Vad är bättre än att äta färdigmat efter en hel dags aktivitet från 07:36 till 18:29? Igår fick jag min drönare såld på Blocket, och idag kunde jag äntligen inkassera ett bidrag till min kamera som jag lånat till från vår gemensamma bank som i första hand ska gå till “riktiga” livsinvesteringar. Efter att jag skickat iväg paketet till en ivrigt väntande drönar-pilot kunde jag ägna mig åt västhuset och rensa ut lite vegetation som delvis hade lite gröna tomater på sig. Det blev cirka 3 liter gröna tomater och 5 liter röda tomater denna femte skördeomgång. De gröns aka bli en chutney och de röda kommer ta göra sällskap som såsunderlag tillsammans med de redan femton påsar som jag fryst ner för senare användning. En och annan gurka hade också “ploppat” fram. Efter mitt växhusbesök gick jag ner till stallet för att sätta upp hinkar till den nya hästen. E tycker att varje häst ska ha sin bestämda box, och nu när vi införskaffat en ny häst vid namnet Garm, så ska han självklart ha egna hinkar ta dricka vatten och “hästgröt” ur. Dagens arbeta var långt ifrån över efter stallbesöket om någon trodde det. Gårdagens trädfällning med hjälp av grannen skulle bärgas. Det blev hela fem kärror med stockar som mödosamt transporterades till mellanförvaret i en av “sjukhagarna”, för att senare bli till ved. Just det! – Grannarna Ö och K kom över med sin hö-transportör för vinterförvaring i maskinhallen och lämnade ett halvt lamm som tack för höbärgningen. Det är lite kul och rörande att få U-klassat lammkött – det bästa som går att få! Dessvärre blev det ingen fotografering idag. Jag har börjat samla bilder till en fotobok med mina bästa stunder tillsammans med kameran och drönaren.
Alla mina projekt
En blogg om mina projekt
Category Archives: Skogen
Fokus på skogen
Idag var det riktigt segt att komma igång efter gårdagens hårda slit i skogen. Det värker rejält i nedre ryggmusklerna efter all kvistning. Foten känns stum efter allt lyftande. Nåja…efter en stunds självömkan och lite frukost kunde jag sätta igång med att bärga det sista av gårdagens avverkning. Efter någon timmes slit tog jag en paus och tog med mig kameran ut på en promenad i trädgården för att senare hamna i skogen. Ingenting kändes som värt att fotografera, men efter en stunds vandrande och filosoferande framträdde motiven på löpande band. Jag skulle ha tagit med ett stativ för att få riktigt knivskarpa bilder. Alternativet är att gå upp i ISO, men jag vill hålla mig på 100-200. Annars inbillar jag mig att bilderna blir brusiga. Med bländaren vidöppen blir skärpedjupet ganska smalt vilket många gånger gör att delar av motivet blir oskarpt, men det kan också utnyttjas till att isolera motiven. Jag lyckades väl inte skapa några spektakulära bilder, men de duger till att lägga upp på bloggen. Efter fotograferingen tog vi in foder till fåglarna och sedan blev det en runda till med motorsågen. Nu återstår cirka 30 träd som ska ner nästa vecka. Då kommer jag troligtvis att få hjälp av grannen Ö.
Lugn och trög lördag
Idag har allt känts lite trögt. På morgonen satte jag mig en stund och klurade på ett korsord som inte riktigt går min väg, sedan tog jag på mig motorsågsbyxorna och begav mig ut i skogshagen för att röja upp de sista träden. 13 träd fick räcka innan det var dags för en gemensam omelettmåltid tillsammans med min fru. Efter brunchen åkte vi iväg för att införskaffa lite material till en ny sängstomme. Ända sedan vi bytte sängar har den gamla stommen varit lite för liten och vi har bara behållit gaveln vid huvudänden, mest för att det inte skulle se så naket ut. Det kommer bli en rejäl stomme med stolpar upp i taket. Vi får se om det blir som vi tänkt oss. Efter brädgårdsbesöket åkte vi till Uppsala för att handla lite mat. Det var inte speciellt mycket som behövdes då vi kom fram till att det mesta som behövdes till grytan redan fanns i kökets eller trädgårdens skafferi. Väl hemkomna modifierade jag 4-hjulingssläpet till en timmerkärra och bärgade hälften av dagens avverkning. Jag ville inte ta ut mig onödigt mycket med tanke på att jag haft flera veckors uppehåll med fysiska aktiviteter. Om jag känner mig stark imorgon så börjar jag dagen likadant som jag gjorde idag.
Helt utan hästaktiviteter här på gården har det inte varit. Grannarnas barn har varit här och använt ridbanan för att träna sina hästar. Efter överenskommelse med banchefen om att återbringa allt hindermaterial in i skjulet efter användning hade de gjort en kortare bana som de ivrigt togs sig över. Om intresset håller i sig i några år så kommer de nog på riktiga hästhelger.
