Med kreativitet och verktyg kommer man riktigt långt! Nu har jag äntligen gjort så långt att vi kommer kunna hinna klart med de temporära hagarna till nästa helg. Jag har till och med fått användning för 3D-skrivaren i konstuktionen. Jag var tvungen att täcka över de fyrkantiga hålen, där den 8-kantiga stolpen inte täcker – så att grus inte ramlar ner och täpper igen hålet. Materialet är som gummi, och imponerande slitstarkt. Nackdelen är att man måste minska ner utskriftshastigheten till en fjärdedel, så något som normalt tar en halvtimme att skriva ut tar istället två timmar. Mellan allt konstruktionsarbete har jag passat på att köra lite radiostyrd bil uppe på RC-banan. Idag använde jag smedjan för att tillverka beslag till stolparna. Det måste ju vara lite distans mellan hagaran så att hästarna inte “stör” varandra. Det blev en stabil konstruktion som för tankarna till en kyrkogård, snarare än en stolpe till en hage. Nåja – det blev bra , och jag är nöjd med min insats. Eftersom maskinhallens väggar är gjorda av plåt, kan man inte skruva fast elisolatorena direkt mot väggen, så jag var tvungen att sätta upp brädor som man kan fästa dom i istället. Nu återstår att skruva upp isolatorer, dra elstaket, och koppla in – sen kan hästarna komma på besök.
Alla mina projekt
En blogg om mina projekt
Tillfälliga hagar och hinderstöd
Idag har jag ägnat större delen åt att gräva, i vad som till en början kändes omöjligt, men efter några timmar bara kändes jobbigt. Efter att ha testat de flesta maskiner och verktyg, kunde jag konstatera att bilmaskinen i kombination med jordborr och bräckjärn var den bästa strategin att först ta sig igenom oljegruset, och vidare ner i kompakt lerblandad jord. Jag tror att jag ägnade en timme åt att få upp en sten som till synes var större än själva hålet. Att sedan gjuta och loda in fyrkantrören kändes som semester. Nu sitter fem stycken borttagbara stolpar och väntar på att betongen ska härda, sedan kan jag placera ut täcklocken, så att inte hålen fylls med grus när stolparna inte används. Efter middagen gick jag som hastigast ner i verkstan och borrade upp hålen som bomhållarstöden ska låsa fast i. Jag tänkte först räkna hålen, men jag slutade räkna vid tre, och sedan glömde jag bort att ta reda på hur många det blev totalt, men en fastligt många gånger tolv blev det.
Hinder att vårda
Nu kanske energin kommer tillbaka lagom till att det börjar bli lite behagligare arbetsväder. Jag är nästan klar med CNC-fräsen, så det passar bra att kunna gå ut i vårvärmen istället. Idag åkte jag och hämtade halm från “hovleverantören” i Lagga. Varje bal väger närmare 100 kilo, så jag fick användning för traktorn. Igår började jag slipa på hindermaterialet som vi köpt av en snäll faster, som inte längre behövde det. Det visade sig ganska snart att hinderstöden inte riktigt levde upp till mina krav, så idag tog jag de överblivna stolparna till ridbanan, och satte fast “fötterna, som fortfarande är i gott skick. Jag fick hjälp med kapning och målning på sluttampen, så jag hann längre än jag hade väntat mig. Imorgon börjar jag nog gräva lite i maskinhallen.
CNC och tillfälliga hagar under tak
Ett tydligt vårtecken är när våra doppingar kommer till dammen utanför stallet. Då vet man att isen inte kommer lägga sig igen, och det finns hopp om lite varmare väder. De sanaste veckorna har jag ägnat mig lite åt att färdigställa CNC-fräsen, men det går ganska trögt. Jag har kommit så långt att jag kan lägga in ett program och sedan få fräsen att göra det den blir ombedd om. Jag är dock tveksam till om den kommer klara av att bearbeta aluminium. Hela konstrultionen vibrerar kraftigt om motståndet blir för stort. I värsta fall får jag konvertera maskinen till en laseretsningsmaskin, och bygga en robustare konstruktion för att kunna fräsa. Nu har jag börjat med att göra stolpfundament till tillfälliga uppställningshagar inne i maskinhallen. Tanken är att min fru ska kunna ha kurser och tävlingar för hästar och människor i mitten av maj, så tiden börjar bli knapp. Är det någonting jag försöker undvika så är det provisoriska lösningar på återkommande problem. Nu har jag allt klart för att kunna börja gräva och gjuta. Tanken är att det ska gå att sätta upp på någon timme, och sedan ner igen efter att platserna inte längre behövs. Förvisso har jag redan lagt ner 8 timmar, och fler lär det bli innan jag är klar, men vad kan väl vara mer rogivande än att få stå i verkstan och skrota, och i långa loppet så kommer jag nog spara tid, som jag kan lägga på nya projekt.
