Category Archives: Drönare

Nytt blad

Idag har jag spenderat större delen av dagen i verkstan med undantag för en stunds fotografering på förmiddagen och drönarfotografering hos grannen som måste göra en karta över tomten i syfte att ansöka om ny avloppsbrunn. Det blåste inte lika mycket idag som igår, men det var ändå tillräckligt för att ställa till det för makrofotograferingen. Vissa bilder blir bra, medan andra inte blir så bra. Det är lite svårt när det blåser och motivet rör på sig. Då måste man öppna bländaren fullt för att få en hyfsad slutartid, men skärpedjupet blir ganska grunt.

Solrosorna fortsätter att blomma ett tag till och nya är på väg. De kommer förmodligen inte hinna slå ut men det är ingen större katastrof tycker jag..

Nästa steg i orangeribygget blir att tillverka alla kilar som ska låsa fast reglarna i takstolarna och såga ut spår för alla fönster samt passa in reglarna som ska öka stabiliteten och ge stöd åt rutorna i överkant. Helt plötsligt under dagens sågarbete började sågen visa tecken på att vara slö, så jag bytte blad. Vilken skillnad! Nu börjar jag dessutom få kläm på att såga rakt efter att jag knäckt “koden” och låter sågen göra jobbet i början av snittet, placera kroppen rätt och fokusera på varje drag man gör. Å ena sidan behöver jag inte göra så långa och tjocka snitt längre, så det kan ha betydelse, men å andra sidan känns det som att sågen börjar lyda mina uppmaningar.

Drönarbygge

Idag har jag återupptagit byggandet av Daidalos. Då jag fått ett uppdrag att bygga och manövrera en drönare som ska kunna lyfta minst tre kilo, stannade jag på hemmaplan för att forttsätta där jag slutade. Då det är ganska stora strömmar som ska distribueras ut till alla motorer litar jag inte riktigt på den färdiga kopplingslåda jag beställde från Internet. Kopparbanorna ser ut att kunna brännas av och lödpunkterna var i minsta laget. Nu har jag tillverkat två kopplingsboxar av 3D-printad plast och några kopparblock som perforerats med hål där kablar och lödtenn ska petas in. Koppar är lite speciellt att arbeta med märkte jag. Materialet smälter lätt till klumpar om man arbetar med för höga varvtal eller misslyckas med att få bort spånorna från ämnet när man borrar eller fräser. Ett av hålen blev lite för stort efter att borrstålet gick av. Det är ingenting som man kommer märka när hålet fylls med lödtenn. Passformen på lådorna blev i det närmaste perfekt. Helgen blir det mindre arbete med drönaren och mer med att bygga en pergola utanför växthuset.

Bakslag på bakslag

Nu kan det räcka med nysnö tycker jag. Inför den stundande påskhelgen såg det ett tag ut som att vädret skulle gå mot det bättre, men solen verkar utebli och snö, om än lite, skulle falla i natt. En liten tröst är att det skulle bli enstaka plusgrader. Förhoppningsvis kan snön helt smälta bort och inte visa sig igen förrän nästa vinter. I helgen har jag inte planerat att göra något speciellt annat än att kanske bygga lite på Daidalos och provflyga den nya drönaren som kom tillbaka från reparation i Holland. Jag kommer nog också öva lite på att flyga en av mina mindre drönare utan positioneringshjälpmedel från himlen om någon av de större drönarna helt plötsligt skulle tappa all kommunikation med satelliterna. I helgen blir det middag hemma hos svärfar. Idag har vi både dotter och son med bihang på besök. Den stora vilodagen i helgen får bli imorgon!