Kontemplation och annat tempo
De senaste dagarna har ägnats åt att få ordning på fördelning av sysslor och framtidsplanering. Vi har allt mer glidit åt var sitt håll med olika parallella viljor och önskemål, vilket resulterat i att många uppgifter mer känts som tvång än att man går saker av glädje. Jag kan många gånger mala på och hamna i min egen bubbla, vilket i och för sig är effektivt när man vill ha saker gjorda, men till vilken nytta? Nu tror jag att vi ändå är inne på rätt spår där vi planerar tillsammans vad vi vill göra och hur vi vill utföra saker. Vi fördelar tillsammans och utför det vi kan tillsammans. Faktum är att jag fått tillbaka lite av den glöd som länge känts som bortblåst. Igår passade vi på att åka ut på en liten fotoutflykt runt i närområdet. Jag använde min drönare och min fru dammade av sin kamera som inte använts på bra länge. Nu har jag fått tillbaka lite av mitt fotointresse och har bestämt mig för att ta steget in i den digitala välden med en kamera istället för mobiltelefon och drönare. Drönaren och mobiltelefonen i all ära, men att få stå där och komponera bilden genom en sökare med fasta brännvidder är något speciellt. Jag fick för några år sedan ett antal objektiv som hade varit min morfars genom mina föräldrar som jag hade tänkt skulle komma till användning. Det är synd att sälja eller låta dem vara oanvända. Ett nytt begagnat kamerahus är beställt, och jag väntar med spänning på leverans. Idag var jag ute i skogen och fällde några träd. Det är många döda träd kvar, men om man tar några träd åt gången så behöver det inte bli så jobbigt. Efter att jag hjälp till med att skörda, beskära och binda upp växter i växthuset åkte jag iväg för att skaffa lite T-profiler till bom-konsolerna till hinderskjulet. Jag hann med att såga och göra iordning delarna som ska svetsat ihop. Imorgon ska jag ta en dag ledigt från semestern och förvärvsarbeta så förmodligen blir jag först klar med hinderskjulet i övermorgon.
Skogsarbete
Nu börjar skogshagen mer och mer likna ett kalhygge efter slutavverkning. Det är inte många träd som får stå orörda, och jag är rädd att jag kommer behöva såga ner återstoden nästa år om inte någon storm hinner före. Man får ta några träd åt gången för att inte slita ut sig. Det blev totalt fyra lass med stockar innan jag gav upp för dagen. Nu återstår drygt lika mycket till att ta ner innan jag har gjort som åligger en skogsägare med granbarkborrer i beståndet.
Fem dagars intensiv vila
En semester i semestern skulle man kunna kalla det. Fem dagars spenderade tillsammans med mina föräldrar på landstället i lathetens och bortskämdhetens tecken förflöt med fiske och bastubadande. Frukost, mellanmål och middag serverad utan att man behövdes. Emellanåt besökte jag släktingar och delade med mig av min fiskelycka. Med fem dagars vila och fiske i ryggen kunde jag med full intensitet återuppta arbetet på gården. Inspirerad av min 82-åriga krutgubbe till far satte jag genast igång med att ta hand om min egen skog som delvis angripits av granbarkborrar och barkhungriga hästar. Först fick jag gå runt med röjsågen för att få bort all undervegetation för att inte snava eller bränna mig på alla nässlor. Det blev närmare 25 träd inna bränslet och motorsågsoljan tog slut. Efter min paus som bestod av bunkring av petroleumprodukter och mat tog jag mig an de tre vattentankarna som behövdes skuras ur på alger. Det vatten som fanns kvar tömde jag ner i vattenmagasinet under växthuset som sakta men säkert har sjunkit när alla tomater och gurkor och övrig vegetation törstat efter vatten. Nu ser det ut som att det ska komma en hel del vatten från ovan som kan återställa vattenbalansen här på gården. Imorgon blir det om prognosen har rätt en hel del arbete under tak.
Lite fokus på bloggen
Eftersom en bild säger mer än tusen ord och tomma tunnor skramlar mest, avslutar jag dagens bloggande med samma mening som jag började.
Sjukgymnastik i hagen
Jag fic
k ett utökat gymnastikprogram när jag senast besökte sjukgymnasten. Hon tyckte inte att det var så lyckat om jag utsatte min “sköra” kropp med felbelastningar i onödan. Jag tror dock att förra veckans stallmockning har gjort att min kropp kommit igång igen. Jag har förvisso även utfört en hel del övningar under förra veckan som ökat på rörligheten och styrseln i foten. Det är självklart inte bra om jag överbelastar och gör saken värre, men om jag tar det lugnt och lyssnar på kroppen ska det nog gå bra i alla fall. Det verkar som om det går åt rätt håll, även om det går långsamt. En tidshorisont på ett halvår till ett år har jag fått som riktlinje på min återställning – om jag blir helt återställd i benet. Jag skaffade nya innersulor till mina arbetsskor, vilket verkar ha en positiv stimulans på mina fotsulor. Idag har vi röjt lite i hästhagen. Det blev totalt 6 träd som fälldes och avkvistades – imorgon får jag hjälp av grannen med att forsla bort stockarna – han behöver göra något som han uttryckte det. Det är skönt att känna lite värk i armarna efter dagens arbete och samtidigt veta vad det faktiskt beror på. Ankhuset som varit obebott mockades också ur. Trots att det varit rätt fuktigt i luften under hösten verkar det vara hyfsat bra ventilation i huset. Jag hade räknat med att det skulle lukta mögel och vara dyngsurt, men allt hade torkat upp och var lätt att mocka ur. Imorgon planerar jag att göra iordning arbetsrummet, forsla bort stockarna och få ner två IBC-tankar under trädäcket där växthuset ska stå. Vi har för övrigt beställt montering av växthuset då vi var lite osäkra på om jag skulle klara av att montera det i mitt tillstånd. Jag tycker att om inte jag kan vara med så ska ingen av mina vänner behöva utföra arbete för mig.
