Category Archives: Drönarbild

Fem dagars intensiv vila

En semester i semestern skulle man kunna kalla det. Fem dagars spenderade tillsammans med mina föräldrar på landstället i lathetens och bortskämdhetens tecken förflöt med fiske och bastubadande. Frukost, mellanmål och middag serverad utan att man behövdes. Emellanåt besökte jag släktingar och delade med mig av min fiskelycka. Med fem dagars vila och fiske i ryggen kunde jag med full intensitet återuppta arbetet på gården. Inspirerad av min 82-åriga krutgubbe till far satte jag genast igång med att ta hand om min egen skog som delvis angripits av granbarkborrar och barkhungriga hästar. Först fick jag gå runt med röjsågen för att få bort all undervegetation för att inte snava eller bränna mig på alla nässlor. Det blev närmare 25 träd inna bränslet och motorsågsoljan tog slut. Efter min paus som bestod av bunkring av petroleumprodukter och mat tog jag mig an de tre vattentankarna som behövdes skuras ur på alger. Det vatten som fanns kvar tömde jag ner i vattenmagasinet under växthuset som sakta men säkert har sjunkit när alla tomater och gurkor och övrig vegetation törstat efter vatten. Nu ser det ut som att det ska komma en hel del vatten från ovan som kan återställa vattenbalansen här på gården. Imorgon blir det om prognosen har rätt en hel del arbete under tak.

Rapsfält och plana ytor

Idag känns det som att allt är toppen! En sväng förbi dammen skänker glädje i att de Kerstin och Örjan med alla sina dunbollar som fortfarande ploppar upp som korkar efter sina försök att bli riktiga doppingar. En sväng in i växthuset och man får en föraning om hur stor skörden kommer att bli genom att se alla blommor som lika gärna skulle kunnat gömma sig i ett rapsfält. Gurkorna har börjat ta form och bladverket klättrar sakta uppför spaljén. Djungelgurkan är ivrigast att nå taknocken och har klättrat halvvägs uppför tredje och sista sektionen. En sväng ut på ”Slånbärsudden” avslöjar att det börjar bli dags att beväpna sig med svampkorg, kniv och borste.

När ”tjänstebalansen” mellan grannar är sådan att alla känner man får igen mer än vad man ger blir man glad i sinnet. Efter att ha planat ut ytan där hinderskjulet ska stå fick jag ett antal skopor 0-32 av samma granne som lånat ut sin fantastiska maskin för att fylla ut ojämnheter. Sista lagret blev ett lager makadam från eget förråd. Nu ska det grävas gropar för plintarna, vägas in och gjutas.  Därefter kan jag börja snickra, vilket jag tycker är det roligaste av hela projektet.

Grönt och skönt


Den här veckan har det inte blivit så mycket tid till att skapa som att förvalta och vårda. Mycket tid har gått åt till att klippa äng och trimma gräs där man inte kommer åt med gräsklipparen. Inne i växthuset växer tomatplantorna och jag får dagligen gå och justera uppbindningen och göra lättare beskärning där bladverket tagit en annan väg än vad jag tänkt mig. Jag har tappat räkningen på alla tomater som poppar ut i samma takt som det kommer nya blommor. Gurkorna har tagit fart och verkar trivas. Nere i gropen har potatisen, bönorna, ärtorna, sallaten och dillen kommit upp, och uppe i kryddlandet frodas kryddorna. Idag hann vi plantera ut de stackars tomatplantorna som vi inte lyckats adoptera bort, och som för länge sedan vuxit ur sitt boende. Vi får se hur de klarar sig utomhus i kärl som delas med basilika. Nu har jag bestämt mig för att börja med ett nytt intressant projekt. Jag ska bygga en GPS-styrd gräsklippare som med hjälp av en kompletterande signal från en markstation ska ta ta ner noggrannheten till någon centimeter, vilket är nödvändigt om man inte ska behöva gräva ner begränsningstrådar runt hela trädgården. Jag kommer införskaffa själva hårdvaran efter ett recept från några andra nördar som lyckats med detta. Tanken är att jag ska justera skalet efter eget huvud och kunna lägga in flera klippzoner och styra allt efter ett veckoschema. Genom att först apa efter andra konstnärer kan man förfina sin egen teknik och göra precis som man vill utan att vara i händerna på någon annan. Ja, min fru ”knorrar” lite och tycker att det inte är något besvär att köra runt med åkgräsklipparen – hon gillar nog inte riktigt tanken att bli ersatt med en robot.

