Category Archives: Odlingsterrassen

Ogräs och stolpar

Idag har jag fått en hel del saker gjorda. E hittade en outnyttjad odlingsyta som behövde fyllas med jord, så jag började dagen med lättare kroppsarbete som bestod av att köra några kärror jord till odlingsplatsen. Därefter gick jag loss med ogräsjärnet överallt där det fanns något att bekämpa. Slottsparken börjar se riktigt fin ut även om det skulle behövas lite marktäckare. Jag var tvungen att spärra av ingången för att hålla undan gäss och ankor som förmodligen skulle välja det enda gröna som var kvar i parken, och då inte längre något ogräs att mätta magen med. Hälften av chiliplantorna hamnade i större krukor, nu behöver jag införskaffa 10 stycken större krukor för att ta hand om resten.

Potatisen passade jag på att kupa samtidigt som jag gick fram och plockade ogräs. När trädgårdsarbetet var avklarat åkte jag upp i skogen för att spetta och sätta upp de sista stolparna. Det blev totalt 10 stycken. Då marken är full av sten är det svårt att göra hål där stolpen går ner i lod. Ja tog några stolpar och gjorde kilar som jag sedan kunde slå ner och få stolparna hyfsat raka.

Avslutningsvis tänkte jag testa jordborren för att underlätta stolparbetet där det är hyfsat plant och stenfritt. Dessvärre slutade det med att jag körde fast och var tvungen att avbryta arbetet ogjort. Jag spenderade över en timme på att försöka få loss eländet som kilat fast i någon sten och kommer varken upp eller ner. Jag kommer att få gräva loss den med skopa. Jag har försök med spett, slägga, rörtång och kofot, men man ska ju ha något att göra näste vecka också.

Om någon ser mig nu….

Den senaste veckan och helgen har framskridit ganska lugnt utan några större projekt i görningen. En och annan stolpe har slagits ner i marken för att utöka svinstaketet, men i övrigt har det mest handlat om förvaltning och gradvisa förbättringar i odlingslandskapet. Efter att jag klippt ängen för andra gången i år så bestämde jag mig för att samla ihop lite täckmaterial till Lilla Spanien för att behålla fukten i jorden och samtidigt mota bort ogräset. När jag stod där ute på ängen och krattade tänkte jag på hur komiskt det måste sett ut med någon som ur sitt sammanhang ser ut att att vara en riktig pedant.

Efter att ha städat verkstan, HQ och Pelargonrummet fick jag ett plötsligt sug att smida en handgrep som ska matcha planteringsspade som min son bankat fram i smedjan. Nu väntar jag på att densamma ska tillverka några handtag i något vackert träslag.

Jag har försökt få lite styr på odlingsterrassen genom att avdela de olika sektioner med granbarksborreangripet trä. Nu vet jag var jag kan sätta fötterna när jag sliter upp kvickrot, kirskål och annat ogräs.

Sparrisplantorna har satts i djupare krukor och kantar numera växthuset. Jag var tvungen att tillverka några längre stöd i ståltråd för att hålla plantorna upprätta. Jag vet inte om det beror på att de haft brist på ljus, eller om de är så “flimsiga”. De är i alla fall bra indikatorer på om det blåser ute.

Pelargonerna har äntligen börjat få blomknoppar! Det blir spännande att se om mödan varit värd. Dillen har börjat titta upp och jordgubbsplantorna har börjat reva sig. Paprikorna blir fler och större. Chilin och tomaterna bjuder dagligen på nya frukter. Buskkrassen och slingerkrassen har fått individuella krukor och är placerade i växthuset. Nu återstår endast några fåtal o-grodda exemplar som är de sista gästerna för säsongen uppe i Pelargonrummet.

145 är inte ens hälften

Igår sådde jag 45 nya frön som kommer att bli totalt nio olika sorter av pumpor och zucchini. Jag vet inte riktigt var alla ska få plats, men en del av odlingsterassen och halvmånen nere i gropen står bitvis och gapar efter mer. Idag har vi planterat ut alla 101 pelargoner. Jag tog den gamla jorden i alla krukor och blandade ut med lite gödsel för att ge lite extra näring åt blommorna. Det gick precis jämnt upp för att fylla alla blomlådor och tilltänkta krukor. Tur att det blev just 101, annars hade det blivit en lucka i ett av odlingskärlen. Nu håller vi tummarna för att temperaturen inte ska bjuda på några överraskningar. De 44 rotselleriplantorna som stått och vuxit till sig kommer bli en bra kantväxt till potatisen som just håller på att spränga den jorden som kvickroten har behagat att bosätta sig i. Vi får se hur nöjd den blir när jag börjar täcka med odlingen med halm och hö när väl potatisblasten vuxit upp. Imorgon ska jag fortsätta med att plantera tomater och paprika. Sedan får vi se vad som lockar mest på gården.

