Category Archives: Diverse

Höghöjdsarbete och skitgöra

Jag hann precis såga av den sista stolpen innan det började regna så mycket att det började bli besvärligt att jobba utomhus.Det tog närmare fyra timmar att få de sista sektionerna och takreglarna på plats. Det är alltid lite besvärligt när vinklarna inte är räta eller när måtten hela tiden måste anpassas. Det blir förhoppningsvis en ganska stilig konstruktion när den får lite färg och har klätts in med nät. Bitvis var det ganska vingligt att stå och balansera på stegen men allt gick bra. När man arbetar på egen hand och inte är en bläckfisk får man komma på lite smarta konstruktioner som kan ersätta hjälpande händer. Lagom till att det började regna var det dags att rensa avloppsbrunnen och rännan i stallet. Gallerna var helt igensatta med anklortar, torv och halm så jag fick använda en hovkrats till att rensa innan jag kunde spola av dem. Det tog lite drygt två timmar. I normala fall går det på en timme. Stallet skulle behöva spolas rent, men det får vänta tills ankorna kan flytta ut till sitt eget hus. Det ska bli skönt.

Respekt för trappstegen

Efter att ha införskaffat tillräckligt med material för att påbörja arbetet med ankgården kunde jag sätta igång. Med stor respekt för trappstegen lastade jag den med alla verktyg och agremanger som behövdes för dagens projekt. Trappstegen är skäligen misstänkt för åsamkat av min nervskada i benet. Eftersom min slagborrmaskin tillfälligt har en adressändring liggandes hos min son fick jag låna en av grannen A nere vid dammarna. Utöver de stolpar som grävdes ner igår behövdes det kompletteras med ytterligare fem stolpar som skulle fästas i betongbalkarna med expanderbult. Nu är den första etappen av ramkonstruktionen på plats. Om det inte regnar imorgon så kommer jag fortsätta i oförändrad takt med siktet inställt på att bli klar med samtliga sektioner. Det känns i ben och rygg att jag ännu inte är i högform. Allt går i ett lite lägre tempo, men ihärdighet och envishet kommer förhoppningsvis att segra över oavslutade projekt liksom sköldpaddan vinner över haren.

Bråda dagar framöver

Om man inte sätter upp några mål så blir det svårt att få någonting gjort. Helt plötsligt finns det massor att göra som man inte hade tänkt på tidigare. I veckan fick jag hjälp med att dra el till växthuset och idag grävdes det ner stolpar i marken utanför ankhuset. Igår kom en lekställning med färdiga fundament och stolpar som hade blivit över när byns grävmaskinist hade utfört ett jobb. Ställningen med alla stolpar och fundament skulle egentligen ha kastats, men här kommer de till bättre användning. Jag ägnade någon timme åt att demontera ställningen igår, och idag var allt på plats när jag kom hem. Vi utnyttjade utrymmet under växthuset till att placera ut strömuttag och idag sågade jag 6 stycken hål för att kunna dra upp förlängningskablar dit jag vill. Hålen kommer också att användas till att dra upp vattenslang där det passar. Imorgon ska jag försöka införskaffa allt material för att kunna få stängselstommen till ankgården på plats. Jag får försöka näta in gården under veckan som kommer så att vi kan få ut ankorna från stallet där de levt rövare och betett sig som svin. Espressomaskinen som brukar skänka mig en stunds njutning på helgmorgnarna har börjat läcka. En packningssats ska förhoppningsvis råda bot på den saken. När jag ändå håller på att skruva med maskinen ska jag passa på att bygga in en temperaturmätare och styrning till maskinen så att jag kan bli upplyst om när den är tillräckligt varm för att brygga den där perfekta koppen espresso. Frökuvösen har visat sig vara alldeles för varm under dagarna och någon form av ventilation är nödvändig. Några fläktar och ett linjärt ställdon ska råda bot på den saken. Hela veckan har gått åt till att försöka hitta den optimala temperaturen i kuvösen. Nattetid har visat sig vara enklare att hantera än dagarnas värmande sol då det har stigit över 40 grader när kuvösen varit stängd.

Nervös utrymning av verkstan

Idag har jag äntligen fått bort växthuset från verkstadsgolvet. Grannen Ö hjälpte åter igen till med sin traktor. Det var riktigt nervöst och vingligt att transportera de höga konstruktionerna innehållande glasskivorna till växthuset. Nu är allt förberett och framtaget till på måndag då det förhoppningsvis påbörjas med bygget. Efter att jag fått upp allt material till byggplatsen tog jag mig i kragen och körde sopor till tippen där det var Corona-kaos så till vida att man fick vänta på sin tur….och tur är väl det! Hemma igen krattade jag upp de sista resterna från gårdagens ankslakt. En-grenarna är förflyttade till loftet, och i skrivande stund får jag hjälp med att föra upp den största “stocken” på loftet. Efter en hel dags stående, gående och bärande känns vänsterfoten ganska stum, och det ska bli skönt att få vila sig i form.

