Nu har jag två!

Så nu är båda kupor klara med plats för fyra samhällen. Jag effektiviserade isoleringsarbetet något så det fanns tid över till att skruva fast stoppkedjor och excenterlås till locken. Låsen kanske inte behövs då de kanppast blåser upp. Det skulle vara om kuporna välter, men den risken är också försumbar. Det skulle vara om det kom en björn och hälsade på, men då skulle den nog ändå komma in. Jag sågade till några skivor som ska fungera som avdelare mellan bisamhällena i kuporna. Det behövs totalt fyra avdelare i varje kupa, men jag hade bara material till hälften. Den nya sågen är “lite för bra”. Nu känns den första kupan lite sämre än den senaste. Det märks bland annat genom att avdelarna inte kan vara symmetriska om de ska sluta tätt mot väggarna. Nåja – Det är bara jag och bina som märker om man vänder en skiva fel.

Avsaknaden av vatten från himlen börjar bli lite bekymmersamt. Kanske inte för det som odlas i växthusen som har magasinerat regnvatten, och dammvatten som reserv om magasinen tar slut. Det som blir problem är allt annat som växer i trädgården. Jag minns 2018 som en varm och skön sommar, men då hade jag inte börjat att odla så mycket. Till hösten när regnet kommer ska jag sätta lite fler tulpanlökar där det saknas. Det saknas en hel del!

Du kommer behöva två

I veckan kunde jag stolt visa upp bilder på bikupa och bigård för min “bi-mentor”. Det fanns ingenting att slå ner på annat än att han ville att jag skulle bygga en bikupa till i beredskap. Efter det samtalet var jag både upprymd och lite nedslagen. Ska jag behöva stå i tre dagar till och bygga bikupa, och behöver jag verkligen göra det nu? Det är kanske bättre att ha förberett en extra kupa än att behöva stressa i ett senare skede. Nu fick jag “äntligen” en anledning att utöka snickeriverkstan med en riktig bordssåg istället för att såga vinklar med en vobblig cirkelsåg. Nu i efterhand undrar jag lite över varför jag inte tidigare investerat i en bordssåg. Det blir spikraka kanter med exakta vinklar och nu blir allt näst intill perfekt samtidigt som byggtiden kortas ner avsevärt. Jag har redan på en dag byggt ihop övre och nedre delen, samt oljat in det jag byggt. Imorgon blir det ytterpanel och halmisolering. Nu ska jag inte tillskriva den nya sågen all ära för att det blir bra och går snabbt. Jag behöver inte stå och fatta en massa beslut om vinklar och mått. Blir jag osäker kan jag alltid gå och mäta på den redan färdiga kupan. Det kan ju vara värt att kanske göra en ritning om jag någon gång ska utöka biodlingen.

Bigård och kupa klara

Nu är kupan helt klar i sin konstruktion. Den är isolerad med halm och målad med linolja utan att det har börjat brinna. En och annan modifiering kommer säkert att behövas efter inspektion av min mentor. Jag misstänker att öppningen vid flustret är för stor, men bättre det än för litet. Det går alltid att ordna med en spalt som man kan justera.

Idag gjorde jag klart bigården som passande nog fick en sexkantig form. Det skulle ju vara sjutton om inte bina hittar tillbaka med ett så tydligt landmärke, även om den inte är helt geometriskt perfekt! Grävis fick åter igen visa prov på sin styrka när jag grävde upp en bumling ur marken för att plana ut marken. Jag fick fylla på med sten vartefter som jag baxade upp stenen ur marken. Det blev hyfsat plant i alla fall. Det är nog ganska viktigt att inte snubbla på en sten eller rot när man ska göra ingrepp i ett samhälle beväpnat med tusentals gaddbeväpnade bin. Jag är rätt nöjd, och kanske jag till och med satt en ny standard för hur en bigård egentligen bör se ut.

Lite regn

Inatt kom det i alla fall lite regn. Inte så mycket att vattenförsörjningen för stora växthuset skulle vara säkrad, men trädgårdens alla växter behöver också lite vatten. De paprikor som var stora som fingertoppar har vuxit till sig bra sedan sist jag tog en referensbild.

