Category Archives: Elektronikverkstad

Nixie-Dynamis och tak över huvudet

Efter att ha haft besök som bjöds på mat med bearnaisesås blev det lite äggvitor över som tillsammans med socker förvandlades till maränger idag.

Min son som bor ett stenkast bort ville ha hjälp med att sätta upp ett tak över ett trädäck som han tänkt förvandla till stenhuggarstudio. Igår borrade vi 8 hål för stolpar och åkte sedan och införskaffade cement och stolpskor. Det tog lite längre tid än beräknat så gjutningen flyttade vi fram en kalenderdag.

Idag, efter marängbaket gick jag ner i verkstan för att påbörja mitt nästa projekt som ska smycka tillvaron uppe i Nirvana. Jag kallar projektet för Nixie-Dynamis. Det som jag tänkt bygga är VU-mätare till högtalarna som visar hur mycket energi som finns i musiken. Jag kommer ha två Nixie-rör, som är elektronrör, till varje högtalare. De kommer att visa staplar som utgår från mitten och kommer lysa upp takt med musiken, precis som jag har på Apollon.

Jag har tänkt mig att de två Nixie-rören ska placeras inne i ett rör som har urfrästa slitsar så att man ska kunna se ljusstaplarna växa från mitten av röret ut mot kanterna. Jag fick slipa både insidan av stålrören från svetsskarven och ändarna på Nixie-rören där man förslutit rören vid själva tillverkningen för att de skulle få plats ordentligt. Jag var tvungen att vara lite kreativ när jag skulle slipa insidan av röret. Med ett aluminiumrör och en borrmaskin kunde jag få till det. Jag hann få till slitsarna och slipningen av rören innan det var dags att skifta fokus och hjälpa till med takbygget.

Efter att ha mätt upp var stolpskorna skulle placeras blandade vi cement med sand och krossad sten. Det vick åt tre säckar cement. Det går fort att skriva om det, men det tar mycket längre tid i verkligheten! Nu ska betongen brinna klart innan vi kan fortsätta. Det kommer att ta minst 48 timmar, så jag kan passa på att fortsätta med Nixie-Dynamis under tiden.

Stabilt och kattsäkert

Så – Då var det äntligen färdigfixat med högtalarna! Staget fungerade perfekt, och allt blev riktigt stabilt. Låsringen fungerar också bra, och det krävs inte mycket kraft för att fixera staget i precis rätt längd. För att inte göra en ny längre kabel var jag tvungen att flytta högtalaren lite längre bak än vad jag hade tänkt mig, och det blev några fula skruvhål kvar ovanpå bashögtalaren. Nu kanske jag får anledning att göra en VU-meter med elektronrör mellan elektrostathögtalaren och baslådan för att dölja skruvhålen. Men det blir ett projekt som jag kommer skynda långsamt med. Det finns ju fullt av annat som också behöver göras.

Väl uppe i Nirvana tog jag mig tid att justera ljudet, men det var någonting som inte stämde! Det visade sig efter flera mätningar och uteslutningar att jag kopplat fel i det aktiva filtret, vilket gjorde att bashögtalaren spelade högre upp i registret än vad den är tänkt att klara av. Efter upptäckten och ytterligare en kalibrering lät det så fylligt och detaljerat som det skulle.

Äntligen kan jag dra mig tillbaka!

Idag har jag uteslutande ägnat mig åt att kattsäkra högtalarna och återställa Nirvana till vad det är tänkt att vara. En plats att dra sig tillbaka och lyssna på musik och låta tankarna vandra iväg.

Jag hoppade över plastdistanserna mellan ribborna. Dels för att de inte behövdes, men framförallt förvrängde de den blåa färgen. Jag tänkte om lite beträffande infästningen. Istället för att avsluta med en mässingsknopp så satte jag vanliga muttrar och täckte över med blåmålade kupoler. Det ger nog ett renare intryck. Infästningen blev dock i borstad mässing. För att få ett stabilt stopp gängade jag brickor som jag skruvade fast i ändarna. Allt blev stabilt och matchade mina förväntningar.

