Category Archives: Orangeri

Trampnarv och lavendel

Idag har nästan hela dagen gått åt till att göra fint i Lilla Stonehenge. Först befriade jag kärleksörten från allt ogräs, och sedan arbetade jag mig igenom hela kullen. Jag planterade jättevallmo och vit lavendel från egna sticklingar vid trappan och satte trampnarv mellan stenarna. För att få en lite tydligare avgränsning grävde jag ner två impregnerade brädor mellan rabatterna och tramstenarna. Trampnarven vill bli trampad på så jag får väl sätta upp en skylt att man ska undvika att gå på stenarna. Uppe på platån vid rosen och tallen planterade jag sticklingar av blå lavendel. Dedt var bara ett fåtal av de sticklingar som jag satte på prov som hade rotat sig. Nu vet jag att det är bäst att ta sticklingarna på våren/sommaren och plantera ut året efter för att få bästa resultat. Klätterrosen kommer att blomma rikligt redan i år som det ser ut. På höger sida av slingergånden planterade jag fem plantor av oktoberaster. Jag kommer successivt att få fason på kullen om jag bara har lite tålamod.

Jag hade vid något svagt tillfälle lovat att placera lite stenar och plantera lite buskar och ormbunkar uppe i slottsparken. Jag fick helt fria händer, så det fick bli enkelt. Det går alltid att göra om senare om man inte skulle vara nöjd. Den första biten va stentransporten kunde jag ta hjälp av Lastman, sedan fick jag ta hjälp av pirran sista biten in för att inte förstöra planteringarna.

Det börjar bli vattenbrist under växthuset, så jag fick pumpa vatten från dammen. Problemet är att det är ganska mycket växtlighet som kommer med från dammen så jag måste filtrera vattnet ner i tankarna. Jag har fått byta och rengöra filtret säkert 20 gånger. Som tur är så har jag flera filtersatser så det går hyfsat smidigt. Det tar bara lite tid.

Jag kunde inte låta bli att göra en verktygstavla till mina kära trädgårdsredskap. Tills vidare får de hänga inne i orangeriet. Då har jag koll på var de är!

Dagar försvinner

Just nu känner jag inte att jag hinner med alla mina projekt. Varken att skriva om eller arbeta på dem. Jag hinner börja med något som sedan avbryts för nästa sak att göra. I veckan har jag dock hunnit med att isolera de sista två hörnen på orangeriet och måla taket och väggarna invändigt en första grundmålning. Resten av tiden har gått åt till plantera lite blommor och pyssla om plantorna runt om i trädgården. Jag har inte hunnit rensa ogräs eller trimma gräskanter som planerat, men det kanske kan vänta några dagar till. Jag har försett bikupan med citrongräsolja som eventuellt lockar till sig en svärm som letar efter bostad. Vi får se om det fungerar. En kvarglömd och misshandlad tomatplanta från Pelargonrummet har jag satt i intensivvård. Det är alltid intressant att se hur illa medfaren en planta kan vara och ändå återhämta sig. Den har redan börjat visa tecken på återhämtning, men det är för tidigt att säga något om den kommer klara sig. Om några dagar får jag troligtvis anledning att återkomma med en rapport. Gurkfröna som jag sådde förra veckan har börjat gro, och imorgon ska de planteras i sina kärl.

Sent igår fick jag ett SMS från “takpannemannen”. Han undrade om jag hade lust att hämta lite saker från ladan/boden vi plockade taktegel ifrån för några veckor sedan. – Det finns gamla verktyg, redskap, lådor, skruvar, muttrar och allt man behöver! Efter lite funderande och övervägande om jag skulle saka bort en dag på detta vann nyfikenheten över förnuftet. Jag hann sy ihop mina byxor som spruckit i en av sömmarna innan jag åkte iväg på sak-letar-jakt. Det är onödigt att skaffa nya byxor för en sådan sak om man har nål och tråd och fick 5-a i syslöjd! Efter dagens skörd som bringade hem en hel del inredningsdetaljer till trädgården och en massa användbart skrot, kommer det bli en vända till för att hämta lite plank och brädor som annars kommer att eldas upp. Det vore synd att låta långsamtvuxet virke gå upp i rök tycker jag.