Dammbygget fortsätter


Den här helgen har känts både kort och lång. Kort för att jag skulle önska att jag hunnit med mycket mer, och lång för att jag hunnit med så mycket. Dammen börjar ta form. Snart har jag täckt all ful men nödvändig plast med stenar. Jag var tvungen att använda mig av armeringsnät för att hålla kvar stenarna vid kanterna. Jag tillverkade en brygga som skulle underlätta för ankorna att ta sig upp, men bygger man en trappa i en slänt så bildas det snart en stig bredvid. Jag tog ganska snart bort bryggan när jag insåg att fåglarna föredrog en annan väg upp och ner i dammen. Det blev en strand istället. Idag har jag gått runt med trimmern och hann väl klart ungefär hälften av vad jag önskat. Pelargonerna togs ner från pelargonrummet. Jag fick hjälp med de sista stora lådorna av grannen. Dessvärre lyckades jag inte övervintra pelargonerna detta år heller. Denna gång har de stått alldeles för fuktigt. En och annan har klarat sig. Jag har ju inte behövt vattna en enda gång – det har varit riktigt fuktigt i jorden. Misstaget var nog att bära upp dem när de var som blötast – och inget avrinningshål i botten av lådorna fanns det heller. Vi får se om jag lärt mig något till nästa säsong. I växthuset frodas tomatplantorna och nu har vi även planterat gurkorna. Hortensian har fortfarande inte hittat ner i jorden. Det får bli under veckan.

Trädgården i fokus

Just nu händer det så mycket så att jag mäktar inte riktigt med att uppdatera bloggen. Några av mina tomatplantor började gulna och jag försökte utröna vilken näringsbrist det var frågan om. Nu tror jag att mysteriet är löst även om plantorna fortfarande är lite gula. Jag tror att slangen legat för långt ner, vilket har gjort att det skett en viss övervattning och medfört att fötterna till slut stått i vatten. Jag var tvungen att skära upp plasten i botten för att dränera bort vattnet. Nu har jag grävt upp slangen och lagt den lite mer ytligt. Vi får se. Jag investerade till och med i en luftfuktare för att öka luftfuktigheten. Nåja – den kanske kommer till användning när gurkorna börjar klättra på den nya spaljén som hänger från taket och väntar på sällskap. Jag blev uppvaktad med några plantor med anledning av min födelsedag som inföll då det skulle krockat med föregående helgers aktiviteter, så jag fick ytterligare saker att göra. Nu står några azaleor och rododendron och kantar vägen ner i gropen. Några jordgubbsplantor hittade in i halvmånen nere i gropen och nu återstår att sätta ner några hortensia på lämpliga ställen. Min frus brorsbarn var här och övernattade från fredag till lördag, och hjälpte villigt till att rensa ogräs i slottsträdgården. Kalkoner, gäss och ankor möter man lite här och var på gården. Nu har myskankorna hitta ner till stora dammen. Hoppas att de går ihop med svarthakedoppingarna och att de orkar hålla vattenspegeln någorlunda fri. Just nu håller jag på att konstruera en sensor som ska kunna känna av vattennivån i tankarna under växthuset samtidigt som jag förbereder maten – tur att man kan sota paprika på nolltid nere i smedjan!

Ledighetsnjutning

Åh vad jag njuter av lite långledighet! Jo…en lista med saker som jag vill göra är uppdaterad, men nu har jag lyxen att beta av listan i ett lägre tempo. Idag har jag flyttat upp kuvösen på loftet där den får vara fram till nästa vår. Jag har vattnat lite plantor inne i växthuset och hjälpt min fru med lite flytt av fåglar. De första hästhelgsgästerna har anlänt, och som traditionen har blivit, så bjuder värdparet på middag. Idag bjuds det på skaldjurscanneloni med egen pasta. Imorgon får jag besök av K, som äntligen kommit på säsongsbesök efter en lång isolering Fransk isolering. Det ska bli kula tt få visa runt bland alla nyheter här på gården. Det har utlovats att arbetshandskar i damstorlek ska medtagas.

Stening och stämining

Men oj vad bra det kan bli ibland! Dottern L och jag har varit igång hela dagen om än att den började lite sent. Jag hade svårt att sova inatt så några timmars sömn på soffan under förmiddagen gjorde att jag kom igång något senare än planerat. Jag varvade el-installation med att samla stenar och placera dem runt ankhuset ut mot gården. Stenarna ska förhoppningsvis göra så att ankorna inte får för sig att gå under huset och fastna. Lamporan i växthuset blir verkligen bra. Naturligtvis går de att styra från mobiltelefonen. Vem hade kunnat tro något annat? När jag ändå var i växthuset passade jag spå att så lite koriander som används emellanåt i hushållet. Tomaterna och basilikan håller på att kämpa sig upp. Kuvösen fungerar över förväntan. Det är så skönt att kunna odla och ha plats samtidigt. Några bilder får säga fler ord än vad jag kan förmedla.

