Category Archives: Verkstan

Snart slutar jag att räkna plantor!

Varje kväll fortsätter jag med att flytta plantor från sina grokapslar ut i krukor för att hamna i en mindre fuktig miljö. Hittills på den knappa månaden som jag började med årets förkultivering så har jag drivit upp 87 paprika/chiliplantor, 76 röda pelargoner, 38 vita pelargoner, oräkneligt antal koriander och basilika, 2 stycken lakritsrot, 50 kronärtskockor och 36 stycken rotselleri. Nu har de första karaktärsbladen på pelargonerna börjat komma fram och i helgen kommer jag förmodligen plantera om alla paprikaplantor i större krukor med mer näringsriktig jord. Då kommer jag att flytta ut de flesta plantorna ut ur kuvösen. Jag kommer också behöva plantera om rotsellerin. Där kommer jag inte att behålla alla plantor – det blir alldeles för många att sedan äta upp!

Under veckan har gödselhissen fått lite kärlek. Stödhjulet framtill bytte jag ut helt och hållet då bäst-före-datum verkar ha passerats. Den här gången bytte jag mot ett solitt hjul. Även släden hade några kullager som behövde bytas, och när jag trodde att jag var klar så behövde rampens ben skruvas fast. Jag har gått och klurat lite på hur jag ska få skottkärran att automatiskt tömmas istället för att jag ska behöva använda en stötta när jag tippar den över kanten. Nu tror jag att jag har en lösning, men jag behöver göra lite modifieringar. Om inte Pelargonrummet slukar all min tid i helgen kanske jag hinner med att modifiera konstruktionen.

Batteriövervakning och växtutrymme

Veckan har rullat på lika bra som Grimar. Nu har jag kopplat in en trådlös voltmeter tillsammans med en brytare som jag kan styra automatiskt när Grimar är inkopplad med laddströmsklabeln och exempelvis solpanelerna genererar energi samtidigt som batterispänningen sjunkit till förutbestämd nivå. Jag har inte programmerat detta ännu, då jag först vill se hur snabbt batteriet laddas respektive dräneras. Jag har ännu inte kopplat in någon AI, utan förlitar mig än så länge på egna slutsatser och erfarenheter. Någon måtta får det vara!

Jag har successivt flyttat ut och planterat om plantor som blivit för stora för de små sojakopparna. Varje dag har jag kommit upp och mötts av hjärtblad som klistrat fast mot plastskivan jag lagt över kopphållarna för att det gått för fort för att hinna med att både förvärvsarbeta och utöva hobbyverksamhet på ett och samma dygn. Idag vakuumformade jag lock som ska råda bot på detta lilla I-landsproblem. Avokadoplantorna som jag fick som groddar av ena stalltjejen förra året har jag planterat om i större krukor. Hoppas att de kommer trivas i sina nya utrymmen.

Killswitch, piggar och barnkammare

Under den gångna veckan har jag spenderat lite tid ute i verkstan och uppe i HQ. På måndag och tisdag reparerade jag landningsstället till drönaren och monterade fast stag som extra förstärkning. Sedan tyckte jag att det skulle vara bra att snabbt kunna nödstoppa motorerna genom att bara flippa en brytare på fjärrkontrollen. För att jag inte av misstag ska komma åt nödbrytaren monterade jag fast ett lock som man får vika upp för att kunna komma åt. Eftersom vi fått isgata sedan snön började smälta och sedan återfrysa igen, har jag vässat broddarna för att få ordentligt grepp. De är inte gjorda för att gå på annat än snö och is, och inte vill jag ta av mig broddarna bara för att gå in i verkstan eller stallet, även om betonggolvet sliter. Nu när jag ändå har en ordentlig bandslip gick det ganska enkelt att få skärpa igen.

Resten av veckan har jag gjort i ordning plasttrågen som ska underlätta hanteringen av sojakopparna som jag de senaste två åren använt med lyckat resultat när jag grott och drivit upp plantor till de första hjärtbladen innan det blivit dags att flytta till en större kruka. Fördelen med individuella celler som går att flytta är just att de går att flytta till en miljö som passar bättre när plantan väl börjar gro. Jag upplever att när man just gror frön så är hjärtbladen extra känsliga mot den fukt som fröna vill ha. Nu behöver jag inte sätta lock på varje planta för att vattna när det behövs, och sedan kan jag täcka för med ett plastlock för att behålla fukten längre. Samtidigt som man sparar en massa tid på att inte behöva lyfta på 200 lock så förtar man kanske lite av pysslet som skänker ro och skingrar tankarna från stress och bekymmer. Jag får väl satsa på fler plantor om jag får för lite att göra helt enkelt. Nu har jag börjat värma upp Pelargonrummet och ganska snart kommer jag att så kronärtskocka, rotselleri och naturligtvis pelargoner!

