Eftersom jag inte hade så många måsten på min lista så har jag tagit det lite lugnt idag. Jag passade på att rafsa bort lite torv från ingången till stallet, nu när det har varit plusgrader i några dygn. Det blir annars ganska lätt lerigt om man inte med jämna mellanrum rensar bort det som lossnar från hästarnas hovar när de går ut på morgonen och plockar med sig bädden från boxarna.
Jag fick äntligen tummen ur och satte upp de sortimentskåp som har väntat på att få bli uppsatta. Jag har liksom inte haft motivationen att sätta upp skåpen då jag vet vad det innebär att sortera motstånd, kondensatorer och andra komponenter. Jag sorterade i alla fall upp alla motstånd så gott jag kunde. Det är ganska tröttsamt att skriva ut en etikett för varje värde man har i askarna, och vissa lådor får bli osorterade komponenter av samma sort, men med olika värden. Dessvärre tog etikettremsan slut, så jag får fortsätta någon annan dag med sorteringsarbetet. Bara att jag sorterade motstånden underlättade en hel del. Det blir annars så att man ska leta i sortimentaskarna, och man packar inte ihop asken och lägger undan den när man väl hittat vad man söker. Nu kan jag öppna en låda, ta ett motstånd, kontrollmäta och använda. Det visade sig ganska omedelbart att sortimentskåpen hade effekt på arbetsbänken som nästan kändes läskigt ren och välordnad.
Förutom att det kan vara otroligt vackert med snö och kyla, så ställer det mest till besvär. Allt blir lite jobbigare än vanligt oavsett vad man ska göra. Jag är i alla fall tacksam över att det inte kommit någon mer snö sedan förra plogningen.
Om det inte är dörrar som inte går att öppna så är det dörrar som inte går att stänga ordentligt! När jag skulle ut i orangeriet för att ge lite vatten åt några behövande chiliplantor så fick jag bryta upp dörren på grund av is som hade kittat fast dörren i karmen. I Ankeborg var det omvänt. -Där gick inte dörren att stänga. Det berodde på att dörren svällt, eller att karmen krympt. Det är inte speciellt rogivande att hålla på med snickeri i blygsam temperatur. Efter lite kämpande så gick dörren till Ankeborg att stänga igen.
Efter att jag gjort allt nödvändigt och tyckt synd om mig själv ett tag så gick jag in i verkstan för att tillverka ett hjälpmedel som jag jag ska använda när jag löder och mäter spänning och ström på kretskort uppe i HQ. Jag har ett litet tanigt stativ för ändamålet, men jag använder det aldrig eftersom det är så flimsigt och lätt. Nu tog jag och sågade till ett rejält metallblock som jag sedan borrade hål i på strategiska platser och gängade så att jag kunde skruva fast ordentliga klämmor som håller grejerna på plats när man löder eller mäter spänning på kretskort.
Som att det inte är nog med att dörrar inte går att stänga, så slocknade ljuset i HQ precis när jag skulle börja städa och skapa lite ordning. Spottarna i taket är till råga på allt seriekopplade, så om en lampa slocknar så slocknar alla! Det tog ett litet tag att komma på hur jag skulle göra för att felsöka. Med en tråd som jag kunde koppla förbi varje lampa individuellt hittade jag till slut den trasiga lampan. Som tur var hade jag en i reserv. Nu måste jag införskaffa en ny lampa i reserv så att jag har till nästa gång det blir svart i HQ.
Jag stör mig på kablar från instrument som ligger i en trasslig hög bredvid instrumenten. För att råda bot på det tog jag avloppsrör som jag kapade och skruvade fast under hyllorna på strategiska platser så att jag kan trotta in kabelhärvan där när jag inte använder instrumentet.
