Alla mina projekt | En blogg om mina projekt

24 juli, 2025

Ovetenskapliga experiment, grindar och återvinning

Igår fick jag alla isolatorer och trådar på plats, och idag har jag satt upp grindar och kopplat in elen på alla sektioner i småhagarna. Jippi – jag är äntligen klar med det lilla projektet – nu återstår bara att byta ut vissa stolpar och band uppe i den övre skogshagen som aldrig blev renoverad förra året. Hörn- och grindstolpar ska naturligtvis också gjutas.

Efter att jag fått grindarna på plats gick jag runt i växthusen och letade ivrigt efter tomater och paprikor som mognat. En chili, fyra padrones och en ynka liten körsbärstomat hittade jag. Chilin smakade mer som paprika och tomaten var väl inte helt mogen. Padrones vet jag är stark, så den fick ingå in fajitasmarinaden till kvällens måltid. För att experimentera lite så plockade jag några vildäpplen som jag trädde upp på ståltråd. Tanken är att de ska avge etylen som främjar mognadsprocessen hos tomater. Jag hängde ut 6 äpplen på lite olika ställen bland tomaterna för att se om dessa mognar snabbare än de som inte hänger bredvid ett äpple. Antagligen blir det ingen större skillnad på mognaden i mitt högst ovetenskapliga experiment.

Den gamla foderstationen som stod i en av småhagarna demonterades och jag blev förvånad över hur mycket fransk träskruv och olika beslag som fanns att ta hand om. Även brädorna efter en avhyvling visade sig vara riktigt fina till framtida rustika snickerier. Fundamenten körde jag upp till de andra som väntar på att komma till användning i något kommande byggprojekt.

Ett litet missöde skedde när jag körde ut slagklippen för att rensa i småhagarna. En av sektionerna till gavelporten hakades av när jag råkade köra på den med slagklippen, som på något vis med hjälp av ena hjulet lyckades haka av den. Allt gick väldigt långsamt när jag insåg vad som hade hänt. Det första jag tänkte på var svärdotterns bil som egentligen inte ska stå där den står. Tur i oturen så fanns det marginal. Nu funderar jag lite på hur jag ska lyckas få den på plats igen.

Efter att jag kapat alla stolpar, fräst topparna och klippt bort allt ogräs i hagarna, kan jag ta en tur med bilen och fnysa åt alla andra som har sämre hagar. Det är skönt när man känner sig nöjd!

22 juli, 2025

Diverse, Hagar

Rekordsnabbt utan fusk

Snabbt ut klockan 8 för att hinna fixa lite i hagen innan jag skulle skjutsa min fru till Tierp för att röntga knäna. Efter att ha röjt undan allt högt gräs kunde jag spänna upp tråden mellan hörnstolparna för att se var resten av stolparna skulle ner. Många, men långt ifrån alla hål gick att återanvända. Några ställen använde jag borr och andra hederligt spett och muskelkraft. Sedan för att trycka och slå ner stolparna använde jag Lastman. Tekniken är att inte forcera ner stolparna för långt vid varje tag. Någon centimeter i taget gör att man kan justera så att stolpen går ner rakt. Förutsättningen är att maskinen också står rakt – annars blir det snett! Redan på förmiddagen hade jag hunnit få ner närmare ett tjugotal stolpar innan det var dags att åka. Redan det var godkänt som dagsverke.

Efter hemkomst tog jag som utmaning och beting att hinna klart med den andra hagen. Visserligen var jag tvungen att justera fler hål, men marken var betydligt “snällare”, så jag hann med att få ner de resterande 15 stolparna för att sluta båda hagar. Den gamla foderstationen lyfte jag ut ur den ena hagen och allt kändes helt plötsligt jätteenkelt.

Eftersom allt flöt på, fortsatte jag med att bygga foderstationerna. Istället för att hålla på med skruvtvingar för att hålla upp överliggarna kom jag på att använda tillfälliga skruvar som de kunde vila på. Vips hade jag två ramar, och sedan var det inte så jobbigt att skruva fast alla spjälor. Tänk om alla dagar med hagar skulle kunna gå lika smidigt! Imorgon ska jag försöka spänna tråd och sätta upp grindarna. Man vet aldrig om jag hinner med lite mer, eller om det kommer att bjudas på motstånd – nu är ju ändå den jobbigaste biten avklarad?!

