Category Archives: Odling

De sista färska tomaterna och mer snö

Förra söndagen påbörjades arbetet med att demontera vänster bakhjul på traktorn för att få pyspunkan lagad på däckverkstaden. Igår fick vi hjulet på plats igen, men istället för att börja ploga var det helt plötsligt dags att laga middag. Som ett tillbehör stekte jag de sista färska körsbärstomaterna tillsammans med egen chili, egen vitlök och köpesalt. En fantastisk påminnelse om vad sommaren för med sig.

I morse började jag omedelbart efter min espresso att montera motorvärmare och batteriladdare på traktorn. Det känns inte riktigt rättvist att jag ska behöva spendera två timmar på att traktorn ska gå att starta varje gång det snöat. Det tog närmare fem timmar att få allt på plats. Jag var tvungen att montera bort alla kåpor för att kunna lossa på kylaren för att kunna koppla in motorvärmaren på kylslangen mellan kylaren och vattenpumpen. Jag hade fem minuters marginal på mig efter att jag fyllt på ny kylarvätska och kopplat in motorvärmaren att torka bort smutsen från ansiktet och byta kläder innan vi åkte över på adventsfika hos grannarna A och M.

När vi kom hem igen var jag spänd på om traktorn skulle starta utan problem. Jag blev ganska besviken då motorn inte ville starta tills jag insåg att jag inte skjutit in “motordödaren” i min iver att börja ploga. Imorgon kanske jag ska försöka koppla in styrning så att jag kan starta motorvärmaren på distans eller sätta in rutor på traktorn där det saknas. Lite kärlek kan traktorn få nu när den startar mitt i vintern utan att jag behöver anstränga mig i onödan.

Kristallsjukan

Jag hade kristallsjukan första gången för cirka åtta år sedan. Sedan dess har det varit ok med undantag för enstaka tillfällen då jag haft känningar som gått över lika snabbt som de uppkommit. Men i måndags slog det slint i båggångarna och hela omgivningen snurrade. Jag var hemma både måndag och tisdag. På onsdag kunde jag börja jobba igen även om det var lite tröttsamt. Sedan har jag gradvis blivit bättre och idag har jag nästan inte alls känt av någon yrsel. Igår ägnade jag nästan hela dagen åt att städa huset för att göra det lite fint inför det besök vi fick på kvällen. Det var gamla bekanta från 30 år tillbaka i tiden och klockan hann bli fyra på morgonen innan vi kom i säng. Jag steg upp runt åtta, men kom inte igång med någonting förrän klockan elva. Då började jag med att täcka vitlökslandet med hö för att skydda mot den stränga vintern. Det har redan kommit lite lätt snö och det har börjat frysa till ordentlig. Mitt i mitt kärrande blev jag avbruten av min fru som hade problem med gasvajern på fyrhjulingen. Efter någon kvarts felsökande hittade jag problemet som berodde på vatten som hade kommit in i gasreglaget vid förgasaren och frusit.

Efter att jag löst gasproblemet fortsatte jag med att täcka vitlökslandet med hö. Därefter tog jag in de sista två pumparna från trädgårdsdammen respektive regnvattenmagasinet för att tömma dem på vatten och rädda undan dessa från att gå sönder i vinter. Jag gjorde rent vattenfiltret till dammen när jag ändå höll på. Det är alltid kul att slaska med vatten när det är minusgrader i luften.

Jag har haft lite diskussioner med flygplatsen om att få flyga min drönare. Det har visat sig att man ändrat reglerna till en maxvikt på 7 kg utan att behöva söka tillstånd från flygledningen. Nu vill man att jag ska utrusta min drönare med en transponder för att kunna synas i samma varningssystem som flygplanen använder sig av för att hålla reda på varandra i lufthavet. Idag testade jag att strömsätta och konfigurera transpondern. Det lutar åt att jag måste göra om kåpan igen, men det får bli i nästa vecka.

De sista tomaterna som eftermognat sjunger på sista versen och nu är skördefesten över för 2023.

Grått och uppehåll

Idag har jag fortsatt med alla förberedelser inför vintern. Vissa saker måste göras, och annat är bra om det blir gjort. Att plocka in alla vattenpumpar är väl en sak som måste göras, att plocka in utemöbler och rensa slån är sådant som är bra om det blir gjort. Det kan kännas jobbigt att ta in möblerna, men det är ju faktiskt jobbigare att bygga nya. Det är jobbigt att ta in alla pumpar, men det är jobbigare, dyrare och tar längre tid att införskaffa nya.

