Nöjd men inte färdig

Idag har jag slutfört bygget med trappan. Allt från att bygga en avsats och få trappan på plats, till att bygga räcken och ledstång. Avsatsen kunde ha blivit några centimeter lägre så att sista trappsteget hade blivit exakt lika högt som de övriga. Jag får sätta en varningstext som hjälper en att komma ihåg att lyfta benet lite högre sista steget upp. Räcket satte jag lite högre än höfthöjd för att göra det lite säkrare. Eventuellt måste jag sätta en mellanliggare på lite lägre höjd för att inte barn ska trilla ner. Nu saknar jag en spånsug, ett fräsbord och en planhyvel för att träverkstan ska vara mer eller mindre komplett för att kunna ta mig an lite finsnickerier som kanske inte är min starkaste sida. Jag kommer också behöva lite belysning, både uppe på loftet och i verkstan på platser där man står och jobbar.

Det återstår fortfarande lite städning och undanplockning i verkstan. Tanken är att jag ska göra i ordning förvaring av diverse prylar uppe på loftet, nu när jag har en trappa att gå i. Exempelvis kan förvaring av hjul ske uppe på loftet istället för att balansera på stege. Det får ske nästa gång jag byter till vinterdäck – usch ja!

Fullbelagt

Insektshotellet som min dotter byggde för två år sedan har slutsålt på rum för säsongen verkar det som. Det är full aktivitet i kryddträdgården där gräslöken blommar för fullt. Det är ganska rogivande att sätta sig ner en stund och bara betrakta aktiviteten. Tomaterna börjar växa sig stora men än så länge har ingenting mognat.

Idag började jag med trappan upp till loftet från verkstan. Lutningen på alla andra trappor verkar vara 40 grader, så jag satsar på ett säkert kort. Det blir totalt 12 trappsteg. Vagnstyckena fräste jag fördjupningar i för att få lite stabilitet i konstruktionen, och allt passar i det närmaste perfekt! Det återstår att skruva några trappsteg på plats, men i övrigt är trappan klar. Imorgon färdigställer jag trappan och bygger avsatsen utanför loftet. Sedan kommer jag nog behöva hjälp att få trappan på plats då den väger ganska mycket.

I fokus

Den här veckan har jag fortsatt att ändra kaos till ordning i verkstan. Det gick åt två hela kvällar till att sortera upp järnskrot i olika backar och lådor som utrustats med hjul för att enkelt kunna skuffas undan när man inte behöver dem. Tankarna går tillbaka till min lego-ålder då man någon då och då blev tvingad till att sortera de olika bitarna i antal pluppar och funktion. Nu har jag sorterat upp mitt skrot i ofärdiga smidesdetaljer, rör, stänger, profilbitar, armeringsjärn, fyrkantjärn, rundstål mm. Titt som tätt behöver man en kortare stump när man minst anar det och ska svetsar, svarva, eller fräsa en detalj.

Idag modifierade jag vattensläpet där tanken börjat bågna undertill. När jag byggde släpet tänkte jag inte på att jag behövde stöd under själva behållaren, och för någon vecka sedan när värmen kom såg jag att botten hade gett vika för tyngdlagen. När jag ändå byggde en ny botten till släpet så flyttade jag lite på tyngdpunkten eftersom släpet varit framtungt. Det blir lite svårt att styra när man tankar i över 500 liter. Det blev mycket bättre balans och jag tog mig bokstavligen vatten över huvudet när jag dristade mig till att efter första vändan upp från stordammen till lilldammen fyllde på med 800 liter. Jag tog svängen lite snävt och det blev för brant för att orka upp. När jag backade vek sig släpet och tärningen var kastad. 300 liter rann ut genom toppmynningen och sedan ägnade jag mig resten av kvällen åt att pumpa ut det resterande vattnet med trädgårdsslang och pump. Nu har jag spänt fast tanken i underredet så det bör inte hända igen. Imorgon är det midsommarafton, och jag får se om jag fortsätter i verkstan. Tanken är att jag i helgen ska hinna klart med resterande verkstadsordning och bygga klart trappan upp till loftet. VI får se om jag hinner med att börja med pergolan utanför växthuset också.

Torka och Verkstadstetris

Nu när regnvattenmagasinet tagit slut har jag fått börja ta vatten från dammen. Det gick åt en halv kubik till att vattna alla grödor. Potatis och lök fick någon timmes vattenspridare vardera och resten vattnade jag med pump från vattentankssläpet som här på gården kallas för Kubiken.

