Category Archives: Generellt

Sista dagen

Det känns lite jobbigt att semestern är över och det enda som jag hunnit med projektmässigt är att fälla skog och spendera tid att göra iordning stängsel som ska hålla svin utanför och hästar innanför. Förvisso har jag hunnit med mycket annat också, som att njuta av tomater, gurka, paprika, potatis chili och mycket annat som jag odlat. Jag skulle velat spendera mer tid till att skapa och förändra andra saker här på gården. Igår trodde jag att jag skulle ha hunnit klart med allt vad hagarna behöver men det fortsatte hela dagen med att laga gamla staket och se till så att elen leds dit den ska. Jag slösade väl bort för mycket tid med att rensa vid slånbärsudden och runt ridbanan. Något jag skulle ha behövt göra för flera veckor sedan.

I förrgår rensade jag ut allt grot och ved från hagen så att vi kunde spänna upp trådarna. Det blir bra när allt är rakt och stabilt. Nu har vi i alla fall en skogshage som vi inte behöver skämmas över.

Idag grävde jag ner en matarkabel så att elen till skogshagarna inte behöver vara beroenda av de flimsiga banden i sjukhagarna. Jag kan bekräfta att man får en rejäl stöt om man tar i någon av trådarna. Jag har provat både med instrument och misstag med handen. Stöten kändes ända upp i armbågen!

Ett sista varv med trimmern fick avsluta helgens och semesterns alla måsten. Majsen har börjat blomma så det blir popcorn senare i höst!

Dåligt med uppdateringar

Just nu är listan full med saker som önskas, bör och måste göras. Som tur är ligger skalan mer åt önskas än måste göras. Under den senaste veckan har jag arbetat mig igenom hela el- och vattenlistan för att kunna sköta bevattning uppe i växthus och odlingsterrass. Som extra bonus fick hönshuset ett tappställe. Det där med vatten kanske inte är mitt favoritområde. Jag har alltid en känsla av att det ska börja läcka och övergångar och rörkopplingar kan man drunkna i. Dessutom verkar de vara prissatta efter sin vikt i guld. Av denna anledning svetsade jag egna väggfästen till kranarna. Den här gången verkar jag ha fått allt tätt, vilket skulle kunna betyda att jag sakta men säkert lär mig. En sak som jag har lärt mig är att de flesta pumpar behöver en backventil för att inte hela tiden stå och pumpa upp tryck. Nu har jag två pumpar över som förmodligen inte alls var trasiga på grund av min okunskap. Å andra sidan har jag två i reserv om jag bara införskaffar backventiler.

Inför nästa helg behövde staketet i ena hörnet av ridbanan repareras. Det hade ramlat ner en stor sten och knäckt virket. Stenen forslade jag med nöd och näppe bort för någon månad sedan, men staketreparationen har låtit vänta på sig. Jag har helt enkelt haft roligare saker för mig. Igår handlade jag i alla fall det virke som behövdes, och idag har jag grävt och satt upp nya plankor. Jag passade på att jämna till den svinbökade marken framför ridbanan när jag ändå hade Bobcaten framme.

Pelargonerna har flyttat ut från Pelargonrummet och står nu på en hästvagn för att enkelt kunna rullas ut och in i verkstan. Hittills har alla pelargoner överlevt trots bitvis hård och obarmhärtig vind. Nu kunde man kanske tro att Pelargonrummet är tomt, men det kommer faktiskt fler plantor. Brysselkål, vitkål, broccoli, aubergine och gurkor är några som håller på att komma upp ur jorden i odlingskrukorna. Tur att jag har två växthus och ett antal odlingsbäddar.

Igår gjorde jag iordning det sista i pumpbrunnen och idag har jag kopplat in elen. Det känns fortfarande lite magiskt när man vrider på kranen och vattnet flödar. Något som annars känns självklart. Brunnen fick ett nytt lock som denna gång är tillverkad i tryckimpregnerat virke för att hålla lite bättre. Jag kanske gjuter ett lock någon gång, men för tillfället får ett lock i trä duga.

Välkommen till gården, Örjan och Grävis!