Även om det är fuktigt och lerigt så har det i alla fall varit uppehåll idag. Det är väl sista helgen som jag kan sätta vitlök innan det blir för kallt. Jag slutade räkna vid 100, men om jag tar och räknar på den uppmätta ytan och fördelar klyftorna på 20 centimeters avstånd från varandra så har jag satt 320 stycken. Min bättre hälft var lite orolig att all lök skulle gå åt till planteringen men jag kan försäkra om att det finns några kilo kvar till matlagning från årets skörd. Nu ska allt bara täckas med löv, men det kan vänta till nästa helg. Efter mörkrets inbrott gick jag ut och skördade lite selleriblad som jag sedan satte i torken. Tillsammans med lite salt blir det en bra krydda till matlagningen. Jag fick ändå lite energi trots höst och mörker och det känns skönt att jag fått någonting gjort i helgen.

Mörker och regn

Nu är nästan allt bara en enda lång transportsträcka fram till våren. Det är så deprimerande med mörkret och allt regn som gör att allt blir lerigt. Idag har det i och för sig varit relativt sett torrt jämfört med vad det varit den senaste veckan. Jag tog fram Grävis och vände upp och ner på potatislandet och blandade i ett tjugotal kärror med hästgödsel för att lätta upp den tunga leran. Det kommer nog dröja några år innan jorden blir riktigt bra. Potatisen blev inte alls bra. Jorden är på tok för lerig och kompakt, men den blir väl gradvis bättre. Imorgon kanske jag kan få ner lite vitlök i jorden, men allt hänger ju på om det är uppehåll. För att strukturera odlingsplätten och göra det enklare att hålla ordning placerade jag ut några stockar som jag fixerade med impregnerade stolpar och långa skruvar.

Salig röra

Idag blev det heller inte riktigt som jag tänkt mig.Det var segt att komma igång på förmiddagen och hönsen vill flytta in i övre växthuset nu när de sista paprikorna är skördade för säsongen. Jag tillverkade två nya sittpinnar av vite grövre kaliber. Ergonomin har smugit sig in i djurvärlden och för att hönsen ska vara nöjda krävs det lite större diameter på sittpinnarna än förra året. Det kanske snart är dags att ändra namn till sittstockar. På eftermiddagen började det blåsa upp ganska kraftigt, och eftersom regnet hängde i luften, beslöt jag mig för att inte göra något på orangeriet. Istället gick jag iväg och plockade lite vildäpplen som blivit mer åtkomliga sedan slånbärsbuskarna tagits bort.

Tillsammans med några gröna tomater fick de ingå i en tomat och äppelchutney som står och puttrar på spisen. Ingefära, sockerbetor och kanel har jag inte börjat odla, men vitlök och chili, som också ingår i mitt recept kunde jag bidra med i alla fall.

Jag har passat på att ta vara på lite frön från paprikaplantor och körsbärstomaterna som jag inte kan namnet på till nästa odlingssäsong. Jag kommer nog att växla lite så att bifftomater och röd paprika hamnar uppe i stora växthuset, medan sådant som man plockar till sallad och maten får vara i det mindre men närmare växthuset. Då kanske man kan få bättre inspiration i matlagningsköket. I år har jag fått mycket från trädgården, men jag skulle vilja ha ännu mer. Framför allt av ärtor, bönor, sallad, rädisor, dill, lök och annat som bäst äts färska. Nu känns det lite som att jag odlar för att konservera och plocka fram senare. Hur kul är det?

Skördedag

Det regnade kraftigt inatt! Jag hade täckt över den del av muren som tidigare urholkats av droppar från friggebodens tak, men det räckte tydligen inte med att täcka över med skyddspapp. Jag ville inte lägga dammplast över då det har en tendens att skada mer än den hjälper. Det räcker med en vindpust i kombination med dåligt förankrad plast för att det ska bli revor i det obrunna bruket.

Jag har hållit på hela dagen att skörda frukten av mitt nedlagda arbete så här långt. Det finns mycket kvar som får hänga kvar till nästa helg, och ännu mer är på väg. Paprikan har verkligen levererat detta år med stora fina exemplar. Ett tjugotal av dessa har jag sotat, skurit upp och satt i frysen för senare konsumtion. Några ska torks och förvällas för att sedan marineras i olja vitlök och örter. När det är gjort mixas allt ihop och fryses in i portionsförpakningar för att kunna plockas fram när man vill laga en mustig gryta. Den paprika som inte hinner mogna kommer jag att tärna upp och frysa in. Förra året testade jag att göra en sås, men det blev bara beskt.

Tomaterna har kommit på slutspurten och än kan jag nog lura ut en eller två skördar till. Det blev 6 kilo körsbärstomater och ca 20 kilo tomater som i huvudsak blir till sås. Just nu står en kastrull på spisen och småputtrar. Tre av de 6 kilo körsbärstomaterna torkar jag och gör samma sak med dem som paprikan.

Jag såg att det fanns gott om inläggningsgurka och slanggurka, men de hinner jag inte med idag. Istället lagar jag en Osso Buco på de oxlägg jag hittade billigt i affären igår. Selleri, lök, vitlök, morötter, tomater och kryddor plockar jag naturligtvis från egen trädgård.