Jag kunde inte bygga klart kupan idag. Jag inväntar först att linoljan ska torka så att inte den halm jag ska isolera med självantänder. Tråget är färdigkonstruerat men ska isoleras. Taket ska jag göra klart imorgon, och då oljar jag bara utsidan, som vid målningen kommer att vara tät utan risk att komma i kontakt med halmen på insidan. Jag satte ventilationshål från innertaket till loftet och satte för galler så att inga bin kan bygga bon uppe på “vinden”. Just nu känns hela konstruktionen stabil och funktionell. Vi får se vad bina tycker.

Bi-sysslor för hela slanten

Idag har jag ägnat en större del av dagen i verkstan för att fortsätta på bikupan. Samtliga ramar är färdigbyggda och nu håller jag på med det yttre lagret. Det ska komma ett isolerande lager mellan inner- och yttervägg av halm. Ventilation är klar i botten och öppningen in i bikupan är också färdig. Imorgon fyller jag på med halm och täcker för brädorna på undersidan. Då återstår att isolera och ventilera locket som är det som tar tid. Benen, gångjärn och lås borde vara det som tar kortast tid att göra klart. Hela kupan ska oljas in i linolja och sedan är det inflyttningsklart. Jag inbillar mig att det är lika viktigt med ventilation och isolering på sommaren som på vintern. Bina precis som de flesta andra levande ting vill väl ha ett så jämnt klimat som möjligt, antar jag. Än så länge har inga större missöden skett. Det hettade till lite när jag skulle fräsa upp ingångarna, men jag kommer att kunna justera detta med den justerbara öppningen som också ska kluras ut. När man inte har en ritning att gå efter, utan bara sina intryck från andras byggen att ta efter, så kan man tillåta sig att hitta på lite egna lösningar.

Småkallt utan regn i sikte

Just nu håller jag på att komma upp med en reservplan om det inte kommer något regn den närmaste tiden. Vattnet som går upp till växthuset delas med ankor gäss och hästar. Det börjar sina! Det behövs ett extra filter om jag ska kunna ta vatten från dammen för att undvika stopp i fuktslangarna av alger.

Samtidigt som det är lite småkallt kan man glädjas åt att växter ändå verkar börja blomma. Vissa blommor i dikeskanten har redan blommat och kan följaktligen trimmas bort så att nästa omgång blommor som vallmo och smultron kan få ljus och blomma upp. De tulpaner som jag satte för några veckor sedan har börjat visa färg. Dessvärre är det bara en bråkdel som verkar ha klarat den tidigare omilda behandlingen. Vallörten lockar till sig humlor och andra pollinerare. Jag har för vana att ta en morgon- och kvällsrond för att kika till att trädgården sköter sig medan jag sover eller är på jobbet.

Jag har börjat förbereda platsen där den bikupa som jag håller på att bygga ska stå. Det blir en aningen okonventionell bikupa där binas naturliga instinkter får bestämma. Man får aningen mindre skörd, men å andra sidan får man för det mesta friskare bin som sköter sig själva. Huvudsyftet kanske inte är att få ihop 50 kilo honung per kupa som man normalt sett får, utan att bidra med nytta och kanske lära sig något samtidigt. Utöver ett lättskött samhälle behöver man inte investera i en massa prylar som annars behövs för att utvinna honung, vax, pollen och propolis. Den första bikupan blev för liten, så jag var tvungen att bygga en större. Jag hade tänkt fel på kupans innermått och ramarnas yttermått. Jag får använda den misslyckade kupan som blomlåda istället. För den som undrar hur allt fungerar, kommer allt bli tydligare vart efter som arbetet fortskrider. om man följer mitt bygge och mina bi-sysslor framöver.

Påtat i trädgården

Nu har jag äntligen kommit ikapp och kan börja påta i trädgården med det som faller in. Det enda som skulle sätta käppar i hjulet nu är att det inte skulle komma något regn på några veckor. Just nu är tankarna som matas mot det övre växthuset halvfulla. Reservplanen är att ta vatten från den stora dammen, med allt jobb som det innebär. Till nästa år ska vi har ett antal kubikmeter vatten till i våra lager utöver de tre som redan finns.

Det är långt ifrån alla tulpaner som bryter sig upp genom jorden så till hösten ska jag sätta lökar där det saknas. Jag får markera ut vilka sorter som jag ska sätta var när väl alla som klarat sig börjar blomma.