Med en vecka präglad av vardagsöverlevnad och plogning har det inte blivit så mycket tid över till några större projekt. Efter att ha varit uppe i HQ en snabb sväng för att mixtra lite med min VU-meter konstaterade jag att mätinstrument och lödkolven stundtals är i vägen för arbetsytan. Jag upptäckte att det fanns ett utrymme att sätta upp en hylla så att oscilloskop, bänkmultimeter och funktionsgenerator skulle kunna få en egen hylla för att ge en bättre plats åt lödkolv och varmluftsaggregatet. Det skulle i alla fall få undan mätsladdar och lödkolvens sladd som alltid trasslar in sig i pågående elektronikprojekt. Jag kanske dessutom kan flytta på datorn som bara används för 3D-utskrifter. I helgen ska jag nog ta tag i HQ och göra en liten yta ännu mer funktionsduglig än vad den är idag. Ett växande problem är att man samlar på sig en herrans massa elektronikkomponenter som man inte använder. Istället köper man nytt för att man inte visste att man redan hade, och för säkerhets skull så köper man några extra ifall det behövs för något annat projekt. Jag får bli lite bättre på att ta vara på komponenter på samma sätt som jag har börjat göra med skruv och bult nere i verkstan helt enkelt. Jag vacklar lite i frågan om jag ska bygga en egen design för VU-metern, eller om jag ska gå på färdiga komponenter som jag sätter ihop. Jag har ju fått det att fungera, men det känns inte riktigt genuint att använda digital teknik för att driva ett par analoga elektronrör när resten av ljudanläggningen är analog. Dessvärre brister mina kunskaper något när det kommer till analog elektronik även om jag behärskar grunderna. Kanske beror det på att jag själv är mer digital. – Antingen är det fullt ös eller inte alls!
Det är lite motsägelsefullt att en av årets mörkaste dag har varit den hittills ljusaste dagen under december. Jag fick faktiskt lite extra energi, och trots att jag tänkte att jag skulle vara nöjd med ljussättningen uppe vid RC-banan, så bestämde jag mig för att lätta upp skuggorna i kurvan före Mexihoppet. Jag insåg att jag skulle behöva gräva minimalt,eftersom kabeln kunde löpa den större delen av sträckan inne i ett vägmarkeringsrör för att ligga skyddad.
Hela installationen var klar på någon timme, så det fanns gott om tid att plocka undan i verkstan. Nu funderar jag lite på om jag skulle ljussätta så att jag inte behövde använda ridbanans ljus alls. Jag tror att jag skulle klara av det med två eller tre stycken 100-wattslampor istället för de 4 stycken 200-wattslampor som sitter på ridbanan. Jag får i så fall se till så att jag inte har både ridbana och RC-bana tända samtidigt. Det jag skulle vinna är att jag får en jämnare ljussättning där det verkligen behövs.
Jag är väl helt klar med ljussättningen lagom till midsommar – när det inte längre behövs! Å andra sidan blir det väl mörkt längre fram.
Efter ett avslutat projekt brukar jag rensa ut verktygsväskan och sortera ut skräp, verktyg och skruvar så att den är klar att fyllas med allt man behöver till nästa projekt.
Idag har jag fått byta handskar ett flertal gånger. Tur att jag har så många par arbetshandskar! På morgonen efter fodringen började jag plocka ut alla saker från Ankeborg och Gåseborg. Det är hög tid att mocka ut bädden och ersätta med ny torv. Både gäss och ankor var lite svårövertygade om att gå ut idag av någon anledning. Jag passade även på att byta vatten i ankornas plaskdamm. Det gick smidigt att tömma dammen med bottenventilen, och nytt vatten fylldes på. Det dröjde inte länge förrän ankorna passade på att bada i färskt vatten. Innan jag mockade ut hos fåglarna passade jag på att pumpa över lite regnvatten från insamlingstankarna när jag ändå hade pallgaffeln på Lastman. Det tog en stund, så jag passade även på att göra rent betongplattan och flytta undan lite stolpar så att ny torv kan få plats.
Efter att jag gjort klart allt högprioriterat kunde jag spendera lite tid med att förbereda för lite punktbelysning uppe vid RC-banan. Man kan tycka vad man vill om att lägga ner så mycket tid på RC-banan, men det är ett sätt för mig att återhämta mig på.
Eftersom inga hästar springer över RC-banan så gräver jag ner kablarna rätt ytligt på cirka 20 centimeter djup. Jag hann kanske inte så långt som jag hade önskat, men väl en bit på väg. Jag fick upp stolpen vid “Fiskelandet” och satte upp kopplingsdosor på strategiska platser utefter ridbanans staket. En kopplingsdosa placerade jag i höjs med konstinstallationen “Skrot på pinne” och en borta vid “Lavendel-kurvan”. Då kan jag både lysa upp hela banans längd samtidigt som jag kan skapa lite stämning utefter vägen.