Under veckan så har det hänt endel. Bland annat så har Örjan landat i dammen och väntar ivrigt på att Kerstin ska anlända. Växthuset har fått termometer och plantorna fortsätter att utvecklas i kuvös och pelargonrum. Jag har fortsatt med terrassodlingen och införskaffade en minigrävmaskin som kommer att användas flitigt. Bobcaten som jag fått låna är lite stor för mer delikata uppdrag och förstör marken där den rullar fram. Att köra på gräsmattan med en närmare 2 ton tung maskin sätter sina spår. Då är 400 kilo snällare. Jag börjar sakteligen behärska maskinen och lärt mig inom vilka gränser jag komfortabelt kan manövrera utan att tippa eller välta med “Grävis”. Till maskinen kom det med tre skopor och en hydraulisk jordborr, så nu kan jag förhoppningsvis lite enklare skapa hål och gropar för stolpar och fundament. Skulle jag behöva en större maskin kan jag nog fortsättningsvis få låna en av en välvillig granne.

Internet gick ner

Det var egentligen tänkt att skriva lite i bloggen som avslutning på helgen, men just när jag skulle ladda upp lite bilder och börja skriva så blev det driftstörningar på fiberledningen. Ett tag var jag orolig att det var någon attack från öst, men via 4G kunde jag konstatera att det var ett alldeles vanligt fel.

Både lördagen och söndagen bjöd på mycket sol och ett väder som påminde om tidig vår. Det enda vårtecken som jag sett är den maskros som vaknat till liv uppe i en av krukorna. Eftersom det är årets första maskros fick den lite vatten.

Jag planterade om 64 av de 94 pelargoner som kommit upp. De fick en halv näringspinne var för att få det som de behöver för att växa sig stora och friska.

Nästan alla paprikor har grott och hittat in i individuella krukor. Det är närmare 60 plantor.Tre av jordgubbarna har visat tecken på liv och sparrisen spirar. Purjolöken har börjat gro, liksom citrongräset, lavendeln och pampasgräset. De verkar trivas uppe i Pelargonrummet lika mycket som jag. Jag tog en första skörd av koriander till lördagens matlagning då vi fick besök av grannarna K och Ö.

Blott en pelargon som jag övervintrat har överlevt. Först trodde jag att det var en maskros, men det ser ut som en pelargon. Det kan också vara något annat ogräs. Tills den bekänner färg så får den vatten.

På söndagen ägnade jag någon timme till att klyva ved, och sedan var det dags att börja dra sig tillbaka.

Efter ett tag när man hållit på att odla börjar man bli lite bekväm, och sådant som i början var kul, som att spraya vatten på sådden övergår till muskelvärk i underarmen. Nu har jag installerat en pentrypump som man har i båt eller husvagn om man vill yxa till det lite. Nu suger jag vatten från en 20-litersdunk som kommer räcka en vecka i stöten fram tills det blir tid att plantera ut eller flytta plantorna till växthuset.

Sojakoppar och fotosafari

Idag har jag sått paprika i olika varianter. Igår när jag handlade ingredienser i den asiatiska mataffären såg jag en förpackning med sojakoppar för takeaway och jag förstod med ens att jag var tvungen att göra ett litet experiment. Min erfarenhet av pelargonerna har varit att när man sår i pluggbräda så måste kan flytta ut de plantor som grott om man inte vill att de ska vara kvar i den fuktiga miljön. Varför inte prova med sojakoppar som dessutom kan utrustas med individuella lock för att hålla kvar fukten ända tills fröna börjar att gro. Vi får se om det lyckas, eller om jag kommer att förstöra närmare hundra frön.

Suget efter att fotografera tilltar med ljuset men det är ett visst motstånd att gå utanför dörren när man kan sitta inne i värmen och glädjas åt den tilltagande grönskan. Det har varit full aktivitet med att göra rent i höns- och ankhus och efter det fann det lite tid till att flyga drönare och plocka fram kameran.

Solen lyser ganska blekt på eftermiddagen, vilket passar ganska bra när allt är lätt pudrat med snö och is. Jag fotograferade lite på gården och tog en promenad ner till dammarna på andra sidan vägen för att försöka hitta något intressant att fånga på bild. Det är något magiskt med skogen som även på vintern skänker värme på ett mystiskt sätt trots den blygsamma temperaturer. Jag kämpar fortfarande med knivskarp fokus och rätt skärpedjup, och det är många motiv som ratas i “framkallningen”.