Flyghinder

När jag bestämde mig för att byta styrsystem till Daidalos kunde jag konstatera att motorerna inte var numrerade på samma sätt som jag hade haft motorerna tidigare. I min okunskap tyckte jag att det inte skulle spela någon större roll bara varannan motor snurrade motsols och varannan medsols. Det visade sig vara fel. En drönare vrider sig till höger genom att lägga högre varvtal på motorer som snurrar medsols än de som snurrar motsols och vise versa för att vrida sig till vänster. Det kanske inte är ett jätteproblem då man kan invertera spakarna på radion…om man inte ska förlita sig på kompass och GPS. Då kompenserar styrsystemet fel och drönaren börjar att snurra så fort den lyfter från marken. Med all denna lärdom i bagaget har jag suttit hela dagen uppe i HQ och lött om och flyttat på motorerna så att de ska matcha styrsystemets önskemål. Jag har i princip fått plocka isär och bygga upp hela drönaren på nytt. Utöver att jag flyttat runt motorer så har jag även fått felsöka både servon och kamera som av någon anledning inte längre vill fungera. Nu inväntar jag morgondagen och hoppas på att jag kan få ordning på allt.

Bitande kyla

Det var lite för kallt för att kunna testa drönaren. Det var inte det att jag tyckte det var för kallt, utan det var drönaren som tyckte att det var osäkert att flyga med tanke på att sensorerna behöver en viss värme för att fungera som de ska. Jag passade istället på att städa i verkstan. Jag kund konstatera att merparten av all oreda hade skapats av min avkomma. Som på beställning bara en kvart efter att jag var klar kom verkstan till användning då gödseltransportörens ena hake som håller skottkärran på plats gick av när jag skulle tömma mockningen från stallet. Inte långt därefter dök den skyldige till all oreda i verkstan upp och såg lika förvånad ut som jag förundrad. Hur kan det vara möjligt att jag hann före med städningen av verkstan även denna gång?

Snöbekämpning

I morse var jag så trött att jag för en gångs skull ville sova lite längre. Men tji fick jag! Det hade snöat en hel del inatt och just idag skulle vi få en leverans med hö. Jag vill helst ha plogat så att jag kan lägga ut ribbor som höbalarna kan vila på. Förvisso är de inplastade, men det är aldrig bra om de badar i vatten när snön smälter. Dessutom är det mycket lättare att plocka upp balarna från marken om de höjs upp en bit. Det första som jag var tvungen att ta itu med innan jag kunde ploga var att räta ut bladet som hade vikt sig under gårdagens omilda behandling. Det blir lätt så när man föser snön åt fel håll samtidigt som det blir för tungt. Det är inte första gången som det händer, och receptet är att fästa en laststropp i gödselcontainern och dra några drag på lågväxeln.

När jag var klar med snöplogningen var det hög tid att ta bort snö från växthustaket. Just nu är det inga problem, men när det börjar smälta blir det otroligt tungt. Förra året stod jag med sopborste och kom ihåg hur jobbigt det var att nå, så jag konstruerade ett specialverktyg för att kunna skära loss snön från taket och låta den glida ner för en bana av plast. Några lattor, en stör och en plastpåse samt lite snickrande , och sedan var det dags att prova anordningen. Den fungerade perfekt förutom att stören skulle varit någon meter längre för bekväm hantering. Irriterande nog så kapade jag av två meter på stören redan innan jag testade. Det finns ju fler störar i skogen att hämta om jag vill.

På eftermiddagen fortsatte jag med konstruktionen till drönarens kaross. Eftersom jag kommer placera GPS-pucken på ett stativ vill jag göra karossen lite mer vridstyv för att säkerställa att GPS:en inte svajar allt för mycket. Vi får se om det mönster som jag skrivit ut kommer vara tillräckligt, eller om jag måste tänka om. Nu får fortsatt arbete med Daidalos vänta till imorgon då jag planerar att fortsätta.

