Dåligt med uppdateringar

Just nu är listan full med saker som önskas, bör och måste göras. Som tur är ligger skalan mer åt önskas än måste göras. Under den senaste veckan har jag arbetat mig igenom hela el- och vattenlistan för att kunna sköta bevattning uppe i växthus och odlingsterrass. Som extra bonus fick hönshuset ett tappställe. Det där med vatten kanske inte är mitt favoritområde. Jag har alltid en känsla av att det ska börja läcka och övergångar och rörkopplingar kan man drunkna i. Dessutom verkar de vara prissatta efter sin vikt i guld. Av denna anledning svetsade jag egna väggfästen till kranarna. Den här gången verkar jag ha fått allt tätt, vilket skulle kunna betyda att jag sakta men säkert lär mig. En sak som jag har lärt mig är att de flesta pumpar behöver en backventil för att inte hela tiden stå och pumpa upp tryck. Nu har jag två pumpar över som förmodligen inte alls var trasiga på grund av min okunskap. Å andra sidan har jag två i reserv om jag bara införskaffar backventiler.

Inför nästa helg behövde staketet i ena hörnet av ridbanan repareras. Det hade ramlat ner en stor sten och knäckt virket. Stenen forslade jag med nöd och näppe bort för någon månad sedan, men staketreparationen har låtit vänta på sig. Jag har helt enkelt haft roligare saker för mig. Igår handlade jag i alla fall det virke som behövdes, och idag har jag grävt och satt upp nya plankor. Jag passade på att jämna till den svinbökade marken framför ridbanan när jag ändå hade Bobcaten framme.

Pelargonerna har flyttat ut från Pelargonrummet och står nu på en hästvagn för att enkelt kunna rullas ut och in i verkstan. Hittills har alla pelargoner överlevt trots bitvis hård och obarmhärtig vind. Nu kunde man kanske tro att Pelargonrummet är tomt, men det kommer faktiskt fler plantor. Brysselkål, vitkål, broccoli, aubergine och gurkor är några som håller på att komma upp ur jorden i odlingskrukorna. Tur att jag har två växthus och ett antal odlingsbäddar.

Igår gjorde jag iordning det sista i pumpbrunnen och idag har jag kopplat in elen. Det känns fortfarande lite magiskt när man vrider på kranen och vattnet flödar. Något som annars känns självklart. Brunnen fick ett nytt lock som denna gång är tillverkad i tryckimpregnerat virke för att hålla lite bättre. Jag kanske gjuter ett lock någon gång, men för tillfället får ett lock i trä duga.