Bashögtalarnas galler målades i samma blåa färg och fästen tillverkades av plattjärn som jag bockade, borrade, slipade och målade.

Genast när jag kom upp med högtalarna var katterna framme och nosade på mitt alster. Den här gången var jag inte nervös att de skulle sätta klorna i membranen.

Efter att ha kopplat in allt och provlyssnat kunde jag konstatera att ljudet i alla fall inte blivit sämre. NU måste jag bara sätta upp lite akustikplattor i Nirvana för att bli av med rumseko.

Kapa, borra, testa och måla

Det var inte speciellt lockande att sticka näsan utanför dörren i morse. Det blåste kallt och snöade. – Ännu ett bakslag. Som tur var hade jag tänkt tillbringa större delen av dagen i verkstan.

För att kunna kapa ribborna i exakt samma längd tillverkade jag en jigg som jag även kunde använda när jag borrade hål i ribborna. Jag tillverkade även en slang-giljotin för att få exakta längder på distanserna som ska sitta mellan varje ribba. Trots att man försöker vara noggrann är det alltid någonting som blir fel, men risken minskar drastiskt om man har en mall att utgå ifrån.

Efter att jag kapat alla rundstänger till rätt längd gängade jag ändarna. Det var lite struligt till en början att hålla stängerna fixerade när jag skulle göra gängorna, men efter att ha lånat en chuck från svarven gick det bättre. Jag sprayade lite rödsprit på ändorna innan jag började gänga för att få bättre fäste och samtidigt kyla ner arbetsstycket. För att skapa bågen tog jag en limknekt och tvingade ihop ändarna tills jag hade en pilhöjd på 7 cm. Efter att stången fjädrade tillbaka fick jag en pilhöjd på 3 centimeter. Målet var att hamna på 4 centimeter för att täcka högtalaren från sida till sida. Den sista centimetern bockade jag för hand. Efter att ha trätt på alla ribbor och distanser för att provmontera gallret på högtalaren var det bara att plocka isär allt för att måla bågarna i samma blåa färg som förstärkaren. Imorgon blir det montering och tillverkning av fästanordningen på högtalarna. Jag tror fortfarande att det kommer bli bra.

Plockepinn för att skydda välljud

Äntligen har jag tagit klivet över till eldrift på pendlingsbilen. Det är en bättre begagnad fransk bil som är blå och ska ta mig 30 mil på en laddning under gynnsamma förhållanden. Än så länge har jag inte blivit stående, men jag har heller inte kört så långt. Nu väntar jag på att få en laddbox installerad så att det går lite fortare att ladda den. Idealet hade varit om jag jobbade natt, så att jag kunde ladda bilen under dagen då solcellerna producerar överskott, men så drastisk ska jag väl inte behöva bli för att snåla in på resekostnader.

I veckan blev båda bänkskivor klara, och nu återstår det att skruva fast dem, sätta upp täckskivor och sist men inte minst få handtag på alla lådor på plats. Sedan kan jag börja återskapa Nirvana som är målat i en varm brun färg. Innan jag tar fram Apollon och högtalarna måste jag kattsäkra dem. Efter att ha resonerat lite har jag kommit fram till att göra en liten annorlunda lösning. Jag vill inte att en kattklo ska få för sig att punktera mylarmembranen in elektrostathögtalarna, och ett galler utanför kan påverka verkningsgraden då det är metalliskt. Istället ska jag sätta vertikala ribbor i en bågform framför och bakom elementen för att på så sätt både få mer spridning på ljudet och skydda från tassar och klor. Det hela är ett litet experiment, men jag tror att det kan bli både snyggt och funktionellt.

