det kan vara otroligt vackert med snö och kyla, så ställer det mest till besvär. Allt blir lite jobbigare än vanligt oavsett vad man ska göra. Jag är i alla fall tacksam över att det inte kommit någon mer snö sedan förra plogningen.

Om det inte är dörrar som inte går att öppna så är det dörrar som inte går att stänga ordentligt! När jag skulle ut i orangeriet för att ge lite vatten åt några behövande chiliplantor så fick jag bryta upp dörren på grund av is som hade kittat fast dörren i karmen. I Ankeborg var det omvänt. -Där gick inte dörren att stänga. Det berodde på att dörren svällt, eller att karmen krympt. Det är inte speciellt rogivande att hålla på med snickeri i blygsam temperatur. Efter lite kämpande så gick dörren till Ankeborg att stänga igen.

Efter att jag gjort allt nödvändigt och tyckt synd om mig själv ett tag så gick jag in i verkstan för att tillverka ett hjälpmedel som jag jag ska använda när jag löder och mäter spänning och ström på kretskort uppe i HQ. Jag har ett litet tanigt stativ för ändamålet, men jag använder det aldrig eftersom det är så flimsigt och lätt. Nu tog jag och sågade till ett rejält metallblock som jag sedan borrade hål i på strategiska platser och gängade så att jag kunde skruva fast ordentliga klämmor som håller grejerna på plats när man löder eller mäter spänning på kretskort.

Som att det inte är nog med att dörrar inte går att stänga, så slocknade ljuset i HQ precis när jag skulle börja städa och skapa lite ordning. Spottarna i taket är till råga på allt seriekopplade, så om en lampa slocknar så slocknar alla! Det tog ett litet tag att komma på hur jag skulle göra för att felsöka. Med en tråd som jag kunde koppla förbi varje lampa individuellt hittade jag till slut den trasiga lampan. Som tur var hade jag en i reserv. Nu måste jag införskaffa en ny lampa i reserv så att jag har till nästa gång det blir svart i HQ.

Jag stör mig på kablar från instrument som ligger i en trasslig hög bredvid instrumenten. För att råda bot på det tog jag avloppsrör som jag kapade och skruvade fast under hyllorna på strategiska platser så att jag kan trotta in kabelhärvan där när jag inte använder instrumentet.