Hinder i vägen


Det var en riktig besvikelse när väderprognosen slog in med full pott. Klockan 07:44 nyligen incheckad på kontoret ringde det i telefonen. Hello? Ehhh. We can’t come today.. – en röst i andra änden förklarade med kraftig baltisk brytning att vädret inte tillät montering av växthuset – vilket man kunde förstå. Det hade redan blivit vitt ute och mer var att vänta. But you are first in line, I promise! I Will call you. Jag ringde till min fru som skulle vara hemma för att ta emot montörerna. Idag skickade jag ett SMS till samma telefonnummer som jag blivit uppringd av för att kolla framtidsplanerna, och fick det positiva svaret på bruten engelska – Hi, yes we coming Monday morning. 

När jag kom hem idag hade ett antal ankor slaktats och man var fullt sysselsatt på gården med att avlägsna fjädrar. En av ankorna, som är en Pekinanka, ska bli Pekinganka i Mandarinpankakor till helgen då vi får lite besök av barnen. I helgen planerar jag att städa lite i huset. Nya framkläckta kycklingar flyttar ut från boningshuset ner till stallet. Ja – nu när det finns rum för fler. Om foten tillåter blir det även lite lättare trädgårdsarbete, och om ljusförhållandena är rätt kanske det blir lite fotografering med drönaren också. Just nu är det inte så inspirerande direkt.

Snålblåst

Idag har det varit ganska kallt och blåsigt så förmiddagen spenderades framför datorn och uppdateringar till hemautomationen som inte riktigt var på min sida. Innan jag gjorde uppdateringarna tog jag en säkerhetskopia som när den av nödvändighet skulle läsas tillbaka bara var en delmängd av hela konfigurationen. Efter mycket letande på internet och en hel del svordomar lyckades jag till slut få igång systemet och kunde läsa tillbaka allt från olika sparade filer sedan tidigare. Nu har jag ställt in så att det automatiskt ska säkerhetskopieras hela konfigurationen varje dag så att jag inte ska råka ut för samma problem igen. Jag som brukar belysa för mina kunder hur viktigt det är att både ta backup och också kontrollera att det fungerar…Bagarens barn och skomakarens ungar…. På eftermiddagen åkte jag iväg på en annons på Blocket och införskaffade en pump till växthuset och en massa värmekabel till det kommande Frökuvösprojektet som startar så fort växthuset är på plats. Tanken är att kunna driva upp frön och plantor i växthuset istället för att belamra alla fönsterbänkar med krukor i de få fönster som är lämpade för det i huset. Enen som min fru släpade hem är nu avkvistad och uppstyckad i hanterbara längder. Vi får se i vilka kommande projekt som de kan komma till användning i. Slutligen var jag uppe i Pelargonrummet och stack ner ett finger i varje kruka och låda för att analogt kontrollera fukten i jorden. Om någon vecka eller två är det dags att ge den första skvätten vatten sedan de åkte in på vinterförvaring. Alla plantor såg ut att vara i gott skick – det finns hopp om överlevnad i år.

Långsamt

Under veckan har det inte hänt så mycket, och idag har jag mestadels vilat mig i form. Det går lite upp och ner med benet och nu även det friska benet. Jag tror att jag överansträngde mig lite förra helgen och under veckan då det var en hel del tunga lyft. I onsdags och torsdags kunde jag knappt ta mig fram och det enda som saknades för att kunna ansöka som laboratorieassistent hos en galen professor var en puckel på ryggen. Igår lyckades min fru övertala en i grannskapet att rädda en en från att bli ved och fick den slutligen levererad fram till verkstadsporten. Idag kapade jag av de grövsta grenarna så att min son kunde fortsätta med att frigöra resterande trä från alla barr. Det kan bli en hel del underlägg, smörknivar och slevar om man bara vill. Vi ska hitta en bra förvaringsplats där vi kan låta virket torka innan vi kan börja med att slöjda. Arbetsrummet är så klart som det kan bli fram tills vi kan få tag i de möbler som för tillfället saknas i ett möbelvaruhus på rimligt avstånd.