Kabeldragning och styrning av CNC-maskinen
Mellan hästfodringarna har jag ägnat stor del av dagen åt att dra kablar och klämma kontakter till stegmotorerna. Jag designade en praktisk kåpa för Z-axelns motor som håller kabeln på plats och döljer kabelhärvan som annars blir när man löder ihop styrkabeln med motorns ledare. Jag också laddat mjukvaran på sytrkretsen, så nu kan man manuellt flytta alla axlar om man vill. Sista miniprojekt i projektet blev att börja med hållaren till fräsen. Det är sannerligen en tillfredtällelse när man först från huvudet har en ide, som man sedan ritar på dator, för att i sita steget skriva ut på skrivaren. Som en exta bonus blir det när det blir precis så bra som man tänkt, om inte bättre. Imorgon hoppas jag på att kunna komma så långt att jag kan testköra maskinen.
CNC-maskinprojekt
Jag har länge funderat på att modifiera min fräs till att kunna styras från datorn, men att bygga om befintligt väl fungerande maskin är en stor risk. Ett annat tänkbart projekt som jag kikat lite på är en laser-/gravyr-/skärmaskin, så nu när det blev några dagar ledigt i sträck bestämde jag mig för att bygga en CNC-maskin som man kan koppla till en fräs, laser, kniv, penna….ja nästan allt man vill kunna flytta och bearbeta material i två eller tre dimensioner med. Som alltid börjar jag med att hitta så mycket information som möjligt om olika designer, och vad man behöver veta för att kunna slutföra sitt projekt. Jag snubblade över en design som var både tilltalande och mångsidig – bara att ladda hem filer och börja printa i 3D-skrivaren. Det finns ändå gott om utrymme för egna insatser i projektet. Känner jag mig själv rätt så kommer jag ändå att förändra designen på ett eller annat sätt. 3D-skrivaren har fått gå varm de senaste dagarna, och jag känner mig riktigt nöjd med plastutskrifterna. Under tiden som jag väntat på att plastdetaljerna skulle bli klar för att starta nästa, har jag ägnat mig åt att svetsa ställningen som maskinen ska stå på. Nu kan jag välja om den ska stå på ett bord som går att rulla runt, eller om den ska stå någon annanstans i verkstan. Ska man skära med laser vill man nog ha bra ventilation, medan om något mindre ska fräsas kanske man vill stå inne i den finmekaniska verkstan. Det var inte lite kullager som gick åt – hela 53 stycken. Jag hade stegmotorer sedan jag beställde när jag byggde 3d-skrivaren, så nu är frågan vad jag ska göra med den sista….kanske en 3D-skanner? Jag har fått frågan vad jag använder 3D-skrivaren till, och jag har väl inte riktigt funnit ett klockrent svar ännu, men nu kan jag i alla fall säga att jag använder den till att bygga en CNC-maskin. Och vad ska jag med den till då? Kanske till att fräsa detlajer som gör 3D-skrivaren ännu bättre. Vi får väl se. Jag är lite sugen på att bygga en drönare, eller en ROV. Tids nog kommer jag på något nytt projekt som jag vill kasta mig in i.