Då antalet mer eller mindre fasta maskiner i verkstan successivt ökat i antal har sonen och jag tagit krafttag för att omorganisera. Hela helgen har gått åt till att flytta tunga maskiner och röja bland material och prylar. Nu försöker vi samla träbearbetningsmaskiner på ett ställe och metallbearbetning samlat på ett annat. Det stora bekymret just nu är att besluta vad som ska kastas och vad som ska sparas av allt material man samlat på sig. Jag byggde en enkel rullbar förvaring för metallämnen, men det kommer att behövas mer för att få ordning. Vi kommer att bygga en trappa upp mot loftet för att inte behöva stå och balansera på en stege när man hämtar och lämnar plankor.

Nu har jag två!

Så nu är båda kupor klara med plats för fyra samhällen. Jag effektiviserade isoleringsarbetet något så det fanns tid över till att skruva fast stoppkedjor och excenterlås till locken. Låsen kanske inte behövs då de kanppast blåser upp. Det skulle vara om kuporna välter, men den risken är också försumbar. Det skulle vara om det kom en björn och hälsade på, men då skulle den nog ändå komma in. Jag sågade till några skivor som ska fungera som avdelare mellan bisamhällena i kuporna. Det behövs totalt fyra avdelare i varje kupa, men jag hade bara material till hälften. Den nya sågen är “lite för bra”. Nu känns den första kupan lite sämre än den senaste. Det märks bland annat genom att avdelarna inte kan vara symmetriska om de ska sluta tätt mot väggarna. Nåja – Det är bara jag och bina som märker om man vänder en skiva fel.

Avsaknaden av vatten från himlen börjar bli lite bekymmersamt. Kanske inte för det som odlas i växthusen som har magasinerat regnvatten, och dammvatten som reserv om magasinen tar slut. Det som blir problem är allt annat som växer i trädgården. Jag minns 2018 som en varm och skön sommar, men då hade jag inte börjat att odla så mycket. Till hösten när regnet kommer ska jag sätta lite fler tulpanlökar där det saknas. Det saknas en hel del!

Du kommer behöva två

I veckan kunde jag stolt visa upp bilder på bikupa och bigård för min “bi-mentor”. Det fanns ingenting att slå ner på annat än att han ville att jag skulle bygga en bikupa till i beredskap. Efter det samtalet var jag både upprymd och lite nedslagen. Ska jag behöva stå i tre dagar till och bygga bikupa, och behöver jag verkligen göra det nu? Det är kanske bättre att ha förberett en extra kupa än att behöva stressa i ett senare skede. Nu fick jag “äntligen” en anledning att utöka snickeriverkstan med en riktig bordssåg istället för att såga vinklar med en vobblig cirkelsåg. Nu i efterhand undrar jag lite över varför jag inte tidigare investerat i en bordssåg. Det blir spikraka kanter med exakta vinklar och nu blir allt näst intill perfekt samtidigt som byggtiden kortas ner avsevärt. Jag har redan på en dag byggt ihop övre och nedre delen, samt oljat in det jag byggt. Imorgon blir det ytterpanel och halmisolering. Nu ska jag inte tillskriva den nya sågen all ära för att det blir bra och går snabbt. Jag behöver inte stå och fatta en massa beslut om vinklar och mått. Blir jag osäker kan jag alltid gå och mäta på den redan färdiga kupan. Det kan ju vara värt att kanske göra en ritning om jag någon gång ska utöka biodlingen.

Bigård och kupa klara

Nu är kupan helt klar i sin konstruktion. Den är isolerad med halm och målad med linolja utan att det har börjat brinna. En och annan modifiering kommer säkert att behövas efter inspektion av min mentor. Jag misstänker att öppningen vid flustret är för stor, men bättre det än för litet. Det går alltid att ordna med en spalt som man kan justera.

Idag gjorde jag klart bigården som passande nog fick en sexkantig form. Det skulle ju vara sjutton om inte bina hittar tillbaka med ett så tydligt landmärke, även om den inte är helt geometriskt perfekt! Grävis fick åter igen visa prov på sin styrka när jag grävde upp en bumling ur marken för att plana ut marken. Jag fick fylla på med sten vartefter som jag baxade upp stenen ur marken. Det blev hyfsat plant i alla fall. Det är nog ganska viktigt att inte snubbla på en sten eller rot när man ska göra ingrepp i ett samhälle beväpnat med tusentals gaddbeväpnade bin. Jag är rätt nöjd, och kanske jag till och med satt en ny standard för hur en bigård egentligen bör se ut.

