Hyfsat produktiv

Idag sken solen igen efter att det snöade igår. Dessvärre var det ganska blåsigt och den halva minusgraden kändes som minus tre. Jag masade mig ut i växthuset för att titta till mina lavendelsticklingar. De flesta ser ut att ha klarat sig inpackade i halm. Eftersom det kändes som riktig vår inne i växthuset förberedde jag jordbäddarna med aska och äggskal. Jag kommer att vända ner lite annat organiskt material senare i vår när jag får plats ordentligt att arbeta. Just nu står det en massa stolar och bord som man hela tiden får flytta på när man ska komma åt. Jag passade på att plantera lite potatis som förhoppningsvis kan ge lite skörd till midsommar. Jag satte ner knölarna i individuella krukor och lade halm runt krukorna och snö ovanpå som ger lite fukt när den börjar smälta.

Eftermiddagen har jag ägnat åt att lägga nytt golv i hö-hörnan där de lösa skivorna som vilat på pallar hade gjort sitt under de tio år som de varit i bruk. Det började bli lite farligt att röra sig, och risken var överhängande att man skulle snava. Efter att jag avlägsnat skivorna och pallarna började arbetet med att schakta bort allt gammalt hö som letat sig ner genom springorna. Grävis var det självklara valet för den uppgiften. Lastman fick köra tre vändor upp till komposthögen och hämta nya pallar som underlag till brädgolvet. Nu håller det förhoppningsvis i minst femton-tjugo år till.

Ett första uppdrag för Lastman

Idag har jag planterat om de sista röda pelargonerna. Nu återstår 35 vita pelargoner att plantera om i större kruka. Nu börjar det bli platsbrist uppe i rummet, och det kommer bli problematiskt att börja förodla tomatplantorna om jag inte hinner få ordning på orangeriet så att jag kan hålla till där. Ett annat alternativ är att jag tar upp den stora kuvösen till växthuset, men det skulle vara praktiskt att slippa en sådan operation.

Nu har Lastman gjort sitt första uppdrag. Vi mockade ut inne hos gässen. Det gick ganska bra att ställa skopan precis utanför dörren och skyffla över det som skulle ut. Skopan svalde mer än vad jag hade förväntat mig. Jag körde upp all gödsel till gropen där jag håller på med min jättekompost och passade på att vända allt material tillsammans med lerjord, höboss och diverse annat organiskt material. Det är inte speciellt inspirerande att vistas utomhus idag, men en regntät och dragfri hytt underlättar.

Nu på sena eftermiddagen har det börjat snöa, och man har lovat att det ska komma en hel del. Det ser ju lovande ut om man precis införskaffat en lastmaskin med vikplog och vill se hur den fungerar. Risken är väl att allt bara blir en sörja som kanske bättre får ligga kvar än skyfflas runt och bli till en geggamoja. Det är ju rätt mjukt och bitvis blött under snön.

Uppgradera och komplettera

Som jag nämnde så var arbetsbelysningen som satt på Lastman inte den bästa. Man märkte knappt att man slagit på belysningen trots mörker runt om. Nu har jag bytt ut de fyra lyktorna mot fyra LED-strålkastare. Nu blir man ju faktiskt bländad. Man förstår varför lastmaskiner från Kina inte riktigt kan jämföra sig med maskiner från övriga världen. Men trots detta så får man mer för pengarna om man är villig att åtgärda de brister som förekommer.

Man förstår att de försöker när man ser att kontakterna är vattentäta, men i övrigt är lamphus och genomföring in i hytten en motorväg för vatten och fukt att tränga in. Jag får väl försöka komma på någon bra tätning in i hytten också. Nu kommer maskinen stå under tak merparten av tiden, men det kan vara bra att täta innan det är för sent.

Jag kopplade in motorvärmaren och drog en extra kabel med styrning och temperaturgivare in i hytten för att kunna koppla in en kupévärmare när jag ändå var i farten. Det blev ganska trångt i kopplingsboxen med alla sladdar och styrdosor, men det fick ändå plats. Det fanns inget superbra ställe att sätta intaget för strömmen. Jag hade önskat att man var tvungen att rycka ut kabeln för att inte snubbla när man ska gå in i maskinen, men om man alltid har för vana att koppla in kabeln när man lämnar maskinen så ska det väl inte vara så svårt att koppla ur den rutinmässigt heller.