Tålamod

Den som väntar på uppdateringar på min blogg få ha tålamod, liksom den som väntar på våren. Just nu verkar det mesta handla om tålamod. Jag har tålmodigt väntat på att få hem en drönare som som jag inte kunde låta bli att bjuda på. I flera veckor väntade jag på leverans, och ett tag trodde jag att jag blivit lurad. Det kändes lite för bra för att vara sant, men allt såg ändå ut att vara i sin ordning. Det var en auktion i Polen som hade en helt ny drönare vars pris i normalfallet skulle varit mer än tre gånger så högt som jag bjöd och mindre än hälften av den billigaste begagnade jag sett. Till min förvåning och bestörtning så var jag det vinnande budet. Efter några veckors väntande fick jag en avisering i telefonen att ett paket var på väg till mig. I förra veckan på fredagen fick jag paketet, som mycket riktigt innehöll det som jag beställt i obruten förpackning. Ivrigt började jag ladda batterierna, men det visade sig att ett av batterierna inte ville ta laddning. För en mindre summa införskaffade jag ett nytt dagen efter och på söndagen var det dags för premiärflygningen – trodde jag! Drönaren kunde inte hitta någon GPS-signal, trots att den har externa antenner för att säkerställa god mottagning. Efter lite sökande på internet fick jag reda på att ett antal av dessa farkoster helt plötsligt tappat kontakt med satelliter och antingen störtat eller flugit bort när piloten febrilt försökt återfå kontrollen. De flesta har fått flygmaskinen utbytt eller åtgärdad av tillverkaren och det samma kommer att gälla mig efter att ha ordväxlat med supporten. Nu har jag skickat drönaren för att få den utbytt, men väntan på en ny har fått mig att läsa om haverirapporter relaterade till lite större drönare med inbyggda hjälpmedel som GPS-positionering. I de flesta fall har det påpekats i haverirapporten att olyckan hade kunnat undvikas om piloten hade varit tränad i att manövrera drönaren utan hjälpmedel. På mindre drönare går det i princip inte att flyga utan hjälpmedel, vilket gör det svårt att träna på något som gör mindre skada om olyckan skulle vara framme. Nu har jag hittat ett sätt att kringgå GPS-positioneringen på min mindre drönare. Normalt kan man inte lyfta utan GPS-signal och det går heller inte att slå av funktionen, men allt finns att hitta på internet. Idag provade jag att flyga helt utan navigeringshjälp, och det är faktiskt ganska nervöst när vinden får drönaren att röra på sig utan att man rör på spakarna. Med lite träning och tålamod ska jag nog kunna komma över rädslan och känna mig bekväm utan hjälp från ovan.

Pilligt med Daidalos

Idag har jag mestadels hållit på med att bygga på drönaren. Jag är lite skeptisk till den kopplingsbox som jag köpt. Jag vet inte om kablarna till motorn är överdimensionerade, eller om kopplingsboxen är lite underdimensionerad. Det känns som att kopparbanorna är lite klena för att kunna leverera den ström som behövs för att driva motorerna med full kraft. Det blev dessutom ganska pilligt att få ihop det hela. Jag funderar på att göra mina egna termineringsblock i koppar eller aluminium för att vara helt säker. Signalkablarna är förmodligen en aning för korta och kommer behöva förlängas. Jag känner att jag inte får ha för bråttom att få allt färdigt. Det skulle vara ganska nedslående om drönaren havererade 10 meter upp i luften för att strömförsörjningen är undermålig eller att en kontakt släpper för att kablarna är för tight spända. En annan sak som jag upptäckte var att man inte ägnat så mycket tid till att underlätta säkra kabeldragningar. Jag fick sätta krympslang som extra skydd mellan kablarna som går ut ur armarna och genom den relativt vassa kolfiberplattan. Det var sol på förmiddagen och snö på eftermiddagen. Det kändes inte alls motiverande att gå från verkstan upp till huset i snöyran.

Ett första drönaruppdrag

Sedan början av förra helgen har det varit sparsamt med inlägg på bloggen. Förra söndagen hann jag inte skriva något, och i veckan är man inte så inspirerad att skriva. Förutom att jag dagligen varit uppe i Pelargonrummet för att vattna och pyssla om plantorna har jag förberett tillökning genom ännu mer sådd. Koriander, basilika, sallat, lök, jordgubbar och två olika sorters äpplen. Vi får se hur det blir med äppelplantorna. Det kanske behövs något speciellt handlag för att få dem att gro och trivas, men en förutsättning är väl ändå att de kommer i joden och får lite vatten.

