Utskriften av kannlocken hade trasslat sig halvvägs genom processen, men det blev ändå så pass färdigt att de går att använda. Enligt min fru fungerade de bra. På förmiddagen åkte vi till dottern och hennes sambos nya lägenhet och hjälpte till med att skruva upp gardinskena och en lampa. Sedan åkte vi hem och jag planterade om fyra paprikor, tio röda pelargoner samt två vita. Så var den dagen slut precis som helgens alla aktiviteter.
Nu har jag planterat om de första pelargonerna. Fem av de vita och tio av de röda. Fler är på väg. Totalt har jag sått 40 vita och 100 röda. VI får se hur många frön som behagar att gro. Eftersom det blev lite plats över på värmemattan sådde jag koriander och basilika i varsin plastbalja. När de blivit tillräckligt stora flyttar jag över dem i krukor så att de får plats att växa. Jag passade på att plocka med några odlingskoppar för att tvätta ur gammal jord. Nu är de redo för nya frön.
Efter mitt besök uppe i Pelargonrummet fortsatte jag med att städa och plocka undan i HQ och i verkstan för att bereda plats åt nya projekt. Tröskeln att påbörja något nytt är lägre om det är lite ordning på allt.
På eftermiddagen har jag försökt konstruera ett lock till vattenkannorna som står och skvalpar på Grimars flak när man ska köra ut vatten. Det blir snabbt en hinna med is i botten när det är minusgrader. Jag hade lite problem att starta utskriften eftersom materialet är flexibelt och fastnar lätt om avstånd till bädd eller matningen är fel. Efter en handfull försök lyckades jag skriva ut det första lagret som är det mest kritiska. Nu får vi se om drygt tre timmar om utskriften blir bra. Imorgon vet jag dessutom om de fungerar som jag tänkt mig.
Veckan har rullat på lika bra som Grimar. Nu har jag kopplat in en trådlös voltmeter tillsammans med en brytare som jag kan styra automatiskt när Grimar är inkopplad med laddströmsklabeln och exempelvis solpanelerna genererar energi samtidigt som batterispänningen sjunkit till förutbestämd nivå. Jag har inte programmerat detta ännu, då jag först vill se hur snabbt batteriet laddas respektive dräneras. Jag har ännu inte kopplat in någon AI, utan förlitar mig än så länge på egna slutsatser och erfarenheter. Någon måtta får det vara!
Jag har successivt flyttat ut och planterat om plantor som blivit för stora för de små sojakopparna. Varje dag har jag kommit upp och mötts av hjärtblad som klistrat fast mot plastskivan jag lagt över kopphållarna för att det gått för fort för att hinna med att både förvärvsarbeta och utöva hobbyverksamhet på ett och samma dygn. Idag vakuumformade jag lock som ska råda bot på detta lilla I-landsproblem. Avokadoplantorna som jag fick som groddar av ena stalltjejen förra året har jag planterat om i större krukor. Hoppas att de kommer trivas i sina nya utrymmen.
Nu ökar takten på odlingen. På förmiddagen krukade jag om ett tjugotal paprikaplanotor och sådde padrones samt lakritsrot i nya små groningskärl. Det är ganska effektivt med undervärmen och helt suveränt att jag kan plocka ut varje enskild barnkammare så fort hjärtbladen har utvecklats och placera dem i svalare temperatur utan täckning så att det inte börjar mögla. Kummin bredsådde jag i en glassbunke.
På eftermiddagen rensade jag avloppsrännan i stallet och spolade hjälpligt av golvet. Nu längtar jag verkligen efter våren så att jag kan göra lite mer utomhus. Just nu känns allt så skitigt och man gör inte mer än nödvändigt för att allt ska fungera.
Efter att jag städat upp lite i stallet gick jag upp i Pelargonrummet och krukade om ytterligare 6 paprikor som under några timmar slagit ut. Nu kommer jag få spendera lite tid med plantorna varje kväll när jag kommer hem från jobbet.