Nu kan jag slå på motorvärmare och kupévärmare från mobiltelefonen och se på temperaturen när det är dags för exempelvis snöröjning. När jag stod uppe och monterade de bakre arbetsljusen såg jag att det fanns fäste för en backkamera. Hmmmm. det kanske skulle vara något att kika närmare på?

Välkommen Lastman!

Igår kväll kom så äntligen ersättaren till traktorn som varit en trotjänare under de år vi bott här på gården. Jag blev av med traktorn i samma stund som den nya hjullastaren kom, vilket var väldigt skönt. Då slipper jag trängas i den 400 kvadratmeter stora maskinhallen. Nu är det betydligt lättare att manövrera med riktig servo och midjestyrning samt att den är mindre än vad traktorn var. Det självklara namnet fick bli Lastman som när det blir snö kan förvandla sig till Plogman med hjälp av vikplogen, eller till Pallman med pallgafflarna. Idag gjorde jag mig bekant med maskinen och provade att byta och rangera om bland redskapen. Även de fick plats i maskinhallen bakom maskinen. Jag ska försöka bygga en ställning så att jag kan få en snygg förvaring till redskapen när jag blir lite mer varm i kläderna. Just nu kämpar jag med att bli byta redskap med precision utan en massa ryck och slit. Det skulle vara lite besvärligt ifall jag rev ställningen direkt när jag satt upp den.

Jag passade på att trycka in fett i alla leder och jag tror att jag hittat alla fettnipplar. Jag ska nog märka upp dem i nummerordning så att jag kan följa ett smörjschema utan att behöva undra ifall jag redan redan varit på en nippel eller ej. Jag ska liksom jag gjorde på traktorn koppla in motorvärmare och kanske även en kupévärmare. Arbetsbelysningen skulle kunna vara bättre runt om, så jet blir väl att montera starka LED-lampor också. I helgen som kommer ska jag kanske jämna till gårdsplanen och få bort alla gropar som uppstått under vintern.

Elda, städa och reparera

Idag har grannarna nere vid dammen och jag eldat upp all slånbärsris som vi samlat på oss under de senaste två åren. Det var riktigt kallt och grått när vi började. Det första försöket att tända misslyckades då vi var för ivriga att lägga på mer ris än vad den relativt lilla elden vi gjort upp kvävdes. Efter lite tålamod tog elden sig ordentligt och vi kunde mata på hög efter hög och se dem gå upp i rök. Jag räknade till totalt 8 stora högar som lyftes på med hjälp av “Bobby”. Vi började vid 10 och var klara runt tvåtiden, så det gick ganska snabbt.

Efter eldningen gick jag upp i Pelargonrummet en sväng och kunde konstatera att jag inte behövde göra någonting då alla plantor var lagom fuktiga, så jag gick istället ner och sopade rent i verkstan. Jag passade på att snida till ett handtag i ene till den lilla spade grannfrun uppmärksammade och kunde räddas från lågorna. Antagligen hade den följt med från grannens buskar. Spaden kommer att överlämnas till grannen som har barn i spad-ålder.

Gropigt och snett

Idag satt jag länge och väl innan jag gick ut i gråvädret. Det var till och med lite snö i luften när jag väl kom ut. Jag körde in en bal hö och tömde en kärra gödsel innan jag jämnade till marken runt betongtröskeln in i maskinhallen. Det har blivit lite ryckigt och skumpigt att köra in och ut med Grimar. Har man något på flaket och en lem öppen är risken överhängande att det trillar ut med en svordom som följd. När jag ändå hade tagit fram Grävis schaktade jag bort en snöhög som hamnat i vägen för uppfarten till växthuset när man ska besöka hönsen.

Rotsellerin hade jag planterat lite för grunt, så jag passade på att ge plantorna en större kruka i förebyggande syfte. När man planterar rotsellerin efter att den grott ska man fylla på med jord precis i förgreningen, annars hamnar roten för högt upp. Det är svårt att se när plantorna är små, men nu när de vuxit syns det tydligt.