Merparten av paprikaplantorna har planterats om, fått gödsel och flyttats ut ur frökuvösen för att få underbevattning i svalare temperatur. Pelargonerna blir långsamt fler och nu återstår endast några enstaka frön som inte grott. En handfull pelargoner har tynat bort trots lagom vattning och kär omvårdnad. Förra året överlevde samtliga plantor där fröna grott, men det kanske var en mindre känslig sort.

Förra helgen avslutades med plogning och sedan dess har det både töat och fryst om vart annat. Igår fick jag mitt första drönaruppdrag i syfte att underlätta ett bygglov. Uppdraget var att ta några bilder på en gård med lite byggnader på olika höjd och i olika vinklar. Det tog kanske en kvart att utföra uppdraget men det blåste svagt och var någon minusgrad, så jag hann bli rejält kall. Åh vad jag längtar efter lite värme! Hela kroppen kändes som en isklump när jag äntligen fick sätta mig i bilen för att åka till mitt ordinarie jobb. Idag har jag kluvit lite ved, vistats uppe i Pelargonrummet och byggt lite på Daidalos. Nu sitter motorerna på sina respektive armar och nu ska allt kopplas ihop. Det är en duktig härva med kablar som ska lödas och dras till rätt ställe. Det är nu det jobbiga i projektet har börjat!

Inget bra flygväder

Det blev en riktigt trög dag idag. Först somnade jag om i sängen och sov bort en bra bit av förmiddagen med uppvaknade till snöyra som följd. Jag hade väl planerat att fortsätta 3D-modelera smedjan som jag påbörjade förra veckan, men det blir inte speciellt bra när allt är vitt. Det blev istället en sväng upp till Pelargonrummet för att så paprika och selleri. Jag sådde paprikan i sojakoppar med individuella lock som håller fukten och kan plockas av vartefter som fröna gror. Sellerin sådde jag i vanliga plastkrukor. Nu har jag tre värmemattor igång, och hoppas på att det mesta ska gro inom två veckor då det är dags att ta nästa omgång frön. Jag blandade ihop egen såjord med lite slattar av jord och torv som jag fått över sedan tidigare. I år behöver jag inte införskaffa några krukor, utan kan återanvända de jag hade förra året. Jag har inte lyckats få upp värmen ännu, men jag har goda förhoppningar om att jag ska lyckas med sådden ändå.

Högvarv

Just nu går jag på högvarv och har en hel del energi och inspiration. Det enda “problemet” är att det sker under arbetstid och solen går fortfarande ner innan man hinner komma hem. Räddningen är helgen då man hinner få lite mer gjort än vad man vant sig vid. Idag började förmiddagen med mulet väder, och det kändes inte alls lockande att gå ut, men faktum är att jag ville ha mulet väder för att kunna få ett bra resultat när jag skulle ta mig an att 3D-modelera ett litet hus ute på en av alla åkrar i närområdet. Första steget i processen är att göra en översiktskarta över området så att jag sedan kan skapa ett flyguppdrag för drönaren så att den autonomt kan ta en serie närbilder av byggnaden. Jag hade redan igår pratat med markägaren om mina planer och fick grönt ljus. Insamlingen gick bra men det var ganska kallt och blåsigt. Trots min batteridrivna värmeväst var det skönt att sätta sig i bilen för att åka hem och bearbeta bildmaterialet på drygt 300 bilder. Jag matade in bilderna i datorn för att starta bearbetningen som normalt tar någon timme för att under tiden gå ut och fortsätta med röjningsarbetet vid Slånbärsudden.

Man slutar aldrig att förvånas över vad man hittar i skogen. Två ölburkar och två rostiga fälgar samt en plastskarv till dräneringsrör hade tagit skydd under slånbärsbuskarna. Nu har jag kommit till ett riktigt jobbigt parti där gammalt ris är varvat med nya buskar. Det är trots allt riktigt tillfredsställande att se resultatet. Jag passar på att gallra lite andra buskar och träd för att ge lite ljus åt kommande vårblommor. Det har alltid varit en ganska mysig dunge på sommaren med ett innertak av löv. Det har bara varit lite svårt att komma in dit på grund av slånbärsbuskarna, men nu finns det förutsättningar att ta sig in. Hästarna fick lite att gnaga på i väntan på utfordringen.