Dubbel släppanordning

Idag har jag spenderat större delen av dagen uppe i HQ och i verkstan. Nu är servofästet för släppanordningen klar, kablar till servona är omgjorda och inkopplade i flygkontrollenheten, jag har gjort så att jag kan använda valfri knapp på radiokontrollen för att styra vilket servo som ska öppna. Imorgon ska jag försöka vakuumforma och måla en ny kaross samt montera GPS-pucken. Efter det får jag invänta lite bättre väder innan jag kan provflyga drönaren med de nya komponenterna.

Ny spänningsregulator

Idag har jag bytt ut spänningsregulatorn på fyrhjulingen. Om det inte är det ena så är det det andra som måste fixas. Det är ändå tillfredsställande att jag kan felsöka och byta ut rätt komponent. Dessvärre gick det inte att öppna likriktarbryggan, annars hade jag gjort det och bytt en komponent för bråkdelen av vad en ny regulator kostar. Nåja, vi använder fyrhjulingen dagligen och det kan vara värt att sendera både tid och pengar på att den ska fungera och vara pålitlig.

Fjärrvärme och batteribyte

Nu har jag utrustat traktorn med styrning till slangvärmaren. Jag vägrade köpa ett originalrelän som ändå bara tagit mig halva vägen för det tredubbla av vad det kostade att göra allt själv. Det som kostade mest var den halvmeter kabel som jag var tvungen att köpa för att komma över kontakterna som jag behövde för att tillverka min lilla box som ska koppla upp traktorn mot nätet. Nu får jag väl koppla in en snödjupsmätare som tillsammans med tidpunkten startar motorvärmaren lagom till att jag har tid och lust att ploga.

Första gången som jag skulle testa motorvärmaren gick det inget vidare. Batteriet som var fulladdat orkade inte i kylan att dra igång motorn trots att värmaren stått på i någon timme. Det blev till att införskaffa ett nytt batteri avsett för att dra runt startmotorer på tjuriga traktorer från 1950-talet. Jag fick stå inne i maskinhallen i minusgrader med tvåsiffriga värden och arbeta. Kabeln till minuspolen var för kort för det nya batteriet, så jag var tvungen att byta den först. När allt var på plats kunde jag starta och rulla in traktorn i verkstan där det var betydligt ljusare och en aning varmare för att montera in motorvärmarstyrningen med tillhörande termometer att fästa på motorn för att kunna avgöra när motorn värmts upp tillräckligt. Jag monterade uttaget till strömsladden framför hytten så att man inte glömmer att dra ut den när man är som ivrigast att börja ploga. När traktorn ändå var i verkstan passade jag på att “laga” knoppen till motordödaren som jag de senaste åren använt en polygrip för att greppa tag i när jag velat stanna motorn.

Idag kom så första gången jag kunnat testa systemet fullt ut med lyckat resultat. Et timme innan jag kom hem från jobbet startade jag motorvärmaren för att när jag kom hem omedelbart kunna ploga bort den snö som föll i natt. Traktorn startade på första försöket och jag har sparat min omgivning på en massa svordomar som annars är brukligt när maskiner trilskas.

De sista färska tomaterna och mer snö

Förra söndagen påbörjades arbetet med att demontera vänster bakhjul på traktorn för att få pyspunkan lagad på däckverkstaden. Igår fick vi hjulet på plats igen, men istället för att börja ploga var det helt plötsligt dags att laga middag. Som ett tillbehör stekte jag de sista färska körsbärstomaterna tillsammans med egen chili, egen vitlök och köpesalt. En fantastisk påminnelse om vad sommaren för med sig.

I morse började jag omedelbart efter min espresso att montera motorvärmare och batteriladdare på traktorn. Det känns inte riktigt rättvist att jag ska behöva spendera två timmar på att traktorn ska gå att starta varje gång det snöat. Det tog närmare fem timmar att få allt på plats. Jag var tvungen att montera bort alla kåpor för att kunna lossa på kylaren för att kunna koppla in motorvärmaren på kylslangen mellan kylaren och vattenpumpen. Jag hade fem minuters marginal på mig efter att jag fyllt på ny kylarvätska och kopplat in motorvärmaren att torka bort smutsen från ansiktet och byta kläder innan vi åkte över på adventsfika hos grannarna A och M.

När vi kom hem igen var jag spänd på om traktorn skulle starta utan problem. Jag blev ganska besviken då motorn inte ville starta tills jag insåg att jag inte skjutit in “motordödaren” i min iver att börja ploga. Imorgon kanske jag ska försöka koppla in styrning så att jag kan starta motorvärmaren på distans eller sätta in rutor på traktorn där det saknas. Lite kärlek kan traktorn få nu när den startar mitt i vintern utan att jag behöver anstränga mig i onödan.