Övervattnat

Nu är växthuset nästan helt klart. Det som saknas är nät och brädor nertill på långsidorna. Det är så pass klart att plantorna kan flytta in i alla fall. Nu verkar vädret vara stabilt beträffande temperaturen så i helgen ska jag skrida till verket hade jag tänkt. Idag körde jag in de sista av totalt 16 lass med matjord till bäddarna. Imorgon ska jag lägga ut fuktslang som ska bli själva huvudkällan till bevattningen. Jag har installerat dimbevattning som ska användas för att sänka temperaturen när det blir riktigt varmt. Principen bygger på att det går åt energi till att få vattenångan att dunsta precis som när en människa svettas. Samtidigt så ökar det luftfuktigheten som är bra för paprika och gurka. Jag har tappat räkningen på hur många olika sorters frön som jag drivit upp och fler har det blivit under veckan. Timjan, rosmarin, ärtor, bönor, morötter och koriander tillsammans med olika sorters gurkor har letat sig ner på friland och i krukor. Lökarna som jag satt för någon vecka sedan har börjat spira nere i gropen. Odlingssäsongen är i full gång!

Fullt upp i veckan

Denna vecka har varit ganska effektiv. Jag har satt upp hönsstaketet som jag körde ner, även om det inte helt hållit hönsen innanför sin 800 kvadratmeterstora hage. Jag har satt potatis. Det blir Amandine och mandelpotatis i två rader. Jag vet inte om jag satte potatisarna för tätt, men det ska nog gå vägen. Jag hann precis innan det efterlängtade regnet kom. Förutom att ha vattnat alla plantor dagligen, har jag hunnit med att måla de ribbor som ska sättas på ankgården för att hålla nätet ordentligt på plats. Det har liksom inte blivit av tidigare. Jag har samlat upp ris som blivit till vid beskärning av rosor och buskar. Jag har luckrat upp jorden inne i Lilla Spanien och gjort iordning bäddar för alla gurkor, aubergine, paprika, och chili som snart ska ner i jorden. Idag tog jag ledigt från jobbet och ångtvättade köket och toaletten. Sedan blev det tid över till att städa i maskinhallen och framför verkstan, fylla på dammen och lägga armeringsnät och sten vid den sista snutten naken dammplast. Jag har tvättat mattor, rengjort ugnarna och handlat mat. Imorgon ska jag sätta mig i HQ och göra klart styrningen till bevattning och ventilation till Lilla Spanien. Om det blir tid över kanske jag gör någonting mer. Det är ju inte så att jag behöver gå sysslolös även om det känns som att allt redan är gjort!

Dåligt med uppdateringar

Just nu är listan full med saker som önskas, bör och måste göras. Som tur är ligger skalan mer åt önskas än måste göras. Under den senaste veckan har jag arbetat mig igenom hela el- och vattenlistan för att kunna sköta bevattning uppe i växthus och odlingsterrass. Som extra bonus fick hönshuset ett tappställe. Det där med vatten kanske inte är mitt favoritområde. Jag har alltid en känsla av att det ska börja läcka och övergångar och rörkopplingar kan man drunkna i. Dessutom verkar de vara prissatta efter sin vikt i guld. Av denna anledning svetsade jag egna väggfästen till kranarna. Den här gången verkar jag ha fått allt tätt, vilket skulle kunna betyda att jag sakta men säkert lär mig. En sak som jag har lärt mig är att de flesta pumpar behöver en backventil för att inte hela tiden stå och pumpa upp tryck. Nu har jag två pumpar över som förmodligen inte alls var trasiga på grund av min okunskap. Å andra sidan har jag två i reserv om jag bara införskaffar backventiler.

Inför nästa helg behövde staketet i ena hörnet av ridbanan repareras. Det hade ramlat ner en stor sten och knäckt virket. Stenen forslade jag med nöd och näppe bort för någon månad sedan, men staketreparationen har låtit vänta på sig. Jag har helt enkelt haft roligare saker för mig. Igår handlade jag i alla fall det virke som behövdes, och idag har jag grävt och satt upp nya plankor. Jag passade på att jämna till den svinbökade marken framför ridbanan när jag ändå hade Bobcaten framme.

Pelargonerna har flyttat ut från Pelargonrummet och står nu på en hästvagn för att enkelt kunna rullas ut och in i verkstan. Hittills har alla pelargoner överlevt trots bitvis hård och obarmhärtig vind. Nu kunde man kanske tro att Pelargonrummet är tomt, men det kommer faktiskt fler plantor. Brysselkål, vitkål, broccoli, aubergine och gurkor är några som håller på att komma upp ur jorden i odlingskrukorna. Tur att jag har två växthus och ett antal odlingsbäddar.

Igår gjorde jag iordning det sista i pumpbrunnen och idag har jag kopplat in elen. Det känns fortfarande lite magiskt när man vrider på kranen och vattnet flödar. Något som annars känns självklart. Brunnen fick ett nytt lock som denna gång är tillverkad i tryckimpregnerat virke för att hålla lite bättre. Jag kanske gjuter ett lock någon gång, men för tillfället får ett lock i trä duga.