Väl inne i värmen, bort från vätan, påbörjade jag kvällens pizza. Jag tog även hand om surdegen och fröblandningen som jag förberedde igår. Nu väntar jag på att degarna ska jäsa innan jag kan fortsätta och så småningom avsluta dagens alla projekt.
Trots att solen går ner tidigt så tenderar dagarna ändå att bli långa när man tvingas upp vid 7 på morgonen och inte har vett att gå och lägga sig igen efter att man tagit ut hästarna. Mineraler och annat godis som blöts upp och ges till hästarna morgon och kväll behöver emellanåt förberedas enligt ett givet recept. Det är betfor, kli, salt och lite andra mineraler som ska blandas ihop. Nu är det förberett för två veckor framåt.
Efter hästeriet tog jag mig i kragen och tog ner gardinerna i pergolan. Jag passade på att tömma ut gamla krukor i komposten och tog in diverse saker som jag inte riktigt prioriterat att utföra i år. Dammpumpen och filtret från dammen tog jag upp och tvättade rent. Filtret innehåller en hel del organiskt material som blir bra gödning till chiliplantorna. Det blev två kannor med det bruna guldet att ta tillvara på. När jag ändå var uppe och rörde mig i trädgården passade jag på att ta lite sticklingar av lavendeln. Vi får se hur de rotar sig inne i orangeriet. Någon av de 54 ska väl klara sig.
Först hade jag tänkt köra de gamla IBC-tankarna till tippen, men kom på andra tankar och använder dem som förvaringsutrymme till balplasten som oftast ligger i en oformlig hög fram till en av två återvinningsdagar per år då man får lämna in plasten. Man får inte slänga det på tippen av någon anledning. Den andra halvan som blivit över när jag gjorde ankdammen passade bra att samla upp sådant hö som inte går att använda till hästarna, men väl fungerar som kompostmaterial. Även detta brukar annars ligga i en hög som breder ut sig i maskinhallen. Nu kan jag köra upp den med pallgaffeln när den är full och sedan lyfta bort ramen och plastkanterna för att bekvämt kunna mata komposten.
På eftermiddagen tog jag hand om den andra hagen. Det hann bli mörkt innan jag hann klart så det blev inte så många fler bilder som kunde visa hur det blev i slutänden. Det är i alla fall skönt att ha det gjort, även om jag kommer behöva komplettera med mer matta mellan foderstation och grinden.
Det regnade en bit in på eftermiddagen så jag passade på att bocka av den välbehövliga uppgiften att städa verkstan. Jag tror att jag spenderade närmare tre timmar till att plocka tillbaka verktyg och saker jag dragit fram den senaste tiden. Vissa saker som jag plockade undan var visserligen min sons förtjänst, men mestadels var det mina egna synder. Skruvar, brickor, elinstallationsmaterial och massa annat sorterades upp och lades på dess rätta plats. De två plåsterpaket som legat på arbetsbänken fick äntligen varsin hållare så att de kunde sättas upp på strategiska platser.
När regnet väl avtagit började jag med dagens huvuduppgift. Det blir ganska lerigt i hagen där hästarna står och äter. Nu ska vi försöka motverka problemet med markarmeringsmatta. Först schaktade jag bort ca 30 centimeter med lera innan jag la dit ett lager 0-32. Ovanpå det placerade jag ut markarmeringen, och därefter ännu mer 0-32 som sedan packades. Jag hann med en av hagarna. Den andra får jag nog börja med när ljuset tillåter. Hade det inte regnat så mycket, hade jag hunnit med båda hagarna idag.
Jag försöker i möjligaste mån göra saker som går att göra när det är mörkt ute just när det är mörkt, och sådant som kräver dagsljus och måste göras utomhus när det går, även om det skulle vara skönt att ha det gjort tidigare. Nu har jag vägt upp hönät för 4 dagar i alla fall.
För dagen återstår att baka bröd och laga mat – sen kan jag varva ner!