Just nu är det en härlig tid då man får se allt man kämpat för äntligen börjar ge resultat. Jag räknade till 43 stycken paprikaembryon och ett oändligt antal blomknoppar som är på gång. Får de bara vatten så ska det nog gå vägen. Jag täckte alla bäddar i båda växthusen med höboss för att minska avdunstningen och stävja ogräset. Vissa paprikaplantor visade tecken på vattenbrist och fick snabbt en halvliter dropp för att piggna till.

Nu har jag sett ut platsen för bikuporna, som kommer att hamna mellan Lilla Spanien och potatislandet men öppning mot soluppgången. Igår skaffade jag lite virke som kostade en halv förmögenhet. Förhoppningsvis kan vi dra ner på sockerkontot till nästa år.

Grävis på banan igen

Under den gångna veckan har det mesta kretsat kring att jämna ut och snygga till marken framför ankhuset. Jag blev inte direkt förvånad över att den lilla kullen som jag skulle ta bort innehöll till 90 procent gatsten. Nu har jag några hundra till att stapla uppe vid gropen. Jag tror att jag körde upp närmare 7 lass med stenkuber innan jag kunde sätta igång med det jag egentligen tänkte göra. Efter tre dagar var allt plant och tillsnyggat. Idag kom den sista komponenten så att jag skulle kunna reparera Grävis, som har stått stilla i verkstan i väntan på lite kärlek. Den här gången kopplade jag in en manometer för att säkerställa rätt tryck i ledningarna. Jag ställde ner trycket något för att vara på den säkra sidan, och än så länge har jag kunnat gräva upp två rötter och plana ut lite mark utan problem. I helgen får vi se vad jag tar mig för. Det finns så mycket jag skulle kunna göra.

Trimning, krattning och utjämning

Idag har jag spenderat större delen av dagen med att trimma alla (o-)gräs kanter och kratta fint på gården. Jag har försökt spara lite vackert ogräs som brukar blomma, men jag kommer inte alltid ihåg hur växterna ser ut innan de slår ut i blom. Vallörten känner jag igen och maskrosor likaså.

Jag fick ett planerat besök av en arbetsbekant som håller på med biodling. Tanken med besöket var att vi skulle se ut en bra plats och planera lite för framtida biiodlingsaktiviteter här på gården. Jag hade tydligen alla förutsättningar och behövde inte oroa mig för att det skulle bli bra. Nu återstår att tillverka en bikupa och bereda en bra plats. Det skulle inte vara fel med bin här på gården. Eventuellt har vi bin lagom till midsommar…om jag hinner bygga en kupa, vill säga.

På sena eftermiddagen körde jag upp resterande bråte till gropen och började jämna ut marken utanför ankhuset.

Flytten till Lilla Spanien

Gårdagen fick jag ägna mig halva dagen åt att förvärvsarbeta och resterande spenderades uppe i Lilla Spanien för att förbereda inplanteringen av alla 80 paprikaplantor. Jag tog hjälp av högtrycks tvätten för att tvätta både in- och utvändigt. Det låg som ett lager salmiak på alla plana ytor efter att hönsen spenderat halva året i växthuset. Kvällen före flyttade vi ner alla höns till ordinarie hönsgård, så nu är alla höns samlade på ett ställe. Jorden var ganska hård och torr så jag passade på att köra lite dimmbevattning samtidigt som jag körde upp resterande stenar utanför ankhuset upp till gropen. Snart har vi gjort oss av med gårdens sista skamfläck. Det återstår bara lite annat bråte att forsla bort, samt att jämna till och göra snyggt utanför ankhuset.

Idag fortsatte jag uppe i växthuset med att vända jorden, som nu var betydligt lättare att hantera när den hade blivit lite fuktig. Jag spände upp tråd enligt förra årets mönster och gjorde 5 rader med odlingsbäddar. Slangar och vattensyrning sattes på plats och testkördes. Därefter grävde jag 80 hål som jag fyllde med hönsgödsel som samlats under sittpinnen. Hålen fylldes med vatten och sedan var det bara att hämta plantorna. En del plantor var ganska taniga, men de kommer nog att komma ikapp. Nu återstår det bara att täcka bäddarna med hö och sätta stödpinnar på de plantor jag inte hann med idag.