Category Archives: Gårdsterapi

Omplantering, städning och 3D-printning

Nu har jag planterat om de första pelargonerna. Fem av de vita och tio av de röda. Fler är på väg. Totalt har jag sått 40 vita och 100 röda. VI får se hur många frön som behagar att gro. Eftersom det blev lite plats över på värmemattan sådde jag koriander och basilika i varsin plastbalja. När de blivit tillräckligt stora flyttar jag över dem i krukor så att de får plats att växa. Jag passade på att plocka med några odlingskoppar för att tvätta ur gammal jord. Nu är de redo för nya frön.

Efter mitt besök uppe i Pelargonrummet fortsatte jag med att städa och plocka undan i HQ och i verkstan för att bereda plats åt nya projekt. Tröskeln att påbörja något nytt är lägre om det är lite ordning på allt.

På eftermiddagen har jag försökt konstruera ett lock till vattenkannorna som står och skvalpar på Grimars flak när man ska köra ut vatten. Det blir snabbt en hinna med is i botten när det är minusgrader. Jag hade lite problem att starta utskriften eftersom materialet är flexibelt och fastnar lätt om avstånd till bädd eller matningen är fel. Efter en handfull försök lyckades jag skriva ut det första lagret som är det mest kritiska. Nu får vi se om drygt tre timmar om utskriften blir bra. Imorgon vet jag dessutom om de fungerar som jag tänkt mig.

Lyckat lyft, misslyckad landning

Efter att jag tagit in de två höbalar som var mig betingat in i maskinhallen gick jag in i HQ och verkstan för att städa. Efter städningen fick jag lust att testa om drönaren var “fit for figth”. Det bar sig inte bättre än att jag råkade slita av en av antennkablarna när jag skulle vika ut motorarmarna. Jag satt nog närmare en och en halv timme och svor över mitt misstag. Efter mycket klurande och lödande lyckades jag laga antennfästet så pass mycket att jag vågade mig på en provflygning.

Till min stora förvåning snurrade drönaren efter att den lyft från marken. Inte lika mycket som när motorerna satt i fel ordning, men ändå tillräckligt för att kunna konstatera att någonting inte var riktigt rätt. Efter en kalibrering av radion avhjälptes problemet. Vid sista landningen knäckes stödbenet och drönaren dök i marken. Jag hann få stopp på motorerna i tid så att jag kunde rädda propellrarna. Jag tror att det stödkryss jag tillverkat ger en för stor påverkan på landningsstället , och i kombination med kyla blir allt sprött och går sönder. Nu har jag monterat ett nytt fäste som är det sista jag har. För att motverka fler missöden med landningsstället skriver jag nu ut stag som förhoppnings ska stävja framtida problem. Utskriften tar dryga 5 timmar så jag får ge mig till tåls.

Under tiden har jag börjat första steget i att tillverka en bricka som ska kunna hålla alla sojakoppar på plats nu när odlingssäsongen närmar sig. Jag fyller alla koppar med gips så att de står pall för vakuumtrycket. Jag kanske hinner tillverka några brickor under veckan som kommer.

Gårdstjänst och kvalitetssäkring

Idag har jag kämpat med att ta in torv och torvmix in i stallet. Svängradien på traktorn är obefintlig och muskelservo är något man får vara beredd att använda. Det tog lite över två och en halv timme att först transportera balarna från baksidan av maskinhallen till stallets dörr och sedan in i en ledig box. Just nu är balarna genomfrusna så man får stå med spätt om man inte kan vänta tills de tinar upp lite.

Med stelfrusna fötter och värkande muskler fortsatte jag arbetet med att återställa Daidalos, och om möjligt göra några förbättringar. Nu sitter motorerna på rätt plats, och som en påminnelse om nogrannheten som krävs när man bygger en drönare klistrade jag på bokstäver på respektive motorarm för att senare kunna kontrollera om jag skulle behöva lossa på några kablar. Den bussning som saknades igår är fortfarande spårlöst borta, så jag fick skriva ut en ny som passade perfekt. Förhoppningsvis kommer den att kunna ersätta den saknade brickan och vara tillräckligt hållbar. Nu återstår det att ladda batterierna och sedan justera vinklarna på motorerna innan jag kan drista mig till en provflygning. Jg hoppas på milt och nederbördsfritt väder imorgon.

Idag blir det kalkongryta med egen kalkon, egen tomat, egen vitlök. eget rökt paprikapulver, egen chili och egen paprika. Därtill vite lök, oliver och salt från skafferiet. Till det blir det pilaffris med saffran.