Idag har jag haft lite mer energi än vad jag haft tidigare i veckan. Jag ska villigt erkänna att det kändes lite motigt att gå upp 06:45 för att fodra och ta ut hästarna. En halvtimme senare satt jag inne i värmen med en espresso för att planera resten av dagen. Dagens stora åtaganden var att ploga, få ordning på Grimar – Tuk-Tuken, och ett eluttag till en av belysningsstolparna på ridbanan. Allt annat som fanns på listan kan jag betrakta som bonus. Grimar hade fått punktering, så det passade bra att byta till vinterhjulen. Jag passade även på att ladda upp samtliga batterier till samma nivå individuellt. Det är lite vanskligt att serieladda batterier i längden, och emellanåt behöver man kontrollera att inte ett batteri drar ner spänningen för de andra batterierna.
Jag har gått och funderat ett tag på hur jag ska göra med “byttorna” i stallet som är allt annat än o-kletiga undertill. De står direkt på betonggolvet i vatten och torv som letar sig ut från boxen genom springan mellan golvet och boxväggen. Varken golvet eller byttorna har en chans att torka upp. En liten platå av impregnerade stolpar och överblivna reglar fick bli lösningen på problemet. Nu får vi se om det blir bättre, eller om anordningen bara främjar ordningen i stallet.
Eftersom grannen J och hennes sambo hela tiden ställer upp för oss, så var det väl inte mer än rätt att jag satte upp ett eluttag till fårens vattentråg. Det är besvärligt med att hela tiden hålla isfritt på vintern. Hästarna får ju hö flera gånger om dagen, och då kan man lika gärna fylla på med vatten, men fåren får hö mer sällan, och då känns det lite tröttsamt att behöva kolla att vattnet är isfritt. Själva baljan matas med 24 volt växelström och den transformator som tillhör baljan behöver sitta lite skyddat även om den är vädertätad, så den fick hamna innanför hinderskjulet. 24-voltskabeln var lagad och skarvad ett antal gånger, så jag bytte ut hela kabeln mot en ny. Jag vill inte att jordfelsbrytaren ska lösa ut titt som tätt och göra så att orangeriet blir utan ström till luftvärmepumpen.
Hönsen behöver lite stödvärme när det blir riktigt kallt. Framför allt vill man inte att vattnet ska frysa. Under dagen blir det några plusgrader, men på natten kryper det ner runt noll. Det är rätt bra med tanke på att det är minus 8, 9 grader utanför. Jag placerade en värmelampa ovanför sittpinnarna, en extra nere nära marken och en ovanför vattentråget – det bör räcka.
Min fru har länge velat att jag smalnar av dörren in till foderkammaren. Den har varit en centimeter för bred för att gå att stänga. Den har varit väldigt lågt prioriterad tidigare, men nu när det är jag som varje morgon måste öppna dörren och haka fast den med ett band för att inte gå upp så blir jag påmind om problemet. Nu saknas det bara en låskista och ett handtag.
I tisdags flyttade fåren in i den nybyggda fårhagen med tillhörande vindskydd. Eftersom allt på gården måste ha ett namn så fick vindskyddet heta BääBo. Jag sågade till och hyvlade en planka som min fru sedan brände in passande bokstäver och motiv på. Idag gjorde jag en ram runt brädan och skruvade upp skylten på vindskyddet. Jag hade egentligen tänkt sluta där, eftersom vi varit iväg över natten för att fira svärfars 80-årsdag, men jag hade missbedömt min energireserv.
Den betongklump som jag hittade när jag röjde slånbär för drygt två år sedan har jag länge tänkt måla gul för att få den att se ut som en jättekantarell. Eftersom jag inte hade någon kantarellfärg, eller en kantarell att jämföra med, fick jag ur minnet försöka blanda till rätt nyans med de olika färger som jag kunde hitta i verkstan. Det blev hyfsat bra, även om den är lite för utstickande just nu. Jag tror att den kommer smälta in när väder och vind bryter ner färgen.
Eftersom jag fortfarande hade en hel del energi kvar, tog jag hand om vattning i orangeriet, kollade till bina och fortsatte att röka mina chilifrukter. Vissa plantor som dessvärre övervattnats i växthuset ser fortfarande lite ledsna ut, men de kommer nog att repa sig. Det är nog dags för lite gödsling. Egentligen skulle jag behöva byta jord för vissa plantor, men jag tänker att det kanske är bättre att göra till våren. Jag får ta reda på vad som egentligen är bäst. Bina är fortfarande ute och samlar. De har ätit drygt häften av foderdegen, så nästa vecka får jag fylla på en sista gång. Nu tror jag att jag kommit på hur jag ska få röken att fungera avbrottsfritt under några timmar. Om jag lämnar locket till spånmagasinet öppet på glänt så får allt tillräckligt med syre för att kunna hålla glöden igång utan att börja brinna okontrollerat.