21 juli, 2025

Ängshagar, Hagar, Sunflower Hill, Trädgård

Gjutning och planering

Idag har jag gjutit alla stolpar som ska gjutas i hagarna, så imorgon kan jag fortsätta med att borra och sätta upp resterande stolpar. Vi få se hur långt jag hinner. Jag är lite kluven om jag verkligen behöver borra, eller om det räcker med att spetta och sedan trycka ner stolparna med lastmaskinen. Sedan ska grindar och foderstationer göras i ordning. Det kan vara så att jag ger upp efter 20 stolpar, och då är det bra att ha någonting som kräver mindre energi att utföra.

Jag gick upp en stund på kullen i sommarhagarna för att planera hur Sunflower Hill ska utformas. Med hacka och spade fördelade jag jorden hjälpligt för att täppa till skrevor och skapa lite bättre förutsättningar att bereda en yta där man kan strö ut solrosfrön och kanske plantera någonting annat som inte kräver så mycket skötsel. Det var ganska slitsamt, men nu börjar det ändå att ta form. Man kanske kan sätta upp något konstverk uppe på toppen. Vi får se vad som skulle passa.

Emellanåt finns det lite tid åt att njuta av trädgården och se hur allt växer. Humlor och fjärilar lockas till lavendeln och bolltistlarna har börjat bekänna färg. Cocktailtomaterna har redan börjat leta sig ut ur växthuset genom takluckorna. Än har jag inte hittat en enda mogen tomat.

20 juli, 2025

Gårdsterapi, Grävarbete, Hagar, Odling, Trädgård, Växthus

Renovering av gamla hagar

Och jag som sa att jag inte skulle behöva borra, slå ner stolpar, gjuta och sätta upp tråd på ett bra tag. Ack så fel jag hade! Nu när standarden höjts ska det sättas grövre stolpar med tråd istället för band. Jag fick ett ryck i morse vid åttasnåret som varade ända fram till klockan fem på eftermiddagen. – En vanlig arbetsdag helt enkelt. Jag började med att ta loss alla band och sedan skruva av alla isolatorer och stödstolpar i hörnorna. Sedan borrade jag det ena hålet efter det andra. Nu är alla hål för hörnstolpar, grindstolpar och foderstationesstolpar borrade och klara för gjutning. Vissa hål gick förvånansvärt smidigt, medan andra bjöd på motstånd i vanlig ordning.

Eftersom foderstationerna ska var 2 meter höga och stolparna är 2,5m långa så var jag tvungen att fixera höjden med en tvärslå så att de inte går i botten på de drygt 70cm djupa hålen när jag gjuter. JAg får slänga ner något armeringsjärn eller liknande så att inte betongklumpen knäcks när hästarna lutar sig mot foderstationen. Jag vill helst inte sätta några stöttor på utsidan som jag gjort på alla andra stationer för att undvika utstickande delar vid snöplogningen. Vid efterkontroll ser det ut som att alla stolpar är lodräta i alla riktningar, så imorgon kan jag ge mig i kast med gjutningsarbetet.

En liten tröst i allt arbete som behöver göras är att tomaterna växer och chilifrukterna frodas helt på egen hand. Jag tycker dock att tomaterna är lite sena i mognaden, men å andra sida så ser det ut att bli en rejäl skörd.

19 juli, 2025

Ängshagar, Bi-syssla, Paddock Paradise, Sunflower Hill, Trädgård, Verkstan

Går inte sysslolös

Nu har jag matat bina med sockerlösning var och varannan dag. Bina är så pass snälla att jag känner mig trygg med att göra underhåll utan bidräkt och handskar. En gåspenna är perfekt att bota undan bina när man ska placera en ny burk på ställningen. De håller på för fullt med att bygga sina första vaxkakor i båda kuporna, så någonting verkar jag ha gjort rätt – även om man säkert inte kan göra så mycket fel.