Lite regn

Inatt kom det i alla fall lite regn. Inte så mycket att vattenförsörjningen för stora växthuset skulle vara säkrad, men trädgårdens alla växter behöver också lite vatten. De paprikor som var stora som fingertoppar har vuxit till sig bra sedan sist jag tog en referensbild.

Jag kunde inte bygga klart kupan idag. Jag inväntar först att linoljan ska torka så att inte den halm jag ska isolera med självantänder. Tråget är färdigkonstruerat men ska isoleras. Taket ska jag göra klart imorgon, och då oljar jag bara utsidan, som vid målningen kommer att vara tät utan risk att komma i kontakt med halmen på insidan. Jag satte ventilationshål från innertaket till loftet och satte för galler så att inga bin kan bygga bon uppe på “vinden”. Just nu känns hela konstruktionen stabil och funktionell. Vi får se vad bina tycker.

Bi-sysslor för hela slanten

Idag har jag ägnat en större del av dagen i verkstan för att fortsätta på bikupan. Samtliga ramar är färdigbyggda och nu håller jag på med det yttre lagret. Det ska komma ett isolerande lager mellan inner- och yttervägg av halm. Ventilation är klar i botten och öppningen in i bikupan är också färdig. Imorgon fyller jag på med halm och täcker för brädorna på undersidan. Då återstår att isolera och ventilera locket som är det som tar tid. Benen, gångjärn och lås borde vara det som tar kortast tid att göra klart. Hela kupan ska oljas in i linolja och sedan är det inflyttningsklart. Jag inbillar mig att det är lika viktigt med ventilation och isolering på sommaren som på vintern. Bina precis som de flesta andra levande ting vill väl ha ett så jämnt klimat som möjligt, antar jag. Än så länge har inga större missöden skett. Det hettade till lite när jag skulle fräsa upp ingångarna, men jag kommer att kunna justera detta med den justerbara öppningen som också ska kluras ut. När man inte har en ritning att gå efter, utan bara sina intryck från andras byggen att ta efter, så kan man tillåta sig att hitta på lite egna lösningar.

Småkallt utan regn i sikte

Just nu håller jag på att komma upp med en reservplan om det inte kommer något regn den närmaste tiden. Vattnet som går upp till växthuset delas med ankor gäss och hästar. Det börjar sina! Det behövs ett extra filter om jag ska kunna ta vatten från dammen för att undvika stopp i fuktslangarna av alger.

Samtidigt som det är lite småkallt kan man glädjas åt att växter ändå verkar börja blomma. Vissa blommor i dikeskanten har redan blommat och kan följaktligen trimmas bort så att nästa omgång blommor som vallmo och smultron kan få ljus och blomma upp. De tulpaner som jag satte för några veckor sedan har börjat visa färg. Dessvärre är det bara en bråkdel som verkar ha klarat den tidigare omilda behandlingen. Vallörten lockar till sig humlor och andra pollinerare. Jag har för vana att ta en morgon- och kvällsrond för att kika till att trädgården sköter sig medan jag sover eller är på jobbet.

Jag har börjat förbereda platsen där den bikupa som jag håller på att bygga ska stå. Det blir en aningen okonventionell bikupa där binas naturliga instinkter får bestämma. Man får aningen mindre skörd, men å andra sidan får man för det mesta friskare bin som sköter sig själva. Huvudsyftet kanske inte är att få ihop 50 kilo honung per kupa som man normalt sett får, utan att bidra med nytta och kanske lära sig något samtidigt. Utöver ett lättskött samhälle behöver man inte investera i en massa prylar som annars behövs för att utvinna honung, vax, pollen och propolis. Den första bikupan blev för liten, så jag var tvungen att bygga en större. Jag hade tänkt fel på kupans innermått och ramarnas yttermått. Jag får använda den misslyckade kupan som blomlåda istället. För den som undrar hur allt fungerar, kommer allt bli tydligare vart efter som arbetet fortskrider. om man följer mitt bygge och mina bi-sysslor framöver.