På temat att använda material som annars skulle hamna på återvinningsstationen, och komma någon annan till gagn, kom jag på vad jag skulle göra med alla stumpar som blivit över när jag gjorde staketet till ridvolten. För att bygga vidare på temat i Dödskallebacken med olika längd på stolpar tänkte jag att jag skulle snedställa plankorna för att få lite mer visuell fartkänsla i kurvan. Jag funderade lite på vilken vinkel som var bäst innan jag bestämde mig för 30 grader. 45 hade varit för mycket, och 15 för lite. Nu var allt lite för fuktigt för att kunna målas, men till våren när allt torkar upp kan jag välja mellan Falu-röd och svart slipersolja. Vi får se vad jag bestämmer mig för. Jag är lite för att försöka hitta banmarkeringar med variation samtidigt som det inte får bli för plottrigt och osammanhängande. Samtidigt som jag vill använda det som finns att tillgå, så vill jag undvika att det ska se ut som ett hopplock. Som jag nämnt tidigare så är det lika stimulerande att bygga som att köra på banan, och det ena förstärker det andra.
Nu ska jag laga middag av grannens lamm och det vi själva odlat och förädlat. Det finns fortfarande gurka och paprika kvar uppe i Lilla Spanien. Det får bli en syrlig sallad tillsammans med varmrätten.
Efter att jag gett hästarna mat och släppt ut gässen tog jag tag i en av surdegarna som legat utanför verkstan. Tidigare i somras plockade jag ner delar av staketet för att komma åt och schakta bort stenar och jord som rasat ner vid kortsidan på ridbanan. Jag har hela tiden ursäktat mig med att jag varit tvungen att införskaffa en planka för att ersätta en trasig, så de har liksom blivit liggande. Det känns lite onödigt att bege sig till brädgården bara för att införskaffa en planka. Nu kunde jag inte hålla mig längre och klöv en bredare planka till rätt dimension. Jag hann nästan helt klart innan den första av blygsamma två skurar uppenbarade sig. Jag härdade ut och fick samtliga plankor på plats. Efter det flyttade jag ner allt i frysen till en av frysboxarna i garaget så att jag kunde börja avfrosta frysen uppe i huset.
Under tiden att det regnade passade jag på att bygga en uppsamlingslåda för alla kluttar som dagligen rensas från kattlådan. Eftersom påsen inte blir full på en tömning blir den ofta liggande på golvet och stör mitt ordningssinne. Lådan fungerar också som en bra trappa när katterna ska gå ut ur lådan.
Efter att jag byggt klart skitlådan tömde jag ut det vatten som handdukar och bunkar lyckats fånga upp av avfrostningsvattnet. Det översta facket hade helt täppts igen av is, så jag lät frysen stå ett tag till. Eftersom det hade hunnit torka upp passade jag på att klippa gräset. Den nya klipparen är sannerligen en riktig klippa! På ungefär 45 minuter hade jag klippt hela tomten, runt maskinhallen, utanför stallet och vid dammen. Tidigare har det tagit närmare två timmar att klippa. Dessvärre tar det fortfarande lika lång tid att trimma gräskanter som förr. Men jag har lärt mig att bara klippa så långt som en tank räcker, annars knäcker jag ryggen på mig. Jag hann iallafall trimma runt hela ridbana, vid Lilla Stonehenge och under svinstaketet längs framsidan. Under kommande vecka, om vädret och tiden tillåter, trimmar jag diken, slänter, vägen upp till växthuset, utanför fåglar och uppe vid RC-banan.
Ett tecken på att verkstan är behövd, är att den då och då behöver städas. Oftast är det lite bråttom så man hinner inte alltid plocka undan. Att det blir spå och skräp som hamnar på golvet är ofrånkomligt. Det tar ändå någon lite tid att blåsa bort damm från alla maskiner och bordsytor innan man kan sopa ihop allt och lägga i soptunnan. Nu är jag nästan klar med allt jag hade tänkt göra i helgen. – Jag väntar fortfarande på att frysen ska tina upp helt. Hur som helst tycker min klocka att jag inte behöver göra något mer idag.