Åkgräsklipparen verkar har gett upp, både motormässigt och “klippaggregatmässigt”. Jag vet inte hur många gånger jag fått laga både det ena och det andra, och nu är det motorn som inte vill. Jag har plockat alla lågt hängande frukter som att byta tändstift, bytt bränslefilter, rengjort luftfilter och blåst rent förgasaren efter bästa förmåga. Jag tycker inte att det finns så mycket mer jag kan göra. Oljan ser bra ut. Jag har till och med bytt ut bensinen om det skulle vara den som trilskas. Idag kröp jag till korset och plockade fram gamla hederliga klippon som startade snällt efter två tre ryck i snöret. Jag har nog inte använt den på 13 år, och jag kände mig som 40 igen. Vi får se hur vi gör med åkgräsklipparen. Vi har ju pratat om att byta ut den, men jag vill ha en robotgräskilppare, och min fru en spakstyrd klippare som vänder på en femöring.

Jag fick en uppmaning att flytta på harven som vi sporadiskt använt till att harva ridbanan med, men som de senaste åren stått ute på ängen och gjort sig mer eller mindre osynlig bland all växtlighet – samma äng som numera är en hage. Det kanske inte är så bra om en häst råkar trassla in sig och göra sig illa på harven. Även det lilla stenröset som blivit när vi anlade ridbanan är ett potentiellt farligt element i en hage. Förmodligen kommer jag att få hägna in kullen, men kanske kan jag göra något fint av den. Jag tänker mig en en kulle full med solrosor på sommaren, inhägnat bakom ett trästaket – “Sunflower hill” – kanske ett välkommet inslag i “Paddock Paradise”. Jag jämnade i alla fall till marken runt röset, och jorden lade jag ovanpå, så nu är det mer en kulle än ett stenröse. Imorgon ska jag jämna till det hela, men det får jag göra men spade och hacka. Lastmaskinen når inte upp riktigt, och det är för brant och läskigt att köra upp på kullen med full skopa. I vanlig ordning när man gräver och schaktar på ägorna så dyker det upp en massa plast och bråte som man helst inte vill se – det andra grävt ner, gräver jag upp istället!

17 juli, 2025

Ängshagar, Diverse, Smart hem

Bara en sista grej kvar

Igår kändes allt hopplöst. Först visade det sig att strålkastaren där jag tänkt sätta elaggregatet bara hade två ledare och skyddsjord. Jag kunde ju om jag varit lite kreativ använt skyddsjorden som en ledare för elaggregatet, men så gör man bara inte. Det blev istället en 80 meter lång matarkabel från första belysningsmasten till början av elstaketet som befann sig diagonalt tvärs över ridbanan. Den andra besvikelsen var att elaggregatet som vi beställt inte fungerade. Jag spenderade nog närmare en timme med instruktionsbok och mätinstrument för att konstatera att aggregatet var dött. Jag förberedde i alla fall med fjärrstyrning av ett kommande, fungerande aggregat, och hängde upp varningsskyltar på strategiska platser. Hästarna har ännu inte listat ut att det inte är el i stängslet, men det är väl bara en tidsfråga. Igår råkade en av hästarna springa in i tråden – som gick av(morrrrrr), så nu vet i alla fall en av hästarna att elen inte är påslagen.

I princip så har hela dagen gått åt till att dra matarkabel och förbinda alla sektioner med varandra. Jag hittade ett gammalt elstängselaggregat som var gjort för bilbatteri. Sedan dess har jag både samlat på mig 12-volts-adaptrar och lite mer kunskap, så jag kunde använda det istället för det beställda som inte fungerade. En viktig sak är jordningen. Jag har alltid försökt varit noggrann med att slå ner tillräckligt många spett i marken sedan jag hade problem i början av min elstängselkarriär. Nu har vi bara problem med trådar som går av- vare sig det är av fallande träd eller hästar som inte vet var gränsen går. Jag använde den “värdelösa” stolpdrivaren som inte fungerar för ens 60mm-stolp till att driva ner tre stycken meterlånga armeringsjärn i marken. Jag hade tillverkat en adapter… och det fungerade! Äntligen något som är enkelt! Jag borrade och gängade varje spett och anslöt jordkabeln med tre kabelskor, och täppte över spetten så att man kan klippa gräset utan att någonting ska skadas. Efter kontroll med mitt mätinstrument kan jag konstatera att det är bra skjuts i staketet – även på den mest avlägsna platsen på staketet. Nu har jag inget riktigt mätverktyg, men relativt till vad som kommer ut precis vid aggregatet, runt 4,3 volt som mitt instrument snappar upp då pulsen är så kort, så är 4,2 volt ganska bra.