Jobbigt att bo i paradiset

I förrgår var det en och annan pelargon som hade nafsats på av något djur och i natt har någon ätit upp näst in till alla kronärtskockor. Det känns lite surt att offra månader av skötsel bara för att få se sitt verk försvinna. Nåja, det finns ju fler saker att glädjas åt. Plantorna i växthusen får i alla fall vara ifred, och nu börjar de sakta att utvecklas efter att de hamnat i ny miljö.

Igår ordnade jag med alla bevattningsslangar. Jag fick justera några ventiler som börjat läcka sedan förra året. Nu kan jag stänga dörrarna till växthusen för att sedan öppna när det är dags att skörda. Riktigt så kanske det inte är, men nu kan jag i alla fall slappna av och njuta lite av trädgården samtidigt som jag rensar ogräs och planerar vidare. Jag fick hjälp från grannen att häkta på dörren till orangeriet, så nu går det att öppna och stänga!

Idag har jag isolerat två hörnor i orangeriet. Det är många vinklar och vrån att täcka in, och nästan hela dagen gick åt till detta. Nu kan jag börja måla lite invändigt och sedan börja inreda. De återstående två hörnen räknar jag med att kunna ta i veckan, likaså målning utvändigt. Sedan är det klart!

Hinner inte samla mig

Just nu är det så mycket jag skulle vilja ha undanstökat så jag har lite svårt att njuta av vädret. Först kompletterade jag jorden inne i växthuset med jord från stora komposthögen som jag sakta göder med växtmaterial uppe i skogen. Jorden är fortfarande “tung”, men den funkar säkert bra till tomater, paprika och aubergine som ogräs. Den ogräs som växte i lådorna gick till hönsen, som snabbt började krafsa och sprida ut grönskan i hönsgården.

Det blir tre olika tomatsorter och fyra olika paprikasorter, samt miniaubergine. Jag har även tänkt att driva upp växthusgurka, men har inte riktigt haft sinnesnärvaron att förkultivera. Gurka växer ju ganska snabbt, så om jag sår lite frön i helgen kanske jag får njuta av gurka senare i sommar.

I det övre växthuset blir det också tomater och olika paprikasorter. Där blir det lite mer betonat på ådant som ska konserveras för senare konsumtion.

Det ser alltid lika förtvivlat hopplöst ut när man precis har planterat ut sina plantor, och man undrar varje gång om det ska bli något. En liten tröst är att vissa plantor redan börjat utveckla frukter, så något kommer det väl bli i år också.

Igår utlovades det regn, så jag fick ägna kvällen åt att färga kitt och kitta takfönsternas nerderkant för att undvika att vatten tog sig in i träkonstruktionen. Normalt när man förbereder sig för regn så brukar det inte komma något, men den här gången kom det ändå lite vatten, och mitt jobb var inte onödigt. Vid en inspektion idag ser det ut som att kittet hållit tätt. Småfåglarna har än så länge hållit sig borta.

Imorgon hoppas jag på att få dörren på plats till orangeriet. Jag har bytt panel på nedre delen av dörren och målat den först brun, och sedan svartbrun för att matcha det redan inoljade träet på orangeriet. Det som återstår sedan är att täcka för och isolera hörnorna innan det blir inflyttningsklart.

Inte så mycket orangeri

Under den gångna veckan har det inte hänt så mycket på orangerifronten. Det har mest handlat om att få allt i ordning till hästhelgen som avslutades för några timmar sedan. Det ska städas i stallet,sättas upp skuggardiner i pergolan, sättas upp hagar och städas i maskinhallen bland mycket annat. Igår hämtade jag en altandörr till orangeriet, så det blev inte så mycket annat än att jag hann plocka bort alla höns-attiraljer och gräva om inne i lilla Spanien. Det var snustorrt, och det hade varit fruktansvärt jobbigt att vända jorden för hand.