Planering är inte allt

Idag hade jag planer på att fortsätta där jag slutade med Pelarognrummet, men det blev inte alls som jag hade tänkt mig. I vanlig ordning började jag skriva på min lista över saker att göra. – Ta in ved, uppdatera WiFi-nätverket, plocka ur diskmaskinen,ta fram anka till middagen, tömma kaminen på aska, ta ut torrsopar, ta ut granen, införskaffa el-material till Pelargonrummet, kompletteringshandla till middagen, sätt upp armatur i Pelargonrum, rensa bland döda pelargoner och städa i Pelargonrummet.

Jag hade precis bortskaffat granen när min fru kom upp och meddelade att Gollum bestämt sig för att strunta i att det var el i staketet och att vi var tvungna att göra något åt problemet. Pälsen är för tjock för att de breda elbanden ska leta sig in mot huden där stötarna gör mest nytta. Efter att vi kommit iväg ganska sent för att få tag i kompletterande material till elstaketet kunde vi med pannlampa och verktyg dra en aluminiumtråd som förhoppningsvis ska göra susen. Något pysslande uppe i Pelargonrummet blev aldrig av och jag blir i vanlig ordning lika besviken på att jag får lägga mina egna önskemål åt sidan. Det är väl så´det är när man har en gård med djur.

Ditt och datt

Sedan sist har det kommit lika mycket snö som det har smält bort. Jag kände mig nödgad att sätta på snökedjor på traktorn för att kunna laga bort den tunga snön utan att slira. Det är alltid lite krångligt att få på kedjorna som är tunga att hantera. Den här gången gick det dock ganska bra utan allt för många svordomar.

Det smarta hemmet har fått ett tillskott, och kan numera även styra luftkonditioneringen. Nu ska jag montera fast en temperaturgivare på kaminen så att luftvärmepumpen övergår till fläktläge när man eldar för att sprida värmen i huset. Riktigt smart om jag får säga det själv.

Även om jag säkerhetskopierar husets “hjärna” så fort jag gjort en ändring, så kände jag att jag behövde en bättre lösning som gör det enklare att återställa allt om datorn skulle behöva ersättas eller om man skulle bli utsatt för en hacker-attack eller dylikt. Igår iordningställde jag en automatisk backup som är isolerad från övriga nätverket om något oförutsett skulle hända.

Nu har jag äntligen påbörjat isoleringen av Pelargonrummets sista oisolerade vägg. Planen är att kunna bli klar med rummet till helgen så att jag kan börja så lite frön som bör komma i jorden ganska snart. Jag tror att det blir en bra barnkammare innan allt ska ut i växthuset eller på friland och fortsätta tillvaron där. Vi får se hur stort behovet av ett orangeri blir, men jag skulle tro att behovet växer i takt med antalet växter som man driver upp. Imorgon gör jag i alla fall klart med isoleringen.

Nyårsstädning

Idag har jag ägnat mig lite åt att städa. Först tog jag hand om grovsoporna uppe i huset och diskade det sista efter förra årets brakmiddag som bestod av planerade 7 rätter, men redan efter 5 var det stopp i alla magar och vi beslöt att inte förtära de sista två rätterna och hoppade direkt till den hemmagjorda glassen som sonen lagat i glassmaskinen som kom med paketleveransen från Nordpolen.

Eftersom inomhustermometern befinner sig ganska nära kaminen så föreligger det en missvisning av temperaturen på nedervåningen, och temperaturgivaren flyttades till en mer rättvisande plats med en håller i plast från 3D-verkstan. Ibland när man gör utskrifter så går det inte riktigt som man har tänkt sig. Jag fick göra 3 försök innan utskriften blev som jag hade tänkt mig. Det är nog några grader för kallt uppe i HQ, så att modellen fastnar inte ordentligt i underlaget, vilket i sin tur resulterar i ,ursäkta uttrycket, afrokrull.

I väntan på att utskriften skulle bli klar ägnade jag mig åt att städa i verkstaden, som skrek efter kärlek. Jag hittade hela 10 slipstift till Dremeln på arbetsbänken och på golvet runt om, och blev lite förgrymmad över att även jag drabbats av “Dremelpetter” som dyker upp när man inte är vaksam. – Nåja, jag lämnade ett meddelande och skruvade upp en liten förvaringsplats dit slipstiften kan räddas från att hamna i soporna när jag gör rent på bänken – Jag hoppas att alla som har förmåga att öppna ett skåp för att hämta ett slipstift kan läsa. Om inte annat så slipper jag lägga tillbaka slipstiften den dag jag inte skulle orka.