Jag kommer inte sakna att borra hål, slå ner stolpar, skruva upp grindar, foderstationer eller isolatorer. Jag kommer heller inte att sakna att dra tråd eller matarkabel. Möjligtvis kommer mina ben att få abstinens av alla steg längs staketet. Det har gått åt 1,8 km tråd – vilket motsvarar 600 meter staket. Denna sträcka har jag säkert gått av och an säkert 20 gånger för att inte överdriva. Vissa dagar jag gått längre, och andra dagar har jag suttit på Grävis. Nu återstår bara en sak – att städa undan och peka på staketet och säga – “Det har jag också byggt”!

14 juli, 2025

Ängshagar

Bara glassjobbet kvar

Jag begav mig motvilligt ut under regntung himmel för att försöka bli klar med delen av den bortre ängshagen som går genom skogen. Rätt som det är märker jag att jag står i ett “hav” av kantareller. Jag åkte snabbt hem för att hämta en korg och räddade undan kantarellerna från stängselbygget.

det första jag gör när väl alla stolpar är på plats, och det kommer till att skruva upp isolatorerna, är att ta ut en visuellt bra linje som helst ska hålla sig 130 cm ovanför marken. Ibland behöver man gå lite högre för att inte stenar och upphöjningar ska ta i tråden. Då har jag kommit på ett nytt användbart användningsområde för mätstickan som jag kan hänga på guidesnöret som markerar var den översta isolatorn ska sitta. Om stickan löper fritt mot marken kommer tråden inte att ta i heller. Jag har väl blivit skadad – för vem bryr sig hur ett stängsel ser ut egentligen – inte många om man åker runt och tittar längs vägarna.

När den bortre hagen klar, förutom att elen inte är inkopplad. Den är ändå så pass klar att hästarna kan gå där så länge gräset är grönare innanför än utanför. Jag blev även klar med att skruva upp alla isolatorer på den andra hagen, så nu är det bara att dra tråd – tråd som jag måste införskaffa imorgon. Det var precis så att isolatorerna räckte. Om jag hade satt upp två stolpar till hade det varit kört. Jag nådde inte hela vägen idag, men morgondagen kommer att vara mycket enklare – även om det spöregnar.

13 juli, 2025

Ängshagar, Bi-syssla

Bisysslor

Eftersom jag hämtade två bisamhällen från Jönköping igår, så har jag merparten av dagen ägnat mig åt att förbereda inflyttningen i kuporna. Jag fick rådet att mata bina med sockervatten tills de har etablerat sig, och ytterligare inför invintringen. Först var planen att bara ta en burk och göra några hål i locket och ställa den upp och ner på två pinnar så att bina kan komma åt, men jag fick tänka om lite. När jag öppnade den ena kupan fanns det ett getingbo med riktigt stora getingar. De var inte speciellt många som höll på att bygga, men de får faktiskt bygga på annat håll. Efter att jag avlägsnat boet och kom tillbaka efter någon kvart hade de hitta in i kupan igen. För att inte riskera att bina blir attackerade av getingarna gjorde jag en träbit så att jag kan begränsa storleken på flustret, och en annan för att täcka igen den andra öppningen som ännu inte används. För att jag inte ska behöva störa bina när jag ger mer sockervatten fräste jag till en träbit och öppnade upp i nederkant på mellanväggen. Jag ger 50/50 vatten/socker.

När väl “flusteröppningsförminskaren” och flusterdörren var på plats kunde inte längre ens den minsta av de stora getingarna ta sig in. En sista förberedelse för att guida binas bygge skrapade jag bivax på topplisterna.

När allt var förberett gick jag ut och ägnade mig lite åt att komma närmare ett avslut på ängshagarna. Nu har jag färdigställd den sista delen som inte går genom skogen. Imorgon hoppas jag på att kunna sluta båda hagar så att vi kanske kan släppa ut någon häst på bete.