 

Sjukgymnastik i hagen

Jag fick ett utökat gymnastikprogram när jag senast besökte sjukgymnasten. Hon tyckte inte att det var så lyckat om jag utsatte min “sköra” kropp med felbelastningar i onödan. Jag tror dock att förra veckans stallmockning har gjort att min kropp kommit igång igen. Jag har förvisso även utfört en hel del övningar under förra veckan som ökat på rörligheten och styrseln i foten. Det är självklart inte bra om jag överbelastar och gör saken värre, men om jag tar det lugnt och lyssnar på kroppen ska det nog gå bra i alla fall. Det verkar som om det går åt rätt håll, även om det går långsamt. En tidshorisont på ett halvår till ett år har jag fått som riktlinje på min återställning – om jag blir helt återställd i benet. Jag skaffade nya innersulor till mina arbetsskor, vilket verkar ha en positiv stimulans på mina fotsulor. Idag har vi röjt lite i hästhagen. Det blev totalt 6 träd som fälldes och avkvistades – imorgon får jag hjälp av grannen med att forsla bort stockarna – han behöver göra något som han uttryckte det. Det är skönt att känna lite värk i armarna efter dagens arbete och samtidigt veta vad det faktiskt beror på. Ankhuset som varit obebott mockades också ur. Trots att det varit rätt fuktigt i luften under hösten verkar det vara hyfsat bra ventilation i huset. Jag hade räknat med att det skulle lukta mögel och vara dyngsurt, men allt hade torkat upp och var lätt att mocka ur. Imorgon planerar jag att göra iordning arbetsrummet, forsla bort stockarna och få ner två IBC-tankar under trädäcket där växthuset ska stå. Vi har för övrigt beställt montering av växthuset då vi var lite osäkra på om jag skulle klara av att montera det i mitt tillstånd. Jag tycker att om inte jag kan vara med så ska ingen av mina vänner behöva utföra arbete för mig.

Stalltjänst

Idag blev det lite stalltjänst på att-göra-listan. Vi hjälptes åt att skrapa och sopa så bra det gick. Vi kunde av naturliga skäl inte ta fram högtryckstvätten eftesom stallet gästas av fåglar, nu när det råder utegångsförbud pga fågelinfluensa som härjar i landet. Jag hann ju inte få klart ankgården så det fick bli den här lösningen istället. Just nu bor det heller ingen häst i stallet, så de får härja fritt. I år blir det i alla fall till att städa stallet när fåglarna flyttat ut. Efter att vi mockat ut stallet fortsatte jag med att förbättra redena för ankor och kalkoner. Det kändes lite högtidligt att fylla verktygsväskan med det som behövdes för att utföra uppdraget. Senare på eftermiddagen bytte jag ut vattenblandaren som inte klarade sig igenom köldknäppen som var tidigare i år. Nu behövs det inte kånkas på vatten varje dag. Karl Kalkon visade upp sig emellanåt med skiftande färg på huvudet från klarrött till djupt skrämmande blått. Jag var tvungen att ta reda på om mitt liv eventuellt var i fara genom att skicka en bild och en fråga till min fru, men det kom ett lugnande besked om att det inte betydde någonting. Jag tror ändå att det betyder någonting och håller mig på behörigt avstånd för säkerhets skull.

Slut på drönandet

I måndags var jag förbi neurologen och blev både lättad och frustrerad på samma gång. Jag fick veta att det inte fanns några patologiska förklaringar till mitt tillstånd i benet samtidigt som man inte heller kunde fastställa några fysiska orsaker utifrån den senaste magnetröntgenundersökningen. Jag fick ett lugnande besked om att det med all sannolikhet skulle bli bra igen, men att det skulle kunna ta tid. Jag bad om att få en remiss till en sjukgymnast för att om möjligt få tillbaka rörligheten igen. I onsdags fick jag till ett första besök med sjukgymnasten som fick hela skadeförloppet förklarat för sig. Jag fick äntligen en bekräftelse på att slaget på smalbenet orsakat en nervskada, vilket i inledningsskedet orsakat känselbortfall och svidande smärta i smalbenet, som i sin tur gjort att jag snedbelastat ryggen och gjort allt värre. För att bryta den nedåtgående spiralen fick jag genast ett antal övningar som skulle minska svullnaden i foten och stärka ryggen. Redan efter den första övningen kunde jag känna att svullnaden gick ner och känseln blev förnimbart något bättre. Min hållning fanns det lite att anmärka på, så jag fick några tips och en uppmaning att införskaffa svankstöd till kontorsstolen samt växla mellan sittande och stående när jag jobbar vid skrivbordet. Igår var det så dags att göra det första besöket för att lite mer aktivt arbeta med mina krämpor. Jag fick en uppmaning att sluta med mitt drönaktiga leverne i soffan, som om jag aldrig någonsin tidigare rört på mig. Jag fick klart för mig att muskler slutar att fungera efter två veckors inaktivitet, så vad ska inte två månader kunna göra. Jag fick med mig ytterligare övningar för att programmera om nervimpulserna samt övningar för att stärka ryggmuskulaturen. Jag blev till och med hotad med att få spendera tid på gymmet. Vi får väl se hur det blir med den saken – om jag kan utföra mina muskelövningar i samband med att jag gör någonting vettigt så föredrar jag naturligtvis det.