För att inte spendera onödigt mycket pengar på ek-plankor köpte jag istället en bänkskiva i alm som jag sågade upp i 3 millimeter tunna ribbor. Det kommer att gå åt totalt 100 ribbor för att täcka båda sidor. För att få ett lika stort mellanrum mellan varje ribba tillverkade jag distanser som ska limmas fast på baksidan. Det ska borras tre hål i varje ribba där jag ska trä en böjd metallstång. För att stärka upp konstruktionen ytterligare kommer jag att även att trä distanser av plastslang på stången mellan varje ribba. För att matcha förstärkaren kommer metallstängerna att lackas i samma blåa färg. På ändarna av varje stång kommer det att sitta ett svarvat stopp i polerad mässing. Jag tror att det kommer bli bra! Nu har jag ju en massa andra saker som jag behöver bli klar med, men jag tror att detta lilla mellanprojekt kan ge mig styrka att bli klar med allt annat också.

Nu har alla tomatplantor som jag sått förutom Marmande grott. Jag kommer ihåg från tidigare att de tog lite längre tid att gro och att plantorna var tanigare trots att tomaterna blir desto biffigare. Förhoppningsvis kommer de upp i helgen så att jag slipper oroa mig allt för mycket.

Uppgradera och komplettera

Som jag nämnde så var arbetsbelysningen som satt på Lastman inte den bästa. Man märkte knappt att man slagit på belysningen trots mörker runt om. Nu har jag bytt ut de fyra lyktorna mot fyra LED-strålkastare. Nu blir man ju faktiskt bländad. Man förstår varför lastmaskiner från Kina inte riktigt kan jämföra sig med maskiner från övriga världen. Men trots detta så får man mer för pengarna om man är villig att åtgärda de brister som förekommer.

Man förstår att de försöker när man ser att kontakterna är vattentäta, men i övrigt är lamphus och genomföring in i hytten en motorväg för vatten och fukt att tränga in. Jag får väl försöka komma på någon bra tätning in i hytten också. Nu kommer maskinen stå under tak merparten av tiden, men det kan vara bra att täta innan det är för sent.

Jag kopplade in motorvärmaren och drog en extra kabel med styrning och temperaturgivare in i hytten för att kunna koppla in en kupévärmare när jag ändå var i farten. Det blev ganska trångt i kopplingsboxen med alla sladdar och styrdosor, men det fick ändå plats. Det fanns inget superbra ställe att sätta intaget för strömmen. Jag hade önskat att man var tvungen att rycka ut kabeln för att inte snubbla när man ska gå in i maskinen, men om man alltid har för vana att koppla in kabeln när man lämnar maskinen så ska det väl inte vara så svårt att koppla ur den rutinmässigt heller.

Nu kan jag slå på motorvärmare och kupévärmare från mobiltelefonen och se på temperaturen när det är dags för exempelvis snöröjning. När jag stod uppe och monterade de bakre arbetsljusen såg jag att det fanns fäste för en backkamera. Hmmmm. det kanske skulle vara något att kika närmare på?

Batteriövervakning och växtutrymme

Veckan har rullat på lika bra som Grimar. Nu har jag kopplat in en trådlös voltmeter tillsammans med en brytare som jag kan styra automatiskt när Grimar är inkopplad med laddströmsklabeln och exempelvis solpanelerna genererar energi samtidigt som batterispänningen sjunkit till förutbestämd nivå. Jag har inte programmerat detta ännu, då jag först vill se hur snabbt batteriet laddas respektive dräneras. Jag har ännu inte kopplat in någon AI, utan förlitar mig än så länge på egna slutsatser och erfarenheter. Någon måtta får det vara!

Jag har successivt flyttat ut och planterat om plantor som blivit för stora för de små sojakopparna. Varje dag har jag kommit upp och mötts av hjärtblad som klistrat fast mot plastskivan jag lagt över kopphållarna för att det gått för fort för att hinna med att både förvärvsarbeta och utöva hobbyverksamhet på ett och samma dygn. Idag vakuumformade jag lock som ska råda bot på detta lilla I-landsproblem. Avokadoplantorna som jag fick som groddar av ena stalltjejen förra året har jag planterat om i större krukor. Hoppas att de kommer trivas i sina nya utrymmen.