Vi har införskaffat en eldriven Tuk-Tuk till gården. Den ska framför allt användas till det dagliga arbetet med att köra ut vatten och mat till alla djuren. Det blir ganska många korta sträckor under dagen och fyrhjulingen kanske inte är bäst lämpad för ändamålet med tanke på det begränsade lastutrymmet. Nu får allt gott och väl plats på flaket som både har nedfällningsbara lemmar på sidorna och baktill. Den kan lasta hela 600kg och flaket går att tippa hydrauliskt. Det kommer väl till pass när jag behöver köra ut jord. Just nu är det lite halt med två smala drivande hjul bak istället för fyra breda hjul. Jag ska sätta dubb på två hjul, men det kanske får vänta till nästa år.
Idag har jag gjort lite modifieringar och utrustat Grimar, som Tuk-Tuken ska kallas för, med en dragkrok för att kunna köra släpet om det nu behövs extra lastkapacitet. Efter att ha kört ut vatten insåg jag att kannorna riskerar att välta om man inte kör väldigt försiktigt, så jag tillverkade en enkel hållare som kan stötta upp till 6 kannor. En sista finess fick bli en stavhållare till fruns gångstavar som ger extra stöd när knäna säger ifrån.
Paprika och kronärtskockorna har börjat gro, och jag har redan börjat flytta över plantor till större krukor. Idag sådde jag 148 pelargoner och jag var tvungen att använda några plastbyttor för att husera alla koppar. Jag har fortfarande några frön kvar att så, men de kan vänta på att det blir plats över på värmemattorna.
Efter att ha städat och öppnat upp Pelargonrummet har jag kunnat börja så mina första frön för säsongen. Förra årets flugfångare är kastade och nya är uppsatta. Det har redan börjat vakna några nu när jag försiktigt börjat värma upp rummet. Jag satte en lufttemperatur på 10 grader i rummet, 20 i kuvösen och 25 grader jordtemperatur. Jag har sått kronärtskocka och rotselleri samt paprika i olika former. Jag är hittills uppe i 160 individuella krukor, men det kommer i takt med att de gror fyllas på med fler. I år satsar jag på att använda det mindre växthuset som skafferi och det större till att odla sådant som jag ska konservera i olika former. Än så länge har jag inte introducerat några nyheter, men det kommer väl dyka upp en eller annan skulle jag tro.
Jag hann ladda alla batterier och göra en testflygning och kontrollera om den nya motordödaren fungerade innan den första personen i skaran av min uppdragsgivare anlände. Klockan 13:30 var hela delegationen samlad och 14:00 kunde vi göra den första provflygningen. Totalt gjorde vi tre flygningar innan ljuset gled oss ur händerna och kylan bestämde att vi skulle fortsätta en annan dag. Jag är nöjd över att allt som jag skulle leverera fungerade som jag tänkt mig.
Imorgon kanske jag hinner börja med sådden uppe i Pelargonrummet. Nu ska jag dock njuta av en lyckad insats och fundera över vad som ytterligare går att förbättra.
Under den gångna veckan har jag spenderat lite tid ute i verkstan och uppe i HQ. På måndag och tisdag reparerade jag landningsstället till drönaren och monterade fast stag som extra förstärkning. Sedan tyckte jag att det skulle vara bra att snabbt kunna nödstoppa motorerna genom att bara flippa en brytare på fjärrkontrollen. För att jag inte av misstag ska komma åt nödbrytaren monterade jag fast ett lock som man får vika upp för att kunna komma åt. Eftersom vi fått isgata sedan snön började smälta och sedan återfrysa igen, har jag vässat broddarna för att få ordentligt grepp. De är inte gjorda för att gå på annat än snö och is, och inte vill jag ta av mig broddarna bara för att gå in i verkstan eller stallet, även om betonggolvet sliter. Nu när jag ändå har en ordentlig bandslip gick det ganska enkelt att få skärpa igen.