Lugnet lägger sig över tillvaron

Dotterns katter som tillfälligt besöker oss över julhelgen har hållit sig ovanligt lugna och mestadels bänkat sig framför kaminen, som laddning efter laddning av ved har levererat en god och härlig värme. Förutom några smärre avbrott, som när traktorn strejkade och jag behövde plasta in motorn med överbliven balplast och värma underifrån med kupévärmare för att kunna starta eländet och ta in höbalar i maskinhallen, eller när veden inomhus oanmält tagit slut, har helgen varit lugn och skön. Jag har fortsatt att spackla och måla uppe i Nirvana, och nu återstår bara att dammtorka och föra tillbaka matta och fåtölj samt sätta upp några ljudabsorbenter på väggen.

För att underlätta tändningen av brasan i kaminen samlade jag in lite kottar uppe i tallbeståndet. Den salladsslunga som K införskaffat i en fransk köksbutik kom väl till pass för att torka kottarna ovanför kaminen innan de doppades i överblivet stearin. Från början var slungan halvfull, men efter två dagar var korgen knökfull med utblommade tallkottar. En eller två kottar under några mindre vedträn gör det busenkelt att börja elda.

Något bättre kontroll än tidigare

Den här veckan har jag bitvis kunnat gå tillbaka till det normala. Det har fortfarande varit tidiga morgnar och sena kvällar då jag fått hjälpa till med stalltjänst. Idag var första dagen då jag kunde ta sovmorgon. Jag hade en dust med Garm som en längre tid varit sugen på att smaka på min jacka under vandringarna mellan stall och hage. Jag blev så arg så att jag drämde till honom över mulen för att visa vem som bestämmer. Enligt hovslagaren som var här i förra veckan var hästar som guldfiskar beträffande minnet, så jag tyckte att jag visat vem som bestämde över vem för en stund. Samma kväll när vi skulle kvällsfodra fick jag igen. Garm, som numera går under namnet Gollum, gjorde ett utfall och bet mig i magen när jag fyllde på vatten i hans hink. Det gjorde förbannat ont och jag svarade blixtsnabbt med att kasta den tomma vattenkannan mot honom samtidigt som okvädesord rann ur min mun likt kapten Haddock som upptäckt att whiskeyn är slut mitt ute på havet. Nu har Gollum respekt för svarta vattenkannor – men förmodligen inte för mig.

Under veckan fick vi vår vedkamin installerad. Jag har verkligen sett fram emot att kunna sitta med en mysbrasa i läshörnan och planera helgernas aktiviteter under de kalla månaderna, och det hade passat bra att sitta och fira 4:de advent tillsammans med en sprakande krasa. Sotaren kom redan dagen efter för att inspektera installationen som dessvärre fick underkänt. Skorstensröret var någon centimeter för nära brännbart material, så nu väntar vi på att installatören ska komma tillbaka och justera på måndag. Julafton är i alla fall räddad.

Jag har fortsatt med att installera trådlösa relän för att underlätta vardagen och få bättre kontroll. Verkstan har fått en rörelsedetektor, som när det är under en viss lumen, tänder den stora strålkastaren så att man kan hitta lampknapparna till lysrören i taket. Eftersom lysrören tar en liten stund att tända upp blev det en bra lösning att tända den stora strålkastaren istället. När väl lysrören tänt upp ska halogenlampan släckas. Om man släcker lysrören så tänds halogenlampan igen och slocknar när rörelsedetektorn inte längre känner av att man är i närheten. Det var ganska klurigt att få till logiken, men det gick! Matkällaren har också fått belysning som går att styra från mobiltelefon och traditionella knappar. Nu vet man genom att ta en snabb titt på mobiltelefonen om man släckt lampan inne i matkällaren. Ock skulle man ha glömt att släcka så släcks det automatiskt vid 23:00 varje kväll tillsammans med belysningen i vitrinskåp, tavelbelysningar och “idélampan” uppe i Nirvana.

Imorgon ska jag ge mig på att bygga om väggen uppe i Nirvana eftersom skorstenen till kaminen går rakt igenom väggen till angränsande sovrum. Jag vill ju inte att kylan från sovrummet ska blanda sig med resten av huset.