Aprilväder

Vilken besvikelse man möttes av på morgonen. Det blev ganska snart vitt överallt och temperaturen kretsade kring nollstrecket. Det dröjde fram till två på eftermiddagen innan jag drog på mig dubbla underställ och en extra jacka för att eventuellt börja med det som egentligen var planerat för dagen. Efter att ha använt hackan för att göra en fåra för nätet där det inte redan var grävt gjorde att jag fick upp flåset. Att försöka trängas med träd och bitvis klättra i dem bjuder på motstånd när man inte har full känsel i foten. Under arbetets gång kom grannen Ö för att inspektera. Det visade sig att han har problem med ett diskbråck, så nu är det svårt att be om hjälp om det skulle behövas. Tillsammans kanske vi kan ta oss ann våra gemensamma utmaningar – han har ju sin traktor, och jag har min envishet att ta till. Jag kom så långt att nätet tog slut när det återstod tre sektioner och mörkret borde sitt intåg. Nu är siktet inställt på att under veckan kunna omplacera ankorna. Jag tror att det blir en ganska lugn vecka på jobbet, så jag kanske han smita hem lite tidigare.

 

Hinner inte skriva

När väder, tid och ork tillåtit har jag ökat tempot rejält på att beta av delmoment i alla gemensamma och egna projekt som för tillfället finns på ”önskelistan”. I veckan använde jag två dagar till att konstruera ventilationsautomatik till kuvösen. Allt gick bra utan missöden eller större förändringar i konstruktionen. Jag har ägnat mycket tid till att göra det så enkelt och säkert som möjligt. Några av kraven från egen del har varit att det inte ska vara rackigt samtidigt som man inte ska behöva skruva eller ägna tid till att ta bort locken vid behov. Med två stycken WiFi-anslutna relän och två mekaniska kan jag styra kolven att öppna eller stänga vid olika temperaturer. Nu är den inställd på att öppna vid 20 grader vilket verkar vara den magiska temperaturen då växthuset och kuvösen har samma temperatur båge på morgon och kväll. Vi måste sätta skuggväv i växthuset då temperaturen stiger upp mot 30 grader, och varmare lär det bli i sommar. Ankgården börjar ta form. Jag fick föra en speciallösning för att kunna fästa upp taknätet på ett bra sätt. Det tog en kväll i anspråk att få till. Idag byggde jag ramen till dörren och målade allt. De blåa stolparna fick jag måla med en passande färg i faluröd kulör och resten av det dränera målades med traditionell slamfärg. Redan efter första strykningen ser det riktigt bra ut. Efter måleriet var det hög tid att förbereda en plats i växthuset som ”pysselhörna”. Jag hade redan tidigare tagit upp det överflödiga bordet från arbetsrummet när det gjordes om. För någon vecka sedan satte jag sarger vid kanterna för att kunna skyffla jord utan att det dräller ner på golvet. Vi får se hur det fungerar. Nu väntar ett antal sålådor och krukor på att fyllas med jord och frön.

Höghöjdsarbete och skitgöra

Jag hann precis såga av den sista stolpen innan det började regna så mycket att det började bli besvärligt att jobba utomhus.Det tog närmare fyra timmar att få de sista sektionerna och takreglarna på plats. Det är alltid lite besvärligt när vinklarna inte är räta eller när måtten hela tiden måste anpassas. Det blir förhoppningsvis en ganska stilig konstruktion när den får lite färg och har klätts in med nät. Bitvis var det ganska vingligt att stå och balansera på stegen men allt gick bra. När man arbetar på egen hand och inte är en bläckfisk får man komma på lite smarta konstruktioner som kan ersätta hjälpande händer. Lagom till att det började regna var det dags att rensa avloppsbrunnen och rännan i stallet. Gallerna var helt igensatta med anklortar, torv och halm så jag fick använda en hovkrats till att rensa innan jag kunde spola av dem. Det tog lite drygt två timmar. I normala fall går det på en timme. Stallet skulle behöva spolas rent, men det får vänta tills ankorna kan flytta ut till sitt eget hus. Det ska bli skönt.