Två och en halv kubik på 6 timmar

Idag har jag spenderat merparten av tiden till att kapa, klyva och stapla ved. Jag trodde inte att jag skulle hinna eller göra göra allt idag och var inställd på att klyva veden under veckan. Men eftersom det inte fanns någonting annat på min lista att göra och snöplogningen uteblev kunde jag göra llt i ett svep. Nu har vi ved en bra bit in på nästa år. Jag ska försöka bli bättre på att ta hand om vedklyvningen under den torra och varma delen av året istället för att göra det när det är som mörkast och kallast på året. Nu har jag tillräckligt med knastertorr ved i alla fall men det är alltid skönt att inte behöva klyva ved under tidspress. Problemet är väl att jag jag har för mycket annat som jag vill passa på att göra när vädret inte utgör ett hinder för vedklyvning. Jag hade i alla fall sinnesnärvaro nog att ta in några stockar i maskinhallen innan snön behagade falla.

Det blev totalt 27 IKEA-kassar med ved, och om jag räknat rätt så motsvarar det ungefär två och en halv kubik färdigkluven ved inklusive luften mellan vedträna. Detta motsvarar ungefär tre och ett halvt ton koldioxid i utsläpp, och då har jag inte tagit med fyrhjulingen, motorsågen och vedklyven i beräkningen.

Ny spänningsregulator

Idag har jag bytt ut spänningsregulatorn på fyrhjulingen. Om det inte är det ena så är det det andra som måste fixas. Det är ändå tillfredsställande att jag kan felsöka och byta ut rätt komponent. Dessvärre gick det inte att öppna likriktarbryggan, annars hade jag gjort det och bytt en komponent för bråkdelen av vad en ny regulator kostar. Nåja, vi använder fyrhjulingen dagligen och det kan vara värt att sendera både tid och pengar på att den ska fungera och vara pålitlig.

Fjärrvärme och batteribyte

Nu har jag utrustat traktorn med styrning till slangvärmaren. Jag vägrade köpa ett originalrelän som ändå bara tagit mig halva vägen för det tredubbla av vad det kostade att göra allt själv. Det som kostade mest var den halvmeter kabel som jag var tvungen att köpa för att komma över kontakterna som jag behövde för att tillverka min lilla box som ska koppla upp traktorn mot nätet. Nu får jag väl koppla in en snödjupsmätare som tillsammans med tidpunkten startar motorvärmaren lagom till att jag har tid och lust att ploga.

Första gången som jag skulle testa motorvärmaren gick det inget vidare. Batteriet som var fulladdat orkade inte i kylan att dra igång motorn trots att värmaren stått på i någon timme. Det blev till att införskaffa ett nytt batteri avsett för att dra runt startmotorer på tjuriga traktorer från 1950-talet. Jag fick stå inne i maskinhallen i minusgrader med tvåsiffriga värden och arbeta. Kabeln till minuspolen var för kort för det nya batteriet, så jag var tvungen att byta den först. När allt var på plats kunde jag starta och rulla in traktorn i verkstan där det var betydligt ljusare och en aning varmare för att montera in motorvärmarstyrningen med tillhörande termometer att fästa på motorn för att kunna avgöra när motorn värmts upp tillräckligt. Jag monterade uttaget till strömsladden framför hytten så att man inte glömmer att dra ut den när man är som ivrigast att börja ploga. När traktorn ändå var i verkstan passade jag på att “laga” knoppen till motordödaren som jag de senaste åren använt en polygrip för att greppa tag i när jag velat stanna motorn.

Idag kom så första gången jag kunnat testa systemet fullt ut med lyckat resultat. Et timme innan jag kom hem från jobbet startade jag motorvärmaren för att när jag kom hem omedelbart kunna ploga bort den snö som föll i natt. Traktorn startade på första försöket och jag har sparat min omgivning på en massa svordomar som annars är brukligt när maskiner trilskas.

De sista färska tomaterna och mer snö

Förra söndagen påbörjades arbetet med att demontera vänster bakhjul på traktorn för att få pyspunkan lagad på däckverkstaden. Igår fick vi hjulet på plats igen, men istället för att börja ploga var det helt plötsligt dags att laga middag. Som ett tillbehör stekte jag de sista färska körsbärstomaterna tillsammans med egen chili, egen vitlök och köpesalt. En fantastisk påminnelse om vad sommaren för med sig.

I morse började jag omedelbart efter min espresso att montera motorvärmare och batteriladdare på traktorn. Det känns inte riktigt rättvist att jag ska behöva spendera två timmar på att traktorn ska gå att starta varje gång det snöat. Det tog närmare fem timmar att få allt på plats. Jag var tvungen att montera bort alla kåpor för att kunna lossa på kylaren för att kunna koppla in motorvärmaren på kylslangen mellan kylaren och vattenpumpen. Jag hade fem minuters marginal på mig efter att jag fyllt på ny kylarvätska och kopplat in motorvärmaren att torka bort smutsen från ansiktet och byta kläder innan vi åkte över på adventsfika hos grannarna A och M.