Flyghinder

När jag bestämde mig för att byta styrsystem till Daidalos kunde jag konstatera att motorerna inte var numrerade på samma sätt som jag hade haft motorerna tidigare. I min okunskap tyckte jag att det inte skulle spela någon större roll bara varannan motor snurrade motsols och varannan medsols. Det visade sig vara fel. En drönare vrider sig till höger genom att lägga högre varvtal på motorer som snurrar medsols än de som snurrar motsols och vise versa för att vrida sig till vänster. Det kanske inte är ett jätteproblem då man kan invertera spakarna på radion…om man inte ska förlita sig på kompass och GPS. Då kompenserar styrsystemet fel och drönaren börjar att snurra så fort den lyfter från marken. Med all denna lärdom i bagaget har jag suttit hela dagen uppe i HQ och lött om och flyttat på motorerna så att de ska matcha styrsystemets önskemål. Jag har i princip fått plocka isär och bygga upp hela drönaren på nytt. Utöver att jag flyttat runt motorer så har jag även fått felsöka både servon och kamera som av någon anledning inte längre vill fungera. Nu inväntar jag morgondagen och hoppas på att jag kan få ordning på allt.

Dubbel släppanordning

Idag har jag spenderat större delen av dagen uppe i HQ och i verkstan. Nu är servofästet för släppanordningen klar, kablar till servona är omgjorda och inkopplade i flygkontrollenheten, jag har gjort så att jag kan använda valfri knapp på radiokontrollen för att styra vilket servo som ska öppna. Imorgon ska jag försöka vakuumforma och måla en ny kaross samt montera GPS-pucken. Efter det får jag invänta lite bättre väder innan jag kan provflyga drönaren med de nya komponenterna.

Fjärrvärme och batteribyte

Nu har jag utrustat traktorn med styrning till slangvärmaren. Jag vägrade köpa ett originalrelän som ändå bara tagit mig halva vägen för det tredubbla av vad det kostade att göra allt själv. Det som kostade mest var den halvmeter kabel som jag var tvungen att köpa för att komma över kontakterna som jag behövde för att tillverka min lilla box som ska koppla upp traktorn mot nätet. Nu får jag väl koppla in en snödjupsmätare som tillsammans med tidpunkten startar motorvärmaren lagom till att jag har tid och lust att ploga.

Första gången som jag skulle testa motorvärmaren gick det inget vidare. Batteriet som var fulladdat orkade inte i kylan att dra igång motorn trots att värmaren stått på i någon timme. Det blev till att införskaffa ett nytt batteri avsett för att dra runt startmotorer på tjuriga traktorer från 1950-talet. Jag fick stå inne i maskinhallen i minusgrader med tvåsiffriga värden och arbeta. Kabeln till minuspolen var för kort för det nya batteriet, så jag var tvungen att byta den först. När allt var på plats kunde jag starta och rulla in traktorn i verkstan där det var betydligt ljusare och en aning varmare för att montera in motorvärmarstyrningen med tillhörande termometer att fästa på motorn för att kunna avgöra när motorn värmts upp tillräckligt. Jag monterade uttaget till strömsladden framför hytten så att man inte glömmer att dra ut den när man är som ivrigast att börja ploga. När traktorn ändå var i verkstan passade jag på att “laga” knoppen till motordödaren som jag de senaste åren använt en polygrip för att greppa tag i när jag velat stanna motorn.

Idag kom så första gången jag kunnat testa systemet fullt ut med lyckat resultat. Et timme innan jag kom hem från jobbet startade jag motorvärmaren för att när jag kom hem omedelbart kunna ploga bort den snö som föll i natt. Traktorn startade på första försöket och jag har sparat min omgivning på en massa svordomar som annars är brukligt när maskiner trilskas.