Nedtrappning i arbetet

Nu hinner man inte med lika mycket på gården under veckorna som under semestern av förklarliga skäl. Tur är att växterna sköter sig själva. Cikorian har börjat blomma och solrosorna slår ut en efter en. När man kommer hem så hinner man inte plocka fram verktygen innan det är dags att göra kväll. Jag har dock tillsammans med min fru hunnit skördat och hängt upp all vitlök på torkning för att förhoppningsvis gå att fläta. Jag har precis avslutat arbetet med att klä in hela grunden till orangeriet med putsnät. Nu ligger nätet ganska spänt utan några bulor eller utstickande delar. Som det ser ut kommer jag kunna börja putsa allt imorgon och om allt flyter på så blir jag kanske snart klar och kan börja med snickeriet. Jag har lite planer på att göra takstolar och trästomme med slitsfogar istället för att använda spikplattor eftersom halva taket och hela träkonstruktionen kommer att vara synlig. Det kommer att ta lite längre tid, men har jag väntat i två år på byggstart, kan jag nog spendera några extra timmar på att få det bra också.

Stenar, fallfrukt, ketchup och gödsel

Jag hann lägga stenar fram till dörröppningen innan mina föräldrar kom på besök som passande nog tog med sig regnet. Jag kunde kombinera nöje med en god anledning att lägga stenarna åt sidan resten av dagen. Efter visiten gick jag upp i växthuset och stagade upp paprikaplantor så gott jag kunde. Frukten tynger ner grenarna så pass att de knäcks. Nu är det ingen katastrof, men grön paprika är inte min favoritgrönsak direkt. De tomater jag plockade häromdagen kommer att bli ketchup på tomater, selleri, lök vitlök, äppelcidervinäger, socker, salt och “Liquid Smoke”. Om någon timme eller så ska den tappas upp på flaskor.

Jag tömde två kärror hästgödsel i sparrisrabatten och rensade trädgårdsdammen från alger som villigt följde med stallgrepen i stora slöjor. Jag försökte så gott det gick att sprida ut ett täcke av algerna ovanför allt gödsel. När allt bryts ner kommer det att ge bra med näring till sparrisen.

Grund, figursågsbord och chiligurka

D och jag har varit flitiga och fortsatt med grunden, men nu har den fått vila några dagar då annat kommit emellan. Det gör ingenting, då jag ligger något före min plan. Nästa steg är att lägga det värmeförberedda golvet med gatsten och mura upp grunden 40 centimeter innan jag kan börja med snickeriarbetet. På tal om snickeri så kom jag över en kvalitetsstinn tysk figursåg som behövde ett stabilt underlag.

Eftersom, jag ville ha rätt arbetshöjd så att sågämnet hamnar på 70 centimeters höjd, var det enda alternativet att tillverka ett eget bord med det material som fanns att tillgå. Med T-profiler och fyrkantsrör växte konstruktionen fram. Målet var att bordet skulle vara tungt, stabilt och flyttbart. Det blev riktigt bra och fint med den blåa färgen som delas med Apollon. Nu kan jag såga en önskvärd figur när andan faller på.

Jag har samlat in frön från gräslöken. Det kan alltid vara bra att ha om det skulle bli en vinter som tar kål på plantan i vinter. Lökfrön brukar inte hålla så länge så jag får väl sprida ut dem någonstans jag saknar gräslök om ordinarie planta överlever. Den första gurkskörden gav en hel del gurkor, om än lite sent på säsongen. Det kanske är bra om allt mognar och växer långsamt, nu när jag har fullt upp med annat än trädgårdsarbete och konservering.

Skönhetsrådet får sammanträda

Idag färdigställde jag klätterställningen till den nyplanterade klätterrosen som enligt etiketten blir 5 meter hög. För några dagar sedan högg jag ner tre gängliga tallar och barkade av dem i väntan på att jag skulle komma på hur jag skulle konstruera monumentet. Idag kom jag på att jag kunde använda hästskor och rundjärn för att svetsa beslag till rosenpelaren. Allt tjärades från topp till tå med början i toppen när hela ställningen kunde ligga ner på marken. Efter lite besvär kunde jag få konstruktionen på plats och tjära in resten. Nu får vi se om rosen behagar att börja klättra, eller om det bara kommer att bli ett galet monument som förbipasserande kommer att ha åsikter om.

Det har regnat lite av och till så inspirationen över vad man ska göra har varit lite si så där. I förrgår rensade jag ut bikupan på de resterande yngel. och honungsmagasin som nu var tömda och smälte ner alla vaxkakor. Det blev inte speciellt mycket, men det kommer säkert till användning. Jag har redan märkt att bivax ger ganska bra grepp då det kletar fast i det mesta.

Igår tog jag, efter ett inspirerande telefonsamtal med K, 28 sticklingar vardera av de två olika sorternas lavendel vi har. Efter en sväng upp i pelargonrummet var 54 krukor fyllda med jord och vatten. Nu får vi se hur många av sticklingarna som överlever och kan placeras ut på årets fokuspunkt – Lilla Stonhengen.