Efter att igår ha fått hjälp av D att scanna och märka ut alla kablar som ligger i marken hade jag inte längre någon ursäkt att inte börja gräva grunden till orangeriet som nu i snart två år stått på min önskelista. Det var inte lätt att förstå hur kablarna gick i marken med alla olika pip som maskinen gav ifrån sig. Till slut kunde vi konstatera att det var två kablar som korsade varandra i olika nivå från ytan. Den grundligaste kabeln som går ner till ridbanans belysning låg på 30 cm djup. Precis så djupt som jag måste gräva för att fylla på med annat material.
Idag ritade jag upp var jag skulle gräva och och skred sedan till verket. Jag tog det första spadtaget manuellt för att gräva fram belysningskabeln och verifiera att gårdagens mätningar stämde. Det verkade stämma, så jag kunde fortsätta med Grävis, och försiktigt spara av jordskorpan så att kabeln blev synlig. Därefter grävde jag lite på känn. Huvudsaken är ju att jag tar bort 30 cm eller mer av jordlagret. Det var blandat med jord, lera, sand och naturligtvis bråte. Arkeologer kommer att få det tufft om några tusen år att förstå vad den här boplatsen använts till. Efter kontrollmätning så måste jag schakta bort ca 5 centimeter lera mitt i grunden. Det innebär att jag får göra en ramp och sedan åka ner i gropen för att justera. Det gör jag troligtvis imorgon. Förhoppningsvis kan jag fylla på med material denna eller nästa vecka för att sedan kunna bygga mur och lägga golvet av gatsten. Golvet kommer att hamna i samma nivå som växthusets golv – så det finns en avlägsen chans att det blir en liten altan utanför.