Gott och blandat i metall och plast
Den sanaste tiden har jag ägnat mer tid till lite olika projekt, än att skriva om dem. Jag väntar fortfarande lite på att det ska bli vår, så att man kan röra sig ute lite mer. Det har blivit en del modifieringar på 3d-skrivaren, och nu känner jag att jag kan börja skriva ut lite “nyttoprylar”. Först ut var några plastvinklar som gjorde det möjligt att få upp ytterligare en hylla i elektronikverkstan. Jag har samlat på mig en hel del rullar med plast, och jag ville få undan dem från golvet, så det blev en hylla i metall, som gör det omöjligt att förvara någonting annat än just plastrullar. Var sak på sin plats! Då det på senaste halvåret skett en hel del stölder, och oron för att någon ska ta sig in i sadelkammaren och lensa åtråvärda hästsaker, tog jag mig i kragen och tillverkade en gallerdörr. Jag börjar förstå varför de kostar så mycket med gallergrindar. Det har gått åt nästan två dagar att svetsa ihop den. Sedan blir man rånad av låssmeden som ska ha hutöst betalt för ett lås. Jag gjorde en liten miss när jag svetsade på gångjärnen, vilket medförde att det blev spänningar i ramen, och gjorde det omöjligt att haka av dörren i allt annat än helt öppet läge. Karmen är dessutom så konstruerad att dörren måste vara helt öppen, eller avhakad för att gå att skruva loss. Det är ju bra, men det blev allt annat än lätt att få den på plats. Jag var tvungen att specialtillverka ett verktyg för att kunna skruva den på plats. Nu sitter den i alla fall på plats, och man kommer inte in, om man inte har nyckel…..eller vinkelslip – men då hoppas jag att försäkringen täcker fullt ut!
Uppgraderingar
Det har inte blivit så mycket bloggskrivande, eller “projektarbeten” den senaste tiden. När man kommit hem har energin varit helt borta, och startsträckan att göra något har känts omöjlig att komma förbi. Jag har dock ägnat mig lite åt att lära mig Fusion 360, istället för Sketchup. Nu när jag börjar få lite kläm på programmet anar jag vilka möjligheter det finns för den som gillar att skapa själv. Jag började med att göra en raket inspirerad av Tintin’s äventyr, som följt mig sedan 6-årsåldern. Efter att jag bytte ut stängerna som släden till skrivarbädden vilar på har utskriftskvalitén höjts markant. En annan sak jag upptäckte var att Z-axeln (höjdled) inte var tillräckligt exakt i sin positionering. Det sitter en bussning mellan motorn och matningsskriven som flexar. Det gör att när man förflyttar över skrivområdet och behöver lyfta skrivarhuvudet, så kommer den inte ner exakt på samma höjd varje gång. Genom att låsa matningsskruven i överkant blev det näst intill perfekt. Nu håller jag på att uppgradera kylfläktarna med radialfläktar istället för axialfläktar. Resultatet blir förhoppningsvis en tystare skrivare, och effektivare kylning.
Sadelhängare till stallet.
Den sanaste tiden har ju gått åt till bygget av 3D-printern, och resterande tid har gåt åt till det mest nödvändiga, som plogning, matlagning och annat underhåll. Efter en längre tids metallslöjsdvila, och en viss ovilja att göra något “vettigt”, tog jag mig i kragen och tillverkade några sadelhängare till stallet. Idén är att man enkelt ska kunna ta bort dem om de inte behövs, samtidigt som konstruktionen måste vara stadig. Efter lite funderande kom jag fram till en enkel lösning på problemet. Efter några timmars arbete hade jag omvandlat diverse skrot och restbitar till 6 stycken praktiska hängare. Nu ska de bara hängas upp också!
Hållare till materialspolarna
Nu har jag kunnat ta steget från att kalibrera och testa, till att börja producera delar som jag verkligen “behöver”. 
Jag har naturligtvis ägnat mig lite åt att förbättra 3D-skrivaren, och utrustat den med en permanent lösning för att hålla i trådspolarna. Tidigare har jag klämt fast en L-formad axel, som jag sedan hägt spolarna på. Det har förvisso fungerat, men känts lite taffligt, och bitvis osäkert. Varje gång jag startar en utskrift blir jag glad när jag ser resultatet växa fram. Inget smet eller skrovliga ytor. Delarna håller ihop, och finnishen är hög. Nästa sak som jag tror jag kommer titta närmare på, är att försöka lösa kabeldragningen, som för tillfället inte är optimal, eller speciellt “vacker”. En hållare för displayen är väl också en sak att tänka på. Först när jag kommit fram till en slutlig design på hela skrivaren, kommer jag plocka ner den för att lacka stommen, och få den där helt “färdiga” känslan.