Lite varje dag

Dagarna flyter lite ihop, och skriver jag inte så kommer jag inte riktigt ihåg vilken dag jag gjorde vad, men det kanske inte spelar så stor roll. Hur som helst så har jag haft någonting att göra varje dag i veckan. I måndags satte jag in värmekabel i rännan där vattenledningarna till stallvattnet går. De rörisoleringar som sitter på verkar inte hjälpa om det är flera dagar med minusgrader inne i stallet. Vid något tillfälle kom jag över lite värmekabel. Bland annat har jag använt en slinga till frökuvösen, där den har lyckats hålla plantorna vid liv trots minusgrader inne i växthuset. Nu kom den andra slingan till användning. Det var drygt 50 meter som skulle “trottas” in i kanalen. Den gamla isoleringen gick inte att få in igen så jag pressade in så mycket halm jag kunde. Visserligen har jag glasfiberull, men det vill jag verkligen inte hålla på med. Än så länge har inte vattnet frusit, och vi har inte behövt värma upp kranarna med värmepistol för att få vattnet att flöda.

På tisdag gjorde jag i ordning två nya servon till Daidalos för att ersätta de två som inte längre fungerade som de skulle. Jag tog lite kraftigare servon för att vara på den säkra sidan. Det blir riktigt proffsigt när man klär kabeln med kabelstrumpa och försluter ändarna med krympslang och smältlim.

På onsdagen hade det kommit så pass mycket snö så att det var var tvunget att plogas. Nu börjar det bli lite problem att få bort snön, och högarna blir bara större och större. I vanlig ordning så började det snöa igen direkt efter att jag ställt in traktorn i maskinhallen.

Igår monterade jag fast servona på drönaren och skrev ut nya hållare med förstärkt “fastskruvningsanordning” till terminalblocken. De förra gick sönder i infästningen till själva bottendelen av inkapslingen. Nu har jag ändrat lite på designen, och nu kommer det förhoppningsvis hålla. Idag när jag monterade fast de nya terminalblocken upptäckte jag att en bussning till en av armarna på drönaren verkade saknas. Antingen har den försvunnit när jag växlade plats på motorerna, eller så har den aldrig monterats. Hur som helst är har det upptäckts och måste åtgärdas innan jag kan göra ett nytt flygförsök. Det blir nog att 3D-printa en istället för att stå och svarva ute i kylan. Jag ska väl ha någonting att göra i helgen också!

Felsökning och stök

Idag har jag spenderat större delen av dagen uppe i HQ för att fortsätta lösa de problem som uppstått. Rätt som det är ser jag hur det börjar ryka runt drönaren och jag har ganska svårt att lokalisera var elektronikdimman kommer ifrån. Det visar sig ganska snart att det är ena släppservot som packat ihop helt och hållet. Det var visserligen så att de från första början hade hamnat i skrotlådan där jag hittade dem. Antagligen har de haft lite tufft när de tjänade styrservo i RC-bilen. Efter mycket letande och mätande kunde jag konstatera att det var kontakten till signalkabeln för kameran som inte riktigt höll måttet. Nu har jag ersatt den trasiga kontakten och har åter fått bild. Nu återstår förhoppningsvis bara att byta ut det trasiga servot och sedan kanske jag kan göra det som är tänkt att göras med en drönare, nämligen flyga.

Grävis fick rycka ut idag för att få bort den hårdpackade snövall som bildats framför stallingången. När snön rasar ner för taket så brukar det vara plusgrader. Om man inte omedelbart kan vara framme och ploga bort vallen så blir det ganska snart väldigt hårt. Snön hade behagat rasa ner när jag inte hade tid att ta hand om problemet, så idag använde jag grävmaskinen till att schakta bort snövallen.

Första veckan på året avklarad

Det är fruktansvärt kallt att arbeta ute just nu – tycker jag i alla fall! Temperaturen till trots gick jag ut på en liten fotosafari innan jag gav mig i kast med att utföra lite lättare arbete. De skyltar jag fått från min fru att pryda vedsektionerna så att man vet var man ska ta ifrån behövde någon form av hållare. Med lite avklippta bitar från armeringsnät som jag sparat från tidigare projekt bockade jag till några profiler som jag kunde pressa in i överblivna träbitar som sedan kunde fästas på skyltarna med skruv. Nu kan jag flytta skyltarna i takt med att sektionerna av ved i lagret töms och fylls på samtidigt som vem som helst kan hämta ved där det är som torrast.

I vanlig ordning så tenderar problem att uppstå när det är som mest olämpligt. Den här gången var det en punktering på fyrhjulingen som behövde åtgärdas. Det är inte lätt att vid minus 15 grader att försöka plugga igen hålet i däcket, men efter en stunds svärande och kämpande var ändå lagningen på plats och jag kunde fylla i luft. Det börjar bli dags att byta däck så mönstret nästan helt är utslitet.

Det brukar aldrig vara goda nyheter när man får ett telefonsamtal från sin fru som befinner sig på gården. Jag hade precis kommit in efter att ha tömt gödselkärrorna för att inte ha några fler förpliktelser utomhus och börjat förbereda ledighetens sista måltid när det ringde. “Du måste komma ner och hjälpa. Två av stolparna i hagen är uppätna och en av eltrådarna har gått av!” Det var bara att ta på sig värmevästen, täckjackan, handskarna, mössan och arbetsbyxorna igen för att utföra vad som förhoppningsvis blir dagens sista goda gärning.

