Klart och friskt

Efter gårdagens tidsbrist med att få ner alla stolpar i marken uppe vid RC-banan gick det bättre idag. För att få liv i fyrhjulingen kopplade jag in ett extrabatteri som fick åka med i korgen framför styret. På en gård får man lösa en massa problem både långsiktigt och kortsiktigt. Tack och lov brukar de provisoriska lösningarna ersättas av mer permanenta och tillförlitliga. Jag fick låna en stolpdrivare av en som var på besök under hästhelgen. Den var ganska tung och jag var tvungen att ta till en liten trappstege för att inte knäcka ryggen. Väl placerad på stolpen går det ganska snabbt att få ner stolpen i det förborrade hålet.

Eftersom jag använde återanvänd tråd fick jag skarva ett flertal gånger. Efter ett tag lär man sig hur man ska få starka och snygga fogar som ledder ström mellan trådarna. Jag tillverkade några distanser för att hålla tråden borta från träd och ojämn mark. Man vill ju inte att tråden ska leda strömmen direkt ner i marken.

Efter alla mina “måsten” kunde jag ägna mig åt lite mer stimulerande uppgifter. Jag rensade bort lite ogräs vid Lilla Stonehenge och kunde konstatera att lavendeln tagit sig ordentlig och lockar fortfarande till sig en och annan humla. Nästa år ska jag ta ännu fler sticklingar och täta till alla tomrum så att det blir som ett hav.

På tre ställen uppe vid RC-banan ansamlas det vatten när det regnar. Det kanske jag ska göra någonting åt på sikt, men än så länge kan jag ta en spade och ösa bort vattnet. Det sista kan man sopa bort med en kvast. Jag hämtade två skopor lera från grannen som fortfarande har kvar schaktmassor från sitt garagebygge. Eftersom det regnat tidigare i helgen var det verkligen kletigt, och det gick nästan inte att forma med spade utan att det fastnade. Tungt var det i alla fall.

Nu är årets sista hästhelg över. Det är lika roligt att de kommer som det är skönt att de lämnar. Hushållet kanske inte riktigt är anpassat för att ta hand om 20 personer, även om det går. Diskmaskinerna har fått i ett och spisen och ugnarna har använts flitigt. Jag har bättrat på komposthögen med halm och gödsel och maskinhallen kan åter användas till att förvara skrymmande saker under tak.

Nej, nu får det räcka!

Enligt planen så skördade jag lite paprika för att göra paprikapulver av. Eftersom köket är upptaget och vi har gäster som bor på nedervåningen där jag brukar torka den del av skörden som ska konserveras på det sättet, och det brukar medföra både ljud och lukt har jag förpassat mig själv ut i verkstan istället. Ingen blir gladare än hönsen över den paprikan som blir över.

Efter att jag startat torken åkte jag iväg till återvinningscentralen för att lämpa av metall och annat bråte som jag har för lite fantasi att göra något vettigt av. Dessvärre ville de inte ta emot min tunna med odefinierbar svart oljebaserad sörja, så jag fick vända hem igen med en tunna kvar på flaket. Jag är lite fundersam över hur man tänker på kommunen när man vet vem som kan ta hand om avfallet, men kan inte tänka sig att ombesörja förmedlingen. Mitt skrot som de förmodligen kan göra pengar på är okej, och mina skattepengar, men när det kommer till att ge service åt sina medborgare tar det stopp. Det är ju inte ens min tunna från början, eller jo, jag har ju köpt den när jag köpte gården. Fortsättning följer förmodligen…

Efter äventyret på tippen kände jag att jag behövde ta hand om det vattenfyllda fönstret i orangeriet. Eftersom det är tredje fönstret som vattenfylls tänkte jag att jag skulle lösa problemet permanent genom att borra hål i botten. Det är ju knappast någon gas kvar mellan rutorna, så det kan ju inte skada att borra några hål i botten mellan rutorna.

PÅ eftermiddagen hjälpte jag som utlovat AD med hennes bil. Det var ett antal mindre problem att lösa där det sista överlägset tog längst tid att lösa.

Andra lösta problem under dagen har varit att ordna med gödselkärretömning, batteritorsk på fyrhjulingen och andra småsaker som betyder mer för andra än för mig.

Just nu skriver jag i bloggen och njuter av ett glas bubbel för att fira att AD:s bildörr går att öppna även från utsidan.

Inför hästhelgen

Hela veckan har jag hållit på att förbereda inför helgens stundande hästhelg. När jag ändå fått ägna mig åt att plocka undan och städa en hel del så har jag även passat på att städa i verkstad och HQ. Igår blev det tre vändor till tippen med material som jag förvarat i containern som var överfull. Nu är den halvfull med en massa spillvirke. Imorgon ska jag åka en vända till med metallskrot och annat som legat utanför verkstan och i containern.