Smarta hem och öppnare landskap
Just nu saknar jag något att brinna för. Tänk vad skönt avnjuta en helg med att veta exakt vad man ska göra. Lördagen inleddes med funderingar kring vad som skulle kunna vara ett lämpligt och avgränsat projekt för helgen. Jag beslöt mig för att förädla rutinerna och inställningar i det “smarta hemmet”. För den som inte vet vad ett “smart hem” är, så handlar det om att styra lampor och elektriska apparater med hjälp av en central styrenhet som sänder ut trådlösa kommandon till respektive elförbrukare. Pelargonrummet han exempelvis övervakas och skicka arga meddelanden om när temperaturen blir för låg, och samtidigt starta ett element, eller varför inte ge lite vatten om det blir för torrt. Nu har jag kopplat in en smart strömbrytare och en rörelsevakt i verkstan och styr när lampan ska tändas eller släckas utan att jag behöver leta mig fram till strömbrytaren. Det kan tyckas vara lite fånigt och grabbigt, men att vara herre över sitt “smarta hem” och förståelsen för teknologin kan i förlängningen göra livet enklare.
Idag har jag börjat rensa ur dungen vid ängen från slånbär. Förhoppningen är att den lilla dungen ska bli fri från slån och övrigt sly som gör den näst intill ogenomtränglig. Tar man sig väl in i dungen så bjuds man på en härligt vilsam miljö som är värd att tas hand om frågan är bara om upplevelsen kommer vara densamma när man öppnar upp. Jag inser att detta kommer vara ett långt och utdraget projekt. Det är en sat att gå runt med röjsågen, men att sedan ta hand om buskarna är en helt annan sak. Kanske jag kan få buskarna att brinna för mig istället för att jag ska brinna för dem!
Bling, välljud och vaktelgård.
Förra veckan avslutades med att tillverka en odlingslåda för sonens nyvunna intresse för chiliplantor. I utbyte fick jag mig en lektion i hur man polerar metall så att det blir riktigt spegelblankt. Sista delarna till Apollon bestående av två rattar och två täcklock till skyddsrören runt VU-metern fick avsluta föregående projekt med rörförstärkaren. Under veckan har jag så fort tid erbjudits spenderat tid i Nirvana för att njuta och förtrollas av VU-meterns magiska pulserande i takt med välljudet från Apollon. Jag har lagt på en laddning med salt som jag håller på att röka. Eftersom salt inte blir dåligt kan jag i lugn och ro köra röken i omgångar, vilket är perfekt, när en laddning spån räcker i några timmar. Jag sätter på röken när jag kommer hem från jobbet, och upprepar proceduren tills saltet fått lagom med rökarom. Jag har gjort halvhjärtade insatser under veckan med inledningen på nästa projekt – vaktelgård. Jag hade en föreställning om att det skulle gå ganska enkelt att göra hål med jordborren, men när marken består av sten och bitvis ännu mer sten, får man använda spett och händerna för att gräva de 60 centimeter som krävs för att ett stolpfundament ska bli varaktigt stabil. Idag fick jag äntligen lite inspiration till fysiskt arbete. Grannen behövde låna släpet för att åka till byggvaruhuset och införskaffa material till sin egen frus önskemål, så jag tyckte det var en bra idé att vi samkörde. När jag väl har allt, eller det mesta som behövs för att slutföra ett projekt, finns det inga ursäkter längre! Lagom till att jag kommit igång med arbetet fick jag en bild skickad till mig från en vän som betyder väldigt mycket för mig. Bilden visade en trave stockar som hade funnit en ny plats under dagen. Detta fick mig att känna behovet att själv samla in vindfället från i vintras. Dagens fysiska arbete avslutades med att dra elkabeln till hönshagen från maskinhallen där elaggregatet sitter. Dessvärre hade dragsnöret i röret bara en ände, så jag fick koppla loss elen och använda den kabeln som dragsnöre. Efter någon timmes slitande var så alla kablar dragna, och jag kunde koppla in elen till hönshuset igen. Nu får vi se om orken räcket till någonting imorgon, eller om jag också ska vila på den sjunde dagen. Jag kan ju alltid hugga lite ved!