Efter att jag blivit klar med det jag tänkt göra på hagen för dagen passade jag på att förbereda några fler topplister till kuporna. Det går så mycket enklare med en snickerimaskin att skapa rätt profil och form.

Så var det äntligen dags att skaka ner bina i kupan. Den andra lådan gick bättre än den första, även om båda gick bra. Det var väl det att jag visste hur hårt jag behövde skaka för att få ut bina och hänga upp drottningburen som gjorde att den andra laddningen kändes bättre. Bina kunde i alla fall obehindrat ta sig in och ut ur kupan. Jag lät burarna stå kvar utanför eftersom de fortfarande hade lite foderdeg kvar på sig. Imorgon ska jag kolla hur mycket sockervatten som gått åt. Det fina är att jag kan göra det utan att behöva störa bina nämnvärt. Om några dagar ska jag se om hur långt de kommit med bygget, och om de hunnit frita drottningen ur buren.

11 juli, 2025

Ängshagar, Bi-syssla

Att välja sida om stängslet

Igår blev det en vilodag utan några projektaktiviteter att tala om. Ibland behöver man bara strosa runt och njuta av tillvaron.

Idag har jag i sakta mak fortsatt med stängselbygget. Det blir lite mer besvärligt nu när man hamnar på fel sida om stängslet. Det är i och för sig bara att huka sig och krypa igenom, men det är ändå lite besvärligare om man lagt någonting på andra sidan. Nu återstår två sträckningar att sätta upp isolatorer, dra tråd och kapa stolpar på, sedan är man antingen innanför, eller utanför hagen. Efter att isolatorer och tråd hade satts upp kapade jag alla stolpar i “rätt” längd. Stängslet får en helt annan karaktär när stolpar och övertråd följer varandra. För att snygga till, men även för att ta bort flisor där vatten gärna letar sig in så kantfräste jag toppen på alla kapade stolpar. Alla kapade överdelar från stolparna blir ett bra material till nästa storkomplex av insektshotell.

Imorgon blir det inget staketbygge. Istället blir det en tur ner till Jönköping för att hämta två bisamhällen till kuporna. Vi får se om jag lyckas bättre denna gång.

9 juli, 2025

Gårdsterapi, Grävarbete, Lastman, Paddock Paradise, Ridbana

Staket , men inte hagar

Idag leddes jag ofrivilligt in på att gräva bort rasmassorna från slänten ner mot ena kortsidan på ridbanan. Min frus brorson är här och utför lite måleriarbete på staketet till ridbanan. Igår blev jag påmind om att det behövde trimmas bort ogräs runt staketet, men vid närmare inspektion behövdes det grävas bort lite rasmassor för att kunna komma åt och måla. Fram med Lastman och Grävis! Jag tror att jag forslade bort närmare 30 skopor av sand, sten och jord från slänten innan jag kände mig någorlunda nöjd. Materialet hamnade i stenröset utanför ridbanan inne i ängshagen. Kanske det kan bli något kul av det i kommande Paddock Paradise. – Vi får se!

Vid 12-tiden kom min fru och påminde om att jag behövde köra in nytt hö och torv till stallet. Efter att ha bytt från skopa till pallgafflar var det en ganska enkel uppgift att utföra. Nu efter att ha kört med lastmaskinen ett tag känns det som en förlängning av armarna när man puttar och föser höbalarna på plats.

Efter att ha fått höbalar och torv på plats passade jag på att ladda lastmaskinen med lite stockar som jag tänkt använda som barriär mot framtida sten och jordras. Det var lite tu att min fru kallade in mig på en dricka-paus i växthuset – för himlen öppnade sig med både skyfall och hagel. Någon halvtimme senare kikade solen fram igen och jag kunde placera ut alla stockar längs staketet. Än så länge har jag bara lagt ut stockarna. Det får torka upp lite innan jag fixerar dem. Eventuellt blir det ett lager till med stockar. – Vi får se!. Som avslutning passade jag på att spola av både Lastman och Grävis från all lera som tenderar att fastna så fort det blir “lite” blött.

Trädgårdsdammen fylldes så pass mycket att jag kunde starta pumpen. Gässen var inte sena med att göra ett besök.