Category Archives: Kryddträdgård

Att vila sig kan vara jobbigt ibland

Min tanke var att jag skulle vila musklerna idag, så varför inte gå runt i trädgården och rensa lite ogräs? Det blev ett rejält lass med utblommad vallört och kirskål från gropen. Sedan gick jag runt och plockade ogräs lite här och var och konstaterade att några av örterna i kryddträdgården behövde lite stöd. Kniven som jag alltid bär i arbetsbyxorna hade blivit slö efter min många gånger omilda behandling, så innan jag gick upp i skogen för att hämta några lämpliga vidjor tog jag fram slipen för att skärpa till kniven. När ändå maskinen var framme kom jag ihåg att sekatören skulle behöva en omgång. Naturligtvis måste jag testa om verktygen blivit vassa, så en vända ner i gropen för att testa på lite hängande grenar och tjuvskott. Det hela resulterade i ytterligare en kärra med trädgårdsavfall. När jag gick där nere i gropen så störde jag mig på att gången som jag börjat avgränsa med kantstenar inte hade blivit klar av sig själv. Totalt åtta lass med 0-11 blev det innan ogräsduken tog slut och jag med gott samvete kunde få ett naturligt avslut på min vilodag. Imorgon ska jag inte heller göra någonting – jag lovar!

Myror i brallorna

Jag mjukstartade dagen med att gå runt på upptäcktsfärd i trädgården. Zucchinin, fetknoppen och johannesörten är i full blom. Jag satt en stund i kryddträdgården och lyssnade på bina som lockas till plommonträdet och humlorna som skördar bland kryddorna. Jag lyckades efter några försök fånga en humla på bild i full färd med att surra runt i johannesörten. Sedan var det dags att ta i med hårdhandskarna.

Eftersom grannen verkade vara helt spårlöst försvunnen fortsatte jag med att gräva ut dammen. Svetten lackade, och det hann bli två lass fyllda med tung matta av gräs och rötter innan jag sa till mig själv att jag fick hitta på något annat för att inte överanstränga mig. Kantstenarna som kom från “slambrunnsrundeln” kom väl till pass. Jag markerade och stegade upp en halvcirkel mellan de båda uppgångarnas stödmurar i “Konungarnas dal” och konstaterade att det skulle behövas mellan 34 och 37 stenar. Det blev 35 om jag inte räknat fel. Nu kan jag lägga ogräsduk för att sedan fylla på med 0-11 för att skapa lite dynamik och samtidigt lite ordning i vad som för drygt ett år sedan bara var en vildvuxen dunge med sly och mindre träd. Tar man lite i taget och samtidigt har ett hum om vad man vill åstadkomma är man snart i mål. Rom byggdes inte heller på en dag om jag förstått saken rätt. Vid 16-tiden kände jag att jag hade gjort ett dagsverke, men drygt en timme senare bestämde jag mig för att gräva ur resten av dammen. Nu går tankarna att jag ska dela av dammen i en högre och en lägre del för att skapa ett vattenfall någonstans vi bron. Jag har ju massa dammplast som kan komma till användning!

Nya perspektiv på tillvaron

Idag firades min 50-plusdag av den närmsta familjen. Vad ger man egentligen till en 50-åring som antingen har eller skaffar det som saknas? Företrädelsevis någonting som man inte visste att man behövde. Då kanske en drönare kan förgylla film- och fotointresset som kommer och går. Naturligtvis var jag tvungen att ladda batterierna och läsa instruktionerna innan jag tog en första nervös provtur. Nu kan man ju ta lite roligare bilder än de flyg- och sattelitbilder som man kan hitta på internets olika kartsidor som finns tillgängliga för allmänheten. Nu ser jag att jag måste göra någonting åt underlaget i gropen och rensa ogräs längs staketet till slottsparken.

Anläggning, omplantering och nyplantering

Idag har jag gjort lite fint runt schersminbusken utanför slottsparken. Busken med allt ogräs omgavs av en gjuten stenläggning som jag tog bort. Med spett och slägga lyckades jag få loss alla stenar som sedan rensades från betong och lades tillsammans med resten av alla kubiska stenar i väntan på kommande projekt. För att underlätta klippning och ge plats åt två kulörer av krusbär och en svart vinbärsbuske anlade jag en rabatt med lite mjukare linjer mot gräsmattan. Med täckbark blev det extra fint och städat. Jag hann precis fylla på med krossad sten på kryddträdgårdens golv innan det värsta regnet satte fart. Jag vet inte riktigt ännu om jag är nöjd med underlaget, eller om jag ska satsa på något finare material. Samtidigt tycker jag att det är lite mysigt när man hör när man går och botaniserar bland kryddorna. Hur som helst blev det betydligt bättre när man inte längre ser skarvarna mellan de röda plattorna.

Vinbärsbuskar och lök i jorden

Efter en något aprilväderslik maj-dag har jag fått ganska mycket gjort. Egentligen tänkte jag börja med frösådden, men efter att ha grävt och luckrat upp jorden i tre relativt stora bäddar känner jag att det inte gör så mycket om jag väntar några dagar till. Vädret lär ju fortsätta några dagar till i samma anda och jag tror inte att jag lider allt för mycket om morötterna kommer upp en vecka senare. Tre röda vinbärsbuskar kommer att kanta kryddträdgården. Det blev ett litet lyft när ogräset försvann och myntan hittade in under bänken i kryddträdgården. Krukan som hade frostsprängts fick bli marktäckare runt plommonträdet. Det börjar ju faktiskt se ut som en trädgård med lite ordning och lugn. Jag har fått många positiva kommentarer om staketet och kryddträdgården av alla hästmänniskor som fördrivit helgen hos oss. I terassodlingen har jag satt sättlök av olika slag. Vitlök, silverlök, gul lök och rödlök. Vi får se om löken trivs i den relativt leriga jorden. Jag har luckrat upp jorden cirka 40 cm ner men inte lagt till någon jordförbättring direkt. Kanske skulle man ha blandat ner lite jordförbättrande material, men jag tänkte att när lökarna börjar komma upp ur jorden så ska jag täcka marken med hö som till nästa säsong kommer bli mumma för jorden. Det blir en till platå på terassodlingen för Amandine-potatisen som ivrigt ligger och gror ett tag till.