Kabeldike och kuvöshuva

I tisdags var jag tvungen att bygga en ny högre kupa till kuvösen ute i växthuset. Tomatplantorna nådde taket och började växa krokigt för att få plats. Det tog hela kvällen i anspråk, men det känns skönt att växterna man odlat fram har det bra, även om det innebär att jag får stå på stege när jag vattnar. Om några veckor kan de planteras på avsedd plats. Jag är tvungen att vattna i både växthus och Pelargonrummet dagligen, så det är lätt att känna stressen när man inte riktigt har tid. Jag brukar ta vattningen uppe i Pelargonrummet på morgonen innan jag åker till jobbet, och vattningen i Växthuset på kvällen då temperaturen hunnit stiga under dagen.

Resten av veckan har jag grävt ett dike på vatten och el upp till växthuset och odlingsterrassen. Nu har jag kommit fram till hönshuset där jag ska ta elen ifrån. Jag passar på att sätta upp en tappkran för regnvatten även vid hönshuset för att underlätta djurhållningen. Det är cirka 50 meter dike som ska grävas, och nu har jag bara de sista metrarna kvar fred till brunnen där alla vattenledningar ska gå ihop. Tanken är att jag ska kunna tömma på vatten inför vintern som brukar komma varje år. Jag hoppas på att kunna bli klar med vatten och el under helgen. Sedan kan jag börja koncentrera mig på att få de sista listerna på plats uppe i Lilla Spanien så att det inte försvinner allt för mycket värme under nätterna. Automatbevattning och ventilationen kan vänta tills det är dags för utplantering av alla paprikaplantor. Eventuellt blir det lite sättning av lökar nere i gropen också. Allt hänger på hur smidigt det går med att gräva den sista biten och lägga ner kabel och slang i marken.

Ännu mera sten

Idag har jag i princip bara grävt upp sten och blandat sand med lerjord. Nu har jag två platåer med förberedd mark till potatis, morötter, rotselleri och pumpor. Den övre platån har hälften jordblandad sand och andra hälften sandblandad lerjord. Det slumpade sig så då det verkar ligga sand och rullsten i en fåra. Om det är förra ägaren som dumpat material där, eller om det legat där naturligt är för mig ovisst. Den nedre delen är en typisk “potatisåkerjord”. Jag har om vart annat grävt och plockat ut sten som får kanta odlingen. Fler stenar lär det bli. I år hinner jag inte förbereda mer mark till årets odlingar, men det kommer säkert att utökas med terrasser på andra sidan vedboden. Jag känner mig mer och mer komfortabel med “Grävis”, som kan göra underverk när man väl lär sig att hantera den.

Mycket sten

Nu är jag klar med det första steget på odlingsterrassen och har byggt klart den andra stockmuren till nästa platå. Det tar ganska hårt på krafterna att släpa stockar och driva in stolpar i marken och armeringsjärn i stockarna för att hålla allt på plats. Det blir hyfsat rakt och vågrätt. Det är lite svårt att få till det på centimetern när stockarna varierar i diameter från ände till ände. Jag får ta hjälp av lasern och sedan förlita mig på att ögonmåttet stämmer någorlunda. Potatisen och morötterna lär ju inte bry sig om det är lite snett. Däremot blir nog morötterna riktigt glada över den sand som kommer fram och blandas med den i övrigt ganska tunga jorden. Sand blandat med stenar är det som kommer fram när jag gräver och luckrar upp marken i den övre bädden. Jag plockar bort så mycket sten som jag ser. Vissa är omöjliga att missa. En bumling vägde säkert närmare 100 kilo! Grävis och jag fick verkligen samarbeta för att få upp den ur marken. Imorgon hoppas jag på att kunna bli klar med det övre steget och kanske på ner några lökar i en av odlingslådorna nere i gropen. Den vitlök vi satte i höstas har börjat titta upp ur jorden, och skulle behöva lite grannar i lådan bredvid för att inte känna sig allt för ensam.

Välkommen till gården, Örjan och Grävis!

Under veckan så har det hänt endel. Bland annat så har Örjan landat i dammen och väntar ivrigt på att Kerstin ska anlända. Växthuset har fått termometer och plantorna fortsätter att utvecklas i kuvös och pelargonrum. Jag har fortsatt med terrassodlingen och införskaffade en minigrävmaskin som kommer att användas flitigt. Bobcaten som jag fått låna är lite stor för mer delikata uppdrag och förstör marken där den rullar fram. Att köra på gräsmattan med en närmare 2 ton tung maskin sätter sina spår. Då är 400 kilo snällare. Jag börjar sakteligen behärska maskinen och lärt mig inom vilka gränser jag komfortabelt kan manövrera utan att tippa eller välta med “Grävis”. Till maskinen kom det med tre skopor och en hydraulisk jordborr, så nu kan jag förhoppningsvis lite enklare skapa hål och gropar för stolpar och fundament. Skulle jag behöva en större maskin kan jag nog fortsättningsvis få låna en av en välvillig granne.