Den här helgen har känts både kort och lång. Kort för att jag skulle önska att jag hunnit med mycket mer, och lång för att jag hunnit med så mycket. Dammen börjar ta form. Snart har jag täckt all ful men nödvändig plast med stenar. Jag var tvungen att använda mig av armeringsnät för att hålla kvar stenarna vid kanterna. Jag tillverkade en brygga som skulle underlätta för ankorna att ta sig upp, men bygger man en trappa i en slänt så bildas det snart en stig bredvid. Jag tog ganska snart bort bryggan när jag insåg att fåglarna föredrog en annan väg upp och ner i dammen. Det blev en strand istället. Idag har jag gått runt med trimmern och hann väl klart ungefär hälften av vad jag önskat. Pelargonerna togs ner från pelargonrummet. Jag fick hjälp med de sista stora lådorna av grannen. Dessvärre lyckades jag inte övervintra pelargonerna detta år heller. Denna gång har de stått alldeles för fuktigt. En och annan har klarat sig. Jag har ju inte behövt vattna en enda gång – det har varit riktigt fuktigt i jorden. Misstaget var nog att bära upp dem när de var som blötast – och inget avrinningshål i botten av lådorna fanns det heller. Vi får se om jag lärt mig något till nästa säsong. I växthuset frodas tomatplantorna och nu har vi även planterat gurkorna. Hortensian har fortfarande inte hittat ner i jorden. Det får bli under veckan.