Jag har länge gått och stört mig på att stolparna på ridbanans kortsida mot vägen lutar kraftigt utåt. För att råda bot på det får man först gräva ner en bit på stolpens sida, för att sedan dra i stolpen och kila med sten eller träkil på motsatt sida. Jag tror att man behöver göra detta flera gånger för att få det riktigt rakt. Nu ser det hyfsat ut, även om det fortfarande lutar. Nu får staketet sätta sig under några månader innan jag gör ytterligare justeringar.

Omplantering och kalkvatten

Den här veckan har mest präglats av omplanteringsarbete och andra småsaker som inte kan påstås vara något utöver det vanliga. Alla 50 kronärtskockor har hittat till större krukor, och nu börjar det bli lite strid om bänkytor uppe i pelargonrummet. Jag har planterat om drygt hälften av alla röda pelargoner. De vita verkar klara sig ett tag till, och resterande röda kan vänta lite till innan det är dags för omplantering. Egentligen var det inte nödvändigt att plantera om pelargonerna riktigt ännu, men det är skönt att ligga lite före. De chiliplantor som jag beskurit har sakta börjat återhämta sig och skjuter nya skott. Groavdelningen har krympt ner till en värmematta och det kommer nog bli så att jag kan plocka bort den sista i veckan som kommer. Då finns det fullt utrymme till alla plantor som behöver en större kruka.

Idag plockade jag fram dunken med kalkvatten som jag grundade muren till orangeriet med. Kalkvattnet gör så att kalken som ska målas fastnar bättre i underlaget. Det är något kemiskt som händer som jag inte riktigt har koll på. Jag vet bara att om man grundar och avslutar med kalkvatten så håller det bättre. Jag har provat både utan och med och det senare är helt klart att föredra. Kalkvattnet är busenkelt att laga. Man häller släckt kalk i en dunk med vatten och skakar om. Sedan får blandningen stå tills den har sedimenterat, minst ett dygn, och därefter tar man det klara vattnet, som inte är så lätt att inte röra upp när man häller från dunken, och penslar på underlaget.

Nu har jag efter lite peppning fortsatt med skapandet av en fotobok. Det som återstår nu är att skriva lite väl valda ord på varje sida och sedan skicka iväg för tillverkning. VI får se om det blir någon tid över i helgen åt att skriva några sidor, eller om det dyker upp annat som drar mer i min vilja.

Inte så mycket att göra

Dagen började ganska trögt utan inplanerade göromål. Kanske man skulle i alla fall sätta in rutan i glashuset som varit trasigt sedan i somras? Det gick förvånansvärt enkelt. Efter det rullade dagen på med en fotosession uppe bland hönsen och sedan lite omplantering av de aubergineplantor som vuxit rejält på bara två dygn.

Efter att jag suttit en stund och kollat igenom de bilder jag fotograferat under dagen fastnade jag för en med hönan som gömmer huvudet under vingen för att komma åt och putsa. Efter det kände jag att jag inte hade så mycket mer att ta tag i och började bli lite rastlös när min fru kom som räddaren i nöden och föreslog att jag skulle köra bort lite hö-boss som räfsats ihop utanför hagarna. När jag ändå skitade ner Grimar passade jag på att rensa vid hönäten utanför ankhuset och inne i maskinhallen vid hö-hörnan, samt lite granrester utanför stallet. Jag körde totalt tre lass upp till gropen där jag tänkt blanda till en näringsrik kompastjord av det jag samlat ihop det senaste året av jord, gödsel och annat organiskt material.

Vid fyra gick jag in och satte mig i soffan och kunde konstatera att det fortfarande skulle vara ljust drygt en timme till. Varför inte ta en sväng med Silver!? Nu är ju vägarna relativt snö- och isfria. Jag behöver ju inte ta i så att jag får blodsmak i munnen, bara sådär lagom – så att det känns som att man gjort något.