Morötter

Nu behövs det morötter mer än någonsin under hela året! Under veckorna blir det bara förvärvsarbete och under helgerna kräver arbetsviljan att det är bra väder. Den senaste tiden har jag dock märkt att allt inte är så nattsvart. Viljan att sätta igång med något när man kommer hem från jobbet blir allt lättare. Idag klädde jag på mig röjsågen och fortsatte slånbärsbekämpningen när jag kom hem från jobbet. Jag höll på en bra bit efter att mörkret hade lagt sig. Beväpnad med pannlampa och tjocka handskar avlägsnade jag den ena buske efter den andra, och nu ligger det ett antal högar utefter vägkanten. Min förhoppning är att jag ska kunna få hjälp i helgen med att forsla bort högarna. Man vet dock aldrig, och jag har ställt in mig på att slutföra arhetet med eller utan hjälp från grannen.

Imorgon ska jag försöka köra lite skräp till tippen, köra in hö till hö-hörnan inne i maskinhallen och hämta lite gamla plankor och vagnshjul som jag fått vittring på. Vi får se vad jag kommer få för användning av materialet framöver. Motorerna till drönaren kom idag. De har varit på väg hela veckan, men Postnord är som de är med sina logistikproblem. Normalt gör jag inte reklam, eller nämner någon vid namn, men i detta fall är det motiverat. Vi får se om jag bygger lite på drönaren, eller om det får vänta. Nu har jag i princip alla komponenter som behövs för att få upp den i luften, det enda som återstår är motivation.

ABS, TRK, PPK, GCP, Morötter, Choklad och död.

Den här veckan har passerat obemärkt med mycket fokus på drönare i både praktik och teori. Halva veckan gick åt till att designa och skriva ut plastdetaljer i ABS till Daidalos landningsställ som ska kunna fällas upp för att inte skymma kameravyn när man panorerar. Vidare har jag trillat långt ner i kunskapens kaninhål för att lära mig mer om fotogrammetri. Kruxet är att få en så exakt modell av verkligheten för att sedan kunna mäta i modellen. Jag har pratat med två företag som håller på med anläggning där det är intressant att få fram modeller av en arbetsplats för att enkelt kunna mäta volymer, avstånd, höjdskillnader och ytor. Jag har även pratat med en byggnadsantikvarie som tyckte att det skulle vara intressant att titta närmare på fotogrammetri för att skapa 3D-modeller av byggnader och platser. För att få en modell som motsvarar verkligheten finns det en hel del att tänka på, och teorin bakom kräver att man förstår och behärskar en hel del tekniker och processer för att det ska bli riktigt bra. Det är helt klart någonting som jag skulle kunna tänka mig att arbeta med som komplement till min nuvarande verksamhet som i dagsläget är ganska stillasittande.

Morötterna verkar fortsätta växa trots att de sedan länge skördats. Jag kommer inte ihåg att morötterna var så stora, eller att de hade förgreningar på roten. Purjolöken verkar tåla vintern ganska bra och har vuxit sig större än för någon månad sedan. Perfekt att hämta en purjolök när det behövs.

Igår fick jag ett vadderat kuvert innehållande choklad från “K”. Jag har redan snaskat i mig ett antal praliner för att motverka mörkrets negativa effekter.

Idag var det hönsslakt här på gården. Jag tog mest hand om att organisera och försöka hålla undan vid varje station i hanteringen. Vatten ska värmas, rensbord ska tas fram och käls i plast, slaktrester och fjädrar ska samlas in och bortskaffas. Det blev totalt 13 höns och tuppar som fick sätta livet till. Nu får vi hoppas att det blir lite lugnare uppe i lilla Spanien där det bitvis har varit slagsmål med både blodvite och död som följd.