Det kostar på ibland att leva den romantiska drömmen ute på landet! Men vad skulle man annars ägna sig åt? Gå på restaurang, klaga över den dåliga plogningen och äta chips framför teven?

Ploga, laga mat och sova

Jag hinner inte göra så mycket annat än att röja snö och laga mat verkar det som. Min fru undrade om vi eventuellt kunde ploga ridbanan. Jag förstod att det skulle ta lite tid med tanke på hur mycket snö som fallit. Eftersom traktorn är utrustad med en bakplog är det inte alldeles lätt att få bort vallarna som man plogar upp med mindre än att man får köra flera varv. Efter drygt två timmar hade jag fått bort så pass mycket så att man kan använda banan om man vill, men jag tror inte att jag kommer att kunna hålla den snöfri om det kommer snö i större mängder. Eftersom det var lite för kallt för att testa drönaren får det skjutas upp till senare i helgen eller nästa helg.

Snöbekämpning

I morse var jag så trött att jag för en gångs skull ville sova lite längre. Men tji fick jag! Det hade snöat en hel del inatt och just idag skulle vi få en leverans med hö. Jag vill helst ha plogat så att jag kan lägga ut ribbor som höbalarna kan vila på. Förvisso är de inplastade, men det är aldrig bra om de badar i vatten när snön smälter. Dessutom är det mycket lättare att plocka upp balarna från marken om de höjs upp en bit. Det första som jag var tvungen att ta itu med innan jag kunde ploga var att räta ut bladet som hade vikt sig under gårdagens omilda behandling. Det blir lätt så när man föser snön åt fel håll samtidigt som det blir för tungt. Det är inte första gången som det händer, och receptet är att fästa en laststropp i gödselcontainern och dra några drag på lågväxeln.

När jag var klar med snöplogningen var det hög tid att ta bort snö från växthustaket. Just nu är det inga problem, men när det börjar smälta blir det otroligt tungt. Förra året stod jag med sopborste och kom ihåg hur jobbigt det var att nå, så jag konstruerade ett specialverktyg för att kunna skära loss snön från taket och låta den glida ner för en bana av plast. Några lattor, en stör och en plastpåse samt lite snickrande , och sedan var det dags att prova anordningen. Den fungerade perfekt förutom att stören skulle varit någon meter längre för bekväm hantering. Irriterande nog så kapade jag av två meter på stören redan innan jag testade. Det finns ju fler störar i skogen att hämta om jag vill.

På eftermiddagen fortsatte jag med konstruktionen till drönarens kaross. Eftersom jag kommer placera GPS-pucken på ett stativ vill jag göra karossen lite mer vridstyv för att säkerställa att GPS:en inte svajar allt för mycket. Vi får se om det mönster som jag skrivit ut kommer vara tillräckligt, eller om jag måste tänka om. Nu får fortsatt arbete med Daidalos vänta till imorgon då jag planerar att fortsätta.

Tungt med snön

Igår blev jag uppmärksammad på att hönsgården visade tecken på skador från snön. Eftersom det varit tomt på höns sedan i november så har jag aldrig brytt mig om att skaka bort snön från nättaket som man kanske bör göra för att undvika att snö bygger upp och tynger ner hela konstruktionen. Nu fick jag sota dubbelt för mitt misstag. Dels hade en av reglarna knäckts och dels var det otroligt tungt att försöka skaka ner snön. Jag började med en sopborste, men eftersom det var skare på ovansidan och is under snön så var jag tvungen att ta till grövre doningar. När jag kämpat och svurit med blodsmak i mun fram till de sista två panelerna kom min dotter, hennes sambo och vår tidigare inneboende till undsättning. Vi fick alla känna av snö och is i både ansikte och nacke innan vi var klara.

På eftermiddagen då alla nyårsgäster lämnat gården ägnade jag mig åt att tillverka permanent kablage till drönaren. Jag hann inte konstruera servohållare till den nya dubbla släppanordningen, men jag hann klura lite, så nu vet jag exakt vad jag ska fortsätta med när jag besöker verkstan igen.

Dagarna försvinner

Efter några dagar med mycket socialt umgänge var det första dagen sedan julafton som vi inte hade någonting planerat. Jag satt länge och väl och funderade över vad jag skulle ägna dagen åt. Efter att den värsta snön slutat falla körde jag en sväng med traktorn och plogade gården. Även om det inte kommit mycket snö så gör det en viss skillnad att få bort det översta lagret av snö. Nu har jag ägnat några timmar åt att koppla in det nya styrsystemet på Daidalos. Jag behöver tillverka nya fästen för kameran och antennerna. Imorgon på årets sista dag ska jag nog skriva ut detaljerna för att sedan kunna koncentrera mig på en ny lösning för den nya släppanordningen som ska klara av att släppa två laster individuellt.