Förbereder inför våren

Vintern har satt sina spår, och det börjar bli hög tid att reparera det som vintern ställt till med. Hönsgården drabbades ju av snö precis som resten av alla ytor. Dessvärre var jag inte tillräckligt alert för att få bort snön på nättaket i tid, vilket resulterade i att stolpar och reglar började luta in mot gården. PÅ ett ställe hade det gått så långt att en regel hade knäckts. Med hjälp av trädfällarbenet kunde jag räta upp stolparna och förstärka där det hade knäckts. Som extra förstärkning satte jag en permanent stötta vid stolpen där det hade knäckts. Även nättaket var jag tvungen att laga med ståltråd. Nu behöver det inte bli bråttom att först göra i ordning hönsgården när hönsen flyttar ner från växthuset för att ge plats åt alla plantor.

När jag var klar med hönshuset fick jag uppgiften att öppna upp i Linus hage upp mot den övre skogshagen för att ge mer plats. I leran på ena kortsidan av maskinhallen såg jag några större spår som jag tror kan vara vargspår. Min fru kunde inte med säkerhet avfärda det som något annat. Vi får väl se om vi kan hippa några fler tecken på varg framöver. Jag är mer orolig för våra hästar som har börjat få smak för tryckimpregnerat virke. Vissa stolpar finns det inte mycket kvar av och frågan är om det är tråden somm håller upp vissa stolpar eller tvärt om.

Jag passade på att fylla stenmjöl mellan gatstenen i det blivande orangeriet. Jag var lite orolig att det skulle komma in is mellan stenarna och få dem att lossna från cementblandningen i botten, men stenarna satt som gjutet i underlaget. Om några veckor är det dags att fortsätta med bygget. Först ska jag kalka muren och sedan kan jag resa stommen. Det blir spännande att se om allt passar ihop fortfarande. Nu har ju takstolarna legat uppe på loftet och torkat över vintern.

Man ser tydligt hur pelargonerna växer. Mellan varje rad är det från ett och tre dygn i tidsskillnad. När bladen täcker hela krukan och börjar växa in till grannen är det dags för omplantering in i den sista krukan före utplantering. Ett av habanero-fröna har grott, och ett till visar tecken på att sticka ut en grodd när som helst.

Ikväll hamnar delar av förra årets skörd på matbordet. Det blir fyllda paprikor i tomatsås med ris och yoghurt.

Koger för kryckor och småfix under veckan

Nu har jag ersatt skruvtvingen som fungerade som stopp för släden på gördsltransportören med en bult. Allt verkar fungera som det ska och såhär i efterhand undrar jag lite över varför jag inte kom på detta med automattömning redan från början. Jag hade lite idéer, men de skulle bli för komplicerade och involvera en extra motor eller ett komplicerat system av rörliga delar som i praktiken aldrig hade fungerat.

Grimar har utrustats med ett koger för min frus kryckor istället för gåstavarna som inte ger tillräckligt med stöd. Förhoppningsvis får min fru tid på människoverkstan inom en snar framtid, men fram tills dess får vi försöka lösa problemen på bästa sätt.

Den “gummimatta” som följde med Grimar var nog mer ämnad för flip-flop skor än isbroddsförsedda kängor. För att skydda det durkplåtsbeklädda golvet mot slitage och ge lite bättre skydd klippte jag till en ny gummimatta som förhoppningsvis håller bättre.

Det börjar bli hög tid att börja samla vatten i tankarna för att kunna möta våren. Det vattenfilter som jag använt hann jag inte få bort innan isen sprängde plastbehållaren. Den var tidigare fast monterad på IBC-tankarna, men nu har jag satt dit snabbkopplingar för att enklare kunna demontera och montera beroende på säsong eller ej.

Det växer så att det knakar uppe i pelargonrummet just nu. Jag såg att det börjat växa lite mossa, vilket tyder på att jorden är lite sur i kombination med hög fuktighet i jorden och låg omgivande temperatur. Eftersom jag inte vill höja temperaturen för mycket så att plantorna blir rangliga har jag istället strösslat lite äggskal på jorden. Jag inbillar mig att det är bättre att jorden är åt det fuktigare hållet när man inte har möjlighet att övervaka plantorna 24 timmar om dygnet.