Idag fortsatte jag uppe i lilla Spanien med att tvätta och fukta jorden så att plantorna jag ska plantera kommer trivas. Eftersom det går åt en hel del vatten så hämtade jag vatten från dammen, istället för att ta regnvatten. Det gick åt närmare en och en halv kubik till att först högtryckstvätta bort allt hönsdamm, och sedan få jorden lagom fuktig för planetringen i nästa vecka.

På eftermiddagen började jag att plantera första omgången plantor, som stått och härdat under en veckas tid. Alla pelargoner, kronärtskockor och rotselleri hittade ner i jorden. Det tog drygt tre timmar att plantera närmare 300 plantor i krukor, lådor och på friland. Just nu ser kronärtskockorna ganska ledsna och taniga ut, men jag hoppas på att de tar sig. Vissa av de röda pelargonernas knoppar har har redan börjat öppna sig och nu är det en bara en tidsfråga innan det slår ut i blom längs altanen, nere vid stallet, utanför hönshuset, utanför ankhuset och i de krukor jag placerat ut. Jag tog mig lite tid att laga krattskaftet med ett skaft från egen skog.

Sent på eftermiddagen gjorde jag dörröppningen lite större för att kunna passa in den begagnade altandörren jag hämtade igår. Istället för att kapa av dörrkarmen i ovankant och nederkant valde jag att sänka tröskeln eftersom det fanns en bra marginal ner till marken utanför. I nästa vecka ska jag försöka få tid att fixera dörrkarmen, sätta upp dörren och sedan måla den svart så att den matchar resten av färgschemat på orangeriet. Jag ska hinna bereda jorden inne i lilla Italien och plantera tomat, paprika, basilika, koriander, lakritsrot, padrones och aubergine som fortfarande finns kvar uppe i pelargonrummet.

Kimrök, kitt och pill.

Idag har jag i princip bara hållit på med att få takfönsterna på orangeriet på plats förutom att jag tagit ut pelarognerna, rotsellerin och kronärtskockorna på solträning. Mitt som jag står där och knådar in kimrök i kittet för att få det svart istället för vitt så kommer jag på var jag ska kalla orangeriet för. Lilla Marocko får det nog bli!

Jag har fått klura lite på hur jag skulle gå tillväga för att dreva alla fönster och sedan sätta dit lister när man inte har någonstans att stå. Ett alternativ var att använda Lastman, men ett bord och två trappstegar gjorde att jag kunde ta ett fönster i taget, fram till det sista fönstret som överlägset tog längst tid. Jag tor att jag höll på lite över två timmar att få det på plats.

Jag har valt att klämma kittet mellan fönsterlisten och fönstret för att det inte ska synas så mycket kitt från insidan få jag inte har någon kittfals. Det var ingenting som jag tänkte på när jag sågade i höstas. Jag hade förvisso tänkt använda gummilister precis som jag gjort uppe i Lilla Spanien, men jag kom på andra tankar vid något tillfälle.

Under arbetets gång fick jag avbryta och hjälpa till med att flytta ankungar ut i den mobila hönsgården. Nu visade det sig att ankmamman inte tyckte det var en bra idé så de fick flytta tillbaka in i ankhuset. Det sista fönstret var lite knepigt att få på plats. Det är ganska trångt, och jag fick lirka in fönstret från sidan, vilket kändes lite riskabelt. Först hade jag tänkt be om hjälp, men istället spikade jag fast några ribbor i öppningen så att fönstret inte skulle trilla igenom. Jag fick plocka bort vindskivan och göra jobbet från tre olika håll. Det var upp och ner för stegen, men till slut var allt klart. Nu börjar det bli fason på gården. Nu saknas det bara ett gårdskök, ett renoverat badrum och en pensionärskuvös!