I helgen ska jag försöka bli klar med svinstaketet uppe vid RC-banan för att freda den inför nästa säsong. Orangeriet behöver också uppmärksamhet efter en längre tids “bortglömdhet”. Trädgården skulle också behöva lite uppmärksamhet. Det finns goda förutsättningar att jag ska kunna hinna med allt på min lista eftersom jag inte behöver ägna många minuter i köket då vi får hjälp av frugans arbetskompis, “AD” mot att jag fixar några småsaker på hennes bil.

Slakt

Igår var det en intensiv dag som präglades av fågelslakt. Vi var totalt 8 personer som hjälptes åt att utföra uppdraget. Alla förberedelser från 8 till 11 med framtagning av grytor, gasolbrännare slaktkonor, fjäderplockare och en massa andra attiraljer skötte jag. Eftersom jag stod vid sista station, packning tillagning, så blev jag inte klar förrän vid fem-tiden då det var dags att börja med middagen som enbart bestod av vad gården har producerat om man bortser från kryddor, olja och smör. Eftersom alla var upptagna med att prata och ha roligt var det ingen som hade ork eller vett att städa undan efter slakten, trots alla faciliteter med högtryckstvätt, krattor och soptunnor. Det har jag istället ägnat mig åt halva dagen idag eftersom jag inte hann igår. Det kan låta bittert, men lite mer skulle man önska av nästan fullvuxna människor. Å andra sidan ska jag väl vara glad för att jag inte behövde göra allt helt själv!

In i dimman

Jag har börjat ta med mig kameran på morgonen igen. Landskapet är så fint i gryningen. Jag får verkligen tvinga mig själv till att stanna vid vägkanten till förmån för längre köer in till jobbet. Det tar inte många minuter, men varje minut senare man kommer ut i trafiken medför flerfaldigt tillägg i restid mot normalt.

Under veckan har jag byggt klart den nya sträckningen på RC-banan. Sarger och skydd byggde jag med gamla hagstolpar som jag sedan målade med rödfärg. Det blir fort mörkt på på kvällarna, så jag hinner inte göra så mycket vid varje tillfälle.

Igår färdigställde jag ytterligare ett konstverk av allt skrot jag hittat. Det har varit någon slags lagrad rulle, men vad den använts till vet jag inte. Jag svetsade fast den på ett långt armeringsjärn med en fot så att den kan placeras på valfri plats. Som extra bonus fyllde jag hålrummet med två stycken LED-strippar som man kan välja lämplig färg och intensitet. Dessvärre har vi inte så många lediga hörn att ställa den i, så den får tillfälligt stå bredvid min andra skrotkonst tills vi hittar en bättre plats för den.

Segt i morse

Efter gårdagens långa och intensiva dag var det lite segt att komma upp ur sängen. Hade det varit en vanlig helg så hade jag kunnat sova lite längre, men hästarna behöver mat och vatten, oavsett hur trött man känner sig.

Efter att ha fodrat första vändan tog jag mig i kragen och åkte upp till RC-banan för att fortsätta där jag slutade igår. Efter provkörningen som jag gjorde igår kom jag fram till att man inte riktigt såg var på banan som bilen befinner sig. Exempelvis var vägmarkeringsstockarna för höga så att man inte såg bilen från förarpodiet. Istället för att höja vägbanan grävde jag diken för stockarna istället. Utöver att man Sträckan fick två mindre gupp för att göra det lite mer spännande att köra. Första guppet får man ta lite lugnt än så länge. Hoppar man fel så landar man med nosen i nästa gupp. Antingen så höjer jag första guppet en aning så att man kan ta båda gupp i ett hopp, eller så får det vara som det är ett tag. Det är lite som första året med en trädgård. Om man låter den vara så kommer man underfund med vad som behöver göras – förhoppningsvis!

Fodring, banbygge och matlagning

Idag bestämde jag mig för att bygga om banan lite efter att igår ha röjt undan träd och buskar. Med hjälp av Grävis och Lastman hann jag med det mesta av det jag tänkt åstadkomma. Det var inte alldeles lätt att få till en väg som gjorde att jag kunde forsla fram det extra material som jag behövde. Efter en provkörning på sena eftermiddagen kunde jag konstatera att jag måste dosera vägen lite mer och göra hoppen lite “tydligare” så att man får lite flyt i körningen. Sedan skadar det inte om jag sätter upp lite staket för att förebygga eventuella avåkningar.

Under dagen så dog en en av gässen som redan tidigare i veckan hade fått det svårt att hålla balansen. Under lunchfordringen så var den fortfarande vid liv,men vid fyra-tiden var det kört. Nu har jag inga närmare band till gässen som senast igår fick för sig att attackera mig när jag skulle ge mat, men det är ändå tråkigt när djur får lida. Med facit i hand skulle man hjälpt den över till andra sidan så att den sluppit lida i onödan. Jag får istället fröjdas åt de stora kronärtskockorna som skänker skönhet när man inte hunnit skörda i tid.