När vi kom hem igen var jag spänd på om traktorn skulle starta utan problem. Jag blev ganska besviken då motorn inte ville starta tills jag insåg att jag inte skjutit in “motordödaren” i min iver att börja ploga. Imorgon kanske jag ska försöka koppla in styrning så att jag kan starta motorvärmaren på distans eller sätta in rutor på traktorn där det saknas. Lite kärlek kan traktorn få nu när den startar mitt i vintern utan att jag behöver anstränga mig i onödan.

En onödig årstid

Idag har jag varit igång hela dagen. Jag började med att gå ut i trädgården för att hitta lite motiv att fotografera. Det blåste ganska mycket, så nästan alla bilder hade rörelseoskärpa i sig och även om tålamodet hade funnits där så hade stelfrusna fingrar satt stopp förr eller senare. Igår kom den första omgången snö som är värd att plogas bort så merparten av dagen har gått åt till att förbereda traktorn för uppgiften. Att montera snökedjor och plog var inte det enda som behövde göras. Först var jag tvungen att pumpa i luft i vänster hjul som behöver lagas om jag inte först ska behöva spendera en timme varje gång åt att fylla det med nödkompressorn som egentligen ska användas till vanliga bilen. Kompressorn som drar tolv volt från ett cigarettuttag koppalr jag först till fyrhjulingen, och för att inte fyrhjulingens batteri ska dräneras så laddar jag samtidigt fyrhulingens batteri. Därefter måste traktorns batteri laddas och motorn värmas upp innan jag ens kan föra ett startförsök. Jo just det, bränslet var nästan slut så jag fick åka iväg och fylla på några dunkar först.

Vidare har jag tagit in en massa balar med torv och torvmix in i stallet. De brukar vara ganska fuktiga och är mer eller mindre frusna när man öppnar förpackningarna. Därför brukar vi ta in några i stallet så att de kan tina innan de används. Jag passade på att flytta en pall med torv och en med torvmix när jag ändå hade traktorn i rörelse.

Efter att torven kärrats in i stallet satte jag upp värmelampor i växthuset åt hönsen. Det tog sin lilla tid att sätta upp allt med buntband så att det sitter säkert. Plogningen gick sedan ganska snabbt och smärtfritt även om det hade blivit mörkt när jag började.

Nu återstår bara matlagning.

Kristallsjukan

Jag hade kristallsjukan första gången för cirka åtta år sedan. Sedan dess har det varit ok med undantag för enstaka tillfällen då jag haft känningar som gått över lika snabbt som de uppkommit. Men i måndags slog det slint i båggångarna och hela omgivningen snurrade. Jag var hemma både måndag och tisdag. På onsdag kunde jag börja jobba igen även om det var lite tröttsamt. Sedan har jag gradvis blivit bättre och idag har jag nästan inte alls känt av någon yrsel. Igår ägnade jag nästan hela dagen åt att städa huset för att göra det lite fint inför det besök vi fick på kvällen. Det var gamla bekanta från 30 år tillbaka i tiden och klockan hann bli fyra på morgonen innan vi kom i säng. Jag steg upp runt åtta, men kom inte igång med någonting förrän klockan elva. Då började jag med att täcka vitlökslandet med hö för att skydda mot den stränga vintern. Det har redan kommit lite lätt snö och det har börjat frysa till ordentlig. Mitt i mitt kärrande blev jag avbruten av min fru som hade problem med gasvajern på fyrhjulingen. Efter någon kvarts felsökande hittade jag problemet som berodde på vatten som hade kommit in i gasreglaget vid förgasaren och frusit.

Efter att jag löst gasproblemet fortsatte jag med att täcka vitlökslandet med hö. Därefter tog jag in de sista två pumparna från trädgårdsdammen respektive regnvattenmagasinet för att tömma dem på vatten och rädda undan dessa från att gå sönder i vinter. Jag gjorde rent vattenfiltret till dammen när jag ändå höll på. Det är alltid kul att slaska med vatten när det är minusgrader i luften.

Jag har haft lite diskussioner med flygplatsen om att få flyga min drönare. Det har visat sig att man ändrat reglerna till en maxvikt på 7 kg utan att behöva söka tillstånd från flygledningen. Nu vill man att jag ska utrusta min drönare med en transponder för att kunna synas i samma varningssystem som flygplanen använder sig av för att hålla reda på varandra i lufthavet. Idag testade jag att strömsätta och konfigurera transpondern. Det lutar åt att jag måste göra om kåpan igen, men det får bli i nästa vecka.

De sista tomaterna som eftermognat sjunger på sista versen och nu är skördefesten över för 2023.

Grått och uppehåll

Idag har jag fortsatt med alla förberedelser inför vintern. Vissa saker måste göras, och annat är bra om det blir gjort. Att plocka in alla vattenpumpar är väl en sak som måste göras, att plocka in utemöbler och rensa slån är sådant som är bra om det blir gjort. Det kan kännas jobbigt att ta in möblerna, men det är ju faktiskt jobbigare att bygga nya. Det är jobbigt att ta in alla pumpar, men det är jobbigare, dyrare och tar längre tid att införskaffa nya.