Innertak och fönster

Idag har jag koncentrerat mig på att färdigställa innertaket. Det var lite knepigt att få in brädorna i varandra när man står på en trappstege. Jag kom i alla fall på ett sätt att få upp brädorna utan att kalla på hjälp som förmodligen skulle varit upptagen med annat i dessa bråda dagar. Genom att skruva fast brädbitar kunde jag klämma fast bräda för bräda mot isoleringen och sedan passa in varje bräda innan jag sköt fast den med spikpistol. Det känns i benen att man fått upp och ner för stegen.

På eftermiddagen drevade jag de sista vertikala fönsterna och skruvade fast lister. Det var lite knepigare med passformen eftersom reglarna fått stå ute i väder och vind utan att vara fastspända. En av rutorna råkade spricka så jag var tvungen att byta den. Där gick ytterligare en halvtimme bort innan jag kunde packa ihop och begrunda mitt dagsverke. Imorgon siktar jag på att få takfönsterna på plats. Frågan är bara hur jag ska komma åt att dreva ordentligt. Kanske en lastpall och en hjälpsam Lastman kan bidra. JAg har i alla fall en idé.

Hjulskifte och mineralull

På förmiddagen började jag med att ta in två balar hö. Det som förut kunde ta upp till en timme med att starta traktorn och flytta en eller två balar hö går numera på under 10 minuter…varje gång! Det är faktiskt riktigt skönt. När jag flyttat höbalarna tog jag mig an att byta hjul på alla släpkärror och bilar som fortfarande hade vinterhjulen på. Det tig väl ungefär två timmar inklusive tvättning och flytt upp på loftet. Jag råkade vrida och lyfta ett av hjulen och kände hur det tog stopp i ena sidan av ryggslutet. Förhoppningsvis klarar jag mig från ryggont om jag tar det lite lugnt några dagar.

På eftermiddagen efter att jag varit iväg en sväng för att handla bland annat mat till morgondagens tillställning och klammer till häftpistolen satte jag igång med att isolera taket på orangeriet. Jag tänker att det är skönare att göra det när hälften av rutorna inte är på plats och temperaturen är någorlunda sval än att stå där med heltäckande klädsel och andningsmask i ett varmt utrymme. Det var svettigt ändå att få allt på plats. Först fixerade jag isoleringsskivorna med några lister och sedan häftade jag successivt fast ångspärren. Imorgon sätter jag upp panel i taket och om jag hinner så sätter jag också de sista fönsterna på plats.

Tätt och luftigt på samma gång

På kvällarna under den korta arbetsveckan har det inte blivit så mycket gjort, och igår kom jag hem tidigt med avsikt att ägna mig några timmar åt orangeriet, men det fanns absolut ingen ork. I stället sov jag några timmar på soffan och sedan satt jag och ugglade på dumburken fram till sista fodringen och läggdags. Det enda jag hunnit med är att fasa och olja de lister som ska sitta runt takfönsterna.

Idag har jag införskaffat det sista materialet, om man räknar bort dörren, som kräver släpkärra. Takisolering, lite råspont och lattor som ska bli till lister runt resterande fönster. För att skapa ventilation mellan isoleringen och taket borrade jag hål i de träskivor som ligger mellan takfoten och taket. För att inte getingar eller fåglar ska lockas att bygga bo i innertaket häftade jag fast stålnät på insidan.

Mot yttertaket satte jag fast de lister som skapats när jag gjorde utfasningen för fönsterkassetterna. Tänk – det är alltid bra att spara virke som man annars skulle ha kastat. Med vindpapp häftade på listerna bildar de en luftspalt så att de blir cirkulation och minskad fuktbildning. Mycket mer hann jag inte idag innan tiden hann ikapp och det var dags att lägga ner hammaren för dagen.

Nu har hönsen flyttat ner ordinarie hönsgård så nu kan jag börja förbereda Lilla Spanien för paprika, aubergine, tomat och gurka. Hönsen har inte fattat, eller kommer kanske inte ihåg att det går att gå in i hönshuset när det regnar. Istället trängs de under de små taken ute i hönsgården medan tupparna sköter bevakningen. Just när jag skulle tömma gödselkärran hade gässen bestämt sig för att undersöka gödseltransportören. Det blev ett himla liv när jag schasade bort dem för att komma åt för att tömma kärran.