På eftermiddagen och kvällen har jag varit duktig och lagat matlådor för den närmaste månaden framåt. Fyra olika matlåfdevänliga rätter blev det. Stekt ris, stekta nudlar, pasta med salsiccia- och chorizosås samt en gryta på vad trädgården och en bit karré hade att bjuda på tillsammans med skruvmakaroner. Nu tycker jag ändå att jag kan sätta mig en stund i soffan innan det är dags för den sista fodringen. Aj då – nu ringer larmet! Det är dags att fordra och sedan kan jag göra vad jag vill.

Väderomslag

Från att i slutet av förra veckan haft några dagars värme slog vädret om under veckan till lite ostadiagre och betydligt svalare väder. I måndags var jag ute i skogen och stakade ut vägen i skogsdelen av den bortre ängshagen. Det var betydligt stenigare och mer kuperat. Jag letade efter var markgränsen gick för att inte annektera mark från någon granne men kunde inte riktigt hitta en tydlig gräns. Jag fick dock ett kvitto på att jag var på rätt sida om gränsen när jag hittade lite nedgrävt skrot som kommit upp i dagen. Ja se Gustavsson var en märklig person!

Igår passade jag på att köra lite RC-bil då vädret och tiden tillät mig att ohämmat smutsa ner bilen ordentligt. Banan brukar vara som bäst någon dag efter regn, men den här gången var det kanske lite för blött. Det låg en hel del vattensamlingar som jag först fick ösa bort med spade och sopborste. Bilen fick i alla fall den kärlek den förtjänade efter allt slit uppe på banan.

Denna helg är jag gräsänkling och passade på att spola av Grimar som precis som fyrhjulingen börjat visa tecken på att frön gärna börjar gro i allt förmultnande höboss som samlas och aldrig krafsas bort. Det tenderar att även släpas in i huset och fastnar i mattor och soffan. Som tur är så regnar det inte in, och intervallen då dammsugaren kommer fram turligt nog kortare än vad som krävs för att det ska börja växa ogräs inomhus.

Jag har börjat röja lite buskar och träd för att göra en utökning av RC-banan. Dels så kan den bli ännu roligare, men framför allt några meter längre. Jag planerar att göra minst ett till hopp och en kurva samtidigt som jag breddar den smalaste biten av banan. Vi får se hur långt jag kommer i helgen.

Efteråt passade jag på att köra min frus bil för att inte smutsa ner min egen. Som tack så har jag tvättat och putsat den, så nu har jag två rena bilar inför helgen.

27 hål i marken

Idag har det gått min väg beträffande borrning. Endast ett enstaka hål var knepigt att få till uppe i skogen. Det är hög tid att hägna in RC-banan så att den får vara ifred från höstens och vårens vildsvinsräder. Nere på ängshagarna har jag skogen kvar, så förhoppningsvis går det lika lätt att på till. Jag lånade ut Lastman till grannen som fått fel på sin Bobcat igår. Det var det minsta jag kunde göra för en granne som alltid ställer upp när jag har problem. Det tog bara lite längre tid att hämta stolpar och Grävis tog god tid på sig att förflyttas från maskinhallen till arbetsplatsen, men jag hade inte så mycket annat för mig. Nu ska alla stolpar slås ner i hålen innan jag kan börja sätta upp tråden. Det går i alla fall framåt.

Det rullar på

Tomatskörden är kanske inte lika bra som tidigare, men ingen ska anklaga hönsen för att inte ha gjort sitt jobb beträffande gödsling av paprikaplantorna. Än så länge har jag väl kommit upp i halva skörden för förra året beträffande tomaterna. Det får väl bli fler rätter med paprika som huvudingrediens kommande höst och vinter. Nästa år ska jag sätta in ny jord i lilla Italien så att balansen återställs.

Jag har jobbat lite på ett nytta konstverk där jag använt skrot som jag hittat på våran mark när jag grävt. Först hade jag tänkt att hänga upp två olika tavlor, men sedan så kom jag på att jag kunde rama in tavlorna i en ram med belysning. För att ge konstverket en extra dimension har jag programmerat en enkortsdator att spela upp ett lämpligt ljudspår om man skulle få för sig att känna på detaljerna.

Jag har fortsatt att borra hål för alla stolpar i ängshagen, och nu har jag kommit fram till skogsbrynet. Vissa hål borrar man på några minuter, medan andra kan ta närmare en timme, eller inte gå att borra alls. Det är rätt frustrerande att inte kunna planera hur många stolpar man ska sätta upp vid varje tillfälle.

Min fru blir allt bättre på att köra RC-bil, och ibland är det hon som är drivande att vi ska köra. Vi försöker att få tid varje dag, men ibland är det svårt att få till det nu när dagarna blir allt kortare. Emellanåt lurar hon med någon av våra besökare som ganska snabbt inser att det krävs en hel del träning för att ta sig runt utan att köra av eller välta. Det brukar sluta med att jag har ett antal bilar att rengöra och reparera efter våra körningar. Så länge som jag inte behöver känna stress över något annat som behöver uträttas är det okej för min del.