Långbänk och hotellverksamhet i kryddlandet

Efter att ha botaniserat bland Uppsalas handelsträdgårdar och fyllt på med ytterligare kryddväxter och några bärbuskar tillverkade jag åskådarbänken till kryddträdgården. Det blev en stabil konstruktion med svetsade ben. Dottern färdigställde sitt vackert formgivna lyxhotell för alla insekter som kommer lockas till paradiset och skänka sinnesro när man sitter och filosoferar på bänken. Trädgården har vänt från att bara vara till att höja hemtrevnadskänslan. Nu är det hög tid att börja så nere i konungarnas dal och sätta lök och potatis. Imorgon kommer nog större delen av dagen ägnas åt trädgårdsarbete.

Hassel och brak

Den som tror att kylan och ruskvädret satt stopp för utomhusaktiviteter misstar sig. Har man långkallingarna och underställströjan på så blir man varm tids nog. Inför helgens hästaktiviteter har min fru beställt en lastbrygga till brukskörningsträningen som satte igång redan klockan 16:30 idag. Momentet att köra upp längs lastbryggan skulle uppskattningsvis ske runt klockan fem. Lagom till kvart-i-fem-ekots rubriker sladdade jag in på gården med de sista plankorna för att färdigställa bryggan. Enligt mina undersökningar ska kanten på bryggan vara så konstruerad så att inte vagnen kan vare sig klättra eller kila sig fast i sidan om det kommer en klantig kusk. Av körinstruktören fick jag ett MVG och har förmodligen satt en ny standard. Någon timme senare var övningen över och nu har jag att jättebord som mycket väl skulle kunna fungera som omskolningsbänk för plantor som min vän “K” föreslog. Jag måste bara bygga ett växthus att klä in bordet i först. Staketet blev färdigställt någon timme senare med vidjor av hassel. Dessvärre var det en stolpe som knäcktes av de betydligt styvare hasselvidjorna som fått kröna övre delen av staketet. Imorgon ska jag kapa stolparna för att slutföra inramningen av kryddträdgården.

Knapert med vidjor av rätta virket

Idag efter jobbet gick jag ut på jakt efter vidjor. Jag har kommit fram till att pil av rätt sort och sälg är det jag vill ha. Någonting som har visat sig vara svårare att hitta i skogen än jag hade föreställt mig. Jag har kommit drygt halvvägs med höjden och nu måste jag börja fundera på om jag ska fläta in vidjor av asp på övre delen av staketet. Aspen tycker jag ser lite skräpig ut när barken börjar flagna, men det kanske inte gör så mycket. Jag ska nog i alla fall försöka fläta det staket som är i lägre nivå upp till samma nivå som den del jag började med igår, då kommer förhoppningsvis den övre delen av staketet få samma karaktär över samma linje, vilket jag tror blir mindre störande för ögat. Jag täckte över de känsligaste växterna med fiberduk för att mildra nattens eventuella köldgrader. Hade man inget att oroa sig för så har man det nu!

Bänkar och början till ett staket

Idag sågade jag till och skruvade fast plankorna längs ovansidan av murkanten som vi lämnade kvar. Efter att ha velat av och an skred jag till verket och började med vidjestaketet. Jag höll på att ge upp då det var så mycket sten i marken och stolparna drev snett ner i marken. Nåja, man kommer nog inte störas så mycket av det. Jag lämnade faktiskt stolpningen åt sidan när jag kom så långt att jag kunde börja fläta vidjor längs två sidor. Lite besvärligt för ordningssinnet är det när man upptäcker att just den vidjan man valt inte växer på träd, så det kommer att bli en nyansskillnad på övre och nedre delen av staketet. Det är förmodligen bara jag som kommer se det, och när allt fått solbada några veckor kommer man nog inte se skillnaden på vidjorna.

Goddag hackskaft

Idag har jag haft besök av Roslagens trädgårdsdrottning “K” som kom med en hel baklucka fylld med plantor. Under drygt tre timmar gick vi runt och hittade lämpliga lägen för respektive växt. bland annat 18 stycken groddade knölar av sorten mandel borrades ner i myllan nere i konungarnas dal. King Edward hade förvisso passat, men ska man odla potatis finns det intressantare sorter. Trots en välfylld baklucka fick jag blodad tand och var tvungen att göra ett besök på Uppsalas äldsta handelsträdgård. Jag åkte först förbi i jämförelse motsvarigheten till växthandlarnas Biltema, men växter lämpade för kryddträdgården var både slut och saknades i sortimentet. Efter att andra laddningen växter hittat ner i jorden gick jag ut i skogen för att hitta några störar lämpliga att ge stöd åt den nyinförskaffade humlen att klättra på. Nu är de avbarkade och väntar på att torka, tjäras och målas med Falu rödfärg – jag har lite tid på mig innan de börjar spira. Jag fick hjälp av son och svärson med att avbarka störarna, så det gick relativt fort. Dagens alla projekt avslutades med ett “Far & Son-projekt” som gick ut på att tillverka ett skaft till den hacka som min fru hittat på gården. Som en liten extra krydda brände vi in våra initialer som var och en får tolka hur man vill.