Även om det är fuktigt och lerigt så har det i alla fall varit uppehåll idag. Det är väl sista helgen som jag kan sätta vitlök innan det blir för kallt. Jag slutade räkna vid 100, men om jag tar och räknar på den uppmätta ytan och fördelar klyftorna på 20 centimeters avstånd från varandra så har jag satt 320 stycken. Min bättre hälft var lite orolig att all lök skulle gå åt till planteringen men jag kan försäkra om att det finns några kilo kvar till matlagning från årets skörd. Nu ska allt bara täckas med löv, men det kan vänta till nästa helg. Efter mörkrets inbrott gick jag ut och skördade lite selleriblad som jag sedan satte i torken. Tillsammans med lite salt blir det en bra krydda till matlagningen. Jag fick ändå lite energi trots höst och mörker och det känns skönt att jag fått någonting gjort i helgen.

Mörker och regn

Nu är nästan allt bara en enda lång transportsträcka fram till våren. Det är så deprimerande med mörkret och allt regn som gör att allt blir lerigt. Idag har det i och för sig varit relativt sett torrt jämfört med vad det varit den senaste veckan. Jag tog fram Grävis och vände upp och ner på potatislandet och blandade i ett tjugotal kärror med hästgödsel för att lätta upp den tunga leran. Det kommer nog dröja några år innan jorden blir riktigt bra. Potatisen blev inte alls bra. Jorden är på tok för lerig och kompakt, men den blir väl gradvis bättre. Imorgon kanske jag kan få ner lite vitlök i jorden, men allt hänger ju på om det är uppehåll. För att strukturera odlingsplätten och göra det enklare att hålla ordning placerade jag ut några stockar som jag fixerade med impregnerade stolpar och långa skruvar.

Lull-lull och skydd till Daidalos

Idag har jag gjort klart det sista på Daidalos. En skyddskåpa till stömförsörjningsdäcket och en kåpa på ovansidan. Jag använde CNC-fräsen till att skära ut konturerna till träformerna som sedan användes till vakuumforminingen av kåporna. Jag är inte helt nöjd, men det finns alltid tid att göra allt bättre vid ett senare tillfälle om lusten faller in.

Att få på kåporna och gömma allt kablage gör att allt känns mer förtroendeingivande och proffsigt. GPS-en fick sin egna lilla urgröpning. Jag vågar inte riktigt sätta den under skalet och äventyra kvalitén på satellitmottagningen. Jag satte kabelstrumpor runt mottagarantennernas kablar för att skydda mot slitage mellan kåpa och plattan.

Jag är inte riktigt nöjd med kåpan på ovansidan. Jag hade en idé om att statuslampan skulle kunna synas 360 grader runt om drönaren, och gjorde en liten bubbla på ovansidan. Den fungerar, men den blev sannerligen inte snygg! Sedan kan man diskutera om valet av grafitgrått var rätt, eller om jag ska välja någon annan klarare färg.

Den sista nöten att knäcka var hur jag skulle fästa kåpan på ovansidan i drönaren. Efter mycket velande skrev jag ut 6 stycken fästen för att hålla kåpan på plats.

Nu är Daidalos helt klar, och nu äntligen kan jag ta mig an nya utmaningar och projekt!

Daidalos lyfter tungt

Gårdagen ägnades åt att försöka koppla in ett servo som ska ingå i släppanordningen till Daidalos. Hur jag än försökte så fick jag inte ut rätt signal ur porten på styrsystemet. På sin höjd fick jag fram en hackig sinusvåg som bara var störningar. Till slut testade jag att lägga signalen även på port två, och då började det hända saker. Det visade sig efter mycket undersökande att den första porten inte var port 1 utan en helt annan port. Idag fortsatte jag med arbetet och monterade släppanordningen och servot under batterihållaren. Jag var tvungen att förstärka infästningen med extra brickor. Batterierna väger redan drygt 5 kilo och ska drönaren kunna lyfta några kilo måste kolfiberplattan klara av att hålla emot. Jag passade på att leda om och bunta ihop lite kablar för att få ordning och reda. Min son kom förbi lagom till att det började närma sig en testflygning med last. Först testade vi att servot orkade öppna med lasten. Det är väl lita ansträngt att öppna vid 5 kilo, men det är inga större problem och kravet är satt till 3 kilo. Nu var det tid att testa om drönaren verkligen orkade att lyfta 5 kilo. Med en vattenfylld 5-litersdunk fastkopplad i lastöglan började så testflygningen.

Efter det lyckade försöket ställde jag undan Daidalos för dagen och koncentrerade mig istället på att rensa bort tomatplantor och ta hand om vitlöken som hängt på tork. Jag var bara tvungen att plocka de sista gröna tomaterna innan sekatören fick börja arbeta. Det blev en hel stor balja med tomater. Jag får väl göra lite marmelad och kanske salsa verde av det. Alla buskar och resterande tomater fick kärras upp till hönsen i tre omgångar.