Hälften kvar

I fredags hann jag börja få de första fem fönsterna i orangeriet på plats. Med lindrev mellan springorna hoppas jag på att det blir bra isolerat och att det kommer hålla byggnadens livslängd. Jag insåg ganska snabbt att den rulle med lindrev jag köpt inte kommer att räck till mer än kanske 7-8 fönster, så planen var att köpa mer på lördagen. Det är lite synd att kassetterna inte varit helt gastäta, det blir kondens och imma på insidan mellan de två rutorna. Förhoppningsvis kommer man inte se så mycket av det. Jag tänker, om luft kan komma in, så kan den väl komma ut, och då borde fuktigheten minska över tid. Vi får se.

Vid ett svag tillfälle lovade jag bort mig på lördagen att hjälpa till med att montera ner ett tegeltak tillsammans med “nockpannemannen” som jag stiftat bekantskap med i förra veckan. Jag tänkte att jag eventuellt skulle kunna lära mig någonting, och det gjorde jag faktisk. “Kling” är bra och “kloff” är dåligt. Ett tak som vetter mot söder är oftast i bättre skick än ett som vetter not norr. Handskar slits fort när man hanterar tegelpannor och om takpannorna bränts i för låg temperatur så vittrar de sönder. JAg har lärt mig att stapla pannor, och insett att det är ganska slitsamt arbete. Nu har jag lärt mig så pass mycket att jag inte behöver riva fler tak på ett tag.

Efter förmiddagens hårda arbetspass åkte jag och införskaffade mer lindrev. Jag fick ytterligare 7 fönster på plats innan det blev dags för årets första grillning. Det blev rosépeppar-marinerad flankstek, grillar spetspaprika och zucchini tillsammans med en egen komponerad potatissallad samt en yoghurtsås.

Idag skulle det regna så jag har ägnat mig åt andra saker än orangeriet. Först gick jag runt och inspekterade lite i trädgården och gick sedan en sväng upp i pelargonrummet för att ge vatten och se till så att allt var i sin ordning. Jag kunde konstatera att pelargonerna trivs. De trivs så pass bra att de börjat sätta blomstänglar. I nästa vecka ska jag nog skola in lite plantor för utelivet. Efter mitt besök uppe i pelargonrummet flyttade jag vatten från huvudtankarna till reservtankarna så att det kan fyllas på med mer vatten när det kommer. Just idag blev det inget vatten från ovan.

Eftersom jag lovat mig själv att jag skulle plantera ut potatisen som stått i växthuset, luftade jag Grävis och vände ner den gödsel som jag kört till potatislandet under hösten. Det är en ganska kompakt lerjord, men om jag upprepar behandlingen även i höst, kommer jorden att bli perfekt. Jag passade på att schakta en bättre väg till den nedre lotten uppe på odlingsplantån så att det blir lättare att köra dit med skottkärra. Jag grävde en smal gång mellan de två odlingsraderna så att det blir lättare att underhålla. Jag hade tänkt att jag skulle odla rotselleri i den ena raden och potatis i den andra. I år blir det bara en rad med potatis. Det blev en ganska mager skörd förra året som gick att långtidsförvara, så i år satsar jag istället på sommarpotatis. Potatisodlingen täckte jag med överblivet hö.

Eftersom förra årets vitlök sjunger på sista versen tog jag hand om det som gick, och det som hade börjat gro tyckte jag var synd att kasta, så jag tryckte ner så många som fick plats uppe vid odlingsterrassens minsta bädd och resten strösslade jag ut i en kruka på altanen. För att inte av misstag så några solrosor märkte jag upp krukan. Man kanske kan använda blasten till matlagning under sommaren, om det nu kommer upp någonting.

Nu ska jag ta det lite lugnt och vila upp muskler och ben under de få dagar som man ska förvärvsarbeta under nästkommande vecka. Sena drar det igång igen.