Resten av veckan har jag gjort i ordning plasttrågen som ska underlätta hanteringen av sojakopparna som jag de senaste två åren använt med lyckat resultat när jag grott och drivit upp plantor till de första hjärtbladen innan det blivit dags att flytta till en större kruka. Fördelen med individuella celler som går att flytta är just att de går att flytta till en miljö som passar bättre när plantan väl börjar gro. Jag upplever att när man just gror frön så är hjärtbladen extra känsliga mot den fukt som fröna vill ha. Nu behöver jag inte sätta lock på varje planta för att vattna när det behövs, och sedan kan jag täcka för med ett plastlock för att behålla fukten längre. Samtidigt som man sparar en massa tid på att inte behöva lyfta på 200 lock så förtar man kanske lite av pysslet som skänker ro och skingrar tankarna från stress och bekymmer. Jag får väl satsa på fler plantor om jag får för lite att göra helt enkelt. Nu har jag börjat värma upp Pelargonrummet och ganska snart kommer jag att så kronärtskocka, rotselleri och naturligtvis pelargoner!
Efter att jag tagit in de två höbalar som var mig betingat in i maskinhallen gick jag in i HQ och verkstan för att städa. Efter städningen fick jag lust att testa om drönaren var “fit for figth”. Det bar sig inte bättre än att jag råkade slita av en av antennkablarna när jag skulle vika ut motorarmarna. Jag satt nog närmare en och en halv timme och svor över mitt misstag. Efter mycket klurande och lödande lyckades jag laga antennfästet så pass mycket att jag vågade mig på en provflygning.
Till min stora förvåning snurrade drönaren efter att den lyft från marken. Inte lika mycket som när motorerna satt i fel ordning, men ändå tillräckligt för att kunna konstatera att någonting inte var riktigt rätt. Efter en kalibrering av radion avhjälptes problemet. Vid sista landningen knäckes stödbenet och drönaren dök i marken. Jag hann få stopp på motorerna i tid så att jag kunde rädda propellrarna. Jag tror att det stödkryss jag tillverkat ger en för stor påverkan på landningsstället , och i kombination med kyla blir allt sprött och går sönder. Nu har jag monterat ett nytt fäste som är det sista jag har. För att motverka fler missöden med landningsstället skriver jag nu ut stag som förhoppnings ska stävja framtida problem. Utskriften tar dryga 5 timmar så jag får ge mig till tåls.
Under tiden har jag börjat första steget i att tillverka en bricka som ska kunna hålla alla sojakoppar på plats nu när odlingssäsongen närmar sig. Jag fyller alla koppar med gips så att de står pall för vakuumtrycket. Jag kanske hinner tillverka några brickor under veckan som kommer.
Idag har jag kämpat med att ta in torv och torvmix in i stallet. Svängradien på traktorn är obefintlig och muskelservo är något man får vara beredd att använda. Det tog lite över två och en halv timme att först transportera balarna från baksidan av maskinhallen till stallets dörr och sedan in i en ledig box. Just nu är balarna genomfrusna så man får stå med spätt om man inte kan vänta tills de tinar upp lite.
Med stelfrusna fötter och värkande muskler fortsatte jag arbetet med att återställa Daidalos, och om möjligt göra några förbättringar. Nu sitter motorerna på rätt plats, och som en påminnelse om nogrannheten som krävs när man bygger en drönare klistrade jag på bokstäver på respektive motorarm för att senare kunna kontrollera om jag skulle behöva lossa på några kablar. Den bussning som saknades igår är fortfarande spårlöst borta, så jag fick skriva ut en ny som passade perfekt. Förhoppningsvis kommer den att kunna ersätta den saknade brickan och vara tillräckligt hållbar. Nu återstår det att ladda batterierna och sedan justera vinklarna på motorerna innan jag kan drista mig till en provflygning. Jg hoppas på milt och nederbördsfritt väder imorgon.
Idag blir det kalkongryta med egen kalkon, egen tomat, egen vitlök. eget rökt paprikapulver, egen chili och egen paprika. Därtill vite lök, oliver och salt från skafferiet. Till det blir det pilaffris med saffran.